Jag rör mig själv till tårar

Lennart kallade henne för hans fjälla på hans oanvända överlevnadsfilt. Lilla ungen, jag hopas hon kan minnas honom något. Här vid havet på Midsommardagen, Mariekex i mun.

Jag funderade inte länge alls innan jag skrev till musikkåren och orkestern om att jag ville donera en slant eller två. Jag hade egentligen inga förväntningar på vad som skulle ske efter det. Jag hade ingen summa fastställd utan tänkt att det ger sig väl. Gensvaret var minst sagt överväldigande. Fantastiska rörande mejl kom tillbaka och idag ringde en man upp för att erbjuda att jag skulle få närvara vid någon slags hedrande uppträde i höst för att kungöra detta. Och då kände jag att det blev nästan pinsamt. Jag ska ju inte ge en miljon till barncancerforskningen precis, bara en symbolisk summa till en verksamhet som min farbror ägnade stor tid och lade mycket kärlek på. Det visade sig att han jag pratade med andra gången också var trumpetare och hade spelat med Lennart i 25 år. Han var också med på begravningen men det mindes inte jag för jag var så ledsen och fokuserad på att ta mig igenom talet utan att själv dö på kuppen. De båda männen jag pratade med idag tyckte att det var fantastiskt i alla fall och på sätt och vis fortsätter då Lennarts värv med att sörja för material och kanske fikat till repetitionerna. Jag grät en skvätt under sista samtalet men mannen på andra sidan höll stilen, stoisk tänkte jag som det anstår en militär trumpetare.

Jag fick mer att tänka på om min farbror och jag lägger till listan att han var så omtyckt, aldrig gjorde någon besviken, inte gnällde fast han tyckte att det var krångligt att spela i fem fjärdedels takt och inte gjorde världen gladare. Inte ett knyst, han bet ihop och kämpade på. Ingen uppgift är omöjlig, allt handlar om mind set och att öva. ÖVA, det är svaret på allt. Och i denna otåliga tid som är vår kanske just detta är det vi behöver mest. Repetitiva rörelser, ta om, köra långsamt och reflektera över detta. 10000 timmar och du blir Zlatan. Fast jag kanske är generation Björn Borg ändå. 10000 timmar och 200000 bollar mot garagedörren och sen kan du leva på kalsongerna. Så är det.

Tagning!

Vi fick så god mat! Paketgrillad torskrygg med dill, citron, potatis och salt å peppar bara. Ljuvligt!

Vi jobbade sida vid sida igår för att kunna mäta upp hur mycket mer panel vi behöver köpa. Det visade sig att vi hade nog med panel för att täcka halva huset! Så vi snålar in lite. Bra med tanke på att då kan jag ge desto mer! Jag hoppas att de som ärver mig också ser till att använda pengarna till något bra, utöver att betala av lån och så vidare som jag har gjort. Lite rensa i ekonomin, lite unna sig och sedan, dela med sig! En verkligt skön känsla. Men…då måste jag inflika att jag ska ge noga instruktioner till saker som jag vill stödja postumt. Det får inte bli fel här så pengarna hamnar i galen panna!;)

Tidig morgon innan jobbet. Nästan klara med ena långsidan, Three to go! Dörrarna kommer idag också. Då börjar MITT jobb!

Klänning från 2005 som jag envisas med att ha på mig varje sommar. Den gör mig så glad. Inköpt i Barcelona.

Varför jag läser DN (eller brukade göra det)

I sanningens namn lyssnade jag inte på detta för helt ärligt det brinner av lite i skallen bara av bilden och rubriken. Och snälla, LYSSNA INTE för då får människan sannolikt MER pengar och som jag ska komma fram till senare, då blir hon OLYCKLIG!

 

Soul-vaddå????

 

Men hej igen, jag har fått blodad tand. Och eftersom jag igår var ironisk över kända rika personers livsstil och ffa deras utåtsida i sociala medier tänkte jag att det var ett inspirerande spår. Och altruistisk som jag är ger jag mig här ut på korståg för att rädda deras själar (läs hjärnor för det är där själen sitter och där det så uppenbart brister…öh, jag menar….där blir man utmattad). Så, en snabb spaning på det värsta jag känner till i klassen är SvDs Perfect guide. Jag har ju fjantat runt här på bloggen med den tidigare för att den är så provocerande och obegriplig, jag söker med andra ord mitt kärnbränsle där. Och de förnekar sig icke. Man behöver bara titta på de tre senaste inläggen för att få kraft att skriva.

MB går till Tiffany´s (världens kändaste juvelerare?) och slappnar av (antar jag…hon kanske handlar också?) Nåväl, andra bilden på Katharine Hepburn med rubriken typ: Sockerkickar är inte på riktigt….fattar inte kopplingen till henne bara?!? Old news, det har aldrig funnits belägg för att socker kickar. Däremot delas överskott av socker ofta ut och inmundigas när många människor samlas, typ kalas och festliga sammankomster som jul, påsk osv. Kanske det är detta som stämningshöjer??? Jag blir egentligen bara seg av godis, trött på mig själv för att jag äter det. Supertrött.

När tredje rubriken läses blir det klar vad jag ska skriva om. Lycka. Genialt. Tydligen blir man INTE lycklig av pengar, man kan på sin höjd bli rik och det är inte samma sak. Jag tar det igen, rikedom ger INTE lycka. INTE. Det är dock sant att man med pengar får fler val i livet, kan bo större (dvs får större behov av en städfirma), snyggare och kanske kan låta bli att arbeta. Och det är väl kanske det bästa av allt. Man kan styra sig själv. Och för att kunna göra det utan att bo i tält behövs en viss mängd cash. Men inte så mycket som man tror. Kolla gärna in den här boken jag läst och jag får alltså INTE betalt för att du klickar här. Jag gör gratisreklam för förlaget jag snart ska ges ut på, sån e jag!

Nu efter att jag på nära håll upplevt ett dödsfall där jag varit en av arvtagarna har jag sett de stora fördelarna med att inte äga saker. News flash, du tar INTE med dem när du dör, någon annan kommer rota bland dina saker, skaka huvudet över att du samlat påsklämmor hela ditt liv, har kvitton från innan du själv är född och 10 kopior på suddiga familjefoton från 1800-talet (helt sant och självupplevt) och uppdelningen av dem (som för min del sker imorgon) efteråt kan orsaka mycket lidande. Visst, bra att ärva rena pengar (som i mitt fall mestadels går till att betala av lån. Alltså jag har handlat för pengar jag inte har och är du satt i skuld är du inte fri som bekant) men  inte heller det är okomplicerat. Jag ärvde dessutom ett hus som jag inte vet vad jag ska ta mig till med….kärt besvär kan man tycka men hus kräver tid, att sköta en trädgård tre timmar bort…ja det klarar inte jag iallafall med det liv jag lever.

