Motivation på topp

Skum belysning i gryningen. Men innan sju var Franks favoritsockor (enda han använder just nu) lagade. Inte med rosa som jag först hoppats utan med gult Shetlandsgarn. Jag hade inte ork att vända upp och ned på hela garnsamlingen. Och det är overkliga mängder garn jag har här hemma tyvärr…måste börja stcka mer snart!

Maken sliter hårt på sina kläder. Äntligen har han dock fattat att han är gift med en kvinna som ääääälskar att laga snyggt….så 2018!

Ja, det finns motivation men såklart för helt fel saker….Jag borde plugga men det finns annat som drar. I november fick jag för mig att starta en tidning på nätet, den ultimata tidningen för oss som vill MER! Och nu är det på rull….det kommer komma mycket mer om det och jag hoppas att det inte ska inkräkta för mycket på bloggen, kanske det snarare kommer korsbefruktas? Jag hoppas det!

Maken var hemma idag, hvdvrk från helvetet tydligen….det var nog förklaringen till val av kläder till Tylla….för när jag lämnade henne på dagis blev det nödvändigt med ett byte. Sällan har någon skådat en så skitig klänning. Jag har tio bilder till om ni är intresserade…jag kan maila!

Jo, det kommer ett magasin som ska heta:

Tidlösan, eller nakna jungfrun blommar sent om hösten utan blad, därav namnet. Och den är GIFTIG! Jag tycker det är ett utmärkt val av namn då jag är född i september (jungfru) och skriver lite naket och giftigt…ibland. Håll utkik, det är nära nu!

Först målade jag ”headern” men som ni vet kan jag ju inte måla. Efter tre försök, de två sista i akvarell som jag aldrig testat tidigare gav jag upp. Det som fanns i huvudet kom inte ut så som jag önskade. Då kom jag på att jag i tonåren var en jäkel på att klippa ut fina bilder och göra collage som folk sen ville ha på väggen….och så passade jag på att rensa ut lite ur tidningssamlingarna. Det gör jag i omgångar och varje gång jag flyttat (och det är många nu) så ryker väl sådär en hundra kilo papper. Men vissa bara måste jag ha kvar. Jag sparar också fina bilder i olika högar, en riktig hoarder på vissa sätt. Men den här 11 år gamla fick gå…..till förskolan. För de kan behöva saker att klippa i! Och de brukar bli glada och så hatar jag verkligen att slänga saker.

Från 2006 minsann, mint condition…..

 

Vad tror ni om detta? Mitt hus nästan. Med extra allt! Växthus, jordkällare, höns som lägger ägg på gräsmattan, himmelriket liksom. Och ständig sol!

 

Ibland är han snabbare än en vessla….vi har haft lite diskussioner här hemma om städning…och hur man kan behöva kasta tomma snusdosor….och då vet jag att jag belastar huset med krukor, pappersurklipp osv. Men jag har en PLAN! Vad ÄR planen för sex i bästa fall tomma snusdosor i bilen? I värsta fall är de fulla med GAMLA snusar och om barnen öppnar…ja ni fattar, sanitär olägenhet! han borde göra lumpen igen, och sen igen och sen kölhalas…typ. men han är snabb när det gäller, det måste man ge honom! (Om ni missat poängen med den här bilden så är det att han tar sallad men låter den tappade resten hänga KVAR. Så gör man INTE!) Inte i någon kultur, ingen religion ser med blida ögon på slafsighet med salladsblad, eller fulfinger.

Nu har jag lugnat mig lite avseende salladsblad och snusdosor. Jag har fått pyssla med mitt collage, lagat ett par örhängen, en solfjäder och det jag nämnde ovan. Här står Frank på senaste loppisfyndet i de fina sockorna, jag äääälskar färg!

Guldsockel under skåpen….so clean and shiny…not.

Helg – lokala inköp

Från Dlights butik. Så mycket fint ochjag bara älskar när man får byta ett ord med den som faktiskt producerat det man köper. Vi hade kontakt redan när jag hade butik i stan för jag ville sälja hennes handstöpta ljus ihop med min ljusstake. Nu ska Vera få handstöpta ljus framöver! Just nu bjuds på gotter, glögg och peppisar!

Dettablir årets advenststake(ar). Från Dlight med mossa hemifrån.

Tylla äter popcorn i merinostället som hon växte ur redan förra året. Sötnöt!

Maken gjorde äggröra på våra egna ägg till mig. Det är allt jag ätit idag, kolla färgen!

Här har IKEAstaken fått sitt efterlängtade 30cm ljus, en ny stjärnljusstake hittade hem och förgyllda kottar…..

Lovö prästgård, ett trevligt ställe!

Lite blandad kompott, vissa saker kommer bli svåra att skiljas från….

 

Älskar detta! Och nu finns ingen återvändo. Vi måste tvätta nya bilen, snart!

Det fick plats!

Tylla mot en fond av halm.

Här lägger man PENGAR, inte swish, det är för nymodigt…t o m jag kände mig modern här.

Svårt att urskilja i skumrasket men där på golvet stod halmen. Ser lite ut som ett kyrkfönster tycker jag….Lätt sakralt.

Öppet jämt tydligen.

Jag behövde saker. Så sällan. Och det mesta var inte till mig. Jag behövde halm till hönsen och gå-borts-presenter/julklappar. I övrigt behövdes lördagsmys, bröd och lite miljöombyte. Jag har bestämt mig för att i möjligaste mån inte konsumera mer än absolut nödvändigt. OM jag ska handla vill jag göra det från en småskalig producent. Eller second hand. Bekvämlighet och miljö gör att närhetsprincipen får råda idag. Tanken är en recyklad jul!

