Värdet av en svensk krona

Jag satt och slötittade lite på nyheter här och där nu på morgonen. Det var antiklimaxet igår som föranledde detta. Jag måste säga att jag verkligen tyckte att Sverige och John Lundvik skulle vinna. Hans låt var bäst och svängigast. Sämst var…Island tyckte jag tätt följt av Tyskland och kanske San Marino. Jag hade tänkt att titta bara för att Madonna skulle uppträda men så fick jag ju höra svenska låten och blev förtjust. Jag tittade på hela finalen ihop med fyra av barnen. Maken var på Boqueria med en vän och åt god mat (men minus för att sittningen slutade innan de hade ätit färdigt och faktiskt före att deras bokning gått ut!?!. Ett svenskt fenomen har jag hört att ha ett schema för sittningarna som gör att man får slottider som på en flygplats. Jag har skrivit om detta förut för det är så otrevligt tycker jag men hänger ihop med vinstmaximering som faktiskt är ÄNNU tristare i ett sammanhang där folk ska gå ut och slappna av och njuta!). John levererade men…Madonna var tyvärr en stor besvikelse. Med hänsyn tagen till att ljud i direktsändning inte altid är bra så bekräftade hon min farhåga, hon kan inte sjunga. Det har jag tänkt länge och vid konserten i Tele 2 arena under Rebel heart-turnen var det samma fast bättre än igår. Hon har ju aldrig varit en stor sångerska men kompenserat fins med dans och scenshow. Igår gick hon mest i en trappa tyvärr. Men på andra låten hade hon robotröst och det var skönt. För det ÄR förfärligt när folk sjunger falskt. Man mår dåligt av ljudet och pinsamheten och lite sorg. Detta har INTE med ålder att göra vill jag tillägga. Hon har aldrig sjungit bra men nu verkar det helt slut (om hon inte var förkyld typ).

Nu lämnar vi Eurovision. Och tar oss till Sverige. Bensinen kostar 17kr/liter där jag bor. Inga gula västar än men jag ock maken räknade på hur mycket vi lägger på att ta oss till och från jobbet….240 dagar/år, 6 mil/dag, 0,6liter/mil, 864liter/år blir det. En liter 17kr =14688kr. 1440mil per år 18,5 milersättning……..15640×0,3 blir 4692 kronor tillbaka landar på 9996 kronor betalar man faktiskt per å och arbetar 11 månader blir 908kr/månad och det är alltså BILLIGARE än att åka kommunalt! Så, vi fortsätter att åka bil trots detta. Ett tips till miljövärnande politiker är att sänka priset på kommunala färdmedel med 50% och så skulle incitamentet för att åka kollektivt öka dramastiskt tror jag. Vi behåller bilen ändå för annars kan vi inte återvinna sopor bland annat! Och vi tar bilen på semestern istället för flyget! För vi åker fem i en bil, det släpper ut mindre än att flyga och är billigare!

Jag svepte förbi en artikel om hur mycket ett visst yrke ger i lön i Norge….En läkares medellön är ca 83000kr/mån. Och tydligen åker läkare dit för att få jobba MER än vad som tillåts i Sverige…but why tänker jag….men släpper det. Giriga människor fattar jag att det finns. Men en städare kan alltså tjäna mer än en svensk polis. Behöver inte ens kunna språket….och jag vet att det är dyrare att leva i Norge men ändå. Detta fick mig att tänka på något min bror sa till mig nyss. Att inom Brandförsvaret premieras de som hörs och syns. Att vara styrkeledare, rökdykare, kunna köra tunga fordon som backas in på smala vägar i radhusområden….not so much. Visst är det bra att brandmän åker ut i förorten och knyter band med kidsen så de sedan inte kaster sten på rökdykarna men ska det ge mer klirr i kassan än att vara duktig på sitt faktiska jobb? Jag tycker NEJ! Han berättade vidare att de flesta brandmännen som måste passera många kontroller fysiskt och utbildningsmässigt VARJE ÅR inte lever så fett på detta yrke. Istället arbetar de vid sidan av med att snickra, måla, fälla träd osv. Något som de såklart ska få kunna göra för att de också ska kunna ha lite guldkant men helt ärligt, de arbetar med farligaste kan kan tänka sig för att rädda OSS, får mer leukemi än andra yrkeskategorier, har en rubbad dygnsrytm som ger sänkt medellivslängd och har en riskabel situation där en av brorsans vänner dog på en vägren för bara något år sedan. Påkörd av en idiot som inte kunde hålla hastigheten vid en trafikolycka och lämnade en fru utan man och föräldralösa barn…..Mitt budskap till politikerna? Ge de som arbetar med viktiga saker för samhället en LÖN DE KAN LEVA PÅ och kompenserar dem för RISKER de utsätts för. Jag skulle inte vilja åka in i ett miljonprojekt som brinner med risk för att få en gatsten i huvudet för 26000kr/månad. Vem vill det???

De får inte bidrag och traktamente heller by the way som politikerna….lurar till sig även om de gu bevars inte BRYTER MOT NÅGRA REGLER. Jag hyser den allra minsta respekt för sådana människor och just nu verkar det vara all time high bland våra folkvalda att roffa åt sig. Fruktansvärt tycker jag och de borde få sparken omedelbart. Rensa upp i träsket!

 

 

Rättshaverist

Tjena alla monsterdiggare, nu har jag något riktigt rysligt att dela med mig av! Idag när jag kom hem efter ännu en intressant dag på psykakuten fann jag att vi har 24 ägg i kylen och därtill fem kokta som ska bli matlådor imorgon. Vetskapen om att det daligen kommer minst 2,5 till gjorde att jag tog ett sexpack in till grannarna. Frun i huset där är blivande advokat och hon upplyste mig om ett besök hon fått idag av näringsidkaren nedanför våra hus. Ni vet där de spelar discomusik och har dans på taket när andan faller på….En liten lustighet där är att det är olagligt med spontandans, det renderar fängelse. Men det kände inte ägaren till(!!!). Nåväl, han har nu planer på att expandera. Han vill ha AW på nämnda tak. Han vill att vi ska gilla läget…Grannfrun upplyste honom om att vi redan nu är störda av matos, buller och annat och att vi nog inte ville ha mer av den varan utan att de byggde det 2m höga bullerskydd som vi utlovats. Han menade då på att vi ju faktiskt hade köpt tomter i vetskapen om att det fanns en väg och skulle byggas affärslokaler….

Jo, sa hon då men det var ju så att vi skulle SKYDDAS från detta mha ett bullerplank som aldrig kommit till stånd och att man inte får spela musik i villaområde utomhus om natten (jo det får man om man inte dansar till musiken och den inte överstiger 30dB(A)) varje dag i veckan (typ). Då tyckte han att vi skulle vända blad och gilla läget ungefär.

Jag tänkte lite på den uppkomna situationen, hur galet det är att sådant här kan hända, att politikerna skiter i en och att Länsstyrelsen i Stockholm inte gör ett skit och NÄR de gör ett skit blir det fel (ja, vi har ett annat ärende som gått till Miljödomstolen och där påpekade de att Länsstyrelsen fattat fel, saken skickades tillbaka till dem med de fattar fortfarande inget och så håller det på för våra skattepengar). Så, vi bor i ett hus sedan tre år utan utlovad bullerskärm, vi ska acceptera detta och få mer av störningar…och det roliga är att det tog dem två timmar att avhandla detta. Han ska tydligen hit också för att sälja in idén om AW utanför min uteplats varje dag i veckan under sommarhalvåret. Det kommer inte ske. Två timmar lägger jag inte på detta, knappt fem minuter faktiskt.