Så, på spåret igen. Man blir alltså mer lycklig om man RÖR på sig. Det har jag ju skrivit en hel bok om och det kommer igen i nästa bok (svårt att komma ifrån). Aktiva människor är mindre deprimerade än övriga och om man motionerar håller man sig frisk och lycklig längre. Forskare har kunnat belägga detta. Jag anar dock att någon räknenisse kommit fram till fel summa här eller att tryckfelsnisse varit i farten för 230tkr/år låter inte riktigt som en korrekt siffra.

Inget nytt under solen.

Men för att kunna träna så pass att man håller sig lycklig behöver man göra det med en viss kontinuitet. Det är också bra för hälsan som sagt och jag skulle gärna träna varje dag. Men då måste något annat ut ur ekvationen…..tiden är som alla vet starkt begränsad.

Jag läste ett Instagraminlägg av en kvinna som också varit utmattad. Hon hade lagt upp en bild på sina barn som hon försakat som egen företagare i jakten på karriär och pengar . Hon ångrade sig bittert nu. Det var nästan svårt att läsa. Först suktade hon efter cash (dvs arbetade hårt), blev utmattad av slitet och nu sörjde hon detta…..jag blev blytung i hjärtat. Man lever ju EN gång, barnen är små EN gång och de fattar INTE värdet av pengar. De fattar: mamma och pappa hinner med att leka. Eller ORKAR leka, och verkar glada. Snygga hem och fräsiga bilar eller hotellrum på Rivieran fattar barn ICKE, de skräpar ned dem….Vitt och fräscht fattar de inte heller, eller ordning i garderoben. Det verkar barn förstå först när de flyttar hemifrån.

Min äldsta dotters vardagsrum…I say no more. Det är glädjande och smickrande att hon har samma soffa som jag, tavlor jag köpt på väggen, lampan jag loppat och gardinerna jag (och ffa mamma) köpt samt att hon ofta frågar mig om inredning. Jag vet, dubbelmoral, men jag kan inte skaka av mig att jag älskar att ha vackra saker omkring mig. Jag ser fram emot att återerövra mitt hem även om det tyvärr innebär att barnen kommer vara vuxna då. Men de får gärna bo kvar hela livet bara de städar efter sig. Den här ungen är välkommen tillbaka vilken dag som helst!

Efter en karriärsjakt som slutar i utbränning inser folk alltså att allt de behövde var att vara med sina barn. Hur knasigt? Och såklart motion…för det är ju vägen tillbaka. Jag tänker att jag alltid vetat detta men lyckades bränna ut mig ändå. Fst jag var inte ”borta” så länge tack och lov, barnen saknade mig aldrig (tror jag). Jag slet ut mig av själva ”livet”, hushållsbestyr, mina många projekt och såklart delvis jobbet.

En gång sa min bror, när han höll på att avsluta sin karriär som hockeyproffs, att han ville ha ett jobb som gav mycket pengar men inte krävde så hög insats. Han ville kunna fika med polarna, sitta i solen och glida runt (jag vet…lite sus och dus där men han var van vid en tillvaro som präglades av endast träning, matcher, mat och sömn samt härliga happenings med vänner). Jag skakade lite på huvudet och föreslog knarklangare. För det finns oftast inga genvägar. Men han listade redan då ut att optiker var ett bra jobb, liten insats, hög avkastning. Han hade faktiskt rätt. Jag å min sida tyckte det var galet att ”go about” att hitta rätt yrke utefter detta motto. Jag blev läkare för att jag tänkte att jag skulle göra en insats typ och hade liten kolla på vad för yrken som fanns. Eller kanske mammas ”tjat” om att läkare var ett jobb som gick hem i alla länder och lägen ihop med att själva grejen men människokroppen och framförallt knoppen är sanslöst intressant. Och jag vet att många, framförallt i andra länder där läkare kan ha fantasilöner, tror att läkaryrket är glassigt och priviligierat men så är INTE fallet. Jag hörde i veckan att AT-läkare  i vissa landsting tjänar kring 25000kr…..verklig skräplön faktiskt om man betänker att de oftast gör de ”skitigaste” jobben och i stort sett drar runt hela akutvården i vårt avlånga land.

Så bra att veta. Men det är inte en svensk studie så jag tar inte gift på att detta gäller här.

 

Här en omvänd lista. läkare är inte med där….låååångt ifrån. Ortodontist…men det är ju tandläkare!?!

Man undrar ju lite över siffrorna här…hög lön 33900!?! Då antar jag att man knappt är där om det ska vara motiverat att vara optiker. Någon måste ha räknat fel. Medellönen i Sverige är väl 25000kr om jag inte tar fel. Och en polis tjänar väl runt 29? Något måste ha kommit bort i översättningen här. Men ändå, kanske allt annat stämmer.

Så summa summarum här. Pengar ger inte lycka, det gör motion. Jakten på monnitär lycka kan bränna ut dig och då är svaret på den frågan också motion. Kanske det är dags att vi inser att sex timmars arbetsdag för att möjliggöra både försörjning, lycka och samvaro med barnen är ett bra mål för samhället? Eller om alla siffror ovan stämmer, medborgarlön till alla så sparar vi 100 miljarder som utmattningen kostar oss, säljer allt vi har, bor i tält och investerar i en lukurativ fond?

Här en avslappnande bild på vad som jag hoppas ska hända i min trädgård under året. Steg och trampnarv. För bara fötter och ett mjukare intryck.

Tjenixen!

 

Mitt underbara liv (glad jävla påsk)

Här är utsträckningen av vårt påskfirande. Det är ett vackert ris tycker jag själv, det kommer slå ut till midsommar helt säkert. Fina fåglar, ett urblåst turkost ägg från egna hönsen och sen keramikfåglar jag gjort. Det ser bara för taskigt ut i all röra. Det känns extra hemskt att ha fina saker i stöket. Jag sa det häromdagen, om man ändå köpt allt på loppis, då hade det varit enhetligt iallafall. Och det är kanske mitt bästa inredningstips? Köp saker som matchar ditt kaos, gå all in med skavda pinnstolar, fula plastlampor och jordens allt jox, vad kan gå fel då?

Åååååå, hej på er alla gullisar! Nu ska ni få en MAXAD upplevelse, min rapport från veckan och en smakbit från påsken som nu börjar rullas upp här hemma. ENJOY! (dvs häll upp en stadig en för nu kör vi utan filter).

