Semestern i år

Busken fullkomligt dignar under tyngden av alla blå blommor!

Tre veckor i Frankrike, det var årets semester. Vi flög ned med mina föräldrar, gjorde en utflykt till släktingar längre söderut, träffade vänner några gånger, en utflykt österut och sen kom våra vana resevänner ned sista veckan. Barnen var som vanligt fast dygnet runt….de regredierade vad gäller sömnen, ändrade sovtider och matvanor men den yngsta lärde sig simma helt på egen hand! Hon är född fisk tror jag, helt orädd och jag funderar allvarligt på om hon kanske inte ska bli simmare. Både hon och Edgar har lärt sig crawla helt själva genom att bara titta på mig (antar jag eftersom ingen annan gör det..?).

En härlig men lite lång semester blev det. Trädgården var helt överväxt när vi kom hem och delvis söndertorkad pga det torra vädret.

Inga större incidenter, inte som sist när septtanken plötsligt var full och svämmade över, men ett rejält åskoväder kom. 25000 festivalbesökare i Marmande fick evakueras, det är 35 min från oss så det skrällde ordentligt i fönstren den kvällen och natten. Ingen dog iallafall, det är inte ovanligt där nere annars.

Sista morgonen åt vi på solsidan…det slutade med att ingen satt vid bordet för det var för varmt…

Fina flaskor i butiken, jag köpte en som jag glömde…

Där låg det! Lascaux IV, fantastisk byggnad!

Ihop med vännerna åkte vi till Montignac. Jag och S var där innan vi fick barn för kanske 22 år sedan och vi tänkte att vi skulle visa det för våra familjer. Inte Montignac då utan Lascaux II. Fast det vi kom till var Lascaux IV…..I min enfald antog jag att detta var the new and improved, uppdaterade grottan men det var något helt annat visade det sig. Den fantastiska byggnaden uppenbarade sig och den påminde om ett hus vi just sett på BBC några dagar innan.

Betong, glas och vatten i en stram och modern stil. Jag blev fylld av förväntan. Vi gick in, bestämde oss för att äta först och ta museet sen.

Jag beställde PÅ FRANSKA såklart eftersom jag älskar franska och tar varje tillfälle att öva (jag har en radio i köket och lyssnar på prat när jag lagar mat, älskar det. Deras diskussionprogram är helt makalösa med ofta två till fyra personer som tjattrar i mun på varandra. Det är långa program också, inte som hemma där allt är kort och folk får tala en och en ….). Nåväl. Jag beställde ur den sparsamt tilltagna menyn och så fick barnen (och för undantagets skull även jag och maken) varsin Coca. DET var det bästa med den måltiden. Maken och jag skulle ha någon currywrap. Den innehöll smaklös, på gränsen till rosa kyckling med gul sås som rann ned ur förpackningen på mina kläder. Totalt smaklös. Sen hade jag beställt EN 25cm lång baguette (viktigt med vikt och längd på bröd en France). Den beställningen blev fel och kom ut som ett kort bröd med getost och tunna skivor kött i. Ingen idé att ge det till barnen utan de fick sina tre bunkar pommes. Pommesen var inte färdigkokt, dvs hård och smaklös och sen fick vi en extra currywrap som vi slängde. allt detta för ca 600kronor!!! Jag blev helt sen men vi valde att låta det vara.

Vi gick istället mot kassan och fick besked om att nästa guidade tur var om en timme. Då bestämde vi att gå till museishoppen och vara ute i det omväxlande vackra och regniga utomhus. Shopen var en riktig fälla men det var där jag började ana oråd…de sålde konstböcker!?! Jag fattade inte riktigt varför, jag hade hellre velat ha dinosaurieägg, ritböcker med mammutar osv….lite sånt fanns också. Jag köpte en stenoxa och två halvädelstenar till barnen och tre sammetspennor till tjejerna, de var fina men malplacé.

Utanför patrullerade fem tungt beväpnade militärer. Detta ger mig alltid en rysning. Tänk att den här lilla avkroken utmed Dordogne där det kanske fanns maximalt 200 människor skulle kunna vara ett potentiellt terrormål?!? Eller, det är kanske inte människor man vill slå ut här utan….en jävla massa fin betong? Några fornfynd finns där iallafall inte.

