Underjordiska floder

Lunchstängt på Noilly Prat. Vi tar det en annan dag då. Siesta är svårt att fördra.

Det är tungt att vara sjuk på semestern. Jag blev sjuk fyra dagar innan vi skulle åka och det fortsätter. Snuva, hes med hosta och sen två dagar med någon form av migrän. Igår beslöt jag mig för att gå till apoteket för att köpa sumatriptan trots allt men då visar det sig att man måste ha recept på det här. Bra faktiskt men dåligt just nu för mig. Men fransmännen  (i detta fall en kvinna) visade sig från sin soligaste sida och lät mig skriva ut till mig själv och jag fick några värkfria timmar som nu är över. Jag vaknar i mörkret ovh tankarna vandrar. En dröm hängde kvar…jag hade precis fått en syrlig kommentar av min mor om att jag sabbat hennes upplägg med en patient genom att säga att hon skulle tänka igen om hon ville framhärda med sin ADD diagnos eller bara ta och skärpa sig…..jag var less på att all skit ska lösas med mediciner och diagnoser istället för att folk när det blir stökigt städar…jag sa något om man är tillräckligt motiverad (typ) så kommer man ju förr eller senare göra der som lrävs. Jag drog parallellen med bajsnödig och toabeaök.

Vi hade en bra  dag standen igår. Älskar havet. Men kunde inte bada. Hade glömt badkläder. Och solkräm. Och hink. Och spadar. Fast jag hade lagt fram. Jag skyller på att jag är ofrisk.

Men barnen var nöjda. Mycket vågor och röd flagg. Fast långgrunt så ok att bada.

Igår på middagen. Två av mammas kusiner med familjer. Ganska knasigt att man aldrig ses hemma men här, nästan 400 mil bort när man bor på samma lilla ö hemma….

På kvällen hos släktingar, barnen blev vilda i mina ögpn och vi gick hem tidigt. Värken var då så plågsam att jag inte orkade sryra upp barnen och maken….var inte så tydlig som jag hade kunnat önska. Men då fick jag höra att området här har underjorsiska floder. Det ligger jag nu och försöker föresrälla mig medans det värker så jag funderar på om jag ska uppsöka vården här….och ska man vara sjukskriven? Och ska det vara så här? Jag kom på att jag hade liknande problem på semestern för sex år sedan. Då jag fick stanna i Tyskland…. men det går nog snart över.

Medelhavet. Jag längtar ALLTID dit! Nu leker barnen så som jag minns att jag gjorde där.en pch en. Tylla sjunger för sig själv och var ensam naken på stranden. Jag tycker att småbarn ska kumna vara det. Edgar letar snckor och man får hålla koll så han inte drar ut till havs och Frank gräver med sig i sanden!!! Älskar älskarälskar stranden!!! Ingen pool i världen kan matcha detta!

Sjuk i två veckor ska man väl inte behöva vara när man ska vila sig?

Sjukstuga med pyssel

Masai, ett klädmärke där min mor handlar mycket ifrån, skickade med henne ett magasin sist. Jag fick det. I det fanns pyssel med vackra mönster. Och recept. Jag gillar sådant, det är mervärde för mig och det gav oss många bra timmar igår. Dessa ska pryda våra framtida kalas har jag tänkt!Snöre från Irland ärvt av farbror L. Man blir bra bara av det, så fint snöre, kvalitet känns det som.

Jag blev ju sjuk måndag natt, dagen gick långsamt, analogt. Vid 22 på kvällen blev jag plötsligt illamående….och sen kom febern. Nattsömnen blev sådär, så svårt att somna när man är illamående och vill kräkas. Men till slut somnade jag. Först upp blev jag iallafall och mediciner hävde jag i mig. Bara två dagar kvar nu innan vi drar, så taskig timing! Men det känns lite som om jag bitit ihop så länge det gått och nu öppnar fördämningarna. Men, inget ont som inte har något gott med sig. Vi hade en ganska mysig dag trots allt. Jag satt och pappers- och träpysslade med barnen och inga skärmar så långt ögat nådde. Men som vanligt blir jag taggad att göra mer, ha ett långsiktigt mål och slutresultatet blev två födelsedagsgirlanger och några festreosetter. Skeden ska jag jobba vidare på och jag längtar efter det. Men det var lite tungt när man är sjuk. Jag blev alldeles svettig faktiskt bara av att tälja.

Jag är helt förundrad över den killens krativitet. Han har fixar ett magasin för sina armborstpilar!

