Vila när man är död

När vi gör något gör vi det ordentligt! Jag ordnade om muren igår, den blev högre och mer stabil (mindre rak påpekade maken!). Pilstaket började flätas, jord grävdes upp och saker planterades. Vi påbörjade också ihop med grannarna ett litet pilstaket eller häck bara för att…

Jag tycker ändå att jag har färre järn i elden nu än någonsin men jag kan ändå urskilja åtta parallella spår just nu…det är boken, böcker (framtida), ST (som visar sig vara galet komplicerat och svåröverblickbart för tillfället. Jag köpte i fredags en femårsdagbok för att kunna hålla ordning på allt på uppmaning av min handledare), trädgården, hönseriet (som kommer utökas och förbättras), politiken, Föreläsningar mm, trädgården (röda tråden i livet), familjen (oooo vad långt med på listan), och sen en sak till som är svår att beskriva. Det mesta hänger ändå ihop för allt jag gör grundar sig i min syn på eller situation i livet så det kan ju låta mer spretigt än det är för en utomstående.

Hur anlägger man en köksträdgård utan att ha tid att tänka eller ens plats för den (ligger en massa virke för kommande förråd där jag hade tänkt plantera så det fick bli en båt i mitten…)

Men trots detta tycker jag livet flyttar på mindre ansträngt än tidigare och jag tror det beror på PENGAR! Jag har nu inte så fruktansvärt lite av det och att ha lite mer ekonomiskt svängrum gör ju onekligen livet mycket enklare. Det där stressen över att kanske inte ha råd att tanka bilen helt full om det skulle behövas finns inte i samma utsträckning som tidigare. Nu menar jag för all del inte att vi lever i sus och dus, alla miljonerna i lån finns ju kvar men vi har ett litet överskott i kassan och jag ska vara mycket rädd om det.

Lilla blå kom hem till oss igår. Svägrska gick i höstackar, hon fick ett befruktat ägg av mig men sen ville hennes make hellre ha vuxna höns som producerar ägg direkt…så jag fick tillbaka mitt lilla ruvade knytte vilket passar utmärkt då vi ska utöka flocken och vi nu har en ruvande höna! Jag hoppas på en dam, hon kommer ju vara en korsning av aracuan och cream legbar så blå-turkosa ägg är ingen omöjlighet!!!

Jag ser framår i tiden, ungefär tre år, då kanske vi har det ÄNNU lättare och då vill jag resa till en sandstrand, så skönt!

Kanske vi redan i sommar gör en avstickare från Frankrike och tittar lite på antingen Medelhavet eller Atlanten (helst det förra).

I dagens sköte ligger dansuppvisning, parkour, trädgårdsarbete och sen lite skrivande av politik insändare samt ett möte. En HELT vanlig söndag. Eller den skilde sig från tidigare söndagar så tillvida att jag faktiskt sov efter klockan sju och hade kanske fortsatt med det om inte min lillebror ringt….av ännu oklar anledning. Han är morgonpigg….

Oj, vad solen sken på oss igår, jag blev brun kändes det som. Här jag Stefan och Elaine när vi sprider vårt budskap i centrum. Jag pratade med en mycket trevlig man som väntar på en ny njure sedan tre år….tänk på att anmäla er till donationsregistret. Om det allra värsta händer kan man ändå göra en sista god gärning och skänka sina organ man inte behöver längre till någon som då slipper sitta fem timmar varannan dag på ett sjukhus för att rena sitt blod! Jag skänker honom en tanke nu.

Fake food

Nästa nummer väntar jag ivrigt på, det är med hatkärlek jag läser. Jag har sett att mina rabarber är på väg upp och det här ser ljuvligt gott ut!

Hej alla läsare som troget hänger med trots bloggtorkan!

Jag skulle vilja skriva att det är bättre med kvalitet än kvantitet för det tycker jag men det är kanske lite övermage att skriva så om sin egen blogg? I vilket fall tycker jag bättre om bra än mycket. Så var det sagt.

Å vad han är folklig, dubbelknäppt bläääääser och polokrage. Ser ut som Råger Mååååre tycker jag.

Jag tog mig lite ”egentid” (läs gick på toaletten och låste snabbt). Där tog jag mig an senaste numret av Buffé. Redan förra gillade jag formgivningsmässigt, de har bytt typsnitt mm. Men innehållet….Först stod det på omslaget att PRINS Daniel arbetar för jämlikhet(!). Det var liksom nog för att få igång mina ”juicer”. Sen en bild på mat i en SKÅL. All mat i en skål kallas numera BOWL. Varför då kan man undra när vi har ett utmärkt svenskt ord för detta. Mat i skål, asbra. I skålen kan du lägga allt du vill, och sen…..Skålmat!

Den är snygg nya tidningen. och på bilden en skål mat!

Sen läste jag ett recept med KONFITERAD lax. Om jag förstått konfiterad rätt innebär det kokt i sitt eget fett….som med gås eller anka. Den skulle serveras med RÅ sparrissallad såklart och kaprismajonnäs. SÅKLART! Varför koka sparris? Eller ha kapris vid sidan om? Jo för att vi älskar att krångla till det. Lägg hellre majjon i en skål och rör i kapris och fettinkokt lax och kör över den med mixern! Då har du nästa heta trend, FUL mat. Ful men god, just up my alley!

Får jag presentera, fumlat!

Därefter kom tips på att riva rödbetor ned i gröten….seriously? Hatar all gröt utom risgryns så det blir inget med det. Faaaast, då kanske vi har verklig tomtegröt. Associationerna flödar känner jag, vilket flow!

