Hemmiljöverket

Idag kom jag på något lysande, vi behöver ett Hemmiljöverk. Jag kom på det efter att jag slunkit in i huset efter jobbet och funnit huset i fulländat kaos. Barnen hade fått tälja inomhus (på ryamattan!?!!!!!), skräp överallt, nytvättade kläder i tvättkorgen, köket orkar jag inte ens beskriva och så förväntades jag laga mat….DET sket jag fullständigt i. Jag hade från bilen på väg hem gett maken instruktioner om hur han skulle marinera kycklingen så det var gjort. Jag hade förväntat mig avplocknings av bord mm men nooooo such luck. Jag lade färskpotatis i kastrullen, snodde ihop del två i bakprojektet som påbörjades igår, bytte om till ”hemmaklänningen” (herregud jag har blivit min mormor!) och gick helt sonika över till grannarna och bjöd över dem på aperol spritz lite senare. Det listiga med detta är att maken då ser behovet av att röja undan. OCH det gjordes. Han stekte t.o.m kycklingen.

När grannarna väl kom fick han blanda cava, spritz och sodavatten vilket han gjorde med den äran och sen satt vi på terrassen och njöt av vädret, sällskapet och solen som gick ned. Det är ett jäkla drag i den där spriten. Kycklnigen kallnade med alla blev nöjda ändå. Mat är jobbigt att äta varm i den här hettan.

Jag läste om Lisabet och ärtan i näsan igen för småttingarna och de somnade sött. Alla dörrar på vid gavel.

Sen skulle vi se på Sacha Baron Cohen men maken fegade ur (somnade sött han med) så jag filade klart på en insändare och sen skrev jag detta. Nu ska jag se på Ali G (kan inte släppa den karaktären) och sen sova utan att tre barn väcker mig som igår natt förhoppningsvis. Och ju ett Hemmiljöverk är motsvarigheten till Arbetsmiljöverket. De ska göra hembesök, ha en tydlig beskrivning av hur ett hem sköts bäst utan att slita ut de boende och utdela viten när regler ej efterföljs. Den som anmäler ett skruttigt hem blir arbetsledare…vad tror ni om det? En ensamhetsminister finns i England…så så far out tycker jag inte att jag är med tanke på de skenande sjukskrivningarna av utmattade småbarnsmorsor….

Hoj!

A

112, vad har inträffat?

Här tre för tillfället mycket nöjda barn som fått passande muggar!

-Jo…alltså, jag typ orkar inte mer. Ni får komma och hämta dem!

-Va? Vilka ska vi hämta? (Förvånad och lite förbannad SOS-operatör).

-Mina tre yngsta barn, om inte ni hämtar dem nu kommer ni få komma och hämta mig om en kvart för jag orkar inte längre. Jag har en livshotande stresskollaps på gång här.

-Klick!

Väl hemma utbröt efter uppvaknandena vilt slagsmål i köket och Nerfskotten flög över köket. Nu finns inga Nervpickor att finna (om man inte är väldigt duktig på att leta). Här de somriga drickagrunkorna! Kaktus, flamingo och ananas.

Så känner jag just nu och jag VET att folk svälter, har dödliga sjukdomar, är ofrivilligt barnlösa och lider miljarder gånger mer än jag här i hettan men förihelvette! Jag orkar inte med mer nu. Så fort jag är ensam med barnen så bråkar de och jag vet att allt blir värre av hettan och att kanske det beror på att jag är otillräcklig på något sätt (ger för lite mat och dricka för sent eller för mycket) är för inkonsekvent och orkeslös i mina försök att lösa konflikter men helt ärligt, jag gör vad jag kan och orkar här. Fick tyvärr något av en ny diagnos igår också….cervikalt diskbråck…så himla kul att höra, not. Jag ska 10-15ggr/dag göra en rörelse för att motverka detta och då göra 15 reps….jag har hunnit med en gång so far. jag kommer väl få göra 150 i streck senare när de somnat vid 23….

Vi tar idag som exempel: Frank ska få åka till sin storasyster och spela in en youtubevideo. Alla åker i bilen och innan frågar jag efter kissnödighet/törstighet. Inga svar, alla är nöjda. Två minuter senare på stora vägen är alla törstiga. Detta kan bero på att totalt kaos utbröt när jag placerade ut barnen i bilen. Den för tillfället jobbigaste ungen fick sitta fram (för mesta möjliga sistans till syskon) och sen T på platsen bakom honom för mesta möjliga benutrymme och så F där det fanns en plats över. HUR FEL KAN DET BLI? Jo, T vill sitta på ”glittret” dvs konfettin hon spred över bilen i förrgår….slutligen lyckades jag få alla att samspela med hjälp av två klubbor och en ISLATTE!!!! Men som sagt, konflikt och klagan utbröt likaväl och jag uppmanade alla att titta ut genom just SITT fönster så att inga lipande tungor skulle ses och att naturen utanför skulle kunna distrahera. det gick sådär.