Jag hade köpt en origamibok för barn i hopp om att sporra och ledsaga dem in i pappersslöjd. Men den var svår att förstå, eller så var det feberdimmorna. Varken jag eller maken kunde få till en Zebra. Så jag letar efter en annan mer pedagogisk barnbok i detta ämne.

Sen kan jag tipsa om ett TV-program för barn, URs Arkeologens dotter. Vi har sett två avsnitt och den är bra, riktigt bra. Inget fjantigt övertydligt som man är van vid från Bollis osv. Sen Våffelhjärtat i ljudboksformat inläsa av Ulla Skoog, hon är alltid bra! Tylla älskar Drama för barns (SR) Alice i underlandet och det kan jag väl hålla med om. Men för femte gången?

Nu ska jag vila. Jag har gjort en checklista till maken. Vi ska hinna med massor med saker innan vi drar….och jag kan inte hjälpa till så mycket. Jag ska vara nattjour imorgon och jobba hela to och fre….efter lunch bestämmer jag mig för om jag kan genomföra det. Som det är nu kan jag inte prata knappt, rösten är väck. Det är alltid där det slåt för mig, min svaga punkt.

Jo, ni kan se Follow the money också på SVTplay. Den är spännande och DANSK! Älskar danska serier. Jag börjar till och med förstå lite rotvälska!;)

Maken lyfte inte blicken när jag stapplade ut från toaletten. Jag blev lite ledsen över det och skickade ett sms…bara för att väcka hans medkänsla. När han kom ut i köket till mig efter att alla barn sov frågade jag om han inte märkt att jag kräkts…? Jo, det hade han. -Men fattade du inte att jag var ironisk med smset och inte EGENTLIGEN undrade hur DU mådde?!?. Nej det hade han inte fattat, han trodde verkligen att jag undrade hur HAN mådde eftersom jag tydligen var sjuk och kräktes. Alltså om HAN blivit smittad……. Jag blev fundersam men orkade inte tjafsa. Istället tänkte jag på detta en stund och kom på att han var väldigt rationell, för känner man mig så är det helt rimligt att jag undrar hur andra mår….och bryr mig mindre om mig själv. Fast inte igår. Igår hade jag velat få frågan, hur mår du älskling?

Pysselstudion. Den fortsätter att hålla öppet idag.

Dragspelsviktning. Mönster från Masai.

Maken har nu målat golvfärg i nya hönshuset. Jag hoppas han blir klar innan vi drar så att J som ska passa djuren får det enkelt för sig. Gamla huset är för litet och jag har inte orkat göra rent och fint där sista tiden faktiskt….snygg grå nyans tyckte jag.

Fint snöre, vackra mönster.

Väldigt duktig och kreativ visar hon sig vara. Gör en egen bok med utklippta saker och personer. Och så lite origami på det.

Sked i väntan på krokig kniv.

Ett vedträ blir en sked.

A demain! 

Längtar efter semester

Å vad jag har sug efter att resa iväg nu. Och vädret säger mig detsamma. Det är nog nu. Nu kan det få regna på min trädgård, den behöver det men inte jag. Det blir bilresa i år, jag älskar det. Inga flyg att passa eller skam att klä sig i. Ny bil kommer dagarna innan och bara en sådan sak…men kanske det blir döden för maken. Barn i nya bilen i TRE DAGAR, tänk vad de kan kladda och förstöra! Måste införskaffa lakan att sitta på kanske?

Nu har stickningen bitit mig rejält. Jag längtar efter fem minuter ifred för att sticka. Jag ska aldrig mer sluta med det. Och jag läser också, det är fantastiskt spännande…jag har ju alltid (nästan) en plan med det jag gör och detta är att betrakta som research faktiskt. Jag längtar efter mer tid att fullfölja mina olika tankespår och få dem på pränt. Jag tycker det börjar likna en bok till faktiskt, och den måste ju överträffa de innan så jag känner blodsmak. Ja så är det faktiskt, jag älskar att utmana mig och lära mig nya saker. Verkligt härligt!

Nu sticka sticka sticka, jag är snart klar!!!!!

Jag utropar DISCOVECKAN!

Hit men inte längre. Jag ska för första gången sticka hålmönster och börja uppifrån och sticka nedåt…BOEEEEL!!!!