Kanske det snyggaste museum jag besökt i livet!

Gosh va!

Vattenfall i in smak!

När klockan slog halv fyra var det vår tur. Med en läsplatta i hand och hörlurar samlades vi vid guiden…som skulle prata ENGELSKA! Hennes engelska var ungefär som min danska. Man fattade hälften först men efter en stund började man fylla i själv det som saknades och med hjälp av vild fantasi och hennes laserpekare kunde man fatta 90% av det som hon ville förmedla. Jag har ju dessutom varit i den andra grottan så jag visste ju en del innan och viskade i örat på Frank så han skulle förstå vad han såg. Inledningsvis började guiden förklara att de som levt här var homo sapiens….med samma hjärnkapacitet som vi. Ja, bra att veta. Sen brättade hon att hon från och med nu skulle kalla dem cro magnon….eller, föredrog vi att hon kallade dem ”artisterna” dvs konstnärerna?!? Nu började jag ana oråd….var detta spåret hon skulle ta, ge en konstnärsguidning? Lite förvirring uppstod hos de utländska besökarna, alla verkade ju veta att det var människor som bott eller verkat här, vad hon kallade dem var av mindre betydelse. Hon framhärdade och frågade igen… Några av oss sa att det spelade ingen roll, fortsätt NU!

På väg in i grottan som skulle vara kall klädde vi på oss, det skulle vara 13 grader enligt uppgift…det var nog närmare 20. En högtalare spelade upp ett förmodat samtal på vägen in som skulle simulera det som de fyra pojkarna som funnit grottan haft för 78 år sedan. Självklart på franska… Tylla försökte svara och ropade -Hallååååå?!

I grottan var det knökfullt med folk, en grupp var bara 10 m framför oss och där blev det än mer parodiskt. Guiden utlade COW som kommisarie Closseau: kö….och första gången gick det bra men det är äldigt många ”kööör” i det där taket och på väggarna och plötsligt utan förvarning sa jag högt och tydligt – CAO” (cow med betoning på ao). Hämningarna släppte helt där. Vi tog oss ur grottan rätt snabbt och hamnade på andra sidan i den interaktiva delen och jag försökte snabbt se det mesta. Barnen var så uttråkade att det var svårt att hålla sig där en längre stund.

Jag och E väntade en god stund på resten av sällskapet utanför där jag beundrade byggnaden och funderade på om jag skulle flytta till Montignac, ta jobbet som guide och ordna upp detta kaos…..Mycket fin stad och kanske maken kunde vakta skiten?!?

Jag kände mig väldigt contemporary där….

Älskar den där byggnaden, men innehållsmässigt en draw back.

Delar av min familj, hälften rent av.

Får jag presentera fransk 90-väg. Vi provade faktiskt att köra så fort men det gick inte, man ville kräkas och trodde man skulle dö. 40-60 är bättre fart. Kolla överhänget!

På vägen hem valde vi betalväg. Den slingriga Route National lämnar lite övrigt att önska, ffa hastighetsmässigt. För den väg som skulle tagit två timmar att färdas drog ut till tre. Delvis beror detta på att  det är smalt och att överhäng av berg som på bilden ovan gör att det omöjligt går att ”kräma på” men också livsfarliga omkörningar osv hejdar en. Vi testade faktiskt 90km/h en bit men då skrek barnen att de ville kräkas så vi saktade in. Det som är trevligt med dessa vägar här är att man SER saker. det är fantastiskt vackert!

Väl uppe på betalvägen pustade vi ut. Nu skulle vi snart vara hemma, få mat och kunna bada lite. Jag och maken skrattade åt det totala museihaveriet, jag lade ut texten om HUR man kan förstöra ett av världens bästa upplägg så totalt. Man har en grotta, det är mörkt, det är mystiska tecken, stora grottmålningar och så själva historien om hur allt hittades….det skulle kunna bli HUR SPÄNNANDE och intressant som helst…men pga tafflig DYR guidad tur vill man bara hem. €78 alltså närmare 800 kronor för två barn och tre vuxna och sen nästan 600kr för fel mat (getostmackan var god enligt den förvånade maken) som smakade noll och sen hela resan var verkligen inte OK. Det enda positiva jag kan säga om detta var att byggnaden var en verklig upplevelse. Annars tror jag att den gamla grottan är bättre på alla sätt!