Strax innan vi skulle åka såg jag detta. Leklera….hur många gånger ska man säga till barn att lera, mat, dricka osv hanteras vid köksbordet. Väggen är ej hushållspapper el dyl. Tröttsamt är inte ordet, tröstlös mer. Och jag har börjat bli HES av alla tillsägelser senaste veckan.

Väl framme lugnade det ned sig. Barnen spred ut sig i examens fantastiskt spännande hus och jag fick ca 40 lugna minuter. Sen var allt klart och vi skulle återigen gå igenom kiss- och drickrutinen. Ingen villa ha eller ge ifrån sig något utom T som trots kissnödighet fick tvingas till toan. SUCK!

Varför vill leksaksförsäljarna göra så här mot sina kunder? Fylla en förpackning med en docka i med rosa konfetti???? Det borde i så fall stå UTANPÅ! OBS, innehåller jävla festlig KONFETTI, ÖPPNAS varsamt på en lättstädad plats! Sen leklera som färgar av sig…..Give me a break va!?!

Vi hade ett uppdrag till, byta lampskärm (som maken glömt och byta batteri som maken köpt fel. Och JA, det är viktigt att poängtera min felfrihet här då han själv har stora svårigheter att ta med sig bara ETT barn för att besiktiga en bil. Att besiktiga en bil med ett barn innebär….typ att man sitter på en stol i femton minuter och förmodligen får kaffe/te och bubbelvatten, något som brukar roa barn). Jag tog TRE barn som redan var sura, och visade det sig strax törstiga till Clas Ohlsson (ett mecka för barn och något av skärselden för en redan trött och irriterad mamma som bestämt sig för att inte KÖPA saker). Jag stod först väldigt länge i servicekön med barnen och väntade då tre var före varav en dam som hade problem med sin Doro-telefon (vilket jag fullständigt sympatiserar med då det är en sådan jag har i tjänsten). Barnen krånglade ovanligt lite men när det efter mycket om och men blev min tur hänvisades vi till den Lååånga kön till kassan istället….S U C K!

När jag satt och skrev kom F med en knippa av Tyllas hår som E just klippt av….

Vi fick tillgodokvitto och gick in för att leta efter ett solsegel. Noll solsegel fanns. Men vad som FANNS var: Solcellsflamingos, arbetshandskar, limpistoler i rosa med olikfärgade limpatroner, knoppar som såg ut som fåglar, nästanlego, skära kartor, blå metallichörlurar och VATTEN!

Jag var mycket sträng, jag bytte batterier, letade efter sittdynorna vi behövde fler av och gav efter vad gäller limpickor då det faktiskt finns en poäng att inte dela i den här familjen enligt ovan. Jag hittade såjord som jag glömde igår och sen var vi ganska klara. Vi köade lite till och sen, när vi kommit ut DÅ hittar barnen drickamuggar med lock och krullade sugrör.. enligt nedan. Jag slog till för det var mitt i prick och jag såg en möjlighet att slippa köpa 3 x 16kronorsvatten och istället dela på EN flaska, jag kollade inte ens vad nuggarna kostade förmodligen tre gånger mer än att köpa vattnet men, jag har som princip att inte köpa för dyrt vatten.

Vi kom ut, fördelade vatten i muggar, bytte ett defekt lock och så satte vi oss i bilen. Vatten väck och sen ungarna. De somnade på studs. SÅ trötta är barnen, och ingen mat hade de fått, klockan var då två. (alltså de får ju frukost och Frank stekte ett ägg men ingen vill äta). Jag andades ut lite, ringde några samtal från bilen och när vi kom hem vaknade alla med förnyad kraft att kasta saker på varandra, ställa orimliga krav och tjafsa om vems limpatron som var vems och jag typ…..kände lust att ringa SOS innan jag dog. Istället tog jag hand om tvätten, och nu när jag skriver detta inser jag att den aldrig blev hängd för det var fullt kaos när jag kom upp från källaren så allt står i den blå IKEA-kassen i hallen och väntar på mig.

Tylla i ärvd Monkiklänning hon just fått av syrran.

Frank i kaktuströjan.

Och slutligen E, helt utslagen av allt tjafsande. Men som vi alla vet, barn sover inte, de laddar om! Och vi har tittat på en ny bil som faktiskt har en lösning på dessa böjda barnnackar, ÄNTLIGEN som man brukar säga….

 

En halv dag har gått, jag är förtvivlat trött, vill vara på en öde ö, får ångest av att jag vill vara på en öde ö, vill inte ha barnen på jourfritids och ja….jag vill….jag vet inte, ha en Au pair?