Jaha, vad nu då? Har mänskan blivit galen (igen)? Nej då, jag bara gräver där jag står. I tvättstugan närmare bestämt. Jag satte i vanlig ordning igång en (trodde det var två men missade att trycka 2 SEKUNDER så det blev bara en) tvättmaskin igår kväll. Jag vet, farligt att tvätta över natten (brandrisk) och dumt att tro att man ska orka tömma den på morgonen samt risk att den blir liggande om man gör så men, så gjorde jag iallafall. Jag tämde tyckte jag ömsorgsfullt fickorna på Es jacka på det sedvanliga kilot småsten/skruvar/pinnar, lego och papp och stoppade den glatt i maskinen. Nu har vi glittriga svarta kläder allihopa. Men jag tänker….lite glitter har väl aldrig skadat? Men för er andra som ogillar discokläder/trosor/strumpor och tishor, leta extra noga efter Geishachokladpapper. De tål inte kulörtvått.

Igår hade jag också ett ”moment” som jag hörde Blondinbella säga idag. Ett trosmoment närmare bestämt. Och alla kräsmagade, håll i er nu. Jag svishade in på muggen och det FÖRSTA jag ser är mina inochutvända trosor som liksom inte var presentabla pga den där månaden ni vet och som på grund av att jag gick upp på tok för tidigt hamnat på tvättkorgskanten och sedan glömts bort av mig i morgonruschen. Och det värsta med detta ÄR att de legat så i minst tio timmar då. Och att svärfar är hemma och hjälper maken med hönshusförråd. Men när hjärtat börjat slå igen fylldes jag av en varm känsla (nej för i helvette men jag väljer att skriva så för det är mer poetiskt) av att det inte spelar någon som helst roll hur det ser ut här hemma. För någon annan än MOI. Två vuxna karlar som jag misstänker måste ha besökt toan minst en gång under den tid jag varit på jobbet har alltså missat den stora röda spärrballongen som fyllde hela badrummet (min upplevelse). Så skönt, jag behöver aldrig mer städa. Om inte en annan av samma sort som jag kommer hit. INGEN bryr sig om din skit utom du är väl take home message här.

Nästa ämne.

Den här rosen är så härlig. Köpt på rean i oktober ett år för mindre än vad en Big Mac kostar. Jag som inte ens gillar att ha rosor i trädgården pga taggar men de letar sig in med sin förtjusande prakt.

Igår läste jag löpet om Blondinbellas sommarprat det var tydligen som ett CV och det gjorde att jag lyssnade fast jag inte hade tänkt det(därav moment ovan). Och det var verkligen en uppräkning av hennes förtjänster i en lång rad uppblandat med lite prat om hennes fars tillkortakommanden och sen fick man veta att hon ligger i autismspektrumet (och har ADHD men det visste vi ju) vilket man anade redan när hon sa att hon hade svårt med vänskapsrelationer. Men jag kände igen mig i mycket, drivet, projekten, värmen i bröstet när man kommer på något och att man bara ser möjligheter. Vi skiljer oss åt så tillvida att hennes mål är att bli världens mäktigaste kvinna och bli rik. Hon lämnar nu Sverige och jag tänker på en enda sak…..hennes barn. Jag undrar om deras far flyttar med, eller ska ens barnen med? Ska hon pendla…? Det var vad som fastnade hos mig. Och det faktum att hon engagerat sig i miljöfrågan men samtidigt säger att hon reser väldigt mycket med barnen…och jag undrar om miljön blir glad av det.

Fådda boken i gult med origami. Sen en köpt bok om CRA som är en del i min research! Ny bok i pipeline tror jag…

Jag har ju så svårt för när kändisar talar vitt och brett om naturen och sen har sommarhus på Bali. Jag släpper det för att inte verka som räven. Släppt!

Men, jag fick smak på sommarprat. Idag var det Anders Hansen, psykiatrikern som skriver om motionens hälsobefrämjande egenskaper och det farliga med skärmar. Jag tänker ibland att det vore trevligt att prata med honom, kanske det kommer ske, vi rör oss i samma stad, han är psykiatriker, det ska jag bli, vi skriver böcker med snarlik inriktning, vem vet? Men så tänkte jag att det kanske blir så platt. Vad ska man prata om? Det vi båda redan vet? bekräfta varandra. Nej, jag tror kanske inte vi skulle ha så mycket utbyte av varandra. Kanske. Han sa också en tänkvärd sak, jag ville lära ut, det var därför han skrev och det var så hans sommarprat var upplagt. Och där är vi otroligt lika. Jag älskar att lära ut saker. Kanske det är en del i läkargärningen? Att ta svåra saker, omvandla och spotta ut på vanlig svenska? Jag tror det.