Jag började med påskförberedelserna redan för en vecka sedan, jag måste liksom det för att hinna med allt härligt. Jag var lite i valet och kvalet om jag skulle göra en helt koldioxidfri påsk eller en traditionell, såklart helt närproducerad, ekologisk och klimatkompenserad då. (Påsk borta hos mamma, svärfar och sen helt vanlig arbetsvecka med en 24h jour på annandagen med hopp om 6 komptimmar som minst).

Jag beslöt mig för att trots allt köra en traditionell påsk. Det började redan förra veckan egentligen när jag, och en annan fantastisk kvinna med världens vackraste hem (inte helt olikt mitt egna) bestämde oss för att våra sex (mina små, hennes totala mängd barn. Jayyy mig som klämt fram 6 ljuvliga ungar…) små älsklingar skulle vara påskkärringar och lämna påskkort (dvs tigga godis hos grannarna utan minsta egen ansträngning). Så igår efter att jag kommit hem från en inspirerande arbetsdag (Kvinnan arbetar på landets största psykiatriska akutmottagning! reds anmärkning. klädde jag upp de två minsta, den äldste läste dikter av Karin Boye (HELT SANT!!!!!!!) så han ville plötsligt inte. Vi tog oss ut i grannskapet och plingade på hos alla helgfirare. Edgar knorrade lite (gallskrek) när jag erbjöd honom (tvingade på) en guldhatt. Men till slut gick han med på detta, gullisen! Jag hade inte fått dem att producera så många påskkort men tillräckligt för att gatan skulle kunna checkas av (Göran fick ett kort jag själv ritat som en mall…och det är tur att jag ritar så illa, han trodde att barnen tillverkat det). Jag tog med mig sex av våra fantastiska ägg också, för att sprida lite hönslycka (dvs skryta om hur härliga ägg vi har och kompensera för att vi inte lagt tillräcklig tid på korten).

Här lilla kärringen strax innan Blåkulla. Hon har en lila sammetskjol från Polarn, den har alla hennes syrror haft. Förkläde från faster Inger, sidenscarf från Metropolitan i NY. Läppstiftet var svårt att fjärna….det sitter nog på en kudde nu. Ser ni hur lantligt vi bor!!

Barnen var mycket nöjda efteråt (jag hade ställt in påskandet direkt när jag kom hem för jag var så uttröttad men barnen ville plötsligt ha gratis godis istället för mat. Och i ett anfall av ångest över att vara en så misslyckad mamma ställde jag hårt mot hårt och tvingade dem att rita minst 10 kort, klä ut sig och sen samlade jag mina sista krafter för att släpa runt dem på gatan. Tack gud för att solen sken annars hade barnens minne av detta års påsk aldrig blivit av) och jag med. Tänk vad härligt att  barnen får samma glada känsla av påsken som jag fick under min uppväxt!

Maken korkade upp en flaska prisbelönt rött (det var verkligen prisbelönt men något hade hänt, det var ”bubbligt” och jag vaskade det så det blev kolsyrad saft istället vilket nog var en bra idé) och vi åt en fantastisk majskyckling med primörer och sen en vit chokladpannacotta till dessert. Kvällen tillbringades i kvällssolen med barnen till ljudet av Vivaldi blandat med glada barntjut när vi lekte charader. (Alltså…..jag vet inte hur en perfekt kväll med barnen ser ut längre men jag tror charader ingår. Jag däckade i sängen, omgiven av familjen som tittade på fruktansvärda Teen titans go medan jag såg på en engelsk miniserie om en seriemördare del ett och halva två. Resten såg jag halv fyra när jag vaknat av katten och tuppen).

Jag steg upp i ottan, helt utvilad (se ovan) och tog hand om tvätten, jag älskar att hänga den så jag kan spara lite miljö och känna doften av nytvättat (helt fantastiskt sant men också stor panik i klädförrådet och allt måste hinna torka till halv två). Jag svängde ihop två surdegsbaguetter som ska med på påskmiddagen och sen lade jag in 38 sorters lax, jag hittade på alla recept själv och smög in några veganska gjorda på ostronskivling. Jag bara ÄÄÄÄLSKAR att kunna smyga in vegansk mat på middagsbordet, ingen märker skillnad och klotet tackar dig (pappa spottar och fräser och vägrar smaka sånt som inte dött en halvnaturlig död) Och sen började jag se Beyoncés Homecoming för att slappna av lite när jag gjorde min morgongymnastik (jag har ännu inte gjort den klockan 06.50 fast jag haft mer än fyra timmar på mig) Filmen hon gjort om sig själv……och vilket JOBB hon lade ned på att komma i form efter de tre barnen, SÅ inspirerande! Hon visar verkligen, som Madonna, att det inte finns några ursäkter för att tappa ”allt” efter barnen, det går att vara vacker stark och vältränad (och det är ju helt sant, men när jag tänker på att båda dessa kvinnor satsar järnet (dvs pengar) på mat, träning osv tänker jag att om JAG hade full uppbackning hemma, obegränsade pengaresurser, en kock som lagade all mat, barnpassare i varje hörn och en stab för kläder smink och massage…ja då lovar jag er att jag också hade varit fit for fight på 115 dagar. Vad kan stoppa en liksom? INGET!)

Ja, här sitter jag och skriver som synes. Finn fem fel! INTE mer än fem snälla!

Idag ska jag med fyra hemmaboende barn (denna vecka), den som varit i fjällen med sin pappa, och äldsta dottern med sin sambo hem till mamma och pappa. Dit kommer brorsan med fru och barn också och mitt bidrag är ägg och hovmästarsås. Hoppas inte mamma glömt! (Jag hade en plan för mat, ägg och efterrätt men hon har ett stort kontrollbehov och graderade ner min insats till sex kokta ägg som jag nog ska klara av…..det är tråkigt men sant, jag har inte mer kapacitet just nu och det gör mig ytterst sorgsen här där jag sitter med en kopp kaffe med jävla mandelmjölk i för att maken inte märkte att mjölken tog slut under de 10 timmarna han var ensam hemma igår med barnen OCH HADE TRE BILAR ATT KÖRA TILL AFFÄREN MED NOTA BENE MEDANS JAG SLÄPADE MIG OCH EN RYGGA PÅ BUSS OCH TUNNELBANA; NEJ JAG ÄR I N T E BITTER, inte alls. INTE BITTER, AAAAAAAAAAAAAAAALLLLLLLLLLLLS! Alls PUNKT, nu PUUUUNKT…)

Jag ska ordna med en fin bukett iallafall (tulpaner från macken mest troligt) och så ska vi alla skina ihop!