Jag såg sen en annons om ”Soup on the go” och tänkte…vad hände med slow foodtrenden? Jag hörde om det för länge sedan och tyckte det verkade SÅ bra men innan jag hann anamma den trenden kom detta med att äta ÄNNU snabbare, kall soppa medans du går!?! Tiden rinner iväg snabbare än jag hinner lära mig barnens klasskompisars namn numera, jag vill inte äta och gå. Jag vill sitta tyst med alla elektronik av och ÄTA, tugga. Helst mat jag förstår mig på. Behovet av dessa ständigt växlande trender gör mig förtvivlad och förvirrad. Måste vi hela tiden uppfinna nya saker som inte behövs, som kanske rent av är farliga?

Sist ut var det en annons för guru. Alltså G U R T. Ni vet väl vad det är? Det är låtsasyoghurt. Jag vet inte vilken del av yoghurt som är med i den soppan om det är yog, hurt eller bara gurkört?

Fakeurt!

 

Hastighetsäta, nej tack! No soup!

 

Nu har jag laddat ur. Jag ska sitta i solen. Sen ha gäster på kvällen. Det blir gammal känd mat för MIG. Persiskt ris med saffran som jag åt hos min dagmamma som liten och sen saffrans och citronmarinerade kycklingfiléer (de som mest ätit majs) och gammalt hederligt kranvatten för min del till. Spexar jag till det riktigt kanske jag gör mast o kliar…vi får se. Det kommer säkert bli ful men jag hoppas på gott. Jag lägger upp på platta FAT inga plages alls där!

Nu ut med er i solen och glassa!

Undran vad detta ska kallas……har ni något bra förslag?

 

Det är så hälsosamt och stärkande i fjällen

Jag och Alva i sittliften på väg upp på fjället. Riktigt iskallt var det och ryggen….ooooooo. Och knät…….iiiiii. Sista jag åkte var i Turin 2007 och det känns. Första gången på carvingskidor.

Men hej alla glada sportlovsfirare (och ni som inte än har ledigt eller redan varit lediga)! Idag vaknade jag som en ispinne igen och insåg att det var kanske inte bristen på heltäckande (eget) täcke som var problemet. Jag gick upp först (av de vuxna) och började fixa ”hotellfrukost”. I skrivande stund har en av fyra vuxna ännu ej inmundigat detta utan ligger kvar i sängen…

När jag stod där i köket kikade jag ut på termometern….minus 25? Äh, det kunde ju inte stämma, vi hade hört 13-16….jag gick in till min kompis som brukar ha koll och frågade om termometern händelsevis fastnat just på 25 men nej. Det är MINUS TJUGOFEM grader här. Punkt skulle man kunna skriva men livet med sex barn i en fjällstuga medger inte punkt. Det gör att jag måste röra mig hela tiden och hålla lite framtidkoll (dvs förutse konflikter, hunger, kiss- eller bajsnödighet och att wi-fit plötsligt bryter samman).

Vi drog alltså till fjälls med tre icke skidtränade småbarn. Jag är en sann optimist och vi hade inte hunnit med att träna i backen hemma. Delvis pga att jag förutsåg extremt mycket problem kopplat till detta och kände att det var bättre att bara komma iväg och ta fighten på ett fjäll (i minus 16 grader…).

När vi löst fem vuxenbiljetter (två fullvuxna en 16-åring, en 8-åring och en 7-åring) för den nätta summan 10000kr för 6 dagar var vi redo. Alva tog Tylla i hand och sen var de på mindre än en minut på väg upp i knappliften. E och F däremot bjöd på hårt motstånd. Just när jag bestämt att maken skulle ta yngste sonen hem och låta mig kämpa vidare med åttaåringen var det som om den Gordiska knuten löstes i och med det oväntade greppet att kasta in handduken (inte så jag brukar jobba men temperaturen sänkte min motståndskraft). Plötsligt var alla i backen och vi åkte i flera timmar ihop. Vi var tvungna att avbryta plötslig med ett besök i värmastugan då två illtjöt av frusna fötter. I samma stund beslöt maken och Alva att de skulle ta sittliften upp till högre höjder. Jag lämnades med de illtjutande barnen och de iskalla fötterna….Jag agerade snabbt, pjäxor och strumpr av och sen in med alla fötter mot min kokheta mage. Jag kan erkänna att jag nästan dog på kuppen men vad gör man inte för sina förfrusna barn? Edgar fortsatte gallskrika hysteriskt för han trodde väl att fötterna skulle sågas av. Han förklarade att det hysteriska anfallet inna själva skidåkningen berodde på att han var helt säker på att bryta nacken och dö i backen….jag ska fundera på mina val av ord framöver. Jag gillar ju att vara försiktig och varna för diverse farligheter meeeeen de förstår inte att allt farligt inte alltid inträffar….om man bara är försiktig. Och väl påklädd.

Kvällen innebar samkväm, Snowroller på tvn och tacos. Vi somnade sent och mycket nöjda. Idag avvaktar vi lite med att gå ut. Det måste bli liiiite mindre kallt. Men sen är vi all in, 10000kr är ingen struntsumma och vi måste få valuta för pengarna. Skistar ska inte ta hem detta utan att vi får lite skidåkning i oss.

 

Vårt hus, helt insnöade.

Vinterväg är det vackraste som finns. Det knarrar helt fantastiskt.

Vallarna är otroligt höga.

Fjällvärldens enda träkyrka i gotisk stil.

Väl inpackad och inte helt hysterisk längre (ännu).

Plötsligt började båda killarna åka skidor….

Så här låg jag på morgonen och tittade på Shetland, en favoritserie.

Jag får ibland höra att jag är så SMAL, hur kan en sexbarnsmamma inte vara rund som en köttbulle….? Jo det kan jag berätta….man sitter aldrig stilla. Man har inte ro att äta och man måste vara skidlärare till tre barn samtidigt…du fryser också när du sover för du har inget eget täcke. Man bränner fett när man fryser. Så utan att få på mig en galen smalhetsklunga nu kan jag säga att bo i -25 nära en skidbacke…det underlättar viktnedgång. Jo såklart kan man bli tjockare om man föder många barn men det kanske beror på att man är duktig på att uppfostra sina barn…? Jag vet inte.