Jag skrev en svidande kommentar på deras hemsida sedan och såg att stället hade en raring på 1,5 av 5….så inte bara jag som var missnöjd.

Vi skulle svänga av motorvägen i höjd med St Foy la Grande…det gick emellertid ej, avstängt pga vägarbete, vad god fortsätt 2,5 mil rakt västerut och lycka till med att hitta hem!

Jag blev asförbannad för barnen var trötta där bak och jag ville INTE ha mer krångel nu. Vi körde vidare och jag beslöt att säga till vid betalstationen. Väl där klev jag ur, tog ett djupt andetag och tryckte på den röda metallknappen och lutade mig framåt, här skulle det snackas franska!

Till alla mina tidigare fransk lärare, ni kan vara stolta! Jag har ett rikt ordförråd visar det sig som kommer till uttryck när jag är skitarg. Grammatiken kan jag ej bedöma men damen i Montpellier berömde min fina franska efter att jag förklarat att det inte är rikigt att alla som färdas på dessa vägar ska lyssna på trafikradion. Det är mycket turister här som ej behärskar språket och att det är rimligt med en skylt INNAN man kör på som sägar: Du kommer inte kunna svänga av var du vill men kommer behöva betala ändå din dumma sill! Eller något….Hon rådde mig att ta kvittot och välja route national för att komma hem….jag bad lite om ursäkt för att jag var en colère…det var ju inte HENNES fel…och vi skildes som ”vänner”.

Nu när jag skriver om det blir jag återigen sugen på att bli huvudguide där i det vackra huset och styra upp den två år gamla mastodontsatsningen och göra det till Frankrikes främsta turistmål, med risk att bli bombad. Jag skulle kyla ned stället, låta fukten rinna längs väggarna, ha minst tio olika språk i lurarna och så skulle man kunna välja gastkramande eller normal tur, kanske en med konstinriktning om fransmännen så önskar….maten skulle vara bra och kanske ett ”grottmål” av renkött kunde ingå? Vad tror du om det S?

Vatten är ALLTID kul!

Omöjligt att fota honom utan den minen för tillfället….

All my monkeys!

Jag försöker vila ryggen lite. Bad en dotter fota, MIG. Men så är det att vara sambandscentralen i en familj, ens anhöriga hoovrar runt en. Poserar ICKE!

Det odlades solrosor kring vårt hus i år och tydligen ska det bli fruktträd också, härligt tycker jag!

Vårt place!

Nu är jag hemma och lugn, vädret har varit fantastiskt denna sommar, sedan i maj ju och jag hoppas att det fortsätter långt in i september. Jag behöver styra upp trädgården och andas lite. Det gör jag bäst hemma hos mig. Nästa år bilar vi nog, två veckor räcker för oss och sen kanske en charter senare på året, v.44 kanske? Allt beror på hur jag håller i pengarna…..

Au revoir mes amies!

Marsellian kort och mycket gott

 

I hamnen sista kvällen innan hemfärd. Liknar mitt favorithus i Södertälje faktiskt och ska ha en bra restaurang i bottenplanet. Notera Jolly Rogerflaggen i topp!

Vi tröttnade hör och häpna på franska vischan och drog iväg söder ut. Egentligen var det så att jag tänkte dra norröver(!?) men min mor talade mig ur det (och maken). Jag låg nämligen sömnlös en natt efter sex dagar med huvudvärk och funderade på hur man kunde göra livet enklare…och kom på att om man nu hade en hyrbil där man faktiskt KAN sova i så ska man utnyttja detta faktum och åka till Eurodisney med barnen i två dagar…..meeen det tyckte alla andra (inte barnen som aldrig fick veta) var galenskap. Istället föreslog min mor att vi skulle besöka hennes kusin med fru som bor i Marsellian och se kusten här och ta salta bad….hon lovade att subventionera hotellet bara vi lovade att inte utsätta oss (min rygg framförallt tolkade jag det som) för att sova i en bil två nätter på en parkering (vilket jag gärna hade gjort själv pga noll självbevarelsedrift men stor äventyrslusta).

Här kvällspromenad efter maten. Barnen nästan slogs om att hålla i Jackies koppel.