Tylla gillade och skötte sig!

Många paket blev det.

Fint staket också…

Jag köpte ju en kruka och en present på Form från Skå igår, idag fick jag tips av henne att köpa halm på ladugård på Lovön. Så på vägen från Dlight i Ängby/Bromma tog jag mig förbi Lovön och köpte ekologiskt vetemjöl. Därefter Edeby gård. Där lastade jag halm och betalar imorgon. Sen Lidl för bröd till maken men innan jag kom hem med hela härligheten och började städa i hönshuset. De två minsta har inte riktigt kommit in i gruppen så jag försöker så ofta som möjligt ha ut hönsen fritt så de vågar sig ut lite….de behöver se sig om och picka lite i jorden tror jag. När det var klart målade jag upp sista slatten trälasyr för den bara står där i hallen och retar mig och jag såg att staketet ser lite visset ut från vägen när det är halvmålat. Men sedan gjorde jag inte många knop. Ryggen. Den tål liksom inte mitt tempo. Men nu ligger jag och skriver så jag känner mig ganska produktiv ändå…

Nära intill där vi bodde under byhhet ligger en ekogård. Där handlar man grönsaker, opastöriserad mjölk och lite annat som är i säsong. Jag köpte vetemjöl. Tylla ville ha med katterna hem.

Kossor i rad. Kanske vi ska pricka in kosläppet nästa år?

Vi var och tittade på ett fint men för litet hus på den här vägen innan vi köpte tomt. Det bästa med det huset var nog växthuset. Det hade jag verkligen gillat!

Vi tog en högersväng där vi skulle kört rakt fram men då fick vi se dessa två. Jag som är såååå orolig för mina hönor efter rävattacken…men här på rena vischan går de helt löst! Kanske de har 40 höns och en mer eller mindre inte spelar så stor roll?

Vi såg även detta ljuvliga växthus, GRÖN av avund är jag. Sju år har maken sagt….jag vet inte om jag kan vänta så länge……

Här blir det bilder från idag. Tjing!

Här tylls i första gårdsbutiken. Öppen dörr, sen swish.

 

Energi

Jag har bara odlat grön kål i år och en lite mörkare sort. Nästa år blir det denna. Överallt tror jag, så fin! Och så höstanemoner! Så härliga. Cyklamen har jag liiiite svårt för men så här blir det ju fantastiskt!

Bild från dekoration av tårta med chokladbottnar, nutella, hallonmos och grädde. Nej, ingen ketchup kom i….

Långsam frukost är ändå det bästa.

Jag kom hem innan mörkrets och regnets inbrott. Jag han snabbkolla ett tips och sedan reahandla växter, igen. Det är lite en sport för mig att bara handla växter till 70% av priset. Jag hade fått tips om en fin plantering i Sundbyberg och tog vägen förbi där på vägen hem idag. Som av en slump hamnar man då på Blomsterlandet efter….Häromdagen gjorde jag en snabbvisit på Brunnsvikens handelsträdgård. Min egentliga favorit. Men där var det bara 50%…och ganska urplockat. Fast några fina träd fanns kvar. Det var bara så mörkt då då jag kunde inte välja ordentligt. Kanske jag hinner i helgen…?

Frank villa promt dekorera själv men kom av sig lite så jag fick slutföra. Fyra killar kom…det var precis lagom för mamman.

Läxläsning blev det också…men jag fattar mig inte på Nomp. De skriver bak och fram…oklart och jag tror faktiskt man ska SKRIVA ner mattetal. Det bara känns så!

Jag köpte lila och orange broccoli. Blandade med jordärtskocka, potatis, portobello och egna vitlöken. Mkt gott!

Ingen vill någonsin sova här hemma men jag märker at ju mer man struntar i detta desto lättare går det. Det blev väldigt tyst plötsligt och då fann jag henne så här….

Tylla helt avsvimmad liksom

Jag återkommer till ljuset här i huset…så underbart! De ser Svtplay om en pojke eller flicka vars mamma DÖR. De är väldigt intresserade, för intresserade rent av?

Jag lagar en del mat på helgerna, det går i ett liksom. Man egentligen gillar jag det, bara att jag inte mått så bra på sistone så inget riktigt matsug…

Jo, jag fyndade igen….fåtöljen är fortfarande kvar i ena bilen, har ingen riktig plats för den i huset. SÅ genomtänkt!

Sashiko, små stygn. Ett japanskt sätt att laga/dekorera. Jag har fastnat för det och bestämde i helgen att idag skulle jag testa. Jag har bara ett par jeans som är hela och fyra med hål eller färgfläckar. Nu har jag ett par med lapp på ena knät. Märkligt nog går alltid hö knä sönder för mig….

Nu kommer lite inspo för trädgården och en ordentlig redogörelse för vad jag inhandlat:

Persika, tre björnbär varav två med flikiga blad, två hallon, ett Bornholmsfikon, en rödvinbärsbuske på stam, en svart vinbärsbuske, fransk dragon, liten rosenkvitten, en vanlig fläder, persilja, citronmeliss, en rabarber, en oregano med röda blad, en rödbladig smällbuske???? och sen fem lavendel. Jo en röd taklök också till hönshustaket. Några rödsvarta tulpaner (24st), rosavita scilla och en handfull vita botaniska små tulpaner slank också med till ordinarie pris. Och jord. Jag betalade inalles 1100kr för allt det. Och då var det alltså 1700kr rabatt….är inte det ett fynd så säg! Kanske jag åker förbi imorgon igen och köper en humle. Vi måste gömma lite saker här. Och så måste vi bygga något vindskydd för persikan….