Maken vabbade igår. Jag lämnade några instruktioner, MÅLA PÅSKKORT! Och det gjorde de, två närmare bestämt. Och sen lite lerfigurer. Mycket av färgen hamnade sedan på de vita väggarna. Jag vägrade torka, jag sa att mitt hjärta skulle brista då och satte mig på en stol i trädgården. Då såg jag allt detta som stod kvar ute…i mitt stilla (sällan stilla!) sinne tänkte jag att det blir nog JAG som får bära in allt det där. Det gjorde jag inte och vem vet kanske det står där än (svar: JA det gör det och även om det bär emot på den fina Svenskt Tennbrickan så tänker jag I N T E plocka in detta, aldrig, över min döda kropp!) Och för maken, om du läser detta finns ett inlägg om hur man VABBAR PÅ RÄT T SÄTT!!!! Ser ni däcken förresten….?

Ljuset på den här bilden! Älskart!

Motvillig påskgubbe.

Nu har jag kanske trappat tråden här…? Men alla ni påskfirare, vet detta: Ni kan om ni VILL och lite! Det perfekta livet, kroppen, inredningen, livsstilen, naglarna och håret är inom räckhåll, du behöver bara……köpa mitt sura vin och klicka på alla länkar…Öh…jag menar, KÄMPA!!!!

Sportlov

fyra dagar har vi kört med henne mellan benen och plogat oss ned. Igår em fick hon privatlektion och plötsligt åker hon helt själv utan att gallskrika…och trillar UTAN att gallskrika och nu är hon nog kär i läraren….Fantastiskt varmt och soligt har vi haft också!

Jag har skrivit tidigare om hur det gick till när jag bokade ”överraskningsresan” till min make. Det blev lite pannkaka där. Men vi kommer snart iväg och vi har längtat länge nu. Tanken var ju egentligen att vi skulle åka skidor på sportlovet och SEN skulle vi dra för några dagars barnfrihet. Nu blev det istället fem dagar i den lokala skidbacken och därefter tre dagar på Mallorca. Och kanske det är ÄNNU bättre?!? Jag tycker ibland att en hel vecka med skidåkning är lite för mycket, man blir öm och trött på att släpa tung utrustning hit och dit.

Ja, vad ska man säga….? Äter som en höna.

Vi har agerat lite fritids här under lovet. En av Edgars klasskompisar har varit här varje dag och åkt med oss och Franks ena kompis har varit med hälften av dagarna. Därtill har min näst äldsta dotter åkt med oss (tack gode gud, hon räddade mig den dagen maken hade jobbat natt. Jag hade aldrig orkat med fem barn i backen ensam) och även min brors ene son har varit med och ska åka med os hela dagen idag. Jag bara älskar det! Det känns faktiskt som en skidsemester med det undantaget att man kan komma hem och sova i sin egen säng. Vi slapp också ordna katt- och hönsvakt vilket förra året var ett drygt arbete för grannen i minus 20 grader och meterhög snö!

En fikapaus i solen, väldigt härligt!

Jag vet, ingen hjälm. Men jag ursäktar mig med att de två jag har att tillgå INTE PASSAR! Och jag vägrar köpa en hjälm som är ful och dyr i slutet av säsongen. Jag tänker att det får bli en till jul. Och ett par coola brillor (som jag egentligen inte behöver men solglasögon gör ont under en hjälm. Ibland måste man förändras hur hårt det än är.

Igår började jag planera lite för Spanienresan. Grannpojkens (han som åker med oss i backen) mamma är född på Mallorca och de ka snart flytta dit ett år så jag bad om hennes bästa tips på mat och dryck. Jag fick ett sanslöst långt sms med fantastiska tips och vi ska försöka beta av dem alla. Tre dagar känns nu som oceaner av tid! Jag satt nu och drog streck mellan olika platser, skrev upp avstånd till Palma och räknade ut hur vi ska lägga upp detta för att hinna med alla drinkar, trädgårdar och arabiska bad……ooooooops…..jag har blivit min MAMMA!!!!! För första gången i livet sitter jag med reseguider och PLANERAR vad jag (vi) ska göra! Jag brukar ju aktivt UNDVIKA att planera, vill bli överraskad och INTE se på sevärdheter. Hm…..ålder? Nej, jag väljer att vara förberedd. För tre dagar är ändå ”bara” tre dagar och jag vill trots min övertygelse om att avslappning och lugn är rätta modellen, få ut mesta möjliga av denna resa. Så, det kommer bli en dagsutflykt till La Granja, Valdemossa, Sòller och Jardins d´Alfadia. Kanske vi tar Cap de Formentor en dag också vi får se. Turligt nog låg nästan allt jag ville se i själva Palma eller i närheten av varandra så det ska inte vara omöjligt att klara av och vi har ju hyrt bil.

Jag kommer återkomma med bilder såklart och kanske ge er MINA bästa tips efter detta!?

Jag har en liten anknytning till Mallis, min pappa drev Club 33 där när jag var liten och han finns faktiskt med på bild, omnämnd i en bok om 70-80-talets vilda nattliv i Sverige och just Mallorca. Tänk att jag har en så cool pappa, han hade Elton John, ABBA, Tomas Ledin (som jag var störtkär i då) med flera på sina discon, vi hängde ibland med på repen. Väldigt coolt tyckte vi då med men det är först nu jag fattar HUR coolt det var. Man ligger verkligen i lä där.

Jag ock Edgar på toppen i strålande sol.

Det är i sådana här situationer jag älskar vår monsterbil. Tänk att kunna köra alla och utrustningen så enkelt till backen fem minuter bort. Jag älskar det!

Äggen har börjat komma. Nu är två av fem hönor igång! Hurra!

Vi bjöd dotter med pojkvän på middag i lördags efter skidåkningen. Och jag LOVAR, detta är det godaste vita vin jag någonsin druckit. Pinot gris. Verklig pärla!

Efter två dagar med tre nummer för stora pjäxor beslöt jag (på grund av svullna underben med katastrofalt ont) att investera i ett par nya pjäxor. De är så sköna, jag fattar inte att jag stod ut innan. Ont och farligt. Här står jag i uppvärmda pjäxor och bara kontemplerar. Tittar på bilder av alper….pulsen går ned.

Nu mot backen med två bilar för vi blir många idag. Tre extra barn och vi har tänkt oss en heldag i backen med två privatlektioner. En för Frank och en för Tylla så det ”kommer igång” med skidåkningen. Vi planerar för alperna nästa år! Storstilat!   

Ganska urplockat. Jag gör en ny köpraid i början av nästa säsong!