Vi kollade på nätet, ett chambre d´hôte fanns ledigt med två rum….kopparbadkar och Carpe diemsängar. Vi bokade omedelbart och skickade en vänförfrågan till släktingen på FB som jag sett sist för 22-år sedan…vi fick omedelbart svar att vi var välkomna och att vi bokat en riktig pärla!

Orginalgolv, kan ni tänka er!?! Så modernt, jag vill ha samma hemma ju!

Så vi tog oss bort från huset packade en matsäck (som VI glömde på köksgolvet) och drog iväg. Egentligen ska man inte tipsa om bra ställen att resa till för då kan det hända att det blir en vallfärd dit och stället förstörs men jag litar på er, ni kommer inte göra om allt till ett lyxigt ställe med bara svenska köttbullar, här dricker man Noilly prat, äter skaldjur och håller en jävligt låg profil. Så gör iallafall folket här. Och jag ÄLSKAR Marsellian! Hamnen, stränderna, staden, dörrarna, förfallet, upprustningarna och de trånga gränderna. Det kan höra till saken att sällskapet, vädret och ”hotellet” varit utmärkt också. Det visade sig att en svensk vid namn Janne Larsson som seglat jorden runt i en båt som heter Albatross äger stället och att Jesper, (båda från Skåne) lagar finlirsmaten här.

Förrätt på rökt lax (som de gör på innergården)

Varmrätt, torsk mm….

Jordgubbssoppa, glasspannacotta, vaniljglass, saltlakritsmaräng och ja, bara godsaker!

Marsellianaise, en ny drink för mig. Noilly prat görs här och den bärnstensfärgade och röda kommer aldrig härifrån, säljs slut på plats. Det är den James Bond har i sin skakade, ej rörda drink…Sen bara champagne såklart, SÅKLART!

Maken satt fint placerad mellan en utskjutande sten och en lampa. Men det var mest servisen som stördes av detta inredningsgrepp.

Barnen tog tvårättersmenyn och åt alla mat! Det är bra poäng, white guide kids ger full pott där!

Vår de luxe svit heter så.

Jag hann aldrig bada i karet tyvärr, det får bli nästa år!

Samma handfat som i förra huset, det är bra fint!

Allvarlig snäcknojja utbröt på stranden!

Frukost ingick!

Här är placet!

Mmm en hel kasse full första dagen…

Jag mot vackraste väggen i mammas klänning från 1975.

Skagenmåleri och klingande skånska möter en här!

Tydligen ett av de äldsta husen i stan…Marsellian…rimmar bra.

Nu ska jag inte skriva mer, trots att den supersnabba och kostnadsfria WiFin är underbart olik den vi har i Le Lac utan för att jag vill se en ny serie med maken i lyxsängen och sen sova gott! Och JA, huvudvärken försvann bara jag kom hit, jag tror det har att göra med att jag slipper oroa mig för saker här. Mat köps, sanden och snäckorna håller barnen i schack och det är väldigt lite folk på stranden. Jo en sak till….MEDELHAVET och att få simma rakt ut, det är det härligaste som finns. Ensamsimmaren, det är jag det!

Over and out for today, det kommer mer från den här resan senare.

 

Här kan ni se mer om det fantastiska stället där vi bodde! Rue Galilee

Valborg 2018

Lätt överväldigande lokal att föreläsa i kan jag säga. Ingemar Bergmans far var tydligen präst här en gång i tiden. Och nu vet jag vad en sakristia är också!

Jag kan ärligt säga att jag haft NOLL plan att fira denna helveteshögtid. OM man ska fira denna dag ska man göra det inomhus men en brasa i öppna spisen. Maken till taskigt väder jag upplevt vid diverse brasor är svår att finna. Överträffas endast av gröna julaftnar och regniga midsomrar. Jag hatar att vädret är ur led och tills det ordnar till sig (mitt förslag sedan länge är att förlägga julafton i slutet av januari och sen följa det spåret för att få högtidsanpassat väder.

 

Jag svårt inte, jag hädade inte och lät bli att ta mitt evolutionära exempel på varför amygdala är bra att ha… Jag höll mig inte alls till manuset som jag jobbat med…jag kände mig mest hämmad av det.