 

Jag ska skriva lite senare på andra bloggen om rosa och svart och här ser jag en möjlig ny trend! ROSA sladd istället för svart och/eller vit utomhus! Det är PRECIS vad jag vill ha, jag förklarar när mare på Eget hushålls ikväll!

Här en anledning till nästa blogg på Eget hushålls!

Nu ska jag hämta O´Boy till Tylla, det enda som går ned i värmen….vi hörs!

Mina bästa stresstips – alla stegen!

För MÅNGA år sedan hade jag klisterdekaler i mitt köksfönster för att slippa se det fula grannhuset. De såg ut så här ungefär. Jag minns inte om exmaken har dem kvar men jag tycker fortfarande att de är de snyggaste i sitt slag och skulle gärna ha dem igen om jag behövde. Älskar pelargoner och en vacker dag ska jag skriva en bok som tar avstamp i dem. Jo, det finns en plan. Planer har jag gott om.

Jag vet inte hur allt hänger ihop med mig men jag tror…..att jag som alla människor är på en upptäcksfärd internt, det är bara så att jag inte öppnat alla dörrar än. Jag vill ju gärna tro det men jag upptäcker ständigt nytt och det gör mig ju både glad och inte. För jag vill ju gärna tro att jag är ”klar” vid min ålder. Men nej. Idag ska jag iallafall dela med mig av mina bästa stresstips. En lista igen. Håll i hatten!

  1. Oroa dig för saker du inte har kontroll över! Detta är en källa till oändlig stress och har du tur kan du vakna av mardrömmar i vargtimmen. Just detta har gjort att jag ska läsa på lite om hur sömnen och sömnläkemedel fungerar idag. (Dvs ngt konstruktivt. Aldrig gnäll utan konstruktivitet).
  2. Gör flera saker samtidigt! Jag är inte helt frisk i mag-tarmkanalen. Därför tänkte jag i effektivitetens namn att jag skulle ta hand om några surdegar när jag ändå är hemma OCH sätta igång ett NYTT projekt….Surdegen var min trasiga sidenkimono. Den har gäckat mig länge på sin galge. En lite skör del av en ärm gav plötsligt vika och jag tror jag har underlåtit att laga den i…två år? Samtidigt har jag känt ett ökat behov av handarbete och beställde i början av veckan fyrkantiga stickor i storlek 2,5….jag vet, väldigt smått. Och sen började jag sticka på en vante….jag vet. Jag behöver inte fler vantar men jag har så mycket garn och så såg jag ett så fint mönster i en tidning på jobbet härom veckan. Så, två saker i taget ska du MINST ha för hand  för mesta möjliga stress!
  3. Allt som utförs ska gå fort och göras med KRAFT! Ett lysande tillfälle för detta är att skrapa vindrutor. Helst ska du vara liiiiiite sen ut genom dörren för då har du redan axlarna uppdragna till öronen. Kylan kommer dessutom göra dig både stel och benägen att skynda dig. Ta ett stadigt tag i skrapan och ta i med full kraft. Det är extra bra om du har fyra familjemedlemmar som står i ett fönster och vinkar hysteriskt så att du med jämna mellanrum måste släppa skrapan och forma ett hjärta med armarna och vinka…..Väldigt stressande.
  4. Hoppa över lunchen på jobbet. Detta är såååå stressfyllt. För du vet att du behöver vila hjärnan en stund men väljer att ignorerar detta för att det är lugnare på rummet under lunchen och därför hoppas du få mer gjort. Det fina med detta är att du, om du som jag har en ond rygg, kommer få ÄNNU ondare rygg och  surt efter. Det geniala här är att du arbetar på (låter bli att återhämta dig), stressar över framtida värk och faktiskt inte är så skärpt att du faktiskt gör ditt jobb bättre. Tre i ett liksom! Fantastiskt bra stresseffekt!
  5. Sov för lite. Utnyttja de få lugna timmar du har på dygnet till att se på dålig tv. Det kommer krympa din återhämtningstid maximalt och ge en sämre sömn. Även här bidrar vetskapen om att du gör något dåligt till ökad stress så två i en här med. Eller kanske tre faktiskt för den stressade hjärnan kommer vara lättväckt och kanske vakna i den berömda vargtimmen och voilà, ännu mer STRESS!

Minns ni den här? Jag gjorde ett byte med en vän som är magisk på att sticka. MEN den är inte påbörjad än. Garnet ligger orört och stressar henne. Bara det faktum att jag finns till stressar henne säkert. Och i och med detta späder jag på den stressen. S, jag FRYSER! Och snart är vintern ÖVER! Kom igen nu. Surdegar är till för att stressa en så mycket att man GÖR något. Andas djupt och sen…sticka!