Jag tror jag har fått med det bästa och det vi har en rimlig chans att hinna med. älskar vi så kommer vi tillbaka! (Det kommer vi med all sannolikhet att göra, vi vill flytta dit vi med känns det som. De kan få ut FYRA skördar på ett år, hör du Elina, FYRA SKÖRDAR!!!).

Bloggar lite hit och dit.

 

Jag gillar inte hösts så särskilt men med åren har jag kommit att uppskatta vissnande växter. Både igår och idag såg jag så fina blomställningar och fått en enorm lust att fota dem. Med makens telefon blev det ännu finare. Detta är nog till och med ett ogräs….jag ska se till att inte rensa bort det!

Tylla och jag var på baletten idag. Ingen kom med för att fika så för att inte sitta helt sysslolös och störas av andras tjatter om tennis, ridning, fantastiska restauranger i NY, resorts på Bali och höra på medföljande barns iPads tog jag med….en stickning! Det var jättelänge sedan jag stickade och jag har på min lista att ändra lite stickade plagg men tiden räckte inte på morgonen för att jag skulle få ihop det utan jag bara snappade åt mig en gammal stickning som aldrig blivit klar och ett par skära stickor i en storlek jag trodde skulle passa. Det fick bli början på en sjal tänkte jag. Och det blev det.

 

Tylla fikar, jag stickar.

Plötsligt helt ur det blå hade hon dragit på sig en overall och packat väskan full med böcker för att gå ut(?). Ibland kan hon minsann den lilla damen…Rimliga skor för vädret också, det var nästan så jag tappade andan.

 

Tylla har pratat lite om öronvärmare, sådana som jag aldrig fick på 80-talet…hon önskar sig sådana. När vi skulle gå var det två i hennes balettklass som satte på sig sina. En hade rosa den andra vita….jag frågade varifrån och höll i mig. Vi är ju ändå på Östermalm….-HM sa han glatt och gjorde sig omaket att lyfta på ena ”luren” för att dubbelkolla. Åh, HM, det var inte igår precis. Jag har helt slutat handla där faktiskt. Men nu kanske….Tylla ville ha svarta. Bra, tål smuts bättre tänkte jag.

-Jag vill ha dem NU! Sa hon bestämt.

-Nej men vi kan väl önska oss av tomten?

-Jag tror inte han håller med…sa hon buttert.

-Jo, det tror jag. Man kan ju iallafall önska!

-Hrmpf (eller egentligen illvrål och tårar men det är så jobbiga känslor kopplat till det så jag ljög lite).

På väg hem pussade vi på äldsta barnen som bor nära balettstudion. Hon har så fint hemma och jag gläds åt mina gamla saker som hon arrangerat så fint, presenter och blommor jag köpt åt henne. Jag passade också på att hämta hem min Pia Wallénkappa i grönt ylle som hon haft senaste åren. Jag har nu knappt några ytterkläder kvar här hemma. Jag bad Tylla berätta om vad hon önskade sig i julklapp ”blink blink”. Återigen berättade hon att hon inte trodde att hon och tomten var överens gällande öronvärmare. Men F höll med mig och sa:

-Tomten gillar att man är varm, jag tror att han kommer tycka det är en bra present!

Tylla var fortfarande skeptisk. Sen såg hon ett guldnagellack från…..HM och så var saken ur världen. Så F, du vet vad som förväntas av dig!

Assnygga skor har hon dottern. Och de passade! Jag fick löfte om att få låna vid tillfälle, det tänker jag insistera på!

Vi tog vägen förbi NK, det kändes som om julen var på gång och jag ville kika på eventuell skyltning. Nej. Den var inte på plats. Men fina draperade gardiner i turkost täckte alla fönster…snart så.

-Åh så vackert allt är utbrast Tylla. Tomten gör så fint!

-Ja han är verkligen duktig, höll jag med. För det är väldigt fint med ljusen lindade runt träden.

-Tror du det är människor som hjälper honom? frågade Tylla.

-Ja kanske, eller nissarna….

-Jag vill hjälpa tomten att göra vackert.

-Bra sa jag, du kan börja med att plocka upp hemma….(tänk att jag inte kan låta bli!!!).

Det blev några solstrålar förre helgen. Då tog jag denna bild med makens telefon. Det är mycket som står framme fortfarande och ska samlas ihop inför vintern.

Vi fortsatte hemåt och vi tittade på alla ljusslingor som sätts upp nu. När vi kom hem började jag arbeta i trädgården. Jag har ju reaköpt en hel del växter som behövde komma i jorden och nu blev det av. All bokashikompost gick åt, lite toppdress och en del fick åka rakt ned i gräsmattan över vintern. Nästa år blir det nya tag!

Två amerikanska blånar finns här. Jag gillar till och med den turkosa plastkrukan!

Sen kollade jag in en auktion jag sögs in i igår…..lite T-stolar, ett Kaipiainenfat, ett Malmstenskåp, fåfängt nog ett hängsmycke och sen….6 champagneglas. Fan vet vad som händer om jag vinner. Jag budade lite i smyg…för jag måste smyga. Korkat att skriva det här men jag tror inte jag vinner, det är sådana saker som kommer dra iväg (tack och lov!). Det började med en diamantklocka förra veckan…jag tipsade maken om den. Undrans vad den slutligen gick för. Jag kan ju inte ens ha klockor i min ”line of business”.

Nu ska jag dricka glögg och ta hand om hyacinterna jag satt i glas och jord för jättelänge sedan. Ska bara kolla hur man gör. Kanske det är för tidigt?

Den där katten alltså. Han är så attans söt!

Han vill vara med överallt. Simba, Rutger, Greta, Chanel, Eldkycklingen, Louise och Goldie bor här med oss nu. Pingu har gått vidare till de sälla jaktmarkerna tyvärr. Det var något fel på den tuppen. Han var inte snäll. Så nu har jag varit med och nackat en tupp. Det hade jag aldrig trott att jag kunde tåla. Men ska man ha djur måste man lära sig sådant med.

 

Nu jular jag vidare!

A

Sist på bollen

Den här lilla alltså, så rolig! Full hajbadsmundering på och i den söta lilla bikinin jag köpte på rean för 30 kronor.

Jag har ett stökproblem som ni vet. Och det verkar vara vanligt. Kampen är ojämn och jag har försökt olika sätt att nå organisatorisk framgång men misslyckas hela tiden. Jag har fått lite tips och insikter under dessa år och jag tänkte länge att frihet under ansvar, morötter vid mållinjen och glada tillrop var svaret och lösningen. Men nej. Ingen verkar tycka att det finns något positivt med en lugn och harmonisk mamma/fru, ordning på sina saker och rena hörn. Och jag har märkt att det är ÄNNU mer frustrerande att bara släppa taget för jag mår verkligen inte bra av att ha totalt kaos i hemmet, i bilarna och ingen tidsplanering. MEN, nu är det skoluppstart, hösten kommer, jag ska gå två kurser under hösten, bytte just arbetsplats igen, maken har fått ett chefsvik. och det är val inom en månad så jag tänker…..jag SKITER I ALLT!