Samma sekund som jag satte foten på kyrkoområdet började klockorna klämta, det gav viss stress kan jag erkänna. Fin är den iallafall och glad att jag klarade av detta, jag som verkligen HATAR att föreläsa, min debut alltså i en kyrka, vem hade kunnat tro det???

En kardinal, en biskop emerita, en psykiater/professor, en fd riksdagsledamot/läkare och sist ut lilla jag! Ja jag egoboostar mig själv.

Alltså vilken maffig byggnad.

Jag gillar de här ljushållarna, skulle gärna ha en hemma faktiskt. Ikonen är också fin!

Det är studenttider också, här från i tisdags när det var studentmiddag i stan. Ett orosmoln är att dagens studenter inte kan sjunga LAMBO. De står heller inte på stolarna när de sjunger, de vänder inga glas på sina mössor och den kom citypolisen in och presenterade sig……jag kände ett starkt behov av att revoltera då…och då är jag ändå väldigt förtjust i poliser…..Var finns all ungdomlig busighet??? VAR?

Här jag med exmaken och årets student. Hon blev utsedd till klassens feminist…..jag vet inte om det kommer från mig eller hennes far. Längden kommer inte från mig i vart fall!

Efter söndagens uppträdande i kyrkan gick jag hem till min äldsta dotter som bor nära. Hon har så fint hemma, jag känner mig som en lantis när jag kommer dit. Hon visade på TONIC som fick mig att vilja dricka GT och sen bara hennes handtvål! Jag bestämde att nästa stadsweekend ska gå till Stockholm city. Jag och maken tvingar oss in hos henne, hon får passa barn och så går vi på Créme och äter på fredagskvällen och lördagen går vi i affärer! Ekerö må vara härligt att bo på men så mycket överraskningar bjuder inte butikerna på.

Här ligger jag och pustar ut efter den mentala ansträngningen av att föreläsa om mental överbelastning. Tylla vill vara inkognito. Talk to the foot liksom! När jag kom hem sen tog jag mig an alla den energiskog jag köpte på lördagen från Svartshöanstalten och som snart ska bli staket och kanske häck och växtstöd här hemma.

Igår. Var. JAG i en kyrka!

På kurs med Kurt

Bunk bed. Den knarrade väldigt. Min säng var jätteskön, och tyst!

Jag fick med  mig alla tre tonåringarna till slut.  Tydligen lockade en kurs med mig i Lekhyttan mer än en konsert med Veronica Maggio!!! Wohooo liksom!

 

Ena dottern muttrade lite…hon ville inte ligga i våningssängen..

-Jag trodde att vi skulle bo på HOTELL….!?

Jag svarade inte. På vägen hit hade vi talat om preppers bland annat….så jag tänkte att det är bra att de lever lite spartanskt om så bara under ett dygn.

Vi roade oss med lite frågesport också….alla länder vi kunde i alfabetisk ordning. Väldigt underhållande. Sen huvudstäder…. ännu roligare! Jag sa -Madrid…..

-Va sa någon? Vad är det?

-Spaniens huvudstad! Döh!!!!

-Är ju Barcelona!

-NEJ! Det är MADRID!

Så dit går nästa resa med kidsen och Museo del Prado! Nån måtta får det ändå vara här!

 

Fönstret är öppet och djuren på gården för redan ett fasligt liv. Men inte otrevligt på något sätt.

Mer än åtta timmars sömn….bara en sådan sak. Snart ska jag väcka barnen och äta frukost i det gemensamma köket.

Vi kom fram strax innan 22. Svensk sommaridyll för hela slanten.

Nu kurs i att spinna ull, kan hända någon trott vi ska ha en halvdags spinningpass?????

Tjing!

Ladugårdar…varför älskar jag dem?

Ps. Om ni undrar över layouten här är den galen pga. Fick ej med datorn, bloggar från telefonen…Ds.

Lön efter skatt

Hönsgården. Den ska bli större, men just nu får detta duga. Ett sandbad med lavendel i…nästan som ett hönsspa….

Jag roar mig då och då med att räkna ut hur mycket pengar jag kommer tjäna framöver. Jag kommer sannolikt hamna över strecket för höginkomsttagare och då börja betala statlig skatt. Jag gillar att vi betalar skatt, det är inte det, men det är var man drar gränsen som intresserar….