När jag gick ut för att filma den fantastiska solnedgången och skicka till barnen insåg jag att filmen nog är mer avskräckande än lockande, så jag skickade den aldrig. kanske Länsstyrelsen ska få den? Eller polisen? Det är olagligt störande i min mening att ha det så här. Och tänk, detta är halv nio. Mao LITE trafik mot vad det kan vara. Jag har faktiskt räknat hur många bilar som passerar här en vardag mellan 10-11 och det är över 1000 stycken! Fatta jobbigt att vara hemma och skriva då! man blir trött i skallen. Men snart kommer ljudkillarna och mäter så vi får ordning på detta för vi har rätt, vi har ett kontrakt som säger att vi ska ha ett bullerplank. Att politikerna inte fattar…är jag inte förvånad över. Jag blir sällan förvånad numera, tyvärr får jag säga. Imorgon ska jag blogga om något mycket roligare, att mina nya bok snart är tryckt och klar, den är krispig och maxad, ni kommer bli så pepp av den att bara lägga er i en skog och andas!;)

Love på er alla godingar!

Jag filmar utsikten och får med ljudmattan.

 

Mitt underbara liv (glad jävla påsk)

Här är utsträckningen av vårt påskfirande. Det är ett vackert ris tycker jag själv, det kommer slå ut till midsommar helt säkert. Fina fåglar, ett urblåst turkost ägg från egna hönsen och sen keramikfåglar jag gjort. Det ser bara för taskigt ut i all röra. Det känns extra hemskt att ha fina saker i stöket. Jag sa det häromdagen, om man ändå köpt allt på loppis, då hade det varit enhetligt iallafall. Och det är kanske mitt bästa inredningstips? Köp saker som matchar ditt kaos, gå all in med skavda pinnstolar, fula plastlampor och jordens allt jox, vad kan gå fel då?

Åååååå, hej på er alla gullisar! Nu ska ni få en MAXAD upplevelse, min rapport från veckan och en smakbit från påsken som nu börjar rullas upp här hemma. ENJOY! (dvs häll upp en stadig en för nu kör vi utan filter).

Jag började med påskförberedelserna redan för en vecka sedan, jag måste liksom det för att hinna med allt härligt. Jag var lite i valet och kvalet om jag skulle göra en helt koldioxidfri påsk eller en traditionell, såklart helt närproducerad, ekologisk och klimatkompenserad då. (Påsk borta hos mamma, svärfar och sen helt vanlig arbetsvecka med en 24h jour på annandagen med hopp om 6 komptimmar som minst).

Jag beslöt mig för att trots allt köra en traditionell påsk. Det började redan förra veckan egentligen när jag, och en annan fantastisk kvinna med världens vackraste hem (inte helt olikt mitt egna) bestämde oss för att våra sex (mina små, hennes totala mängd barn. Jayyy mig som klämt fram 6 ljuvliga ungar…) små älsklingar skulle vara påskkärringar och lämna påskkort (dvs tigga godis hos grannarna utan minsta egen ansträngning). Så igår efter att jag kommit hem från en inspirerande arbetsdag (Kvinnan arbetar på landets största psykiatriska akutmottagning! reds anmärkning. klädde jag upp de två minsta, den äldste läste dikter av Karin Boye (HELT SANT!!!!!!!) så han ville plötsligt inte. Vi tog oss ut i grannskapet och plingade på hos alla helgfirare. Edgar knorrade lite (gallskrek) när jag erbjöd honom (tvingade på) en guldhatt. Men till slut gick han med på detta, gullisen! Jag hade inte fått dem att producera så många påskkort men tillräckligt för att gatan skulle kunna checkas av (Göran fick ett kort jag själv ritat som en mall…och det är tur att jag ritar så illa, han trodde att barnen tillverkat det). Jag tog med mig sex av våra fantastiska ägg också, för att sprida lite hönslycka (dvs skryta om hur härliga ägg vi har och kompensera för att vi inte lagt tillräcklig tid på korten).

Här lilla kärringen strax innan Blåkulla. Hon har en lila sammetskjol från Polarn, den har alla hennes syrror haft. Förkläde från faster Inger, sidenscarf från Metropolitan i NY. Läppstiftet var svårt att fjärna….det sitter nog på en kudde nu. Ser ni hur lantligt vi bor!!

Barnen var mycket nöjda efteråt (jag hade ställt in påskandet direkt när jag kom hem för jag var så uttröttad men barnen ville plötsligt ha gratis godis istället för mat. Och i ett anfall av ångest över att vara en så misslyckad mamma ställde jag hårt mot hårt och tvingade dem att rita minst 10 kort, klä ut sig och sen samlade jag mina sista krafter för att släpa runt dem på gatan. Tack gud för att solen sken annars hade barnens minne av detta års påsk aldrig blivit av) och jag med. Tänk vad härligt att  barnen får samma glada känsla av påsken som jag fick under min uppväxt!

Maken korkade upp en flaska prisbelönt rött (det var verkligen prisbelönt men något hade hänt, det var ”bubbligt” och jag vaskade det så det blev kolsyrad saft istället vilket nog var en bra idé) och vi åt en fantastisk majskyckling med primörer och sen en vit chokladpannacotta till dessert. Kvällen tillbringades i kvällssolen med barnen till ljudet av Vivaldi blandat med glada barntjut när vi lekte charader. (Alltså…..jag vet inte hur en perfekt kväll med barnen ser ut längre men jag tror charader ingår. Jag däckade i sängen, omgiven av familjen som tittade på fruktansvärda Teen titans go medan jag såg på en engelsk miniserie om en seriemördare del ett och halva två. Resten såg jag halv fyra när jag vaknat av katten och tuppen).

Jag steg upp i ottan, helt utvilad (se ovan) och tog hand om tvätten, jag älskar att hänga den så jag kan spara lite miljö och känna doften av nytvättat (helt fantastiskt sant men också stor panik i klädförrådet och allt måste hinna torka till halv två). Jag svängde ihop två surdegsbaguetter som ska med på påskmiddagen och sen lade jag in 38 sorters lax, jag hittade på alla recept själv och smög in några veganska gjorda på ostronskivling. Jag bara ÄÄÄÄLSKAR att kunna smyga in vegansk mat på middagsbordet, ingen märker skillnad och klotet tackar dig (pappa spottar och fräser och vägrar smaka sånt som inte dött en halvnaturlig död) Och sen började jag se Beyoncés Homecoming för att slappna av lite när jag gjorde min morgongymnastik (jag har ännu inte gjort den klockan 06.50 fast jag haft mer än fyra timmar på mig) Filmen hon gjort om sig själv……och vilket JOBB hon lade ned på att komma i form efter de tre barnen, SÅ inspirerande! Hon visar verkligen, som Madonna, att det inte finns några ursäkter för att tappa ”allt” efter barnen, det går att vara vacker stark och vältränad (och det är ju helt sant, men när jag tänker på att båda dessa kvinnor satsar järnet (dvs pengar) på mat, träning osv tänker jag att om JAG hade full uppbackning hemma, obegränsade pengaresurser, en kock som lagade all mat, barnpassare i varje hörn och en stab för kläder smink och massage…ja då lovar jag er att jag också hade varit fit for fight på 115 dagar. Vad kan stoppa en liksom? INGET!)

Ja, här sitter jag och skriver som synes. Finn fem fel! INTE mer än fem snälla!

Idag ska jag med fyra hemmaboende barn (denna vecka), den som varit i fjällen med sin pappa, och äldsta dottern med sin sambo hem till mamma och pappa. Dit kommer brorsan med fru och barn också och mitt bidrag är ägg och hovmästarsås. Hoppas inte mamma glömt! (Jag hade en plan för mat, ägg och efterrätt men hon har ett stort kontrollbehov och graderade ner min insats till sex kokta ägg som jag nog ska klara av…..det är tråkigt men sant, jag har inte mer kapacitet just nu och det gör mig ytterst sorgsen här där jag sitter med en kopp kaffe med jävla mandelmjölk i för att maken inte märkte att mjölken tog slut under de 10 timmarna han var ensam hemma igår med barnen OCH HADE TRE BILAR ATT KÖRA TILL AFFÄREN MED NOTA BENE MEDANS JAG SLÄPADE MIG OCH EN RYGGA PÅ BUSS OCH TUNNELBANA; NEJ JAG ÄR I N T E BITTER, inte alls. INTE BITTER, AAAAAAAAAAAAAAAALLLLLLLLLLLLS! Alls PUNKT, nu PUUUUNKT…)

Jag ska ordna med en fin bukett iallafall (tulpaner från macken mest troligt) och så ska vi alla skina ihop!