Så, nu var det sagt. Jag plockar INTE ett smack, jag planerar INGEN mat. Jag tar bara ansvar för min egen person, MINA (och barnens kläder) och ska försöka inte missa viktiga saker i skolan och för barnen (för de kan inte organisera sig själva. Hur makens sängbord ser ut och hur länge de skitiga strumporna från igår ligger där vid hans säng tänker jag inte hålla reda på. Detta är ett SISTA försök att bli fri från den sädångest jag har sen måste jag sätta mig ned igen med maken och förklara fördelarna med ordning och reda, jämnt fördelar hem- och familjeansvar och det mina vänner ska ske under ordnade former. Och jag har för avsikt att nedteckna det han lovar på ett papper lika viktigt som Magna carta. Jag kan mycket väl tänka mig att det ska undertecknas i blod. Why not? Det är lite mitt hjärteblod som sipprar här….

Jag tänker att jag ska drämma till med vetenskap inhämtad från arbetsmiljöverkets hemsida, psykologins värld och annat jag snappat upp senaste åren. Den korta sammanfattningen är:

Man har högre trivsel och prestation i en estetiskt tilltalande miljö.

Om man har ordning på sina saker sparar man i genomsnitt 4-6h per vecka när man slipper leta efter bortkomna saker.

Jämnare arbetsbelastning ger färre sjukdagar hos småbarnsmammor (och det gör att maken blir ”gladare”)….tänk själva vad det kan ge för resultat.

Barnen kommer automatiskt lära sig hur man sköter ett hushålls och många stressmoment i letandet efter älskade saker tas bort..

Jag skulle vilja lägga till att rena hem är bättre än smutsiga men tyvärr verkar det inte vara så…lort gör en faktiskt lite mer motståndskraftig mot infektioner och allergier utvecklas inte lika lätt….men det skiter jag i för detta uppvägs inte av stressen i att gå omkring i oreda. För MIG alltså…..andra verkar ha noll problem med skräp och kladdiga väggar, NOLL!

Växthusdemontering i värmebölja med tre vilda barn.

Vi försökte så gott det gick att dokumentera hur allt satt ihop m.h.a kameran…

Men en sak, eller två faktiskt ska vi försöka fixa rätt snart och det är dels växthuset och dels min garderob. Växthuset köpte vi på en annons från Blocket. Det är 4,75 kvadratmeter och säkert 40 år gammalt. Ett Juliana med många saknade rutor men kostade i gengäld bara 550kr. När vi stod där och slet höll både jag eller kanske mest JAG på att ge upp. Barnen blev helt vilda och sprang omkring på tomten och de angränsande. Det hade ju varit OK om vi känt till terrängen men de kom plötsligt bärande på okända katter, hundar rusade skällande mot dem och var och varannan minut kom F med andan i halsen och sa att något av syskonen kommit bort…mycket stressande. Vi hade ju ingen aning om hur man demonterar ett växthus heller så bara det tog ju en ansenlig tid att försöka lista ut.

Till slut bestämde jag mig för att bara skruva lös allt jag såg som var över mitt huvud (jag tänkte att nicken nog låste hela alltet) och se då började det hända något. En tanke om att mixtra med glas ovan huvudet kanske inte var det säkraste man kunde göra en svettig eftermiddag i stressat läge for genom skallen men va fan gör man….? Vi gav emellertid ej upp utan fortsatte metodiskt att plocka ned eländet och mer än en gång tänkte jag att VI borde fått de 550 kronorna för att göra detta fyratimmarsjobb åt de unga par som uppenbarligen inte förstod det fantastiska med att att ha ett växthus ihopmonterat på en perfekt plats på villatomten. Ägaren verkade mycket förvånad när jag påpekade att salvian som stöd där var mycket fin och borde flyttas för att få lite bättre livsvillkor…Maken tror att vi beredde plats för en pool med våra gemensamma ansträngningar. En pool med mycket kottar och löv i i så fall….

16-åringen (snart 17) befinner sig på Way out west och hörs ej av…igår blev jag lite orolig. HEEEELT i onödan tydligen. Gläder mig åt ordet därav men tänker att att jag hade valt en annan formulering…men avstod från att kommentera detta. Som ett led i att inte såga saker utan fokusera på ljuspunkterna! Men OM du läser detta A så skulle jag ha skrivit: Kära mamma, du behöver ej oroa dig. Är på festival, därav sent svar….eller; Är på festival kära mamma, oroa dig inte. Har så roligt med mina vänner därav sent svar…eller; Mamma, oroa dig ej jag är så upptagen av att lyssna på bra musik på lagom ljudnivå. Vi skrattar och danser (drog- och spritfritt såklart) därav sparsamma svar via sms….Fattar ni!?! Jag vill ha henne HÄR, för mig själv, inte drällandes runt bland en massa ungdomar hur som helst. VAD SOM HELST KAN HÄNDA! AAAAAIIIIIIIIIIIII!!!!!!

Nåväl. Jag underskattade arbetet betydligt, jag trodde det skulle gå på under halva tiden och nu måste vi snabbt få upp det för att ens minnas hur det såg ut när det stod uppe.

Sen min garderob. Maken ”ropade in” tre garderober med spegelglas gratis från FB och dessa ersatte han glatt sin asdyra Elfa-modul med. De delarna låg sedan spridda lite runt omkring i huset men efter skarpa ord från mig bor de nu åtminstone på ETT plan av huset och ligger inte under vår gyrofocus iallafall…..

Vad som hände var då att MIN del av garderoben, den billiga IKEAdelen blev lite för bred och flyttades ut….med sitt fulla djup och nu står FRAMFÖR alltihopa och svajar då det är ca 2,4m högt! Mattan blev hopklämd och jag vågar nu nästan inte dra ut en trådback av rädsla för att jag ska få allt över mig…..och SÅ kan vi inte ha det mer än två månader….eller tre? Jag blir galen varje gång jag ska ta ett par trosor faktiskt. Hur kan han tycka att detta är OK? Jag släpper det nu för jag tror inte jag kommer någon vart i min analys av hans tankesätt kring detta och det kanske faktiskt är MITT fel att det blev så här…..eller….jag sa ju ja till spegelgarderoberna…och var motståndare till att köpa mer Elfadelar (för de är så satans dyra) och tyckte vi kunde platsbygga med det spillmaterial vi redan hade. Miljösmart som jag är. Slutresultatet vågar jag inte ens fota, ni skulle ändå tro att jag photoshoppat in en trådbackspelare centralt i sovrummet bara för att hänga ut karln. Ingen gör så nämligen, det är jag helt säker på.