Uppradad lavendel. Väldigt torr var den vi får se hur det går…

Här dagens inköp! 600-ish pix!

Älskar gatsen, rostig metall och gråbladiga växter.

VA????

Kan inte få nog av dem!

Plymgräs!!!!

Önskar jag kunde svetsa…

 

Älskar formen!

Adieu!

 

Akut buk mm

Ett av barnen i Edgars klass hade gjort denna, så himla fin. Alla var egentligen fina men några var så där toppenbra!

Dagen började sådär….jag är ju krasslig, mest halsen, laryngit typ och trött. Så jag hasade iväg med tre barn som VÄGRADE samarbeta kring något som helst och tänkte att jag duschar och borstar tänderna när jag kommer hem igen. Det kändes helt rimligt tills jag ser den stora mängden bilar på parkeringen och plötsligt MINNS att det är frukostd rop-in på ena fritidset. Alla föräldrar stod där i fina kläder, piffade och i full harmoni med världsalltet när jag kom in med skräck i blicken. F vägrade gå till sitt klassrum om jag inte lovade att komma efter frukosten, på hans lektion alltså, och säga hej då. Jag lovade och sen blev det till att äta frukost i kulturtantsuniformen och jag var mycket glad att jag kammat det flottiga håret till en mycket stram tofs så åtminstone det såg välgenomtänkt ut…

En till…

Efter frukosten gick jag upp och störde lektionen i Fs klassrum men då var jag för länge sedan bortglömd och jag hade kunnat strunta i det men sån är inte jag. Har jag lovat så har jag.

Inte helt enkelt att hitta saker som ”rymmer” när det är så trångt. En sko hittade jag men fortfarande saknas en sko och en handske….

Hemma slöade jag runt, pluggade lite, städade, tvättade och försökte ta det lugnt. Jag fick panikhandla kattmat också för den tog slut igår och det är en sån sak som jag ständigt glömmer att hamstra.

Jag försöker städa lite i mitt arbetsrum och hittade bilder jag klippt ut som gör mig glad….

Så kom jag på att jag behövde göra en hjärna…och letade fram min pappas fina anatomiska bok med bara riktiga bilder från dissektioner. Den brukade jag visa för mina klasskompisar som liten och skrämmas lite med…..

När barnen kom hem blev det lite läxläsning, mat och sen mer läxläsning inför nattningen. Jag såg fram emot en lugn kväll med maken. Vad händer då? AKUT ont i magen. Jag tänker alltid det värsta, dissekerande aortaaneurysm och snar död men lugnade mig lite. Tänkte kräksjuka och smsade till maken som lade de två andra att han behövde komma och nytta av mig för jag var sjuk. Han kom snabbt vilket antydde att han med flit låg kvar där för att undvika att åka på disk och städning…..

Häromdagen vid källsorteringen hittade jag den här ståltrådskorgen som någon bara ställt på baken. Den spikade jag upp på uteväggenså att hönsen skulle kunna gå och äta utan att söla ned. Höns bajsar ju lite hit och dit så detta är ett sätt att hålla maten ren liksom. Det är tak över också så att ingen smitta kan komma ovanifrån. Recycling! Me like!

Här är Garbo lite på vift ihop med Goldie. Vilken dag som helst ska maken såga till taket också….

Jag försökte undersöka mig själv, tänka ut vad katten jag led av och kom väl fram till att det nog var gallbesvär. Jag ringde min vän Y som snart är klar husläkare och hon kom över för att undersöka mig och vid behov skjutsa mig till akuten…såna vänner alltså!!!

När jag kom hem med killarna från skolan möttes jag av en liten flamencoflicka, olé liksom. Eller är det kulturell appropriering?

Jag hade så ont att jag blev kallsvettig, gick omkring och ojade mig, maken tyckte jag var fånig…När Y kom hade jag tagit 1g alvedon men hade fortfarande väldigt ont. Tydligt under höger arcus (dvs under revbensbågen och över gallan). Solklart tyckte hon, och jag. Jag ringde närakuten som inte kunde erbjuda ultraljud men hänvisade till en annan akut med UL. De skulle dock stänga inom 55 min och hade också fullt. Jag försökte få mina föräldrar att skriva ut Spasmofen men då hade jag behövt åka till en annan kommun för att hämta ett pappersrecept och sen till apoteket. Jag kollade igenom alla mina medicingömmor och hittade naproxen. Det får duga i värsta fall. Nu ska vi se vad natten har i sitt sköte, värken kommer då och då…..och jag tänker att jag inte uppfyller ALLA kriterier för gallstensanfall men iallafall ett eller två. Ni känner till alla F:en va?

Fat, female, forty, fertile och fair-haired…..ökad risk för gallproblem.

Just nu ganska lite ont men jag försöker att inte andas så djupt och snudda vid mellangärdet….

Hoppas innerligt att jag inte behöver åka in akut inatt, så jäkla pinsamt och jobbigt.

Min kruka kom hem idag och jag ÄLSKAR DEN! ÄLSKAR, och det fanns en till….kanske den också ska bo hos mig?????

OM jag har gallstensanfall kanske det är bara grönsaker som ska bli min föda framöver….? Men det är vackert.

Gonatt!