Maken vabbade igår. Jag lämnade några instruktioner, MÅLA PÅSKKORT! Och det gjorde de, två närmare bestämt. Och sen lite lerfigurer. Mycket av färgen hamnade sedan på de vita väggarna. Jag vägrade torka, jag sa att mitt hjärta skulle brista då och satte mig på en stol i trädgården. Då såg jag allt detta som stod kvar ute…i mitt stilla (sällan stilla!) sinne tänkte jag att det blir nog JAG som får bära in allt det där. Det gjorde jag inte och vem vet kanske det står där än (svar: JA det gör det och även om det bär emot på den fina Svenskt Tennbrickan så tänker jag I N T E plocka in detta, aldrig, över min döda kropp!) Och för maken, om du läser detta finns ett inlägg om hur man VABBAR PÅ RÄT T SÄTT!!!! Ser ni däcken förresten….?

Ljuset på den här bilden! Älskart!

Motvillig påskgubbe.

Nu har jag kanske trappat tråden här…? Men alla ni påskfirare, vet detta: Ni kan om ni VILL och lite! Det perfekta livet, kroppen, inredningen, livsstilen, naglarna och håret är inom räckhåll, du behöver bara……köpa mitt sura vin och klicka på alla länkar…Öh…jag menar, KÄMPA!!!!

Världen rör mig

JAg fick en sjukt dyr ”tröstis” av Tylla för huvudvärken. Lilla sötkorv alltså. Hon kan ljuda ALLA bokstäver i alfabetet. Förskolan är fantastisk alltså! Tack alla fröknar där, ni är helt underbara!

Min unge i söndags. Jag älskar att fläta hennes hår, hon hatar det. Men när en annan mamma brast ut i beundran blev hon nöjd.

Det är fredag och jag är full av tankar. En dryg månad på vad jag tror är Sveriges största psykiatriska akutmottagning. Här ser man ALLT! Bokstavligen. Och man måste processa det. Det är lidande bortom ens förstånd, byråkrati på högsta internationella nivå och ganska banala saker som kanske passar bättre på en husläkarmottagning. Högt och lågt och ibland totalt vindstilla.

Idag extra allt de luxe och sen ingen lunch…en bra start på helgen not. Och sen när jag i rusningen skulle handla mat till kvällen så är en äldre kvinna på ICA galen (ja, det var hon faktiskt och det är min professionella bedömning) och skäller ut mig för att mitt kort ”bouncade”. Maken hade lovat att föra över pengar men lyckades föra över dem till sig själv(!!!!) och jag fick flytta pengar mellan mina egna konton istället. Tanten blev vild av den minutens fördröjning. Eller hon var ju galen redan innan och stod och buffade på mig med sin vagn. Sen bröt hon ut. Jag kontrade med att säga åt henne att inte bara hon hade bråttom hem utan att det faktiskt var fredag för mig med. Jag avstod från att säga det maken föreslog senare: Är du rädd att dö innan du kommer ur butiken? (för att anspela på hög ålder då och framstå som mycket yngre…?). Jag kommer aldrig på smarta snabba saker när adrenalinet pumpar. Jag är mer: Dö din jävla kärring, jag har fan massa barn som väntar på att hämtas och har jobbat hela förbannade veckan på psykakuten och känner igen en galning när jag ser dem! Men det sa jag ju inte. PÅ vägen hem i bussen med två tunga matkassar ringer maken, stor olycka på E4:an….han kan inte hämta….jag får ta det. Till fots, med packning och en kilometer (MINST, kanske fem) hem OCH UPPFÖRSBACKE. Tack gud för att du ser mig!

Den här bilden passar ju inte alls in men på en vabdag i veckan tog jag mig förbi Form från Skå och där fanns de, helt underbara med äkta guld. Eva alltså, jag återkommer till henne, ni måste, jag repeterar MÅSTE åka dit! Och detta är INTE ett sponsrat inlägg! Eller….jag får ibland rabatt och alltid fika så det är väl det. Superspons här. Kom å KÖÖÖÖP!

Jag har mycket bra tålamod med folk som inte är helt psykiskt stabila på jobbet men när de kör på mig och skriker åt mig i en kö på min fritid då slår även min reptilhjärna till och jag förstår mig själv och har sympati med mig. Man kan inte vara helt smart och behärskad hela tiden. Eller…..det var jag ju….jag bara kände för att skrika rakt ut och vara en riktig djävla idiot. Men som sagt, avstod. Hon har säkert haft en jävla jobbig barndom hon med……Det är ganska intressant att jag i en ordnad situation på jobbet aldrig tappar fattningen så där fast helt knasiga saker kan hända. Det har väl med ens förberedelse att göra. På arbetet är man skyddad av kläder, annan personal, larm och i värsta fall kan man ta till väktare och polis. Aldrig att man skulle drömma om att höja rösten eller säga något fult var som än händer. Men i det privata är man naken på ett sätt och inga förväntningar finns på en att vara behärskad. Det har hänt mig att andra kollegor attackerat mig på jobbet, jo, så kan det vara. Vi är människor vi med och alla inte lika balanserade (säger jag då som inte alltid är i balans men aldrig skulle drömma om att göra någon illa medvetet eller vara elak). Sist det hände mådde jag dåligt en hel vecka. Men jag sade aldrig något i stunden, för det hade varit oproffessionellt. Jag teg. Men inte hemma. Jag var galet ursinnig och svor att om jag någonsin skulle stöta på vederbörande igen, då skulle jag vara kyligt balanserad och TYDLIG med att så skulle den personen aldrig mer göra med mig. Bara det kändes skönt, att preppa. För man vill ej bli överraskad. Nej tack! Men även sådana personer och händelser rinner av. De katalogiseras och man är en erfarenhet rikare. Komplex värld vi lever i.

Sen ringde en vän. Han var arg. Ett påhopp i pressen som var helt makalöst och värst av ALLT! PUBLICERAT! Jag kunde liksom inte ta in att en tidning i Sverige helt utan reflektion låter trycka ett personangrepp. Men inte jätteförvånad änså kanske då jag själv fått utstå liknande påhopp och sen ej fått bemöta detta. Också ett lågvattenmärke som späder på mitt låga förtroende för en oberoende press även i vårt land, ankdammen….SUCK!

Iallafall. Jag avreagerade mig med att blanda till en Porn star martini när jag kom hem. Det var första gången och det blev riktigt bra andra gången och sen, fick jag inte helt oväntat huvudvärk. Jag var lite som en laddad vulkan som bara behövde en yttepyttepuff i fel riktning och så BAAAM vällde huvudvärken fram. Men det var inte tantens fel, eller tidningens eller världens sammanlagda jävlighet. Jag tog en tablett redan på jobbet, det kan ha hängt ihop med den överhoppade lunchen. Det är den största fördelen med läkarmottagningar, man har ett MEDICINRUM! Där kan man få ibuprofen, paracetamol och säkert ett och annat plåster och bandage. Där finns har en hel del andra kryddor men de är off limits såklart! Även paracetamol är nog det skulle jag tro, alla läkemedel ska redovisas för och betalas av ER! Så om ni bor i Stockholm så jag tackar och bockar för den tabletten! Den hjälpte tyvärr föga och fler behövde tas innan huvudvärken släppte.

VA!!!!! 1 el 1,5 liter ljuvlig kanna!

Lilla T gör lergrejer! I balettkjol. Hon tvättade händerna också, på eget bevåg.