Här sitter jag. jag fryser orimligt mycket mellan raggsockan och nattlinneskanten.

För att göra frukosten lite roligare gjorde jag den mycket mindre. En liten brödkaka förvandlades till sex små munsbitar som genast slank ned.

Mmmmm, jätteliten kopp också underlättar.

Mums

 

Mina bästa stresstips – alla stegen!

För MÅNGA år sedan hade jag klisterdekaler i mitt köksfönster för att slippa se det fula grannhuset. De såg ut så här ungefär. Jag minns inte om exmaken har dem kvar men jag tycker fortfarande att de är de snyggaste i sitt slag och skulle gärna ha dem igen om jag behövde. Älskar pelargoner och en vacker dag ska jag skriva en bok som tar avstamp i dem. Jo, det finns en plan. Planer har jag gott om.

Jag vet inte hur allt hänger ihop med mig men jag tror…..att jag som alla människor är på en upptäcksfärd internt, det är bara så att jag inte öppnat alla dörrar än. Jag vill ju gärna tro det men jag upptäcker ständigt nytt och det gör mig ju både glad och inte. För jag vill ju gärna tro att jag är ”klar” vid min ålder. Men nej. Idag ska jag iallafall dela med mig av mina bästa stresstips. En lista igen. Håll i hatten!

  1. Oroa dig för saker du inte har kontroll över! Detta är en källa till oändlig stress och har du tur kan du vakna av mardrömmar i vargtimmen. Just detta har gjort att jag ska läsa på lite om hur sömnen och sömnläkemedel fungerar idag. (Dvs ngt konstruktivt. Aldrig gnäll utan konstruktivitet).
  2. Gör flera saker samtidigt! Jag är inte helt frisk i mag-tarmkanalen. Därför tänkte jag i effektivitetens namn att jag skulle ta hand om några surdegar när jag ändå är hemma OCH sätta igång ett NYTT projekt….Surdegen var min trasiga sidenkimono. Den har gäckat mig länge på sin galge. En lite skör del av en ärm gav plötsligt vika och jag tror jag har underlåtit att laga den i…två år? Samtidigt har jag känt ett ökat behov av handarbete och beställde i början av veckan fyrkantiga stickor i storlek 2,5….jag vet, väldigt smått. Och sen började jag sticka på en vante….jag vet. Jag behöver inte fler vantar men jag har så mycket garn och så såg jag ett så fint mönster i en tidning på jobbet härom veckan. Så, två saker i taget ska du MINST ha för hand  för mesta möjliga stress!
  3. Allt som utförs ska gå fort och göras med KRAFT! Ett lysande tillfälle för detta är att skrapa vindrutor. Helst ska du vara liiiiiite sen ut genom dörren för då har du redan axlarna uppdragna till öronen. Kylan kommer dessutom göra dig både stel och benägen att skynda dig. Ta ett stadigt tag i skrapan och ta i med full kraft. Det är extra bra om du har fyra familjemedlemmar som står i ett fönster och vinkar hysteriskt så att du med jämna mellanrum måste släppa skrapan och forma ett hjärta med armarna och vinka…..Väldigt stressande.
  4. Hoppa över lunchen på jobbet. Detta är såååå stressfyllt. För du vet att du behöver vila hjärnan en stund men väljer att ignorerar detta för att det är lugnare på rummet under lunchen och därför hoppas du få mer gjort. Det fina med detta är att du, om du som jag har en ond rygg, kommer få ÄNNU ondare rygg och  surt efter. Det geniala här är att du arbetar på (låter bli att återhämta dig), stressar över framtida värk och faktiskt inte är så skärpt att du faktiskt gör ditt jobb bättre. Tre i ett liksom! Fantastiskt bra stresseffekt!
  5. Sov för lite. Utnyttja de få lugna timmar du har på dygnet till att se på dålig tv. Det kommer krympa din återhämtningstid maximalt och ge en sämre sömn. Även här bidrar vetskapen om att du gör något dåligt till ökad stress så två i en här med. Eller kanske tre faktiskt för den stressade hjärnan kommer vara lättväckt och kanske vakna i den berömda vargtimmen och voilà, ännu mer STRESS!

Minns ni den här? Jag gjorde ett byte med en vän som är magisk på att sticka. MEN den är inte påbörjad än. Garnet ligger orört och stressar henne. Bara det faktum att jag finns till stressar henne säkert. Och i och med detta späder jag på den stressen. S, jag FRYSER! Och snart är vintern ÖVER! Kom igen nu. Surdegar är till för att stressa en så mycket att man GÖR något. Andas djupt och sen…sticka!

 

För att vara extra tydlig och stressande sydde jag denna till S efter Bs instruktion om hur man EGENTLIGEN gör för att det ska gå fort och finnas ekonomi i det hela. Nu kommer S att VARJE gång hon öppnar en dörr på jobbet minnas MIN KOFTA! Genialt va? Min bok har hon redan och hon VET hur man stressar av, med handarbete! Och kanske en cigg och ett glas vin. Illvilja förklätt till omtänksamhet. Så iistigt.

Jag kan med gott samvete skriva denna stresslista eftersom jag också har skrivit en MOTBOK och ni vet att jag kämpar med detta. Trots det kan jag säga att jag mår rätt bra. Kunskap och insikt är det jag tarvar och med de små korn av återhämtning som jag får mig till livs gnistrar min hjärna till och kommer på MER saker att göra, utveckla och skriva om.