Min helg 2.0

Jag i en minst 20 år gammal POP-tröja som jag bara älskar! Och så min lilla damhjärna runt halsen! Jag skulle åkt till Eva i helgen för att hämta krukan men orkan var låg. Jag tror nästa lördag blir bra. Då har både lönen kommit och förhoppningsvis halsondat försvunnit. OCH kanske kanske jag har kunnig göra en HJÄRNA!!!! To be continued…

Japp, nu var helgen över. Den inleddes i paracetamolens tecken och trots detta ligger jag nu här med halsont och lätt feber….Jag hoppas jag inte smittade någon av er alla som kom förbi!

Ingen kom härifrån utan grönkål, citronverbena och annat smått och gott från trädgården iallafall.

Jag är för trött för mycket text nu, ni får hålla tillgodo med bilderna!

Mitt älskade IKEA-skåp är en skattgömma för barnen. Jag försöker hålla lite styrsel där, de vet att mina viktiga saker förvaras i den men nu är det som att det är fritt fram….Något gott kom ändå ur detta. Tylla hittade min kartong med visitkort som jag glömt bort. De använde vi som terapimålning en stund mellan gästerna….Kolla outfiten. Svarta mocka Converse, rosaskimrande tights grafitgrå tyllkjol med satin och så batiktröja…wow alltså!

Efter två kort insåg jag att handloven INTE ska släpa över kortet…bra där dr Voltaire….Men handkolorerade personliga visitkort är ju nästan japanskt. Får man säga så? Jag menar, de tar ju visitkort på största allvar. Och vad kan vara finare än unika visitkort??? INGET tror jag!

Har jag visat den förut? Det var kanske på jobbet. Maken svabbade. Barn verkar gilla att se på tv med allt blod i huvudet, det blir kanske mer intensivt då? Kanske ska testa ikväll….?

Den här blev jag lite sugen på……tänk yurkost zebratyg i linne och svarta kuddar med turkos bollfrans….all in.

Citronträdet får bo hos grannarna över vintern. Som motprestation bar maken upp deras skrivbord på övervåningen. Så jobbar vi på vår gata. Jag älskar mina grannar, har jag sagt det? Nästa år kanske jag får frukt för första gången då. Jag sådde fåret för kanske 15 år sedan men det blir liksom inte riktigt bra utan en kylperiod i ljus. Den har klippts ned ordentligt också för att passa i mitt planerade orangeri.

Jag tar in så mycket kryddor jag kan just nu och torkar. det är som en sport. Nässlor hänger i köket nu till hönsen. Jag tror de ska få hänga på en spik i hönsgården sen under taket när allt grönt är borta.

Jag hängde över trappräcket en stund och ser då plötsligt min guldkedja jag saknat…..det är ett under att jag har något alls kvar av mina smycken så som lille Edgar ligger i.

Det var mkt kort från mig. Jag laddar för nästa vecka. Jag hoppas på SOL för jag vill skörda ännu mer så jag slipper köpa så mycket kryddor under vintern. Det känns fel på något sätt. Nästa säsong hoppas jag att jag kan få ut maximalt av trädgården och jag har börjat samla fröer nu av mina bästa växter. Februari here I come!

 

Vissa dagar

Just när jag satt mig för att dricka mitt morgonkaffe och pusta ut såg jag detta…..

Jag vaknade på fredagen med halsont. En hel arbetsdag kämpade jag mig igenom och när jag kom hem var jag väldigt väldigt trött. Efter maten (korv med bröd) lade jag mig i sängen och somnade. Tanken var att bara vila benen en liten stund men jag somnade stenhårt fullt påklädd. Jag vaknade halv fem på morgonen av värk och att hela sängen var överfull. Jag gick upp, klädde om till nattkläder, tog två alvedon och gick och lade mig i Edgars säng istället. Jag somnade om direkt och väcktes av att Edgar återigen kom för att sova med mig. Jag tror han sov en stund med mig men vaknade och tröttnade på mig. Nästa gång jag vaknade var halv tio. då hade jag nog sovit 13 timmar…..vad är det om? Övertrött? Sjuk eller på allvar SJUK?

När jag väl kom ur sängen var det ju strålande väder. Jag fick en argattack på maken pga hans knasiga sätt att hantera sina kläder och den anordning han gjort i sovrummet med nån förbannad tv-mojäng. Casting? Nån sak som är nästan som AppleTV fast billigare…helt ärligt, jag fattar ingenting av detta och på allvar tycker han att jag ska lära mig att styra detta från min iPhone! Han har liksom inte lärt sig någonting om mig de senaste 10 åren….jag tar inte in mer saker nu som inte är analoga, NADA, ZIP, NOLL!!!

Jag blir så glad av den här tapetern OCH mina Mårbackapelarginer.

Jag fotade hela eländet så ni kan få se magnituden av galenskapen och det betyder INTE att jag hatar honom och att vårt äktenskap är dysfunktionellt, bara att vi är fruktansvärt olika och att allt jag tycker är bra är precis helt fel för honom och totalt poänglöst.

Ja, jag tror att ord är överflödiga här. Men man kunde säga: Finn fem (eller fler) fel…

Buntband. Sååååå praktiskt! Till ALLT!

Så fin komposition, total harmoni.

Och så alla dessa man slängt i sitt liv. Men jag undrar om någon annan än jag någonsin gjort det…för jag tycker att det alltid är jag som hittar dem men aldrig tar loss dem…äter ju inte överdrivna mängder bröd liksom….

Jag tog mig ned till tvättrummet och där fick jag ytterligare ett vredesgenombrott. Denna gång på en tonåring. Jag minns nämligen att det sista jag sade innan tvättningen var -Allt med vitt i är vittvätt! och fick ett slött: -Jag veeeeeeeet, döh! till svar.