Här en annan keramiker. Färgen, formen!

En annan iakttagelse är att utmattade kvinnor är i en helt egen klass av hjälplöshet ofta då de är hårt arbetande välutbildade kvinnor som vill något…typ jobba, men inte har orken att dubbelarbeta. Jag har sett det upprepade gånger i min närhet och jag har tappat räkningen på hur många vänner/bekanta som varit eller är utmattade. En kvinna tappade helt konceptet över en liter mjölk….hon hade funderingar kring att vara välutbildad kvinna som inte ville jobba och tampades med andra kvinnors oförmåga att sympatisera med det. De tyckte att hon hade en skyldighet mot sig själv att arbeta….för hon skulle vara jämställd och så vidare. Och ibland känner jag mig som min mormor (hemmafru) som tyckte det var fullständigt onödigt att min mamma var läkare och utbildade sig…hon kunde ju vara hemma, typ. Och med risk för att verka som en bakåtsträvande antikvinnligutbildningosvperson måste jag säga att man faktiskt KAN skita i att arbeta om alla andra vägar är stängda till att få återhämtning. Nu när vi kanske ska arbeta till vi är över 70 kanske det inte är en dålig idé? Utbilda dig innan barnen, sen var hemma de ”värsta” åren och arbeta tills du dör och så slipper du ängslas över din usla pension….eller? Alla kan inte avstå förvärvsarbete, men vissa kan. Hade jag en förmögenhet, en partner/man/fru som tjänade pengar som gräs och jag inte behövde arbeta för mitt uppehälle ja då skulle jag gladeligen avstå. Jag har försökt räkna på vad det kostar att arbeta men till min besvikelse är det inte lönsamt att vara hemma. Och maken tycker inte vi kan göra roliga saker om vi inte arbetar heltid båda två…jag tänker att om jag arbetar heltid orkar jag inte göra roliga saker…och barnen växer upp med en mamma som vill skrika åt kärringar på ICA…..och så vidare. An ongoing conversation med mig själv. Nåja. Det var ett ordrikt inlägg som kanske upprör vissa. Jag jobbar stenhårt på mitt varumärke som ni märker, gräver en allt djupare grav. Men det är ärligt, det måste ju vara härligt?!?

Fridens!

En vecka i SLs sköte

Här Brommaplan kring halv åtta på onsdagen. Ett kaos av människor utan tydliga direktiv om vart man skulle ta vägen.

Den här veckan har för min del präglats av huvudvärk och stress. Inte bara, jag har gått en intressant kurs också, fast med visst förhinder med tekniska förtecken och så lite snö.

Jag vet inte om detta är helt statistiskt säkert men det verkar som om lokaltrafiken i Stockholmsområdet bryter samman med exakt samma intervall som jag bestämmer mig för att färdas med den. OCH vid samma tidpunkt. Jag vet, det kan tolkas som att jag är den ultimata narcissisten, men helt ärligt. Det krånglar ALLTID när jag ska vara klimatsmart eller på något sätt undvika att ta bilen av någon dunkel anledning.

Det började i tisdags. Jag VET, inte BARA jag drabbades hårt av detta men det fick konsekvenser för mig och det var en speciellt dålig vecka eftersom jag gick en kurs med obligatorisk närvaro och jag har stor press på mig att vara just närvarande, i tid, lugn och samlad.

Jag hade i förväg tänkt ut att jag skulle parkera i Åkeshov, ta tunnelbanan fram och tillbaka dit och så snabbt som möjligt komma hem undan köer. Jag betalade snällt 140kr i parkeringsavgift. Tydligen ska det kosta bara 15 kr upplyste min exman som inte visade den minsta sympati när jag idag ringde för att klaga på SL (varför gjorde jag ens det inför honom kan man undra, jag borde ringt SL istället!). Jag gick in i biljetthallen, berättade jag jag behövde fylla på mitt tomma kort så att det skulle räcka med tre dagars resande in och ut från stan. Japp, det hjälpte mannen till med. Jag ”blippade” kortet och pengar drogs. Väl uppe på perrrongen slås jag av hur mycket folk där var. Jag hörde mumlet där…”jag har stått här en timme…” osv.

Efter att två överfulla tunnelbanetåg passerat bestämde jag mig för att gå ner och ta bilen in till stan. Jag slog på P1 och hoppades hör något om vad som var på gång i stan. Inte ett ord. På Tranebergsbron sågs folk vandra med små barn över vattnet. Jag tänkte att det kommer vara lugna och trötta barn resten av dagen då föräldrarna tog ett steg där barnen behövde tre.

Jag kom fram, lätt försenad men fick betala ytterligare 120kr i parkeringsavgift. När jag kom hem skrev jag ett brev till SL för att förklara att jag tyckte de var skyldiga om inte annat så en resa in till stan och att jag visst kan förstå snökaos och tekniska besvär men INTE att en man tar betalt av mig, släpper in mig i ”systemet” men inte säger ETT ORD om det kaos som råder eller kanske undrar om jag har något fordon jag kan ta mig in till stan med….

Att ta sig på en buss här är ingen lek, vem var först i kön?

Här vi som valde att åka ut på öarna igen, ett fatalt misstag visade det sig….

På onsdagen gick det bättre. Inga förseningar och jag tänkte, det var ju rätt smidigt detta, en time och tio minuter ”bara” för att ta sig dörr till dörr.

Onsdag morgon. Vaknade av huvudvärken (som varit intermittent beroende på Sumatriptan men närvarande sedan måndagsmorgonens första ”debacle”) vid fyratiden, som en tvättäkta pensionär. Jag tog tag i mig själv och mörjade med de sjukgymastiska övningarna i tysthet. Ingen radio vid den tiden, inga störmoment alls faktiskt, bara gymnastik och te till klockan halv sex då barnen började röra på sig. Då fukostbestyr och uppdelning av ansvar för lämning av barn. Maken tog Tylla då jag skulle ta bussen, jag tog pojkarna som kunde gå en bit med mig på vägen till skolan. Och så, busskuren. Det stod på slingan som gick att det var lite försening på ena busslinjen, pga halkan. OK, men en annan buss kom, den som går till Solna. Jag tog den. Till Brommaplan. DÄR gick jag av och ser då när dörrarna slår igen bakom mig att det är ett hav av människor på själva ”planen”. Jag tog mig snabbt till informationen och frågade vad som stod på:

-Öh, tekniskt fel, ersättningsbuss…ta den till SOLNA STATION! Men alltså! OM busschauffören som jag hejjade glatt på när jag ”blippade” bort ännu mer pengar från kortet hade sagt detta till mig halvtimmen innan hade jag nog stannat på den bussen. Vad som nu hände var att jag snabbt bestämde mig för att ta bussen HEM och steg ombord på en buss som egentligen inte gick exakt dit jag skulle men en bit på väg. Vid ett ödsligt ställe som heter Edö steg jag av. Eller, jag ramlade av, i en snödriva som räckte mig upp på låren. Bara det, att stanna bakom en annan buss så att avstigande måste stiga av i meterhög snö är ju ganska illa. Fast jag slapp betala denna gång, jag vägrade helt enkelt.

Jag valde en ”lugn” plats att stiga av på, för att komma ned i varv….i en meter snö. Ser ni mina steg?

Sen stod jag där i säkert 25 minuter utan att en enda buss i trafik passerade. Tio stycken UR trafik gjorde det och jag försökte faktiskt lifta för första gången i hela mitt liv. Jag försökte ringa min bror också men utan svar. Slutligen kom en buss med en vänlig och informativ chaufför. Han sa att han kunde släppa mig var jag ville och att jag ju inte skulle behöva betala, nu var kortet tomt för övrigt. Han förklarade att anledningen till att det inte kom några bussar var att det var tvärstopp i Brommaplan, ingen kom in eller ut därifrån.