Det kanske inte märks på bloggen för….jag hinner inte skriva så mycket pga lite annan business men allt kommer till klarhet snart. Nu är det surdegarnas tid. Jag ska bli av med dem och SEN ska jag….kanske flytta till St Kitts and Nevis…eller Aruba…eller….Altea. Vi får se, inget är skrivet i sten.

Lagningsaktivisterna följer jag nu. Jag älskart! Och NU ser jag att B följer det kontot också!

 

Jag har ju varken tid eller tålamod att rita upp mönstret innan så det blir på frihand, men helt ärligt gillar jag det bättre. Det är mer kreativt.

 

Tack och lov för snö! Det gör vintern så mycket mer uthärdlig. Några decimeter till och vi är hemma. Idag ska vi ändå ut med barnen och försöka åka lite i backen här. Glitteruggs, nattlinne och nya älskade långkoftan från Nygårdsanna som jag TVINGADES att köpa på REAn eftersom jag saknar en rimlig yllekofta….ping S!

Och sen måste jag få lyfta en sak som gjort mig så glad i veckan. En av mina trognaste och tidigaste läsare B sa att hon tyckte att jag var textilt…var det begåvad, bevandrad, kunnig…? I vilket fall. Det gjorde mig hemskt glad för att när en sådan sak sägs av en textillärare, ja då suger jag åt mig. Jag är hemskt bekräftelseökande (därav bloggandet) och jag ska nu ta verkliga tag i mina barn för att lära dem textila hantverkstekniker. Idag ska jag sticka några varv till med de allt för smala stickorna och sashikia klart min kimono. Jag ska bara leta fram en lämplig ny färg på sytråden i min farmors gamla gömmor.

Trots massiva och dagliga försök att samla ihop alla saker dit där de hör hemma visade det sig att pusslet som är fyra i ett inte var komplett i något av facken. Det KAN bero på att vi läst Bröderna Grimms fullständigt vidriga saga Hans och Greta för barnen. De kanske är oroliga att vi ska göra oss av med dem för Tylla har övat att släppa en pusselbit vid varannat steg i hela huset. Så hon ska hitta tillbaka till lådan i min säng. Ja, detta är väl en mycket talande bild. Så här ser det ut i mitt hem. Jag får mycket bra stresspåslag av den bilden. Kanske det som stressar mest är att jag har en tanke här som inte syns. Jag vill ha det ”cleant”. Grått linne, rosa sidenlampskärm, och älskade Asplundmöbeln….men vad händer? Fyra olika sängkläder, en soffkudde, datorn på snskan, jobbväskan med en psykiatrisk bok som vält ned i den och sen sladdvirrvarr…

 

 

Som ett led i att bli en NY, starkare och smärtfri människa har jag släpat min pilatesboll till jobbet. Den är lite skev varför jag får ÄNNU mer träning för att hålla balansen. Jag hoppas bara att ingen annan sätter sig på den som inte vet detta och slår ut framtänderna mot det allt för låga skrivordet… Nu har jag alltså lyckats med att träna och arbeta samtidigt OCH oroa mig för mina framtänder! Superbra!

 

Klar slut! Ut och stressa nu så ni behöver köpa min BOK för böveln, jag vill sälja SLUT!!

 

Kram A

Avslutningsvis, har man verkligen INGET annat att stressa upp sig kring finns ju ANDRA människor! Tag varje tillfälle i akt och bli förbannad över idioter i t.ex trafiken. Och till just den här idioten som parkerade in min lilla bil kan jag säga att jag verkligen fick anstränga mig. Min bil är så trång och jag så stel att jag fick dra i mitt ben med båda armarna för att få det in under ratten. Jag funderade på att repa hela sidan med min nyckel men avstod då jag antar att det finns kameror kring sjukhuset i den här stan och att jag kanske skulle få surt efter. Så bra fungerar kameraövervakning alltså. Jag älskar det! Mindre integritet åt idioter som trots att de kan bli påkomna gör galenskaper. MER KAMEROR ÅT FOLKET!

 

Stresstrumpa

Tylla och Edgar är de som tar befälet över min telefon på kvällar och helger. Skönt på ett sätt för mig men de bråkar inbördes om den vilket innebär stress för oss andra och så fotograferas det en hel del. Här ett alster av Tylla som förevigats av densamma. Jag tycker hon har ”ådra”…

 

Det blir en veckosammanfattning idag. Jag har fått ännu mindre tid för mig själv. Bloggen har blivit mitt mentala andningshål och jag planerar ständigt för att skriva av mig men kommer ingen vart. Jag antecknar utspritt på papper, i min kalender och i  telefonen för att inte tappa mina olika spår och iakttagelser. Sen när jag väl har en stund över eller för mig själv finner jag sällan dessa och jag får skriva fritt ur huvudet iallafall. Kanske lika bra?

Det gäller att aldrig någonsin titta bort för då händer det saker. Hela helgen har jag funderat på detta med att försöka ha ett nårgorlunda städat hem i kombination med barn…..hur gör man det?

På toaletten fann jag mer av samma. Frank hann med att snurra in en magnet i toalettpappersomslagsplast vid ett av sina besök.

Veckans spår kommer ffa från radion. Radion i kombination med mina egna kunskaper och erfarenheter. Tydligen har forskare kommit fram till att stressade cancersjuka får fler metastaser än sina lugnare medsjuka (råttstudie tror jag det var). Andra forskare har visat att stressade människor som får dofta på sin partners kläder går ner i varv.

I cancerstudien var lösningen att ge betablockad som tar ner hjärtfrekvensen och då på ett konstgjort sätt ger mindre stress, iallafall konsekvenser av stress på hjärtat. I slutändan skulle den här forskningen kunna medföra att bröstcancersjuka alltid behandlas på detta sätt. Avslappning på burk.