Jag har ju ingen egen fotograf som t.ex Blondinbella som förevigar alla mina rörelser så då får man fota sig själv på armlängds avstånd för att ni ska få ta del av hela härligheten i småbitar. Jag hoppas ju på att ni kan pussla ihop de olika bilderna till en komplett. Klänningen fick jag mycket beröm för idag. Den är 15 år gammal tror jag. Köpt på Nos outlet för under 300 pix. Lagad med japansk teknik på vä axel pga slitage och jag älskar den. NoaNoa är märket, bomull och silke. Love it!

Kolla fina kimonoärmen.

Jag från bröstet och ned….

Jag fick besök igår av en fd. partikamrat (älskar det ordet). Han ville komma och prata lite men hade en annan agenda visade det sig. Vi satt i kvällssolen och drack min rosa flädersaft medan han pratade om två böcker. Om fjärilseffekten och slutligen fick jag en bok han köpt och sa att om jag vill kan vi starta en samtalsgrupp till hösten. Jag sa ja på stående fot. Det är hedrande att få frågan och han behöver lite att göra (det gör inte jag) nu när han anser att rösten åldrats och han inte ville sjunga i kör längre. Jag tror att han är några år över 80. Vi beslöt också att jag och lilla familjen ska ta oss ut till paddelklubben han basar för och röra lite på oss innan vi drar till kontinenten.

Jag har börjat sticka också men kört fast…jag är så rostig att jag inte fattar instruktionen men om jag bara tar ett djupt andeta och läser igen, kanske kollar en youtubevideo osv så ska jag nog komma vidare.

Nu mot spisen, mina 30 minuter vid bloggen är till ända, maken påminner mig om det…hans mage kurrar….och jag tänker först Laga ++++++++++++++ MAT!!! Men skriker det inte. Jag är lugn, jag ska ta allt med jämnmod och sluta stirra på datorn! Gör det ni med nu, ut och promenera!

Här sitter jag och stickar på lediga stunder!

Kram

Boken rullar vidare

Jag såg just att min bok finns på 14 bibliotek än så länge, det blir fler varje vecka! Jag blir så glad av detta och den fina recensionen från BTJ! Har ni inte lust att  köpa boken, låna vetja! Be bibblan att ta in den om den inte finns än!!

Nu ska jag jobba lite också!

Nu är det sommar!

ransformationen är igång! Jag var säkert tre och en halv timme hos Sandra M i torsdags för att förvandlas till den jag egentligen är, en grånad tant! Det mörka blektes bort och topparna försvann. Nu känner jag igen mig. Det grå ska få leva och solen kommer göra sitt under den ljusa tiden. Känns helt rätt och behöver ni en gudabenådad frisör vet ni vart ni ska ta er. Igår i kvällssolen.

Första juni, igen! Ännu en sommar ligger framför oss som en oöppnad bok. Ska det bli regn, bara sol och inget regn som förra sommaren eller blir det precis som vi helst vill ha det, en svensk sommar med under 25 grader varje dag, regnhot på midsommar och sen är det över…..? Alltså en sommar som vi känner den från barndomen. Inte det här nya med tropisk hetta och torka.

Jag skulle vilja ha en balans där. Gärna 25 grader varje dag, regn var sjätte dag, helst på natten eller kanske alla nätter så man vaknar upp till frisk grönska. Vi får se helt enkelt, nu har jag önskat iallafall.

Igår sista dagen på akuten. Den blev verkligen ”maxad” full av roliga saker (personalen mestadels), kollegor man lärt känna och nu kommer sakna, kakan jag bakat till de två avdelningarna blev lyckad och alla verkade nöjda med presenterna, några galna samtal i telefon (den tar vi senare så jag hinner lugna mig lite) och makalösa möten. Jo en kul journalgroda också. Idag ska jag bjuda alla mina barn, maken och nytillskottet i familjen A (sambo med äldsta dottern) på Broms för att fira att vi alla överlevt den här…terminen? Jag har avslutat 3 mån på psykakuten, A och F varsin termin på KTH (och gjort det i stor stil), Tylla börjar snart förskoleklass, Frank går vidare till ny skola (IES Bromma), maken avslutade ett av sina jobb(!). Ja han har arbetat på två positioner (med EN lön) och blev avtackad för det igår. Den ende som inte ska mötas av så mycket nytt i höst är Edgar, han ska upp en klass. trean väntar, men sedan blir det skjuts iväg till Internationella Engelska skolan för honom med. Jag har inga dagisbarn snart längre. Hjälp, hur gick det så fort? Är det för att jag har så mycket omkring mig som tiden rusar? Dags at dra ned på tempot då så jag kan suga märgen ur deras barndom. Det händer i höst. Då ska jag skruva ned betydligt. Det känns jätteskönt! Och så ska jag gå den efterlängtade steg 1-utbildningen i KBT. Egentligen är det nog DET jag längtat efter hela tiden. Jag vill BEHANDLA folk, hjälpa dem att hjälpa sig själva. Det är så fruktansvärt härligt att ge folk nycklarna till deras egna lås. Jag får en sådan kick av det. Att få HJÄLPA någon, det är nog min drog. Håren på mina armar reser sig bara vid tanken. Och snart ska jag kunna göra det ännu bättre. Jag har redan börjat samla på mig patienter faktiskt för det kan vara lite svårt har jag hört. Jag behöver tre till en början som sedan ska kokas ned till en. Två terminer och sen……kanske jag ska gå steg två?