Så, kanske jag fattat fel beslut ändå tänkte jag men…gjort är gjort. Nu var jag på väg iallafall. Till centrum. Där träffade jag en utmattad väninna och vi tog en sekund till att ojja oss och en snabb kram. Hon hade valt att stanna hemma helt, kampen framåt var för stor. Jag höll med MEN obligatorisk närvaro och dyr kurs, måste dit!

Bussen uteblev så jag gick hem, försökte andas lugnt, och se att detta ju var motion, och om huvudvärken bara höll sig borta så var livet helt OK. Alla fattade att det var kaos, inte bara jag var drabbad.

Jag kom hem, tog en alvedon ändå, snodde åt mig bilnycklarna och så iväg hemifrån för andra gången. Kankse jag skulle bli en timme sen, inte mer.

På radion bytte jag till P4. Hej vinter-OS om sju år……pratade de om. Jag tänkte att snöläget kanske inte var den primära oron för ett sådant arrangemang utan snarare framkomligheten. Som en bekant just sa, vi lever bara två dagar från stenåldern…..Utan el och kommunikationsmedel, hur länge klarar vi oss?

Här en person som försöker skotta bussen ur en grop med nån orange plastgrej….Optimist? -Javisst!

Kö ned i backen….

Sen pratade de om den lamslagna kollektivtrafiken som i och med att de uppmanat folk att ta sig fram på andra sätt bidragit till en kaotisk bilsituation också och de skickade ut en reporter med kaffetermos för att ta temperaturen i lokaltrafiken?!? För att ytterligare belasta oss eller?

Jag tänkte att jag ska vara smart och gena över Nockeby och komma ned vid Alvik. Det var ett dåligt drag. Totalstopp på grund av för mycket bilar och en buss som slutat sin färd tvärs över Nockebybanans spår. Så där satt jag….länge.

Efter Alvik lättade det och då kvarstod bara problemet med att parkera i stan….och så 120 kronor till i parkeringsavgift.

Jag letade upp vilrummet på lunchen, jag behövde pusta ut. Bra med sjal ändå, så man slipper bädda om….

Jag kom fram lite drygt fyra timmar efter att jag lämnade huset och jag var då hungrig, kissnödig, stressad och hade en gräslig huvudvärk. Fattigare var jag också och jag svär, jag ska ALDRIG MER åka kommunalt. Jag utsätter inte MIG eller andra för det. Och snälla SL, INFORMATION, och till P1, det kan vara av allmänintresse att Stockholm lamslås av tunnelbanefel, jag hörde inte ETT ord om detta under hela tisdagsmorgonen och jag VET det finns appar för att kolla framkomlighet osv osv men fan, jag åker 5-6ggr på ett år, jag vill inte ha små meddelanden i min telefon när en tunnelbana är inställd, jag klarar inte av det. Jag vill ha färre appar, mer samtal och om det finns en rullande text redan på busshållplatsen, för all del, SKRIV DÅ NÅGOT VETTIGT PÅ DEN! Som: Vänd hem, detta kommer aldrig gå vägen OCH jag känner att jag vill ha tillbaka alla pengar, NU, med ränta och 79 kronor för nya migräntabletter, tack på förhand!

Dirigering av bussar vid Fridhemsplan, det är nära nu….

 

 

 

Se på TV

Här en fin bild från vår tomtgräns (läs ful bild) Politikerna i nämnden har bestämt att detta är ett helt normalt staket!?! Några av dem är FB-vänner med de som uppfört det…..Länsstyrelsen godkänner det för det är ”provisoriskt” något som vi ej är informerade om och som i dagsläget stått där snart tre år med reflexer och allt. det ser ut som en bilkrockat in i ett vägräcke. Sen stängslar de in VÅR tomt med hafsigt uppsatt Gunnebostängsel för att ingen ska dö (typ spetsas på järnrören) eller halka under vägräckena). Vi har nu överklagat till Miljööverdomstolen. Vi får se vad som händer. OM det visar sig att detta är ett godkänt utseende på staket (över 2,2m dessutom) då tycker jag att ni alla kan börja bygga lite hur som helst för tydligen är det inte hur man bygger utan vilka man känner som avgör vad som är ett staket eller ej….Eller? Ni får gärna inkomma med synpunkter här med om ni anser att detta är fel av mig att skriva, jag kan gärna dela med mig av alla beslut som vi överklagat och ÖVERKLAGAT. mer än 1,5 år har gått sedan den första. Det går inte snabbt precis. Man hinner dö innan detta avgörs kanske?

Jag ringde just mina föräldrar på den fasta linjen, ett 08-nummer. De svarar inte på mobilerna när de är hemma. Framförallt inte när det är kväll. De såg på TV. Se på TV, ett uttryck som håller på att försvinna. Folk ser på serier, eller filmer, när de vill och var de vill. Gärna en och en. Som öar.

Själv försökte jag förtvivlat lyssna på Ekot för att hänga med. Jag ville höra vad katten som händer i politiken nu efter en låååång period av totalt ointresse. Det tråkar ut mig då det går så långsamt och mitt förakt för politiker bara växer och växer. De är inte genuint intesserade av att förbättra Sverige, de vill framhäva sig själva av en eller annan anledning. Mer pengar, makt, kapital i form av kändisskap så de senare kan sitta i styrelser (så många som möjligt förhoppningsvis) eller bli generalsekreterare för Röda korset osv. Här på vår lilla ö är det väldigt tydligt att några få i varje parti snor åts sig så många uppdrag de kan. en del så många att det vida överstiger det de kan tjäna på sitt eget arbete. Detta pga lågutbildade. Mkt sorgligt tycker jag då jag tror att de vassaste knivarna inte ligger i den lådan alla gånger även om det kan finnas undantag. Påminn mig gärna om någon helt olipad diamant gjort underverk för världen, #eagertolearn.

Jag hörde på P1 att man för att göra karriär i storpolitiken (i Sverige) måste börja i elevrådet, sen ett ungdomsförbund och sen positionera sig i rätt falang för att senare kunna få en plats i rikspolitiken. OM man ska göra så då är sannolikheten för att han mar några som helst kontaktytor mot arbetsmarknaden och vanligt folk väldigt liten. Vad gäller lokalpolitiken är det väl inte lika illa, men den lockar inte de med de högsta politiska ambitionerna utan…som jag misstänker de som vill ha en bättre försörjning än de kan få som vaktmästare eller truckförare. Ja, jag kanske är lite bitter, jag hade gärna tagit ett politiskt uppdrag men jag fann själva formerna för urtråkiga. Möten med protokoll, justeringar av de föregående osv. Tjafs om ovidkommande saker. Jag hörde om hur svenska elever åkte till Afrika (Senegal tror jag) för att ”lära dem hur man inför elevdemokrati…som vanligt ska vi lära ut hur fantastiskt bra vi gör allt. Sälkert sponsrat av SIDA eller EU-pengar (men jag vet inte säkert). Det visade sig att elevarna i Afrika tyckte det var en asbra idé att elever skulle få inflytande i skolan. men de liksom sket i formalia och såg till att förändra ändå. Vore inte det lite fräckt? Skita hur vi gjort i alla år och bara se till att få saker gjorda istället? och för i helvette, låt de som kan något få vara med och bestämma, i kommunens fall tjänstemännen!!!! Gode gud, låt oss bli ite med Franska, jag vill kasta rutten fisk på vägarna, NU!

Och jag återkommer, jag har för lite ork och nu efter att C och L ska sluta upp med S för att… vaddå, göra Sverige bättre? Då tappar jag allt. Jag hörde något om snabbjärnväg….alltså alla experter på detta miljardprojekt som jag hört tala om det dömer ut detta. Det är en våt MP-dröm som kommer kosta oss hur mycket, sannolikt oöverskådliga kostnader, som helst men inte är ekonomiskt hållbart pga vi är fett ör glest befolkat land och FÖR FÅ! Fatta! det är inte i Sverige klimatkrisen löses, herregud, vi är en fjärt i rymden. Se på polens totala beroende av kol istället, sätt press på dem innan vi ruinerar oss på ett mastodontbygge som inte är flart före vi har eldrivna privatplan i linjetrafik.