Båda tvättmaskinerna var fulla. Ena med ljusa färger och vitt. Den var tvättad. Den andra med mörka färger och vitt, den hade fått i sig tvättmedel såg jag men ej satts igång…tur det.

Jag satt där på gliet i tvättstugan och djupandades en stund. Jag kunde nämligen inte skrika på ansvarigt barn men funderade lite över livet och hur i helvete jag ska få någon ordning på allt här. Jag tycker ändå att jag har försökt. Många sätt, olika anslag och mått av vrede. Tydligen finns inget sätt att lära någon något här hemma. Dystert. Och då är ju såklart det grundläggande feltänket att JAG sitter inne med alla svar. Som att vit tvätt ska hållas vit…osv.

Jag tänkte först att jag får skriva en lapp som jag sätter upp på väggen i tvättrummet. På den skulle det stå:

  1. All textil som har något vitt i sig räknas som VITTVÄTT även om en annan färg förekommer
  2. Töm fickor innan tvätt och om det låter ”klonk” eller rasslar när man kastar in plagget i tvättmaskinen, ta ut och vittja!
  3. Tvättmedel finns i två sorter, den för VIT tvätt eller FÄRGAD tvätt. Den det står vit på hör ihop med vittvätten osv.
  4. Man ska gärna trycka igång maskinen när man lagt i tvätt, hällt i tvättmedel och stängt luckan. När man sedan har satt igång det hela är det bra att försöka minnas detta så att man också kan tömma den innan allt luktar mögel!
  5. Tvätta inte alla möjliga material i samma tvätt. Det finns olika fibrer nämligen som tål värme och centrifugerna dåligt. Exempel på detta är siden och ull.
  6. Vissa saker som efter tvätt ska strykas behöver inte torktumlas, de hängs på torkställning. Exempel på DETTA är: Köksanddukar, skjortor, örngott, mammas fina ylletröjor som tvättades med ylleprogrammet och SIDEN.

När jag hade tänkt ut hela den här listan blev jag arg igen och tänkte att lappen endast skulle innehålla TÄNKT TILL NU!

Så de skulle leta efter tvättråden och göra RÄTT! Den lappen sitter inte där ännu för jag har inte haft tid. Solen sken ju som bekant så jag tog en promenix med killarna, delade ut kalasinbjudningar till några pojkar och lapar till bullerutsatta grannar i närheten om att de kunde kontakta mig eller min granne för att vi ska få den snöbollen i rullning…..sen lät jag hönsen spatsera och sprätta i trädgården under det att jag planterade om lite. Ett fikon hamnade i ”dödsgropen” som maken kallar det för allt jag hittills planterat där har dött men den här gången tror jag det ska gå bra. Fikon är tåliga.

Grannarna har så fin stenläggning fram till huset. Jag vill ha något liknande.

 

Blandad kompott av ”dödsgropen” min citronverbena som ska få flytta in och de två minsta hönsen som kom till oss en dag gamla.

Lagning av älsklingsbrallor. Det gör jag GÄRNA! Lite senare på dagen lagade jag en trasig täckjackas innerficka och gjorde en extra, bara för att skoja till det lite…;)

Enkel men god lunch idag.

 

Så många dB är det precis vid vägen. vi bor ovan den och utan något bullerskydd på stora delar av tomten…det ska vi ändra på nu hade vi tänkt!

Ser nu hur högt vårt hus ligger!!! Jag gillar att se vårt hus från olika vinklar. Då får jag en känsla för hur det tar sig ut liksom. Jag är lite kär idet!

Ja, det var väl i stort min dag…jag hade tänkt skriva lite om telefonhyfs och swishkaos men det får bli en annan dag. Jag tycker det räcker nu.

Maken var på begravning och lilla T fick följa med för hon har histat lite. Hon hade varit knäpptyst och skött sig exemplariskt tydligen. Men innan de kom iväg var det tydligen kaos för hon kom med det ena galna klädförslaget efter det andra som inte riktigt passade ihop med dagens allvar. Till slut en Molotröja och en grafitgrå tyllkjöv och stickade tights. Värdigt tycker jag och jag gillar tanken av barn på begravningar. Det gör allt mindre tungt och de ska också skolas in i detta att människor dör och man håller ceremonier kring det för att sluta cirklarna och gå vidare på ett bra sätt. När mina äldstas gammelmormor gick bort tog vi alla avsked av henne i hennes eget hem och egna säng. En judisk (och kanske andra kulturers tradition) som jag tycker är mycket bra och naturlig. Inget av barnen reagerade knasigt på det. Hon låg där i sin säng, vi kom in, sa några ord och tog/pussade och klappade på henne. Mer sådant tycker jag. Döden ska inte gömmas undan, den ska vara en naturlig del av livet.

Jag körde en liten rensardag idag. Nu ska allt gammalt ut och jag har redan planer för nästa bok och en inspirationslåda för den som kanske kommer efter…så många roliga planer jag får till bara jag får lite sömn och sol.

 

Ha det!

A

Pil till våren

Maken tycker att jag är galen. Han har missförstått mig helt. Jag tyckte ändå att jag förklarat en hel del… Han trodde levande staket som bildade en grön växtvägg men jag vill ha en liggande för vindskydd och för att kunna stänga hönsen ute. I mars-april ska detta ordnas.

 

Jag gillar att jobba lite pö om pö i vardagen. Dels för att ryggen inte tål så mycket mer än så men också för att då märks det inte så mycket vad man gör och man får lite betänketid emellan. Här har jag flyttat jordgubbar och smultron som stod där nya ingången ska vara.