PT. Jorå. jag har anlitat en PT eller…hon har snarare anlitat mig för innan jag hann boka en tid hade hon ringt mig! Hon är ett energiknippe av sällan skådat slag. Jag är närmast letargisk i jämförelse, slö, fet och stel. Men det är OK, det finns hopp. Jag tänker att Madonna är betydligt äldre än jag och kan hon gå på snedden nedför an jävligt brant trappa i höga klackar och se ascool ut (även om hon sjunger som en sopa just nu) så finns det möjligheter. Och som sagt men lite nedtonad jobbprofil i höst vore det väl attans om jag inte fick ordning på min lekamen, NON?

Komplex psykomaticusfraktur! Den du! Benet i ansiktet heter zygomaticus men jobbar man som sekreterare på psyk får man inte öva så mycket på just den delen av latinet och det kanske låter som psyko- matikus. Väldigt kul tyckte jag ändå för i min del av medicinvärlden är det mer psykomatiska frakturer vi hanterar! Den första groda jag hittat själv och verkligen älskat! Tack snälla!

Våra ägg. Jag föreslog för maken att vi ska ta med hönsen till Frankrike i år. Blicken jag fick! Han sa: -Ska vi åka i vår NYA bil i tre dagar med fem höns och en TUPP? är du helt jävla galen eller? Aldrig. Någonsin. Punkt. Typ…..

Shit va!?! Vilken torris! När såklart man inte kan om man tänker närmare på saken. Fukking galet, jag vet det. men jag kommer sakna dem och ffa äggen. Jag älskar verkligen att ha färska ägg. Och sen sa maken: -Vi kan ju TA MED oss ägg!

Hahahahahaha ja, det är SÅ vi ska lösa det! Vi TAR MED OSS ÄGGEN, inte hönsen! Så smart han är alltså! Där ser man vad 128 i IQ betyder jämfört med 123!

Vi gjorde båda Danska Mensas IQ-test online dagen innan. Han vann. Och det var inte alls oväntat. Han är så himla rationell (se ovan!). Jag är mer av typen, om jag inte OMEDELBART vet lösningen tappar jag fokus och bara chansar. Han sitter och TÄNKER en liten stund, så trist! Jag vet patienter som i testsituation (QB-test, googla det) på min förra mottagning, efter bara 8 minuter var redo att kasta datorn ut genom fönstret i ren frustration, jag är nog lite åt det hållet. Men jag lärde mig igår att det finns grader i helvetet (det visste jag ju men jag fick mer insikter ändå). Jag tänker ju då och då att jag har ADHD men att min funktionsnivå gör att det blir meningslöst att utreda då jag inte har ett stort lidande (???!!!???) av att det går fort. En kollega berättade om sin nyliga diagnos och jag blev så förvånad. Hög IQ, medlem i Mensa men ADHD och svårt att städa, utan sambon skulle ingen mat bli lagad/äten/undanplockad osv. Arbetsuppgifter var svåra att slutföra mm. Nog för att det är stökigt här, trädgården växer igen och tvätten är som ett egen organism så blir det mat varje dag, jag kommer till jobbet, bilen blir besiktigad etc. Men lite spännande att tänka hur man klarat sig i skolan om man pluggat……för jag är en lyssnare. Jag har aldrig pluggat så värst, inte förrän på KI. Då blev man ju tvungen att åtminstone ögna igenom böckerna inför tentan. Jag tror att barnen har haft en bra inverkan på mig. Att ha ansvar för bar har tvingat in mig i rutiner. För jag minns att jag när jag var yngre kunde sitta uppe en hel natt och sy eller greja med något spännande, jag äter inte när jag har något på gång och jag håller på tills jag är klar (eller stupar). När barn nummer två kom tror jag det hände, jag fik inordna mig en lunk. Vakna, lämna på dagis, mata bebis, hämta på dagis, middag, borsta tänderna och sen bingen.