Får man diagnosen bröstcancer med spridning verkar det ju inte helt osannolikt att ens stress blir väldigt väldigt stor. Man sover säkert dåligt, oroar sig för framtiden, anhöriga och tänker att livet nu blev dramatiskt mycket kortare. Tiden krymper. Därtill kanske man blir utsatt för mycket obehagliga medicinska ingrepp och behandlingar. Jag vill inte ens närma mig tanken. Att lösningen på stressen då skulle komma i form av ett litet vitt piller……ja, kanske det. Helst skulle man ju vilja se en situation där varje cancersjuk människa får ett empatisktskt mottagande med psykologiskt stöd, kanske en krisplan, en plats i en avslappningsgrupp eller annat. Stress löses ju förmodligen bäst genom att stressa av. Alla har sina olika sätt för det. Natur och motion brukar ju vara bra enkla sätt och behöver man hjälp på traven kan ju en utbildad person vägleda en. Kanske en själavårdare är på sin plats?

Jag har ju tack och lov aldrig fått ett sådant besked själv så jag kanske gravt underskattar den stressnivå som genereras men om pulssänkare i tablettform har en effekt kan jag inte se varför inte de sedvanliga metoderna skulle hjälpa. Om det inte är en ingrediens i medlet som har en direkt cancerdödande effekt då…..vad jag däremot misstänker är att sjukvården inte skulle kunna bära kostnaden av ett humant och empatiskt omhändertagande av de sjuka.

Stress är ju mitt mellannamn och det var väl därför jag blev så intresserad. Emellanåt tänker jag att stressen verkligen skulle kunna ta död på mig och nu fick jag liksom svart på vitt, vi kan verkligen dö av för mycket stress. Många av oss måste verkligen bli bättre på att varva ned. Tabletter tilltalar mig inte alls, så doktor jag är, ingrodd tröja däremot känns mer i min smak. Så om vi inte kan möta stressen på något annat sätt kanske DET är den kostnadseffektiva vägen framåt? Enda haken är väl att alla inte har trygga och stabila relationer för det duger inte med vilken svettig persedel som helst. Det behöver vara en trygg svettig socka om man ska ha någon nytta av den och DET har jag ju ändå.

Så alla mina vänner, bli inte förvånade om ni framöver ser mig iförd herrkläder i en storlek som faktiskt passar mig men kanske makens arbetskamrater har mer spektakulärt att vänta!?!

Vi hade kalasmiddag här igår för min svägerska. Det blev något av ett knytis för mamma och pappa tog drickabiten, jag gjorde sallad och två maträtter (vegetarianer in da house) och en sallad. Svägerskan och min bror kom med två fantastiska kakor. En vitchokladcheesecake med hallon och sen en äppelpajmed kola och till den vaniljsås. Som back up handlade jag korv och lite choklader. Chokladerna kom aldrig fram, och det var ju bra. Men grejen var att jag mitt i matlagningen fick ett samtal. Det var äldsta dottern som sa: -Vi ses om 15 minuter då?!? Varpå jag fick ringa grannen i panik, kasta på mig kläder, borsta tänderna och stänga av ugnen. I den paniken glömde jag betalkortet i andra jackfickan och så fick dottern senare köpa ut maten jag rafsat ihop på ICA innan jag snabbade mig hem igen. Någon perent till svägerskan kunde jag då heler inte köpa. maken fick ta den bollen senare….Stress alltså. Fotot tog jag för att visa vad det var som skulle hämtas i påsen.

Jag avslutar med en bild från Instagram. Vouge knatting. Det väcker så mycket känslor….jag stickade otroligt mycket som ung, jag älskar det. I damtidningarna fanns ofta en stickbeskrivning och jag såg alltid fram emot det. Nu är det flera år sedan jag stickade sist och jag längtar tills jag har mer tid för detta….Jag ser nu att jag screendumpade klockan sex på morgonen. Det känns nu orimligt tidigt för något alls.

Hej från mig!

Helg – lokala inköp

Från Dlights butik. Så mycket fint ochjag bara älskar när man får byta ett ord med den som faktiskt producerat det man köper. Vi hade kontakt redan när jag hade butik i stan för jag ville sälja hennes handstöpta ljus ihop med min ljusstake. Nu ska Vera få handstöpta ljus framöver! Just nu bjuds på gotter, glögg och peppisar!

Dettablir årets advenststake(ar). Från Dlight med mossa hemifrån.

Tylla äter popcorn i merinostället som hon växte ur redan förra året. Sötnöt!

Maken gjorde äggröra på våra egna ägg till mig. Det är allt jag ätit idag, kolla färgen!

Här har IKEAstaken fått sitt efterlängtade 30cm ljus, en ny stjärnljusstake hittade hem och förgyllda kottar…..

Lovö prästgård, ett trevligt ställe!

Lite blandad kompott, vissa saker kommer bli svåra att skiljas från….

 

Älskar detta! Och nu finns ingen återvändo. Vi måste tvätta nya bilen, snart!

Det fick plats!

Tylla mot en fond av halm.

Här lägger man PENGAR, inte swish, det är för nymodigt…t o m jag kände mig modern här.

Svårt att urskilja i skumrasket men där på golvet stod halmen. Ser lite ut som ett kyrkfönster tycker jag….Lätt sakralt.

Öppet jämt tydligen.

Jag behövde saker. Så sällan. Och det mesta var inte till mig. Jag behövde halm till hönsen och gå-borts-presenter/julklappar. I övrigt behövdes lördagsmys, bröd och lite miljöombyte. Jag har bestämt mig för att i möjligaste mån inte konsumera mer än absolut nödvändigt. OM jag ska handla vill jag göra det från en småskalig producent. Eller second hand. Bekvämlighet och miljö gör att närhetsprincipen får råda idag. Tanken är en recyklad jul!

Tylla gillade och skötte sig!

Många paket blev det.