 

För att vara extra tydlig och stressande sydde jag denna till S efter Bs instruktion om hur man EGENTLIGEN gör för att det ska gå fort och finnas ekonomi i det hela. Nu kommer S att VARJE gång hon öppnar en dörr på jobbet minnas MIN KOFTA! Genialt va? Min bok har hon redan och hon VET hur man stressar av, med handarbete! Och kanske en cigg och ett glas vin. Illvilja förklätt till omtänksamhet. Så iistigt.

Jag kan med gott samvete skriva denna stresslista eftersom jag också har skrivit en MOTBOK och ni vet att jag kämpar med detta. Trots det kan jag säga att jag mår rätt bra. Kunskap och insikt är det jag tarvar och med de små korn av återhämtning som jag får mig till livs gnistrar min hjärna till och kommer på MER saker att göra, utveckla och skriva om.

Det kanske inte märks på bloggen för….jag hinner inte skriva så mycket pga lite annan business men allt kommer till klarhet snart. Nu är det surdegarnas tid. Jag ska bli av med dem och SEN ska jag….kanske flytta till St Kitts and Nevis…eller Aruba…eller….Altea. Vi får se, inget är skrivet i sten.

Lagningsaktivisterna följer jag nu. Jag älskart! Och NU ser jag att B följer det kontot också!

 

Jag har ju varken tid eller tålamod att rita upp mönstret innan så det blir på frihand, men helt ärligt gillar jag det bättre. Det är mer kreativt.

 

Tack och lov för snö! Det gör vintern så mycket mer uthärdlig. Några decimeter till och vi är hemma. Idag ska vi ändå ut med barnen och försöka åka lite i backen här. Glitteruggs, nattlinne och nya älskade långkoftan från Nygårdsanna som jag TVINGADES att köpa på REAn eftersom jag saknar en rimlig yllekofta….ping S!

Och sen måste jag få lyfta en sak som gjort mig så glad i veckan. En av mina trognaste och tidigaste läsare B sa att hon tyckte att jag var textilt…var det begåvad, bevandrad, kunnig…? I vilket fall. Det gjorde mig hemskt glad för att när en sådan sak sägs av en textillärare, ja då suger jag åt mig. Jag är hemskt bekräftelseökande (därav bloggandet) och jag ska nu ta verkliga tag i mina barn för att lära dem textila hantverkstekniker. Idag ska jag sticka några varv till med de allt för smala stickorna och sashikia klart min kimono. Jag ska bara leta fram en lämplig ny färg på sytråden i min farmors gamla gömmor.

Trots massiva och dagliga försök att samla ihop alla saker dit där de hör hemma visade det sig att pusslet som är fyra i ett inte var komplett i något av facken. Det KAN bero på att vi läst Bröderna Grimms fullständigt vidriga saga Hans och Greta för barnen. De kanske är oroliga att vi ska göra oss av med dem för Tylla har övat att släppa en pusselbit vid varannat steg i hela huset. Så hon ska hitta tillbaka till lådan i min säng. Ja, detta är väl en mycket talande bild. Så här ser det ut i mitt hem. Jag får mycket bra stresspåslag av den bilden. Kanske det som stressar mest är att jag har en tanke här som inte syns. Jag vill ha det ”cleant”. Grått linne, rosa sidenlampskärm, och älskade Asplundmöbeln….men vad händer? Fyra olika sängkläder, en soffkudde, datorn på snskan, jobbväskan med en psykiatrisk bok som vält ned i den och sen sladdvirrvarr…

 

 

Som ett led i att bli en NY, starkare och smärtfri människa har jag släpat min pilatesboll till jobbet. Den är lite skev varför jag får ÄNNU mer träning för att hålla balansen. Jag hoppas bara att ingen annan sätter sig på den som inte vet detta och slår ut framtänderna mot det allt för låga skrivordet… Nu har jag alltså lyckats med att träna och arbeta samtidigt OCH oroa mig för mina framtänder! Superbra!

 

Klar slut! Ut och stressa nu så ni behöver köpa min BOK för böveln, jag vill sälja SLUT!!

 

Kram A

Avslutningsvis, har man verkligen INGET annat att stressa upp sig kring finns ju ANDRA människor! Tag varje tillfälle i akt och bli förbannad över idioter i t.ex trafiken. Och till just den här idioten som parkerade in min lilla bil kan jag säga att jag verkligen fick anstränga mig. Min bil är så trång och jag så stel att jag fick dra i mitt ben med båda armarna för att få det in under ratten. Jag funderade på att repa hela sidan med min nyckel men avstod då jag antar att det finns kameror kring sjukhuset i den här stan och att jag kanske skulle få surt efter. Så bra fungerar kameraövervakning alltså. Jag älskar det! Mindre integritet åt idioter som trots att de kan bli påkomna gör galenskaper. MER KAMEROR ÅT FOLKET!