Eller, är det bara JAG som har det så här? Eller VI? Jag fattar inte hur jag kan irritera mig så mycket på saker som maken inte ens märker av…det är jag som äger problemet således. Jag vet egentligen inte ens vad som irriterar honom helt ärligt….jo, att inte få sova på morgonen eller ostört…..något jag inte heller gillar men accepterar som något oundvikligt och därmed väljer att avstå från att irritera mig på för annars blir det så jobbigt att typ leva, arbeta och ha barn.

Slut nu. Jag ska ta hand om tre små barn. Maken arbetar hela helgen….jag hatar det. Jag hatar att han nu ska arbeta sju dagar i sträck, att jag ska ombesörja markservice och trots att jag inte borde tvätta, städa och gno kommer göra det för jag bli galen av att snubbla runt här och INTE göra det. men jag tar min och barnens röra. Hans grejer ska få vila på golvet, i tvättkorgen, under sängen osv. Jag ska vara sist på bollen där. Hands off liksom så får vi se hur det blir när han upptäcker att det inte finns en enda ren kalsong här hemma…..

Fick denna men kunde inte svara direkt då barnen tar min telefon. Jag är en ivrig förespråkare av ”fast lina” för så fort jag kommer hem är min enda kontakt med yttervärlden via datorn. Barnen ser på film, spelar spel eller annat med min telefon och trycker snabbt bort inkommande samtal eller i värsta fall svarar utan att ge sig till känna och så hör alla som ringer vad som sägs här hemma…vi är lätta att spionera på….

Ultimate upgrader

DIY kopparputs, gamla fina bilar, nya utan någon som helst känsla, saker jag vill kunna, annat jag vill glömma och sen en släng av hur fan ska man nå sina mål utan att marknadsföras?

Självrannsakan. Jag ser Billions på HBO. Jag såg den tidigare på Svtplay men nu…vidgat spannet för vad jag tittar på.

Inbillar mig att jag är karaktärsfast men känner att jag sympatiserar med skurkar…det är tveklöst fel. Så jag skäms.

När jag ser Billions mår jag samtidigt illa som jag gillar spänningen. Girighet, i vilken form den än kommer, är äcklig. Jag känner ibland att jag är girig på saker, upplevelser och det vill jag inte erkänna inför mig själv. Inget är gratis. Pengar. Det är svaret på allt tyvärr. Även när det kommer till avgörande saker. Det är kanske inte så tydligt i vårt land där vi betalar skatt och ”delar” ansvar…men bara en sådan sak som liv har ett pris.

När jag ser på Firefox förslag på sidor att besöka blir jag bestört. Porsche….? Vill jag verkligen ha en sådan? Kommer jag någonsin…..och kan jag tänka mig att göra för att få den?

Jag tröstar mig med att överst av sökningarna jag gjort finns hur man gör egen kopparputs. Jag följde inte receptet ”I swinged it”. Västerbottensåpa, citronsaft, varmt vatten och lite diskmedel. Fast själva tricket var att låta maken gnugga, jag hade det inte i mig för tillfället.

Trött. Outsägligt trött. Min enda önskan just nu, barn som inte bråkar och är harmoniska. Skit i Porschen, jag skiter i alternativet inom räckhåll…..en Skoda, hur många pris den än fått. Jag vill andas frisk luft och nattens regn (hur blöta mina utemöbler än är) ger lite hopp. För jag visste om det, längst inne kände jag att inatt skulle det regna. Och jävlar vad det regnade.

En sak till. Jag blev kidnappad av köpjävulen igår. Köpte en vacker, lärorik och inspirerande bok igår och höll på att köpa en sidenscarf med en karta på. En sådan som militärer under andra världskriget hade med sig, tryckt på fallskärmssiden för att inte prassla i fält. Jag bad dem fålla den medan jag besökte min sjuke farbror (som arbetat inom Flygvapnet) men när jag kom tillbaka hade de missförstått, de kunde fålla den åt mig att hämta senare men något impulsköp av den blev det ej, jag kom av mig.

Väl hemma igen mindes jag att mitt under allt stök hos farbrodern hade han berättat att han hade en sådan sidenkarta, över Schweiz (jag funderade lite över vem som tillverkar en karta över ett neutralt land under andra världskriget och vad den skulle vara bra för). Han ringde för att tacka för besöket och jag frågade om han sagt att han hade en sidenkarta över Stockholms skärgård;

-Nej, Schweiz, sa han.

-Den önskar jag mig i fördelsedagspresent eller julklapp sa jag.

Senare på kvällen postade jag en bild av den vackra boken på Insta, dottern såg och gillade. Hon fyller snart år. Jag tänkte också på min farbror som är väldigt sjuk just nu. Jag skulle skicka ett sms och önska god natt för att han inte skulle känna sig ensam. Men jag kom av mig. Nattningen av alla barnen tog ut sin rätt och jag låg istället och stirrade på datorn…Billions….så spännande, och motbjudande.

Allt löser sig till det bästa, bara man är generös. Men jag kan inte sluta vara girig. Jag tror tyvärr att girighet driver oss alla. Men jag vill inte ha pengar på banken (kommer aldrig hända skulle väl alla jag känner säga, jag är en spenderade…tygscarfs, indigofärg, myrra och bladguld, jag har mycket i mina gömmor. Mitt dödsbo kommer bli en mardröm för alla utom sakletare)….jag vill ha…..en livstil som är hållbar. Och en Porsche men mycket senare, en begagnad (även om naturen lider mer av den).

Idag är en ny dag, jag har mina erfarenheter, jag ska vässa mig. Jag har en kompass.

Kärlek till alla!

Vila när man är död

När vi gör något gör vi det ordentligt! Jag ordnade om muren igår, den blev högre och mer stabil (mindre rak påpekade maken!). Pilstaket började flätas, jord grävdes upp och saker planterades. Vi påbörjade också ihop med grannarna ett litet pilstaket eller häck bara för att…

Jag tycker ändå att jag har färre järn i elden nu än någonsin men jag kan ändå urskilja åtta parallella spår just nu…det är boken, böcker (framtida), ST (som visar sig vara galet komplicerat och svåröverblickbart för tillfället. Jag köpte i fredags en femårsdagbok för att kunna hålla ordning på allt på uppmaning av min handledare), trädgården, hönseriet (som kommer utökas och förbättras), politiken, Föreläsningar mm, trädgården (röda tråden i livet), familjen (oooo vad långt med på listan), och sen en sak till som är svår att beskriva. Det mesta hänger ändå ihop för allt jag gör grundar sig i min syn på eller situation i livet så det kan ju låta mer spretigt än det är för en utomstående.