Fint staket också…

Jag köpte ju en kruka och en present på Form från Skå igår, idag fick jag tips av henne att köpa halm på ladugård på Lovön. Så på vägen från Dlight i Ängby/Bromma tog jag mig förbi Lovön och köpte ekologiskt vetemjöl. Därefter Edeby gård. Där lastade jag halm och betalar imorgon. Sen Lidl för bröd till maken men innan jag kom hem med hela härligheten och började städa i hönshuset. De två minsta har inte riktigt kommit in i gruppen så jag försöker så ofta som möjligt ha ut hönsen fritt så de vågar sig ut lite….de behöver se sig om och picka lite i jorden tror jag. När det var klart målade jag upp sista slatten trälasyr för den bara står där i hallen och retar mig och jag såg att staketet ser lite visset ut från vägen när det är halvmålat. Men sedan gjorde jag inte många knop. Ryggen. Den tål liksom inte mitt tempo. Men nu ligger jag och skriver så jag känner mig ganska produktiv ändå…

Nära intill där vi bodde under byhhet ligger en ekogård. Där handlar man grönsaker, opastöriserad mjölk och lite annat som är i säsong. Jag köpte vetemjöl. Tylla ville ha med katterna hem.

Kossor i rad. Kanske vi ska pricka in kosläppet nästa år?

Vi var och tittade på ett fint men för litet hus på den här vägen innan vi köpte tomt. Det bästa med det huset var nog växthuset. Det hade jag verkligen gillat!

Vi tog en högersväng där vi skulle kört rakt fram men då fick vi se dessa två. Jag som är såååå orolig för mina hönor efter rävattacken…men här på rena vischan går de helt löst! Kanske de har 40 höns och en mer eller mindre inte spelar så stor roll?

Vi såg även detta ljuvliga växthus, GRÖN av avund är jag. Sju år har maken sagt….jag vet inte om jag kan vänta så länge……

Här blir det bilder från idag. Tjing!

Här tylls i första gårdsbutiken. Öppen dörr, sen swish.

 

Bestseller

Märklig start på november, full sol och bara två gånger hittills har jag behövt skrapa bilrutorna. Mitt hus, jag älskar verkligen det. Här från bästa sidan.

God morgon!

Eller???

Jag har på allvar börjat ge upp hoppet om sömnen. Inte en enda natt utan en liten unge som kryper in hos mig….

Innan frukost hade jag på lördagen planterat två humleplantor jag fyndat och sex äppelkärnor….

Humlen ska klättra på hönsnätet är det tänkt…kanske jag ska starta ett mikrobryggeri också…?;)

Edgar väcker mig. Jag försöker då förgäves få honom att somna om genom att vara blickstilla och lägga armen lugnande om honom. Det har kanske funkat en gång av 1000 (nu går det upp för mig att kanske en ändring av strategi vore bra?). Jag kan sällan somna om men tänker att om bara han somnar så kan jag få en lugn morgon. Oftast upptäcker jag då att jag är olidligt kissnödig och måste upp på toa. Då tänker jag att kanske det är därför han inte somnar om. Och så går vi tillsammans. Jag går i mörkret för jag VET ju saker, som att ljus väcker en….men han blir rädd och tänder såklart. Imorse höll jag handen för ögonen för det skar i hjärnan, jag nästan skrek av ljuset. Han pratar alltid med hög stämma, jag hyssjade utan framgång och sen fick jag till slut ned honom i hans säng med min telefon och han LÅÅÅÅÅÅVADE att ligga kvar där om han bara fick ”boy”.

Jag gick in till mitt sovrum, kopplarde på mig TENSapparaten, fumlade lite på väg till köket och släppte den i vad jag trodde var fickan på morgonrocken. Det var FEL. Den klonkade rakt på min tå. AJ!

Så här brukar min helgmorgnar börja.

Sen gjorde jag O´Boy och fyllde kaffefiltret med samma…..jisses. Jag behöver semester. Sen satte jag mig för att skriva på min kommande bestseller, det måste ju bli så. Hybris, det är bra grejer det. Jag blir lite lugn och vaknar långsamt av att skriva och bit för bit väcka hjärnan. Lite perspektiv får jag också av att skriva av mig allt knasigt här hemma…Vi får se om och när det blir något.

Plötsligt en annaons för att hämta en gratis soffa av Claesson Koivisto och Rune….Pebbles heter den. Deras katt hade gått bananas på den så den behöver kläs om men DET är ju mitt andra namn…omkläderskan, hon som lappar, lagar, samlar på hög och hoardar. Lyckligtvis kom min mest klimatsmarta dotter förbi och såg fåtöljen jag köpte förra helgen och bad att få den omklädd i julklapp….ni ser, det ÄR smart och ekonomiskt att slå till på fynd! Så slapp jag våndan av at välja tyg också. Hon vill klä den i buteljgrön sammet! OCH håll i er nu, hon vill att vi gör det IHOP!!! Jag vinner, jag har lyckats. Hon kommer bli min avbild, so happy!!!! (Hon kom iklädd min yllekappa från 1987 också som Pia Wallén designat och jag fick i present av min far!)

Edgar gillar matlagning säger han…jag vet inte om detta räknas in där. minimarshmallows i chokladpulver och vatten….och sen skjuts in i ugnen.

Igår lyckades jag och maken med att beta av HELA listan med måsten OCH hämta hem en designersoffa med släp innan middagen…inte illa. De bilderna skulle jag lagt ut igår men jag var för trött. Helgerna är verkligen helt smockfulla med måsten, någon egentlig vila finns inte direkt…..

På min lista över saker att göra i helgen stod att städa Frank och Tyllas rum…..long overdue….

Von oben….