Gårdagen på akuten. Hallonkaka från Underbara Clara och sen hemmasnickrad glasyr för jag tyckte inte om den i hennes recept. Jag tog istället mindre florsocker och smör och använde philla istället och mixade hallonen istället för att passera. Det blev så meckigt. Ekologisk riven kokos över. Asgott! Och superenkelt.

Nu galer Rutger, jag måste starta den här dagen. Vi har mycket på schemat. Maken har länge önskat sig en gasolgrill (jag har spjärnat emot men nu är det upp till bevis. Jag frågade hur många gånger han tänkte använda den på ett år, för att motivera prislappen) Jag ska till Auktionsverket och hämta ut saker som ej sålts (så vi måste fortsätta den här processen lite till och det är lite på mig det ansvaret ligger) sen in till stan och käka nio. Jag har också bestämt att alla dagar fram till vintern ska EN timme läggas på trädgården. Jag måste vända skutan där och få kontroll på den. Det börjar IDAG!

Men den här är så fin! Näst bästa gravsten jag sett. Den coolaste är Ralph Erskines so far. Den besökte jag på Lovön när vi bodde där!

Gårdagens middag. Salade Mixte! med vattenmelon, körvel, sparris, och ÄGG FRÅN EGNA HÖNS! Smaksensation! Egenodlad sallad också kan jag tillägga.

Omåttligt nöjd med mig själv. Och blygsam.

Hej då alla monsterdiggare, ta hand om er! och minns, det finns alltid en fyrkant att andas i!

Taggar till

God helg!

Jag är sur. Sur på folk som talar med kluven tunga. Sur på folk som förbannar och ”shamear” andra men inte själva är klanderfria. Jag var lite på den bollen igår med klimatprotestanter som säger att de som flyger dödar…och sedan flyger själva(???) Min personliga stil, att försöka göra så lite skada som möjligt på alla sätt jag känner till men ändå unna mig en resa, en pryl, smink och ett glas champagne då och då utan att få ångest genomsyrar faktiskt hela mitt liv. Jag snålar, tänker, väljer och gör då och då undantag av den enkla anledningen att mitt liv blir tråkigt eller oerhört mycket kämpigare om jag inte gör det.

Jag har ju länge haft tankar på att gå grått. Men pga makens ringa ålder och min egen tanke kring att grått signalerar hööög ålder och skröplighet har jag färgat håret nu i några år. Inte överdrivet ofta men när det inte GÅR längre så har jag bättrat på utväxten. Men NU räcker det tycker jag. Jag tänker att detta blir ett ställningstagande i många led. Grå hår är inte =  halvdöd (även om det känns som jag är det då och då). Jag tänker tillbaka på en visit i London för många år sedan då jag såg ett hår jag ännu ej glömt. En mörkhårig ganska ung kvinna som arbetare på Albert och Victoria museum hade blå-turkosa toppar som via grått nådde hårrötterna i en brunsvart nyans. Det var lite likt bilden i gårdagens inlägg. Och i kommande vecka ska jag ta steget. Visserligen genom att belasta miljön med en avfärgning och en påfärgning. Men för att sedan kunna leva lite miljösmartare, hälsosammare och billigare är det nödvändigt känner jag. Två fel blir alltså ett rätt.

Jag tänkte på alla klimatmänniskor (som om inte jag är det bara för att jag inte bär plakat) som har färgat eller blekt hår….har de tänkt på hur belastande för naturen deras fåfänga är. Hormonstörande, cancerframkallande och allergiprovocerande både för hårbäraren och frisören…Naturskyddsföreningen om hårfärg

Jag kämpar vidare här med mina funderingar kring att vara mer naturlig, naturvänlig och äkta. En sådan fundering gäller skönhetsoperationer också….skulle jag göra det? Mastektomi med protes efteråt, skulle jag våga det ena eller andra. Botox i kroppen ja eller nej. Jag kan inte säga om jag skulle ha silikonbröst om jag fick ett eller två bröst bortopererade men idag tror jag inte att jag skulle vilja ha det i min kropp. Att ha det i rumpan….nooooo det är bara för märkligt för mig. Jag kan nog tänka mig kniven så länge den bara skär bort, inte lägger till. Men då uppstår problemet, vem skulle man våga låta skära? Om landstinget gjorde det, no problem, men en klinik på stan. ALDRIG! Bara om jag kände någon där eller någon som visste att det var bra.