Hönsen har fått en lite större hönsgård. Jag vill så gärna att kycklingarna ska gå ut men de vill inte riktigt. Sedan igår har vi kopplat på värmen nattetid. Det blev inget ägg idag men förhoppningsvis ett imorgon då. Bygget gjordes på överblivet material och lite från grannens hus. De ska ha vindskydd, lite tak och i helgen blir det ett sandbad också under taket.

När man bygger med restvirke blir det inte alltid 100 procent men det har också sin charm.

Stora trafiksvårigheter imorse…jag längtar till nya stället, då ska det ta 37 min att åka, mer tid med barnen och så får jag åka båt två gånger om dagen som möjliggör total avkoppling i 10 minuter. Jag ska tänka ut vad dessa minuter ska ägnas åt…..

Jag försöker plugga på små stunder på jobbet. Här triagering på skadeplats. Viktigt att välja var resurserna ska läggas men det kändes hårt att ”lägga filten ” över den 40-åriga kvinnan…..

Och så lite KOL på det…forcerad expiratorisk volym…..peax expiratory flow..LADA, B-2-stimulerare och LABA….

 

När man arbetar heltid, pluggar på lediga stunder och försöker sälja in sin bok om hur man håller sig i balans då hjälper det INTE att kommunen struntar i ens boendemiljö. Hälsofarligt är vad det är att tillåta bostäder utan att se till att det finns tillräckligt bullerskydd. Men nu är det skickat vidare en överklagan för det fula sk staketet och bullret är nästa anhalt…..

 

Både Törnrosa och Jessie svimmade av när det såg makens samlade hög med ”skrammel”…..

 

Den här tidningen blev alltför kortlivad. Ecoqueen. Jag skulle gärna plocka upp den bollen och driva ett magasin för kvinnor. Helt fritt från face news och reklam om dyr antirynkkräm, hälsopreparat mm. Däremot skulle jag kunna skriva om var du hittar bästa vintagemodet, inredningsdetaljer från stadsmissionen, hur du odlar din hälsosamma grönkål och styr upp en trädgård. Och som Carlsson förlag så fint tryckt på sina tygväskor. Det som inte trycks på papper är förlorat.

 

Jag är ju inte så mycket för spetsunderkläder men jag tycker bilden är vacker. Jag gillar inte spets alls egentligen om den inte läggs ovanpå ett annat tyg eller över ens ansikte som ett flor…

Intervjuer på löpande band…

Älskar att plocka svamp!

Snart kommer mitt livs andra intervju på pränt! Så spännande. Och jag måste säga till alla mina läsare här och ni som hört av er på FB mm stort TACK för all uppmuntran och glada tillrop. Via maken får jag höra att någon läser min bok i KALIX nu! Shit alltså!

Vi gick helt fel väg men vi hittade lite svamp, ett enormt buskage med björnbär och massor med blåbär. Antioxidanter au naturelle.

Nu ska nu få ett helt gratis tips på hur man mår bättre. Gå ut! Sista solstrålarna kanske snuddar vårt land nu och sen blir det mörkt som i en säck fram till april ju. Igår tog jag det stora steget att ta med 18-åringen med på svamppromenad. Nyinflyttade som vi är vet vi ju inte riktigt var man kan hitta skogsguld men snälla inbodda grannen tipsade och vi hamnade på toppen av världen kändes det som. Vi gick i sakta mak UPPFÖR skidbakcen (andra sprang/cyklade eller joggade). Väl uppe på toppen utbrast dottern: Vi ser ju hela Sverige (läs Stockholm). Och så kändes det faktiskt. Vad som tyvärr var tydligt var att folk verkar vilja dricka saker, kasta burkar och flaskor där de sitter och sen trilla hem…

 

On top of the world…..älskar att bo i en landsbygdskommun!

 

Här en något bättre sjöutsikt än vår….olika faller livets lotter.

 

Kan inte låta bli att tycka att detta är en lite spännande bild. Mitt i skogen, en grop och en spade…..vad kan ha hänt här?

 

Guilty pleasures – skämmiga begär

Jag vet, det kan vara tjatigt att höra men vårt hus alltså, eller egentligen platsen vi bor på, den slår ALLT! När som helst nu ska jag släppa in min/a inredningstidningsvän/vänner kanske och säga att det är fritt fram att plåta hela härligheten…men först måste 200 städtimmar kastas in, av någon annan. OCH jag behöver måla om allt vitt för fem smutsiga små fingrar har jag gånger tre….

 

Mina ungar alltså, kläder är så överskattat tycker de. Citroner däremot är kul. De leker så fint med dem. Och ska man gå och bada är de viktiga att ta med. Ihop med en Törnrosabarbie….och som ni ser….där vi bor slutar allmän väg. typ.

Jag lyssnade på P3 idag hör och häpna. Jag var på väg i bil (för att ha en anledning att spänna fast barnen och få en lugn stund) till Louise som illustrerat min kommande bok. Hon skulle få ett paket men jag insåg att det nog var billigare med min bensinsnåla bil att kanske köra det själv. Fortare skulle det gå också….And off we went!

Jag hörde då för första gången uttrycket guilty pleasures. Och funderade på om jag har några. Alltså några böjelser jag inte riktigt vill stå för…. utöver de som kanske hör det sexuella (inget onaturligt jag lovar) till så tror jag faktiskt inte det. MEN jag kom på min man idag. Han lyssnar på Justin Bieber (stavas det så?) Desposito. Jo, jag har ju hört den jag med, barnen gillar, det svänger och det är ju inte sååååå skämmigt att lyssna på som till exempel ”Bada nakna” eller ”Groupie” men när jag frågade vad det var sa han……Kizz. Hahahahahaha ja herregud, det är ju verkligen oskämmigt. Kizz……. inte dödsmetall direkt.