 

Sen hörde jag förstatliga skolan….ja, det skulle vi verkligen behöva men här där jag bor har vi sådan betygsglidning att om de väljer att lägga ned IES där mina barn ska gå får vi använda arvet till privatskola. Det får bli Karlssons då för en gång för alla, man kan göra fisksoppa av fisk men det motsatta är desto svårare. Jag må låta oresonlig, konservativ och helt vild men vissa saker viker jag inte ned mig på. Kunskap är viktigt och jag förväntar mig hög klass på utbildning och att de som leder lander, bestämmer över mig ska veta vad de gör.

Jag ska INTE höra mer på radion i helgen, jag kommer bli galen då är jag rädd. det blir skidåkning istället, kalas och inget mer. INGET mer. Jag ska dricka kaffe på Laserdome och låta ett barn springa av sig…..maken arbetar så jag behöver få ur så mycket energi jag kan ur barnen innan 14….

Hör av er om jag är felinformerad här för helt ärligt jag hörde inte rapporteringen i sin helhet, tre hungriga barn avbröt sändningarna medans jag förberedde tacos, ja TACOS, jag älskar det. Alla äter, jag har inköpslistan inristad i hjärnbarken. No fuzz och barnen får i sig lite av varje. vatten till, inte kan väl det vara fel?

 

Kram alla, utom dumpolitiker, ni kan få komma hit måndag fm och förklara för mig hur det kunde bli så här galet! Jag bluder på barkbröd!

 

Först Akademinen

I min kommande bok ska jag ha med lite inspirationsbilder från min arbetsplats. Här, De ardertons…..ljust och fräscht, på utsidan.

Jo, jag var ju lite vass igår ang obegriplig litteratur eller kanske man ska säga lösryckta ord tryckta på papper och haussade av litteraturkännare. Alltså, jag tycker att lyrik är totalt onödigt om det inte är begripligt. Man kan faktiskt skriva poetiskt OCH begripligt men det kräver något av läsaren, att den på något sätt förstår de olika orden och kan knyta den till en känsla (som man upplevt). I fallet Frostenson och för all del Lugn har jag inga beröringspunkter, jag mår bara lätt illa för jag anar….känslorna bakom och det är samma känsla som jag får av viss konst. T.ex den av Lena Cronqvist. En mycket stor tavla hon gjort hängde i föreläsningssalen när jag gick psykkursen på KI. Den hängde där för patienterna tyckte inte om att se den, den väckte anstöt fick jag höra. Jag mådde också illa av den men plågades dagligen av den när vi satt på föreläsningarna. Jag tittade inte på den om jag kunde undvika det.

Nu hade jag tänkt kolla lite på vad ledamöterna tjänar och efter en väldigt kort granskning kan jag säga att vissa, de som suttit som sekreterare och är män tjänar betydligt mer än andra. Kvinnor tjänar sämst och några män ligger lågt de med men är yngre och har en lite annan bakgrund, de är företrädesvis ej författare utan forskare osv. men jag reserverar mig här för att jag läste mkt snabbt.

Vad gäller Frostenson och Lugn kan man säga att de tjänar ungefär lika mycket som jag. runt 500000kr/år och då arbetar jag heltid, jour, har 5,5års universitetsstudier bakom mig, 21 mån AT, tre år heltid och nu ett år snart som ST-läkare. Vad de har för utbildning vet jag ej men de tjänar rejält med pengar och det beror INTE på deras bokförsäljning. Skulle de behöva dra sig runt på det skulle nog iallafall inte fru Lund kunna röka så mycket för det kostar 56kr/20 cig och det bir dyrt varje månad…. Ni vet väl att akademien får ca 13 miljoner kronor om året av staten va? Det är skattepengar. Alla verkar tro att Svenska akademien på något sätt drar runt sig själv men det är inte helt sant. Och att Horace med familj åkte limousine till Arlanda för att åka på semester med Ebba och barnen….vill vi betala för sådant?

Men se där, asdyr konst. Jag tänker; arg liten ljusskygg flicka vrider nacken antingen av sitt yngre syskon eller plågar en docka. Lever ut sina inre behov eller bilder. Vill jag ha den på väggen? På badrumsväggen? Nej. Jag vill inte ens ha den i källaren. Tack!

 

Å, en annan bild av LC. Hej jag heter Emma, jag gillar inte min lillasysyer. -Men du MÅSTE bada, så är det bara, skrik du, det kommer bara innebära att du sväljer vatten! Kämpa inte, du SKA UNDER YTAN! Trevlig pjäs för matsalen…?

Man kan se att det är en fantasilön hon uppbär, hade varit roligt att se inkomstökningen från 1991 till 1992 när hon väljs in i akademin….

Ja men det kanske är en rimlig lön för att styra den skutan?!? Jag skulle inte göra jobbet under 10 miljoner/år som det nu ser ut…..

Här ser vi en inkomstminsning….vikande försäljning eller kanske ingen produktion?

Hååååårrrace, ja vad ska man säga. Det är ju inte lägenheten som kostar pengar iallafall eller resorna till och från jobb och flygplats….

Nu har jag skrivit av mig detta. Kanske jag återkommer i ärendet men min bestämda uppfattning är att OM man läcker Nobelpristagare, bedriver svart verksamhet i en liten privat klubb och hanterar alkohol utan tillstånd då är det inte ett avgångsvederlag eller en fallskärm som ska vara resultatet av 26 år under akademiens och kungens beskydd, då är det vatten och bröd i en källare. kanske det kan locka fram lite mer substans i dikterna framöver?

Genus ftw

I mitt kök råder INTE jämställdhet, maken erkänner det. Jag fick honom att räkna upp vad han gjort under dagen då han vabbat. Jag räknade ut hur lång tid det tar mellan tummen och pekfingret….max 1-2h sen ytterligare sju som han ej kan redogöra för. Han tycker jag är dum och orättvis, men det är hans glöggfest på lördag…..Jag erbjöd mig att göra en lista åt honom så att det inte blir som idag, han påbörjar olika projekt i olika rum men avslutar inget så det ser ut som en neutronbomb gått av här hemma. Han vabbar inte imorgon sa han, barnen får gå…jahap! Jag ska på kurs och jag har gjort mer på tre vab dagar än han får till för egen maskin på en hel månad här hemma och han sa inte emot. Barnen styrkte min misstanke, han har suttit med telefonen. Mina små tjallare!

Det konstruerade könet (socialt och kulturellt alltså inte med skalpell tillverkade). Idag lyssnade jag på P1 (har ni hört det förr?). Eberhardt (stavar han så) och nån annan förståsigpåare gällande KÖÖÖÖÖÖN uttalade sig om sina kommande insatser i Vinter i P1 som jag stor sak av att undvika (nä jag e inte bitter utan jag har helt enkelt inte TID att lyssna på lov och helger för då är jag överbelamrad av barn mm) om detta genus som jag blir nästan prickig av att höra om. Psykiatern är biolog och kunnig i människans psyke (det sjuka i det då kontra det friska) kbinnan var nog journalist. De tillfrågades om status i Akademien bland annat och de var överens i att ett brott är ett brott men jag måst säga att Eberhardts (stavas det så, har fortfarande inte orkat googla) inställning till detta ligger närmare min ändå, att vi är olika för att vi ÄR olika. Sen så finns ju kulturell och social skit som hindrar oss från att vara lika inför världen men det var inte det jag ville prata om utan snusket inom Akademien. Jag tror jag har skrivit om det tidigare, detta att man INTE ska förvånas över att den mycket selekterade grupp människor INTE kan samarbeta och uppvisa snille och smak, snarare förvånas över att någon trodde det. Och det var vad herr doktorn påpekade. Så då känns det som hole in one för mig, vad var det jag sade!