Nu vidare mot mitt arbetsrum, jag ska sortera och organisera, sälja av överskottsprylar och återvinna det som går!

Hon ser naturligt stark ut! Bild från Aftonbladet publicerad i okänt sammanhang.

KÄMPA!

Priset på arbetet

Snyggt mönster jag screendumpat någonstansifrån.

Jag funderade på väg till jobbet idag på vilka kostnader det för med sig att arbeta. Det handlar ju lite om att motivera att INTE arbeta. Man måste ju tänka igenom alla aspekterna. Och såklart…pensionen, den får man inte glömma. Det finns ett liv efter de yrkesverksamma åren. Ibland tänker jag att det är DÅ man verkligen lever så där som man önskade hela tiden, fast man då är lite tröttare och det mesta roliga man hade lust till kanske inte längre är möjligt(?).

Nå, jag googlade: Vad kostar det att arbeta, i hopp om (men utan vidare stora förväntningar) att hitta någon som räknat på detta. En kille hade faktiskt räknat (eller det finns säkert fler personer) och jag hamnade på en blogg som nog skrevs av en pensionär, och där fick jag lite mer insikter. Några hade jag innan.

Den här mannen hade iallafall räknat fram att han och hustrun tjänade 5000kr i månaden på att inte arbeta. Dvs kostnaderna sjönk, men såklart också intäkterna. Det var ungefär vad jag räknat fram själv men jag sitter ju i en sits där 1500kr/mån är barnomsorg pga måste ha barnen hos andra vuxna för att kunna arbeta.

En kommentar på bloggen var att man måste räkna in fackföreningsavgift. Oj, det hade jag glömt! Läkarförbundet som är så dyrt! 379kr/mån.

Bil: Bensin, slitage, försäkring, parkering, färjan och då och då p-bot. Måste vägas mot att man kan dra av på skatten ju! Men slitage, försäkring och parkering är en ökad kostnad. Färd till jobbet kan ju ske per fot, cykel, kollektivt eller som i mitt fall bil. SL-kort är en kostnad för mig just nu.

Kläder: Slitage, hålla sig rimligt snygg…men jag har ju så länge jag är på sjukhus inga kostnader för det och är ingen modenörd på jobbet så bara slitage för att ha dem på mig då.

Mat: Matlåda ska man ju ha men åtminstone en gång i veckan köper väl folk något lite dyrare för man kanske glömt eller så?

Tidsbrist: Vad är det tänker ni? Jo det är ökade kostnader för saker du INTE hinner göra hemma utan låter någon annan göra åt dig…ofta med RUT-avdrag eller liknande. Städning, läxläsning, biltvätt…ja inte vet jag. Vi använder väldigt lite sådant för jag hävdar alltid att det är för dyrt jämfört med vad jag tjänar. Det kostar mig 250kr per timme och även om min egen timlön är nästan precis det så finns det annat som väger in. Som att jag ändå måste plocka innan, ingen lär sig hålla rent (inte för att de gör det på det vis vi gör nu heller men ni fattar).

Om jag försöker mig på att räkna nu tror jag att bilen i p-avgift måste kosta minst 300kr/mån om jag står på personalpark men det GÖR jag ju inte för då förlänger jag pendlandet med minst 30 min/dag så det är ca 50kr/arbetad dag….250kr/v dvs 1000kr/mån. Slitage…kan man tänka 120 mil/mån? 1000kr/mån?

Maten, 400kr/mån?

Tid? 50h/vecka och ibland 60?

Jag får fram minst 4000kr/mån i arbetskostnad. Då drar jag det från lönen….alltså efter skatt och har då: 31841 kronor kvar. Det är 144,7 kronor efter skatt per timme jag inte är hemma. Alltså…jag har inte råd med städhjälp!