Hur anlägger man en köksträdgård utan att ha tid att tänka eller ens plats för den (ligger en massa virke för kommande förråd där jag hade tänkt plantera så det fick bli en båt i mitten…)

Men trots detta tycker jag livet flyttar på mindre ansträngt än tidigare och jag tror det beror på PENGAR! Jag har nu inte så fruktansvärt lite av det och att ha lite mer ekonomiskt svängrum gör ju onekligen livet mycket enklare. Det där stressen över att kanske inte ha råd att tanka bilen helt full om det skulle behövas finns inte i samma utsträckning som tidigare. Nu menar jag för all del inte att vi lever i sus och dus, alla miljonerna i lån finns ju kvar men vi har ett litet överskott i kassan och jag ska vara mycket rädd om det.

Lilla blå kom hem till oss igår. Svägrska gick i höstackar, hon fick ett befruktat ägg av mig men sen ville hennes make hellre ha vuxna höns som producerar ägg direkt…så jag fick tillbaka mitt lilla ruvade knytte vilket passar utmärkt då vi ska utöka flocken och vi nu har en ruvande höna! Jag hoppas på en dam, hon kommer ju vara en korsning av aracuan och cream legbar så blå-turkosa ägg är ingen omöjlighet!!!

Jag ser framår i tiden, ungefär tre år, då kanske vi har det ÄNNU lättare och då vill jag resa till en sandstrand, så skönt!

Kanske vi redan i sommar gör en avstickare från Frankrike och tittar lite på antingen Medelhavet eller Atlanten (helst det förra).

I dagens sköte ligger dansuppvisning, parkour, trädgårdsarbete och sen lite skrivande av politik insändare samt ett möte. En HELT vanlig söndag. Eller den skilde sig från tidigare söndagar så tillvida att jag faktiskt sov efter klockan sju och hade kanske fortsatt med det om inte min lillebror ringt….av ännu oklar anledning. Han är morgonpigg….

Oj, vad solen sken på oss igår, jag blev brun kändes det som. Här jag Stefan och Elaine när vi sprider vårt budskap i centrum. Jag pratade med en mycket trevlig man som väntar på en ny njure sedan tre år….tänk på att anmäla er till donationsregistret. Om det allra värsta händer kan man ändå göra en sista god gärning och skänka sina organ man inte behöver längre till någon som då slipper sitta fem timmar varannan dag på ett sjukhus för att rena sitt blod! Jag skänker honom en tanke nu.

Fake food

Nästa nummer väntar jag ivrigt på, det är med hatkärlek jag läser. Jag har sett att mina rabarber är på väg upp och det här ser ljuvligt gott ut!

Hej alla läsare som troget hänger med trots bloggtorkan!

Jag skulle vilja skriva att det är bättre med kvalitet än kvantitet för det tycker jag men det är kanske lite övermage att skriva så om sin egen blogg? I vilket fall tycker jag bättre om bra än mycket. Så var det sagt.

Å vad han är folklig, dubbelknäppt bläääääser och polokrage. Ser ut som Råger Mååååre tycker jag.

Jag tog mig lite ”egentid” (läs gick på toaletten och låste snabbt). Där tog jag mig an senaste numret av Buffé. Redan förra gillade jag formgivningsmässigt, de har bytt typsnitt mm. Men innehållet….Först stod det på omslaget att PRINS Daniel arbetar för jämlikhet(!). Det var liksom nog för att få igång mina ”juicer”. Sen en bild på mat i en SKÅL. All mat i en skål kallas numera BOWL. Varför då kan man undra när vi har ett utmärkt svenskt ord för detta. Mat i skål, asbra. I skålen kan du lägga allt du vill, och sen…..Skålmat!

Den är snygg nya tidningen. och på bilden en skål mat!

Sen läste jag ett recept med KONFITERAD lax. Om jag förstått konfiterad rätt innebär det kokt i sitt eget fett….som med gås eller anka. Den skulle serveras med RÅ sparrissallad såklart och kaprismajonnäs. SÅKLART! Varför koka sparris? Eller ha kapris vid sidan om? Jo för att vi älskar att krångla till det. Lägg hellre majjon i en skål och rör i kapris och fettinkokt lax och kör över den med mixern! Då har du nästa heta trend, FUL mat. Ful men god, just up my alley!

Får jag presentera, fumlat!

Därefter kom tips på att riva rödbetor ned i gröten….seriously? Hatar all gröt utom risgryns så det blir inget med det. Faaaast, då kanske vi har verklig tomtegröt. Associationerna flödar känner jag, vilket flow!

Jag såg sen en annons om ”Soup on the go” och tänkte…vad hände med slow foodtrenden? Jag hörde om det för länge sedan och tyckte det verkade SÅ bra men innan jag hann anamma den trenden kom detta med att äta ÄNNU snabbare, kall soppa medans du går!?! Tiden rinner iväg snabbare än jag hinner lära mig barnens klasskompisars namn numera, jag vill inte äta och gå. Jag vill sitta tyst med alla elektronik av och ÄTA, tugga. Helst mat jag förstår mig på. Behovet av dessa ständigt växlande trender gör mig förtvivlad och förvirrad. Måste vi hela tiden uppfinna nya saker som inte behövs, som kanske rent av är farliga?

Sist ut var det en annons för guru. Alltså G U R T. Ni vet väl vad det är? Det är låtsasyoghurt. Jag vet inte vilken del av yoghurt som är med i den soppan om det är yog, hurt eller bara gurkört?

Fakeurt!

 

Hastighetsäta, nej tack! No soup!

 

Nu har jag laddat ur. Jag ska sitta i solen. Sen ha gäster på kvällen. Det blir gammal känd mat för MIG. Persiskt ris med saffran som jag åt hos min dagmamma som liten och sen saffrans och citronmarinerade kycklingfiléer (de som mest ätit majs) och gammalt hederligt kranvatten för min del till. Spexar jag till det riktigt kanske jag gör mast o kliar…vi får se. Det kommer säkert bli ful men jag hoppas på gott. Jag lägger upp på platta FAT inga plages alls där!

Nu ut med er i solen och glassa!

Undran vad detta ska kallas……har ni något bra förslag?