Jag slog på stort och köpte en dammsugare, jag fotade och skickade till maken för godkännande, han sa: -Ja, och God Jul!!!! Men den var tystare, smidigare och I love it, men nästa gång blir det en robot!

Ikväll hoppas jag få se den omsusade dokumentären om hela snusket på Svtplay. Kanske jag inte kommer stå ut, Horace får mig att resa ragg. Hans uttalande där om att kvinnor ej tål trycket….jösses! Hur kunde hon Witt-Brattström gifta sig med honom??? helt obegripligt. Kvinnan som på allavar tycker att manliga läkare ska dela med sig av sin lön frivilligt till sina kvinnliga kollegor så alla ha samma lön…..skulle inte gynna mig I tell you, jag förhandlade mycket väl.

De mognar väldigt sent men är SÅ vackra, Indigo nåt heter de….

Kan det ha varit stjärnglans som lockat, att tillhöra eliten för jag ser inte något annat som kan attrahera….jämställd verkar han icke vara.Innan jul ska det beslutas om Jean-Kladd (stavas det så?) och hans hustru, ni vet hon som skriver dikter med ord som knölanus i ska stå till svars för misstänkta oegentligheter i sitt gemensamma företag eller Klubben (Forum). Och Om det skulle vara så då ryker hon väl fortare än kvickt ut de tolvs gäng (eller hur många är de nu?).

Jag blir riktigt upprörd över att en så liten inavlad klick av Stockholms kulturgrädda haft så stort inflytande på kulturscenen. OCH fått skattepengar för att fortsätta frottera sig med varandra och andra. Avgå alla! Och låt dem inte återuppstå. Låt förläggare få nominera till litteraturpriset. De är insatta och har (vissa av dem) utblick över världen.

Jag började läsa min mammas kusins och hans frus blogg om deras liv i Frankrike. Voltaires Frankrike Ett lockande glöggrecept fann jag och vips satte jag en burk med kryddor i sprit. Jul på burk helt enkelt!!! Ser ju fantastiskt ogott ut, men julens mat är brun, även drycken i viss mån…

 

Polkagrisar ska se ut så HÄR! Gårda, blanka och intensivt röda. De ska ligga i ett auktionsfynd från Tradera. Erik Höglund minsann! ett FYND! Sen blir det apelsiner med nejlikor i!

Nu en uppdatering, jag har sett halva Det slutna sällskapet och jag mår uppriktigt ILLA! HUR kan de ha spelat med i detta!?! Åka limousin till Arlanda?!? WTF!

Och alla som smickrats av honom…kladdigt värre.

Är det beundran i blicken????

Det slutna sällskapet

 

Delar du vår värdegrund? (Med tillägg av svampsnopp)

Jag kan inte läsa hela artikeln för jag prenumererar inte på DN längre men det lilla jag kan läsa här är något jag känner till…..Värdegrund, detta totalt meningslösa ord. Landstinget som detaljstyrs av politiker utan någon kunskap om vård, ja jag fattar. Senaste APT, har jag skrivit om det. Där man ser huvud efter huvud i personalen sjunka ned lite, menande blickar mellan kollegor och vissas öppna protester, högljuddast från en av läkarna som faktiskt inte ens var med på mötet (hyrläkare) men i efterhand när hon fick höra det senaste tilltaget. Sånt som dödar entusiasmen men som hade målet att höja produktionen…produktionen….jo jag tackar!

Jag har ingen ork att skriva egentligen, är sjuk. Seg ihållande hosta vägrar lämna min kropp. Och jag vaknade med en känsla av feber….så tröttsamt! Men att slå upp datorn och läsa lite medan jag dricker morgonkaffet, det orkade jag. Jag borde låtit bli, för blodtrycket höjdes och jag fick lust att bli landstingspolitiker!

Jag såg en skymt av en engelsk studie som slog fast att 33% av engelsmännen tycker att deras arbete är meningslöst…

Jag är för matt för att borra ner mig i detta, jag ska läsa idag, sen gå en halvdagskurs men först ska jag hitta febertermometern och försöka skaka av mig huvudvärken. Musmattor med värdegrundsord?!? Man blir ju kräkfärdig!

Jag tröttnade på DN efter en stund och alla artiklar jag ville men inte kunde läsa…så jag fortsatte till Expressen (trots all reklam). Där ser jag att porrstjärnan och kanske lyxprostituerade bruden Stormy som fått betalt för sex med Donald Trump har berättat att hon tycker han har en ”ful” snopp. Melania rasar, hon tycker att Stormy skulle hålla käft om detta och försvinna…..

1) Äktenskap ska baseras på kärlek

2) Pengar och sex hör inte ihop (ens om man är gift då)

3) Man delar inte med sig av sexupplevelser om man inte har samtycke om det (vad det nu skulle innebära)

4) Varför ligger man med någon som äcklar en, tar emot betalt och sen ÄNDÅ berättar det?

Jag har inte mycket till övers för Donald, det kan jag inte säga, men att behöva stå ut med att få sitt könsorgans utseende recenserat i världspressen ihop med anmärkningar om ens sexuella förmåga….det måste göra väldigt ont. Man gör så, det är hänsynslöst och vad för positivt kan komma ur det annat än PENGAR. Pengar verkar vara centralt kring den mannen och hans kvinnor, äkta eller ej. Jag tycker för första gången i mitt liv lite synd om karln.

Jag har hört att han hade varit rikare om han aldrig ägnat sig åt affärsverksamhet utan bara låtit pengarna växa i aktier osv. Jag misstänker att han köpt alla kvinnokontakter han velat ha (sannolikt hade nog någon kunnat älska honom för den han är men han har önskat sig vackra kvinnor, sådana som kunnat välja någon mer attraktiv (och då menar jag inte bara utseende), han vägrar inse att han är tunnhårig och blir förlöjligad för det och som grädde på moset…han har en svampsnopp som han inte vet att hantera………Inte konstigt att karln vill bli USAs president, han har mycket bekräftelsebehov. Men är det en man som ska sitta med koderna?

När Melania fick frågan om hon är gift med Donald pga hans pengar vände hon på den:-Tror ni Donald skulle vilja vara med mig om jag inte var snygg? Match made in heaven…..

Allt har ett pris tänker jag. Vi mäter och väger egenskaper. Utseende, pengar, makt, kändisskap, sexuell förmåga, intellekt och så vidare. Om jag fick välja helt fritt (dvs att jag själv var fruktansvärt åtråvärd) skulle jag vilja ha en skitsnygg man (check på den) som var ekonomiskt oberoende (han jobbar på det), kunde spela gitarr eller annat coolt instrument, inte fagott (kan introt till en låt så det finns utrymme för förbättring) och så skulle han städa mer utan att jag behövde säga till (ja, där tror jag en hjärnoperation krävs). Alltså, jag är inte helt hemma än men jag älskar honom och jag tror och hoppas att känslorna är besvarade. Visst har vi också valt varandra av olika mer eller mindre dunkla skäl men känslorna är äkta, det är väl det alla människor helst vill ha? Känna sig älskad trots allt och aldrig ska man behöva känna sig rädd att efter ett avslutat förhållande behöva få alla intima detaljer vädrade i pressen, det är ju helt fruktansvärt! Hur kort förhållandet än var.