Men vad var det jag ville komma fram till här? Jo, jag skulle förlora pengar på att inte arbeta. Ca 32000kronor/månad närmare bestämt. Men jag tror att det finns andra kostnader här också och det kan vara bröd som inte bakas hemma, köttbullar som mamma Scan har rullat, snabbmat när man inte orkar och hinner. Storhandlandet blir billigare och kanske jag skulle hinna sälja av saker jag inte behöver/skriva en ny bok osv.Jag kanske skulle komma ned till -30000kr om jag var duktig.
Men, en väldigt viktig sak här är: TIDEN MED BARNEN! Och bara för att den inte har en prislapp kan den inte räknas fram så lätt. Vad är en timme med dina barn värd? En lugn promenad i solen hem från Dagis vid 15 istället för med andan i halsen halv sex…..vad KOSTAR DET OSS? Jag är mentalt på väg bort från heltiden. Jag vill inte slarva bort den här sista slurken barndom som finns kvar i mina små. Jag vill vara med! Ja, jag vet det låter mindfullt och det är helt OK med mig. Jag vill kasta mig ut i hemmafruslivet och kanske kompensera ”pengatappet” på ett smartare sätt…vilket det nu skulle vara…det får bli jourarbete tror jag för det är det enda som kan kompensera för detta. Jag ska fundera lite till på vad barn och lugn i kroppen är värt per timme. Ni får gärna kommentera kring detta med någon kul uträkning av vad utmattning, stress, avsaknad av fysioterapi för ond rygg/arm kan KOSTA oss. Det kanske handlar om tidigare död….minskad tid med hjärnan i behåll och skilsmässa, vad vet jag!?!Så, nu har jag tragglat klart här. Hit me!

 

Rättshaverist

Tjena alla monsterdiggare, nu har jag något riktigt rysligt att dela med mig av! Idag när jag kom hem efter ännu en intressant dag på psykakuten fann jag att vi har 24 ägg i kylen och därtill fem kokta som ska bli matlådor imorgon. Vetskapen om att det daligen kommer minst 2,5 till gjorde att jag tog ett sexpack in till grannarna. Frun i huset där är blivande advokat och hon upplyste mig om ett besök hon fått idag av näringsidkaren nedanför våra hus. Ni vet där de spelar discomusik och har dans på taket när andan faller på….En liten lustighet där är att det är olagligt med spontandans, det renderar fängelse. Men det kände inte ägaren till(!!!). Nåväl, han har nu planer på att expandera. Han vill ha AW på nämnda tak. Han vill att vi ska gilla läget…Grannfrun upplyste honom om att vi redan nu är störda av matos, buller och annat och att vi nog inte ville ha mer av den varan utan att de byggde det 2m höga bullerskydd som vi utlovats. Han menade då på att vi ju faktiskt hade köpt tomter i vetskapen om att det fanns en väg och skulle byggas affärslokaler….

Jo, sa hon då men det var ju så att vi skulle SKYDDAS från detta mha ett bullerplank som aldrig kommit till stånd och att man inte får spela musik i villaområde utomhus om natten (jo det får man om man inte dansar till musiken och den inte överstiger 30dB(A)) varje dag i veckan (typ). Då tyckte han att vi skulle vända blad och gilla läget ungefär.

Jag tänkte lite på den uppkomna situationen, hur galet det är att sådant här kan hända, att politikerna skiter i en och att Länsstyrelsen i Stockholm inte gör ett skit och NÄR de gör ett skit blir det fel (ja, vi har ett annat ärende som gått till Miljödomstolen och där påpekade de att Länsstyrelsen fattat fel, saken skickades tillbaka till dem med de fattar fortfarande inget och så håller det på för våra skattepengar). Så, vi bor i ett hus sedan tre år utan utlovad bullerskärm, vi ska acceptera detta och få mer av störningar…och det roliga är att det tog dem två timmar att avhandla detta. Han ska tydligen hit också för att sälja in idén om AW utanför min uteplats varje dag i veckan under sommarhalvåret. Det kommer inte ske. Två timmar lägger jag inte på detta, knappt fem minuter faktiskt.

När jag gick ut för att filma den fantastiska solnedgången och skicka till barnen insåg jag att filmen nog är mer avskräckande än lockande, så jag skickade den aldrig. kanske Länsstyrelsen ska få den? Eller polisen? Det är olagligt störande i min mening att ha det så här. Och tänk, detta är halv nio. Mao LITE trafik mot vad det kan vara. Jag har faktiskt räknat hur många bilar som passerar här en vardag mellan 10-11 och det är över 1000 stycken! Fatta jobbigt att vara hemma och skriva då! man blir trött i skallen. Men snart kommer ljudkillarna och mäter så vi får ordning på detta för vi har rätt, vi har ett kontrakt som säger att vi ska ha ett bullerplank. Att politikerna inte fattar…är jag inte förvånad över. Jag blir sällan förvånad numera, tyvärr får jag säga. Imorgon ska jag blogga om något mycket roligare, att mina nya bok snart är tryckt och klar, den är krispig och maxad, ni kommer bli så pepp av den att bara lägga er i en skog och andas!;)

Love på er alla godingar!

Jag filmar utsikten och får med ljudmattan.