Den här annonsen gav mig lite skrivarlust. 14500 kr EFTER skatt, det är väl inte lite pengar eller???? Jag tycker inte det iallafall….Maken får inte så mkt då han arbetar deltid för att vi ska hinna med livet när jag arbetar heltid och långt ifrån hemmet…..visst, om man är ensamstående kanske det inte är så mycket men kanske man då har barnbidrag? Bostadsbidrag? Eller är man singel utan barn…ja då måste det väl räcka till mat och boende ändå…..?

Den ska tydligen sänkas hörde jag på radion igår. Maken har ingen risk att någonsin komma över den gränsen, han arbetar i statlig tjänst. Och i ett bristyrke….där inga vill arbeta om man ska titta på andelen tomma platser på utbildningen. De sänker intagningskraven också….en spiral rakt ned i mörkret….

En av fyra döttrar, hon ska snart ut i världen….jag hoppas hon blir jurist, så kan hon bli justitieminister i min regering. Nepotism at it´s best! Ser ni hur harmoniskt vi har det? Pussel, pallar och rosa handdukar ”all over the place”.

Mitt yrke har ju en bättre löneutveckling men då också ett helt annat skattetryck (och för all del vi har ju en lååååång utbildning och man drar på sig höga studieskulder).

Det visar sig att höginkomsttagare är ett flytande begrepp för gemene man och ni kan läsa mer i den intressanta länken här under. I korthet beror det inte helt överraskande på hur mycket man själv tjänar. De med högst lön sparar också mer och lever lite dyrare men den stora skillnaden är som sagt att de blir mer ekonomiskt hållbara pga sparandet. Så intressant!

Demoskop förklarar

Den nedre gränsen för att betala statlig inkomstskatt är 37675kr/mån….. Jisses alltså! Då betalar man 20% skatt på överskjutande kronor om jag förstår saken rätt…..?!? För mig är det helt obegripligt att gränsen är så låg, jag tänker mig att en höginkkomsttagare ska ha typ…..60-70000kr/mån….men helt oavsett var gränsen går känner jag inte direkt sporrad att löneförhandla när man vid höga inkomster ska betala hälften i skatt och sen 25% moms. (Jo jag förstår att det påverkar pensionen men ändå, jag är en här och nu person som kanske till och med dör innan pension…..).

Någon har någon gång räknat på att svenskar betalar 75% i skatt….ändå verkar pengarna inte räcka till vård, skola och omsorg?!?

Jag hörde även om barnen och lärarnas arbetssituation igår. Vår största arbetsplats……jag ville bara gråta. Vi är helt okänsliga för detta problem verkar det som. Utmattad personal, barn som inte ses och hörs, skitiga toaletter osv osv osv. Jag får lust att öppna en skola. Men hur ska man få ihop lönsamheten eller ens break even? Pengar måste slinka mellan springorna i det offentliga plankgolvet. Jag ser ingen annan förklaring.

Äldsta dottern är på studiebesök i Sydafrika. Jag har bett henne skicka bilder, jag älskar ju att resa men kan inte nu. Hon skickade en bild från hotellets fönster….sen denna…och jag frågade efter mer. Men hon tyckte inte att det passade sig. Hon kan ha rätt. Men en liten härlig bild skulle jag väl kunna få??? Snälla?????? Jag behöver kunna drömma mig bort lite, även om jag inte direkt har lust att resa till Afrika….

 

Jag fattar, det är massa möten och annat, inte vattenfall osv och du arbetar…du är duktig älskling, jag är bara tramsig. Jag ser fram emot att få höra dig tala om din resa istället. Så jag kan skriva ännu ett imaginärt resereportage likt det i länken nedan!

Paris mon amour

Nu ska jag röra på ryggen, bäckenet och låta hjärnmuskeln vila.

Weekendresa för småbarnsföräldrar

IMG_8409

Kartor är för fegisar! Men vi kompletterar varandra rätt bra jag och maken. Han står ut med att checka in via mobilen, uppdatera telefoner, och räta ut elektroniska krumelurer. Jag går rakt fram till expediten och blottar strupen, HJÄLP MIG liksom.

För er som inte orkar läsa en novell, scrolla ner för mina bästa tips!