Innan alla skrek på en gång och kivades…total harmoni. I cirka 20 minuter…eller kanske 15…10? Spana in Sharkboy!!!!

Blir jag rik någon gång så är en pool något som nog skulle passa ihop med huset och utsikten. En infinity end kinda pool….eller mer en jet stream/bubbelbad hett som bara den så jag kan simma alla mil jag behöver för att må riktigt bra. Det kanske ni inte visste om mig men jag har varit simmare förstår ni. När jag insåg att OS i Seoul inte var realistiskt lade jag av. Efter ett träningspass som bland annat Bengt Baron höll i…det ni. En gång simmade jag en mil på ett läger i Fagersta…ingen drickapaus där inte. 12 var jag vid det tillfället. Stenhård träning och jag undrar hur jag stod ut så länge….vi simmade ju i princip varje dag minst fem kilometer tills jag var 17?

Så till något annat. Barnen undergår nu en transformation. Jag har bestämt mig för att uppfostra dem. Jag ska inte skrika på avstånd, sucka när de inte lyder eller ge upp och klaga på att jag är trött och har ont. Jag ska ta tag i saker. Så, jag sa till maken att det vi INTE vill att de gör, det ska adresseras direkt och konkret. Då måste man också avgränsa vad som inte får göras för annars riskerar det bli ett enda stort NEEEEEEJ här hemma. Det har faktiskt gått ganska bra (jag spände också fast barnen i bilen i drygt en och en halv timme idag).

På kvällen gick vi till poolen vi passar och när tjut och gallskrik uppstod och retsamma småsparkar….då sa vi: -Nu går vi, och så gjorde vi det. Barnen är lite i chockfas just nu, vi utvärderar till helgen. Så kanske, kanske jag ska slå mig ihop med en annan lysande person som skriver bra/har barn och författa den ultimata barnuppfostringsboken trots allt. (Att just HA barn är en tillgång när man ska skriva böcker i ämnet, en del som inte har egna telningar är ju annars ypperliga på att uppfostra andras eller ha synpunkter…som sedan ofta kommer på skam när de själv blir föräldrar). Anna Wahlgrens är ju lite daterad kan man säga och i och med detta ligger världen öppen för Anna Voltaires samlade tips för småbarnsmammor (och såklart småbarnspappor, bonusföräldrar av olika slag osv osv osv). The wonderful book of childupbringing…är det ett eller tre ord?

Innan solen hann gå ned på sitt fantastiska sätt så hann jag med att grundmåla mitt egentillverkade kycklinghus dit de små snart ska flytta. De ska bo med de stora hönorna men vi är lite oroliga att de ska bli hackade på så jag byggde detta med lite spillvirke för att de ska kunna komma undan. Undrans om de kommer in genom hålet eller om maken måste såga upp det lite. de var så otroligt små när de kom och nu är de säkert tio gånger större, på bara fyra veckor!

Nu ska jag pussa maken, och alla ni som stöttar mig genom den svåra fas jag nu befinner mig i….TACK! Inget i världen är så fanastiskt som att ha…fem eller sex vänner att vända sig till i sin nöd, INGET. Och jag har ett elefantminne så om någon någon gång behöver amputera ett finger eller bli undersökt på obskyra ställen….TVEKA INTE att ringa eller skicka en bild;) Kärlek, på allvar till alla!!!!

Eller jag kanske har en böjelse som jag har lite svårt att erkänna…jag älskar fina saker, form och färg är löjligt viktigt för mig. Och jag satt igår och tittade på några av de finaste jag har. Just den här boken är väl inte så snygg på omslaget men första sidan….så snyggt! Jag har Kinfolk vid min säng…The KINFOLK table. Love it!

Att uppfostra en man – saker man kan lära sig på en spinnkurs

Före detta handelsbod nummer två. Notera sneda dörren, så charmigt!

Ni vet ju att jag gjorde en utflykt för ett tag sedan för att handla kycklingar. Då valde jag bort fika på McDonalds till förmån för Hallagården nära Lekhyttan. När jag kom in blev jag helt tagen av allt garn. Jag köpte på mig lite och snart har jag en långkofta i grått handspunnet garn. Men jag ville tillbaka och bokade in en spinnkurs med mina tre äldsta för att göra något roligt ihop och samtidigt ge dem en liten inblick i hur man gjorde garn förr. Vi tog in på B&B kvällen innan och jag sov som en stock.

Spartanskt men precis allt vad man behöver. Det man kan säga om tonåringarna är väl att en del klarar av livet i fält bättre än andra…jag sov väldigt tungt iallafall och vaknade utvilad.

 

Krullig ull

 

Jag hade en idé om att jag skulle lära mig att spinna med slända men det blev spinnrock. Jag testade för all del lite slända för allt eftersom timmarna gick dök det upp fler och fler kvinnor med ull som de skulle spinna. Vi var nog så många som 20 i samma rum vid ett tillfälle. En kvinna såg hur jag satt och slängde långa blickar på hennes slända och hon tittade frågande på mig och jag nickade, jag ville testa. det var SÅ svårt! Och jag ÄR ett kontrollfreak, måste veta exakt hur man gör innan jag testar vissa saker….iallafall om jag inte direkt fattar. Jag analyserar liksom processen och sen kan jag. Handspunnet blir slitstarkare än maskinspunnet och jag lovar er, vi hade alla de lenaste händer när vi var klara med dagen.