Detta kanske ser beskedligt ut men jag kan lova att det är farligt när man tror att en dörr ska gå att öppna helt men det ligger en vattenkanon bakom så dörren slår tillbaka….och INGEN spelar gitarr här hemma. trots detta har vi tre stycken för alla TROR att de spelar gitarr eller när en dröm om det. Att gå på kurser…..nooooooo vi jobbar inte så här.

Ni ser att det finns en tanke här, vi har en bokhylla och korgar…

Ibland gråter jag lite inombords över det faktum att mina intentioner om att härligt och fantasifullt barnrum slutar i totalt kaos…men barn verkar gilla detta……

Eller…..så är det genetiskt….? Om ni undrar vad det är där på golvet så är det en batteriladdare…makens. Vad påsen gör under sängen vet jag inte, som sagt, makens.

Jag har försökt förklara det positiva med att hålla ordning i sitt hem, sina fickor, i väskan, bilen och på arbetsplatsen. det sparar tid och hjärnceller. Bild av Louise Winblad ur min bok Innan väggen.

Ni har kanske snappat upp att jag klagar på kommunen ang buller här där vi bor? Iallafall så har jag tagit tag i den saken och börjat dela ut lappar i brevlådor där jag antar att de har samma problem. Igår tog jag med grannen, hennes barn och Tylla i bilen för att dela ut ett gäng nya lappar. Efter det belönade vi oss med att åka till Gustavshill för att köpa rea-väster till våra trädgårdar. Jag såg det där spaljerade päronträdet som jag förälskade mig i i början av sommaren…och vet ni vad? det var halva priset på det nu!!! Det är lika högt som jag och nästan lika brett. Maken sa ”du får bestämma” och då gjorde jag det! Idag, söndag hämtar jag det, jag ska bara fundera ut var 17 det ska stå. Jag får ju inte plantera något vid husfasaden….då är man tydligen galen enligt maken…..

Men VA!?! Mitt träd! Lilla söta trädet, jag älskar dig!!! Och det man förlorar på träden tar man igen på sofforna….typ.

Inkonsekvens. Jag vet att jag predikar att inget som ej går att äta ska finnas i min trädgård….ändå så köper jag en del perenner och lökar bara för att piffa lite här hemma. Och jag kan ju försvara mig med att råddjuren faktiskt brukar äta upp de flesta av mina tulpanlökar…men även detta var det halva priset på.

Största problemet med vår tomt är att det är ett BERG och det är fruktansvärt svårt att gräva. Man hittar en del ”hål” där man kan komma ner men egentligen borde vi bara ösa ut fyra lastbilsflak med jord över allt. Eller terrassera men vi fick INTE under några omständigheter höja marken…..kommunen var MYCKET tydlig där. Ganska intressant med tanke på att folk omkring bygger pirer och stränder lite hur som helst i de dyrare områdena.

Panpsykedeliskt….?

LSD och MDMA inom terapin…..

 

Jag ska fatta mig urkort. Det är fredag, ni har annat för mig….det har inte jag. Tacosen är uppätna alla har dragit sig till sin hörna. Jag funderar på om jag ska besöka två gravar i helgen…jag tänker på min farmor, faster och farfar jag aldrig hann träffa. Självklart mormor och morfar också men deras gravar är de jag har närmast till. Jag ska försöka samla ihop mina tre äldsta och åka dit. Tydligen är det en ny trend att hedra sina döda. Det är ett tecken i tiden som jag verkligen gillar.

Nu ska jag slötitta på min nya favoritserie Shameless. Totalt galen serie som inte alls skulle ha appellerat till mig tidigare men jag tänker på en replik ur en gammal favoritfilm med Rob Lowe och Demi Moore i huvudrollerna, About last night. Där säger någon ”I am submerged with reality up to here…” och visar på strax under ena ögat. Och det är DÅ man inte orkar med seriösa TV-serier längre. Det är då man ser Orlando igen och sen känner fusk it, nu blir det crazy över hela linjen. Så, se den om ni fått nog, man får liiiite perspektiv på saker och några asgarv på köpet!

Vissa dagar undrar man på allvar om vi ens krälat ur urhaven…

Vissa dagar

Just när jag satt mig för att dricka mitt morgonkaffe och pusta ut såg jag detta…..

Jag vaknade på fredagen med halsont. En hel arbetsdag kämpade jag mig igenom och när jag kom hem var jag väldigt väldigt trött. Efter maten (korv med bröd) lade jag mig i sängen och somnade. Tanken var att bara vila benen en liten stund men jag somnade stenhårt fullt påklädd. Jag vaknade halv fem på morgonen av värk och att hela sängen var överfull. Jag gick upp, klädde om till nattkläder, tog två alvedon och gick och lade mig i Edgars säng istället. Jag somnade om direkt och väcktes av att Edgar återigen kom för att sova med mig. Jag tror han sov en stund med mig men vaknade och tröttnade på mig. Nästa gång jag vaknade var halv tio. då hade jag nog sovit 13 timmar…..vad är det om? Övertrött? Sjuk eller på allvar SJUK?

När jag väl kom ur sängen var det ju strålande väder. Jag fick en argattack på maken pga hans knasiga sätt att hantera sina kläder och den anordning han gjort i sovrummet med nån förbannad tv-mojäng. Casting? Nån sak som är nästan som AppleTV fast billigare…helt ärligt, jag fattar ingenting av detta och på allvar tycker han att jag ska lära mig att styra detta från min iPhone! Han har liksom inte lärt sig någonting om mig de senaste 10 åren….jag tar inte in mer saker nu som inte är analoga, NADA, ZIP, NOLL!!!

Jag blir så glad av den här tapetern OCH mina Mårbackapelarginer.

Jag fotade hela eländet så ni kan få se magnituden av galenskapen och det betyder INTE att jag hatar honom och att vårt äktenskap är dysfunktionellt, bara att vi är fruktansvärt olika och att allt jag tycker är bra är precis helt fel för honom och totalt poänglöst.