I smyg hade jag planerat en överraskningsresa för maken, han fyllde år. Väldigt nervöst att få allt att ”klicka” och inte försäga sig. Jag som vanligtvis brukar dela ut julklappar i förväg och ge födelsedagspresenter strax efter midnatt…..
Trots att min far både gav mig reskassan i ett Forexkuvert mitt framför näsan på maken samt några timmar innan avfärd ringde densamme för att höra om vi fått bokningsbekräftelsen…..På allvar pappa!?! Nästa gång tänker jag INTE anlita dig utan din fru!
Nu kanske ni tycker att jag är hård här och biter handen (händerna som föder mig) men om hela grejen är att hålla maken UTANFÖR planeringen…ja ni fattar, inte jättesmidigt. Men maken fattade inte något alls (?) jag vet inte om det är en bra eller dåligt. Kanske det ger mig en ledtråd till varför strumpproblematiken är helt olöslig…..

Nu ska ni få höra om vår resa!

Jag hade bokat möte med maken 16 vid centralen, han fattade inte varför om vi skulle äta 18 på AG´s där vi sågs första gången, men jag ljög ihop något om att kanske handla något innan bla bla bla och fick inga följdfrågor. Hans chef hade lovat se till att inget gick fel och OM det skulle gå göra det krävde jag blåljus till flygplatsen.
Vi tog Arlanda express och det var hur smidigt som helst, 20 min bara. Enda frågetecknet där var om det skulle ha kostat mindre att bara stiga på tåget istället för att förboka. Jag måste kolla upp det. I så fall hade det varit 150kr billigare. Det kan tyckas vara småpengar men jag hade bestämt att denna resa skulle gå i lågpristecknet.

SAS till Heathrow, landade i tid och sedan tåg till Paddington, 44 pund för två, tog 15 min. Vi irrade vi runt lite kring Hyde park, det fanns två Thistlehotell med bara några hundra meters mellanrum och vi hamnade fel. Vårt var Kensington gardens, långt bort i ena ändan av Hyde park.

Jag har bott på Thistle förut (aug), då vid Holburn, mycket finare men tråkig frukost. Detta kändes som om man bodde på våning 5,75 och det stank av antingen rengöringsmedel eller doftljus. Vi vädrade så gott vi kunde och kastade oss ut i jakt på mat. Då började det regna såklart så vi gick inte långt utan såg bara till att få i oss mat. Det blev ett ställe som hette Bella Italia och var helt OK mat för några hundralappar men ingen omvälvande upplevelse.

Lördag morgon vaknade jag innan sex. Jag tittade ut mot Hyde park och noterade joggare, ganska många faktiskt och vädret såg lovande ut. Jag hade två eller tre planerade aktiviteter för maken. Middag på Konaki, en favorit från förra resan, Espresso base, världens bästa kaffe och så kanske London eye. Jag brukar vanliga undvika turistattraktioner men just London eye hade varken jag eller maken testat. Resten av tiden skulle vi köpa lite presenter till maken och bara ta det lugnt.

Vi började med att snedda genom parken, se The Serpentine, flygande svanar, busande hundar och massor med ryttare. Solen sken, väldigt härligt. Vi kom till Hyde park corner och så drog shoppingen igång.
Jelly Bellies på Hamley´s till oss och barnen, jag kan tänka mig att det är ett rent helvete att faktiskt gå dit med barn och helt omöjligt att komma ut med en hel plånbok. Därefter blev det Cos, Liberty store, Shuh, Primark (hade fått beställningar av en dotter), ett gäng skobutiker och sen ringde makens mat- och sovklocka. Han är väldigt lik Skalman där…och jag blir superstressad när han blir hungrig för hans uthållighet är inte….lång. Jag för min del kan stå emot skoskav, ryggvärk, törst och hunger mycket länge om jag är i en storstad full av lockelser. Om detta gör en till en bra militär är oklart, säkert är iallafall att maken var en bra militär, jag antar att man som soldat får mat vid bestämda tider och bra skor.

När jag är i en storstad gillar jag att bara veta ungefär var jag är, inte förlita mig på kartor utan gärna ”komma bort” lite och kanske upptäcka något nytt. Jag styrde mot Tottenham court road där jag visste att kaffehaket låg, nära British Museum. Men vi kom lite snett. Jag såg en polis (det var väldigt mycket poliser omkring) och frågade om han möjligen visste var BM låg. ”I´m not from around here” förklarade han. Jag gav mig inte utan pekade på en stor byggnad som såg lite ”officiell” ut…
-Kan det vara ett museum?
-I´m from the East end, I´have no idea….sorry”.
Det var BM. Vi svängde runt hörnet och plötsligt visste jag exakt var jag var.