A

 

Ge upp

När jag kom hem fick jag höra att E hoppat av en gunga i farten, bakåt(?) Jag drog genast upp hans tröja för att titta efter blåmärken eller annat. Han hade slagit i ryggen men inget syntes där. På bröstet, vid bröstbenet däremot stack en liten knöl stor som en ärta ut, den var stenhård. Jag pressade händerna mot hans bröstkorg för att se vad som hände, han skrek…ringde min kompis som snart är klar husläkare och bad om råd. Hon sa; Smärtstilla och sen undersök och hade det varit hennes barn hade hon åkt till en akut med röntgen. Så blev det. Finmiddagen kom av sig, jag satte av mot Rinkeby med barnet. Två timmars väntan utlovades. E var mkt nöjd, han skulle röntgas och opereras sa han…nja, inte op men kanske rtg sa jag. Mitt emot oss satt en ung tjej, hon var påtagligt berusad, och pratade mycket högt men sluddrigt i telefon. Hennes heltatuerade sällskap var helt tyst och glodde på sin mobil. På andra sidan satt två som också pratade väldigt högt och tjafsade om plåster och cig….. ene hade varit i slagsmål framkom. Sen lite tysta och mindre effektsökande sjukdomsfall. Plötsligt började tjejen fatta intresse för oss, samtalet var över och hon stirrade fram och tillbaka mellan mig och lille E. Hon började klaga på sitt undermåliga plåster…hon ojade sig och tog av plåstret medan hon stirrade på E. Hon blottade sig liksom och ville se vår reaktion. Upprepade gånger gjorde hon detta och E kröp närmare mig. Jag tänkte ett tag att jag skulle säga ifrån men det var lite olustigt där i väntrummet och hon verkade inte må så bra. Fingret däremot var det inget större fel på. Tre stygn som värst, raka kanter. Det skulle maximalt ta fem minuter att sy (om det inte var smutsigt, fullt med glas osv…) Jag har sett värre tänkte jag, jag har sytt tillbaka ett ansikte en gång på SÖS…..och nästan amputerat ett finger på DS (jag velade då så länge att blodflödet kom tillbaka så jag slapp ”fimpa” och istället sydde fast fingertoppen). Jag frågade E om vi inte skulle gå ut en stund och skickade samtidigt ett meddelande till den enda röntgenläkarpersonen jag känner. Hon var jour och hade mycket men tyckte jag kunde skippa röntgen och avvakta. Om inte påverkad andning, inga stora skdaor och skelett gör man ju inget åt ändå. TACK NINA! Jag gick tillbaka in, tjejen med skärsåret hade följt oss ut och kastade långa blickar efter oss. Jag sa i kassan att vi avvaktade lite, vi kunde ju söka imorgon fm om det skulle behövas. Bra tyckte hon med, kom igen på en mer passande tid. Så blev vår kväll. Senare lyssnade jag klart på Danius, mådde lite mer illa, skickade ett mail ang saker som får mig att bli rasande och därefter såg jag den bästa serien ever, Sharp objects på HBO!!!! Älskar den.

 

Idag blev det inte riktigt som planerat. Det började bra, eller jag började med att lyssna på Sara Danius sommarprat och fick en lite orolig känsla. Hon talar ut, ensidigt. Vräker ut allt hon burit på. Oskyldigt anklagad fast hon bara velat göra rätt som det verkar. I underläge, ensam, utsatt men jävlar om hon skulle vika ned sig.

Vi skulle firat, eller iallafall uppmärksamma vår bröllopsdag idag. Jag hade tänkt köpa något jag tycker är fullständigt onödigt, rent av dumt, till min make för jag trodde han skulle gilla….Jag googlade, såg att det var dyrt men tänkte…Det må vara hänt. Alternativet var en stock snus, jag vet inget som gör honom mer glad än snus och saker man måste ladda och så snart man brutit förpackningen i princip är helt värdelösa och strax omoderna.

Iallafall, jag googlade en Apple watch…S3 med GPS(!!!) och kom fram till att det var en bra present. Jag försökte beställa men noooo den fanns inte och var mycket dyrare i Applebutiken, man skulle kunna tro att det var tvärt om…Plötsligt såg jag något om iWatch 4…..oooooo här satt jag och försökte göra maken glad med en modell som snart skulle vara sååååå 2017! Därför frågade jag honom. -Du, jag vet att vi inte har råd riktigt och jag vet inte om du egentligen vill ha, alltså jag förväntar mig ingen present av dig men ville ge dig något…..skulle du gilla en appleklocka???

Stor glädje utbröt, JAAAAA han skulle gilla, eller ÄLSKA en sådan! Han började genast kolla upp den jag valt. Det var fel modell, inte den med 38-nåntingboett, han behövde 42-nånting boett, och det där armbandet..TYG?? Nä, det var väl lika bra att slå till på den med metallarmband???

Ja, jo han hade kanske rätt och vips flyttade vi oss från fem till sju och ett halvt tusen kronor….tur att han inte föredrog läder tänkte jag. Men när allt höll på att helt gå överstyr serverade jag denna, väldigt kall:

-Men det kommer en 4:a snart…..

-Men då kanske vi ska vänta lite? (Sa han snabbt och utan att tveka)

-Ja, det kanske vi ska så kan det blir som en julklapp? Vi har ju en hel del utlägg den här månaden (och typ alltid, besiktning hus 6000 pix, laga bil 7000 och sen gräva och plantera häck ihop med grannen på 10-15000 var…) en klocka kanske inte är det smartaste just nu?

Detta var alltså INNAN jag noterade att sonen hoppat fel av från en gunga. Jag köpte den för den såg lyxig ut, inget annat. Lördag blir det, fredag är jag nattjour.

Så väl jag känner honom tänkte jag, 11 år ihop alltså och nu gifta i sju. Han vill väl för fasiken inte ha en gammal modell om han kan vänta någon månad och få den senaste. Då skulle han snart hata den där gamla uråldriga manicken och kanske JAG kunde ha den istället nu när min iPhone är randig och saknar skruvar till glaset så det poppar upp om jag inte har skalet på…..för jag bryr mig ju ändå inte om elektronik. Jag är ju en ”Doro-tjej”….han har rätt. Fast klocka är inte för mig. Sedan jag förlorade min Cartier 2005 har jag inte burit någon. Det funkar dåligt som läkare också. Man får inte ha den på helt enkelt.

Så tillbaka till det där med hämnd….så skönt, att när saker avslutats vara fri att säga det man verkligen känner eller berätta vad som utspelat sig, så ljuvt och förlösande. Och hon gör det så bra. Kallt. Med deras egna ord, alla mail sparade, nedtecknat och redo för en bok? Hon kan bli rik på detta (hon kanske redan är det).

Jag hatar översittare, de som hotas, ljuger och kallt räknar med att man ska foga sig för att man är rädd. Nej, jag är inte rädd, jag aktar inte mitt skinn, jag har helt enkelt inte det i mig. Min man kan ibland få mig att göra saker utan att jag märker hans trix. Han utmanar mig, som omvänd psykologi på barn. Och då får jag kraft, som när jag fick höra att jag aldrig skulle kunna höja mig över 1,7 på högskoleprovet (och till sist var 4p från 2,0) eller när Socialstyrelsen tyckte att det var väl ingen stor sak att inte få AT, det fanns massor med läkare som aldrig fick det och ändå lever och mår…bra? Efter det samtalet kraftsamlade jag och fick till en intervju efter att antagningen egentligen var över och jag fick den där ATn jag aldrig trodde skulle fås.

En dag då ska jag skriva lite mer invecklat, essäer kanske, eller en roman? Nej jag har inte tålamod nog för en roman, jag vill skriva kort. Någon sa en gång att om han hade haft mer tid skulle meddelandet varit kortare och bad om ursäkt. Lite så är det för mig, trots att jag skriver lååååånga inlägg. När jag vässar, då blir det kort. Askort. Jag kommer aldrig skriva något över 50000 ord tror jag. Men utmana mig gärna…jag har lust att ha ihjäl någon i ord…tänka ut kluriga sätt, gå fri och kanske gifta mig med en kändis…bara i pappersform nota bene, jag sitter nöjd annars. Jag tänker att jag har ihjäl någon som varit taskig mot mig…hmm….

Jag provar mig fram i Tonicdjungeln. Den här som jag fick av dottern var väldigt god! Alltså att tillföra gin känns mer och mer som en styggelse….Engelsk citron? No such thing.