På radion igår tror jag att jag hörde om mikroplaster. Varje gång man tvättar ett plagg i syntetmaterial slits plast loss och hamnar i haven. Så kan vi inte ha det. Det var slitage från däck också visserligen men det kommer ju vara svårare att komma ifrån tror jag.

Sedan länge vägrar jag syntetmaterial, jag vill inte ha det på mig av flera skäl, varmt, luktar svett på ett trist sätt och just, varför gå klädd i PLAST? Fleece är speciellt avskyvärt tycker jag. Och jag VET att det är en återvunnen plast men jag liksom vägrar. Har aldrig köpt, kommer aldrig att göra.

Gunilla på Hallagården inledde kursen med att vi kommer gå till historien som plastålderns människor….så tråkigt att höra. säkert sant. Och så körde hon på. Endast svensk ull hos henne och det känns ju trevligt. Sen pratade hon om sina djur och bland annat Alpackor. Det var väldigt intressant. Hon berättade att alpackor inte lär sig någonting om man inte berömmer dem…..

Lägg en fotboll framför en alpacka och bara vänta. Förr eller senare (sannolikt mycket senare) kommer den sparka till bollen. Då ska man berämma väldeliga. Då fattar alpackan att den gjort något bra och kommer sparka till bollen igen…och igen och IGEN. Och så har man fått sig en fotbollsspelande alpacka. Förstår ni undertexten här….? Om ej, läs tidigare inlägg HÄR om min kamp med maken…..och sockorna.

Det är rena Bullerbyn här men full action.

Jag är nog mitt i en existentiell kris tänkte jag på vägen hem. Jag vill vara en bondmora på 1800-talet….eller jag vill ha internet för det är det bästa (och värsta) som finns men jag vill leva mer hållbart, naturligt och faktiskt tror jag att jag måste vara lite mer hantverklig. Ja, jag menar exakt det. Jag vill tillverka saker som jag behöver och jag googlade sländor, spinnrockar, träsvarvar och funderade på hur jag ska komma över päronträ att göra smörknivar av inatt när jag vaknade av att ligga på 30 cm säng….

Man blir liksom lite kär i dyra apparater även om man inte kan hantera dem helt bra.

Jaha, då var det dag då. Kardad alpackaull tror jag att det är.

Inte jättelätt men inget är lätt första gången påpekade Gunilla om och OM igen för mig. Tjejerna spann på, sytrådstunnt….jo, jo…

Jag hade stora svårigheter att få till den rätta knycken. Mycket berodde nog på stressen. Jag kämpade och kämpade men till slut sa kursledaren till mig att bara fortsätta trampa och så fick jag ett garnnystan och ett par stickor. Sen gick det bättre. Jag kan ärligt säga att vi var tysta väldigt mycket under lördagen, stor koncentration från allas sida trots att det hände mycket i ullstudion och folk strömmade in. På vägen hem i bilen somnade två av barnen och jag hade fullt sjå att inte somna själv. Jag fick lyssna på P1 för att hålla mig pigg. Jag  somnade vid åtta när jag lade Edgar och vaknade igen halv två och började genast googla runt efter svarvar, spinnrockar och annat……Nätet alltså, fantastiskt på så himla många sätt.

Gunilla hade lite trix för att få stressade småbarns- (och tonårs-) mammor att slappna av. Jag fick trampa med fötterna OCH sticka samtidigt. Och se då lossnade det lite. Jämnt och snyggt blev det, stickningen alltså. Jag borde sticka mer.

När man väl fått ett garn med två trådar ska man göra en härva av den. Om man tänker att jag faktiskt kan dra axelleder i led är det ganska intressant att detta kan vara en sådan utmaning.

Fanny kom igång fort på sin Ashford…..

Skorna av, för bästa kontroll och känsla. Men såklart turkosa metallicballerinor when spinning….;)

Här försöker Gunilla övertyga mig om att jag inte alls har tillverkat ett uselt garn….det gick rätt bra då men när jag tittar på det här hemma inser jag att det nog får fortsätta vara en rätt så snygg härva just och inget stickat. Kvaliteten ligger i uttrycket, inte själva garnet.

Hyffsat stolt och glad över vad jag har presterat iallafall. Den största vinsten var nästan ett dygn ihop med mina äldsta tre och att visa dem något nytt. Jag hoppas att de en gång i framtiden minns att man kan klippa ett får, tvätta dess ull, karda, spinna och sedan sticka sig ett par fantastiska strumpor som INTE sliter på naturen.

Fannys härva var väl den som tilltalade mig mest rent estetiskt. Men alla tjejerna var helt suveräna på att spinna jämnt och tunt.

På ovanvåningen kan man sitta ner för en fika eller enklare lunch.

Vi avslutade med lunchmacka och sen bar det av hemåt. Jag köpte med mig den underbara mandelkakan och syltkakor till de små.

 

Det står tomt…lite som Villavillerkulla, så synd, ett tomt hus. Det skulle jag vilja hyra/köpa/ha som kursgård i …..jag vet inte, vad som helst. Hur man andas genom vänster näsborre kanske?

Jag började googla sländor vid halv två inatt när jag vaknade. Men så slog det mig att man ju kan göra en rätt enkelt själv med en blompinne, en krok och en rund tyngd. Lådan är hittegods och jag tog den för knoppens skull. Jag tänkte ha den på hönshuset sedan. Här en liten knubbig hand som också gillade den.