Ja, jag tror att ord är överflödiga här. Men man kunde säga: Finn fem (eller fler) fel…

Buntband. Sååååå praktiskt! Till ALLT!

Så fin komposition, total harmoni.

Och så alla dessa man slängt i sitt liv. Men jag undrar om någon annan än jag någonsin gjort det…för jag tycker att det alltid är jag som hittar dem men aldrig tar loss dem…äter ju inte överdrivna mängder bröd liksom….

Jag tog mig ned till tvättrummet och där fick jag ytterligare ett vredesgenombrott. Denna gång på en tonåring. Jag minns nämligen att det sista jag sade innan tvättningen var -Allt med vitt i är vittvätt! och fick ett slött: -Jag veeeeeeeet, döh! till svar.

Båda tvättmaskinerna var fulla. Ena med ljusa färger och vitt. Den var tvättad. Den andra med mörka färger och vitt, den hade fått i sig tvättmedel såg jag men ej satts igång…tur det.

Jag satt där på gliet i tvättstugan och djupandades en stund. Jag kunde nämligen inte skrika på ansvarigt barn men funderade lite över livet och hur i helvete jag ska få någon ordning på allt här. Jag tycker ändå att jag har försökt. Många sätt, olika anslag och mått av vrede. Tydligen finns inget sätt att lära någon något här hemma. Dystert. Och då är ju såklart det grundläggande feltänket att JAG sitter inne med alla svar. Som att vit tvätt ska hållas vit…osv.

Jag tänkte först att jag får skriva en lapp som jag sätter upp på väggen i tvättrummet. På den skulle det stå:

  1. All textil som har något vitt i sig räknas som VITTVÄTT även om en annan färg förekommer
  2. Töm fickor innan tvätt och om det låter ”klonk” eller rasslar när man kastar in plagget i tvättmaskinen, ta ut och vittja!
  3. Tvättmedel finns i två sorter, den för VIT tvätt eller FÄRGAD tvätt. Den det står vit på hör ihop med vittvätten osv.
  4. Man ska gärna trycka igång maskinen när man lagt i tvätt, hällt i tvättmedel och stängt luckan. När man sedan har satt igång det hela är det bra att försöka minnas detta så att man också kan tömma den innan allt luktar mögel!
  5. Tvätta inte alla möjliga material i samma tvätt. Det finns olika fibrer nämligen som tål värme och centrifugerna dåligt. Exempel på detta är siden och ull.
  6. Vissa saker som efter tvätt ska strykas behöver inte torktumlas, de hängs på torkställning. Exempel på DETTA är: Köksanddukar, skjortor, örngott, mammas fina ylletröjor som tvättades med ylleprogrammet och SIDEN.

När jag hade tänkt ut hela den här listan blev jag arg igen och tänkte att lappen endast skulle innehålla TÄNKT TILL NU!

Så de skulle leta efter tvättråden och göra RÄTT! Den lappen sitter inte där ännu för jag har inte haft tid. Solen sken ju som bekant så jag tog en promenix med killarna, delade ut kalasinbjudningar till några pojkar och lapar till bullerutsatta grannar i närheten om att de kunde kontakta mig eller min granne för att vi ska få den snöbollen i rullning…..sen lät jag hönsen spatsera och sprätta i trädgården under det att jag planterade om lite. Ett fikon hamnade i ”dödsgropen” som maken kallar det för allt jag hittills planterat där har dött men den här gången tror jag det ska gå bra. Fikon är tåliga.

Grannarna har så fin stenläggning fram till huset. Jag vill ha något liknande.

 

Blandad kompott av ”dödsgropen” min citronverbena som ska få flytta in och de två minsta hönsen som kom till oss en dag gamla.

Lagning av älsklingsbrallor. Det gör jag GÄRNA! Lite senare på dagen lagade jag en trasig täckjackas innerficka och gjorde en extra, bara för att skoja till det lite…;)

Enkel men god lunch idag.

 

Så många dB är det precis vid vägen. vi bor ovan den och utan något bullerskydd på stora delar av tomten…det ska vi ändra på nu hade vi tänkt!

Ser nu hur högt vårt hus ligger!!! Jag gillar att se vårt hus från olika vinklar. Då får jag en känsla för hur det tar sig ut liksom. Jag är lite kär idet!

Ja, det var väl i stort min dag…jag hade tänkt skriva lite om telefonhyfs och swishkaos men det får bli en annan dag. Jag tycker det räcker nu.

Maken var på begravning och lilla T fick följa med för hon har histat lite. Hon hade varit knäpptyst och skött sig exemplariskt tydligen. Men innan de kom iväg var det tydligen kaos för hon kom med det ena galna klädförslaget efter det andra som inte riktigt passade ihop med dagens allvar. Till slut en Molotröja och en grafitgrå tyllkjöv och stickade tights. Värdigt tycker jag och jag gillar tanken av barn på begravningar. Det gör allt mindre tungt och de ska också skolas in i detta att människor dör och man håller ceremonier kring det för att sluta cirklarna och gå vidare på ett bra sätt. När mina äldstas gammelmormor gick bort tog vi alla avsked av henne i hennes eget hem och egna säng. En judisk (och kanske andra kulturers tradition) som jag tycker är mycket bra och naturlig. Inget av barnen reagerade knasigt på det. Hon låg där i sin säng, vi kom in, sa några ord och tog/pussade och klappade på henne. Mer sådant tycker jag. Döden ska inte gömmas undan, den ska vara en naturlig del av livet.

Jag körde en liten rensardag idag. Nu ska allt gammalt ut och jag har redan planer för nästa bok och en inspirationslåda för den som kanske kommer efter…så många roliga planer jag får till bara jag får lite sömn och sol.

 

Ha det!

A