Jag hade fått en varning om att Espresso base kanske var stängt på helger och det var rätt. Att Konaki var stängt för lunch däremot var en överraskning. Men min pappa hade tipsat om en bra fransk restaurant i närheten (samma gata, andra sidan) så vi gick dit istället. Det kan jag varmt rekommendera. Savoir faire heter det och ligger på Coptic street. Väldigt knasig inredning, väggarna är handmålade med can-can flickor. I taket finns roliga citat i stil med
” If there is a will I wanna be in it”, ”To err is human, to blame someone else shows management potential” osv.
Vi delade en förrätt, en helt underbar aubergine och cashewnötsterrin, drack torrt vitt vin till och tog sedan varsin bouillabaisse. Mycket god men om jag ska vara kritisk var det övervikt av musslori förhållande till fisk (maken fick knappt någon) och sen en ring bläckfisk. Dessert som vanligt crème brulée (jag letar efter den perfekta puddingen helt enkelt), maken en cheesecake. Båda goda men inte extra allt. Vi kom ändå under 700kronor med två glas vitt var!!!. Mycket prisvärt skulle jag säga och stället ligger fantastiskt fint med ”teater” utanför fönstret. Gå dit!

Vi fortsatte vår vandring. Mitt emot Savoir faire låg en barberare. Jag försökte få in maken men mannen som mötte oss när vi öppnade dörren såg lite för ivrig ut i makens smak så han backade ur. Jag skulle tro att de flesta som går in där inte hamnar i en köttpaj en bit längre ner på gatan men man vet aldrig.

Nu styrde vi mot South bank. ”Ögat”. Vi hade noterat mycket poliser och det visade sig vara en stor demonstration på gång. Min första tanke var att vi nu skulle bli sprängda i bitar för att alla höger- eller vänsterextrema skulle passa på att göra något bara för att just vi var där och alla barnen skulle bli föräldralösa (centrum av universumtankar). Den goda sidan av detta var att stora delar av vägen var avstängd för trafik. Vi gick således snabbt till London eye. På håll såg det inte ut att vara så stor kö men när vi kommit upp på bron bestämde vi oss för att det där nog inte var något för oss. Vi gick ändå över bara för att se den på nära håll. Jäklar vilken pjäs!

Vi hamnade mitt i ett folkhav. Massor med olika aktiviteter ligger ihopklumpade just vid ”ögat” ett akvarium, någon Shrekupplevelse och folk går i motsatta riktningar och det var inte någon trevlig upplevelse. När vi kom upp på nästa bro möttes vi av demonstrationståget, Big Ben och Westminister Abbey. Vi stannade till för att höra vad det var de demonstrerade mot. NHS, alltså National Health Service om jag fattat rätt. De ska ändra i den så att det ska kosta pengar att gå till husläkaren etc.
Mannen vi pratade med frågade varifrån vi kom och när vi berättade sa han att ju Sverige är det bästa landet, ingen betalar för något! Gratis ALLT! Jag förklarade att vi faktiskt visst betalar för att gå till husläkaren och läkemedel upp till en viss summa och han såg uppriktigt förvånad ut. Han fick också veta att i princip ingen betalar mindre än 30 % i skatt och att vissa betalar mer skatt än de tjänar. Vi köpte iallafall hans tidning (Socialisten) för en pund och kände oss goda. I trettio sekunder. Sen komm kommunistfanorna.

(I taxin senare på kvällen (när vi gått 1,6 mil och inte orkade ett steg till) fick vi höra att man kunde förboka biljetter, att färden i ögat tar ca 20-30 minuter och för några år sedan kostade ca 200kr/person och var en fin upplevelse, next time then.)

Vi fortsatte in på en förbjuden väg, (enda sättet att komma undan kommunisterna) och fann oss vid ett mycket hårdbevakat område. En bil svängde in mot en grind, två tungt beväpnade poliser släppte förbi bilen och stora järnpollare sänktes ned i gatan så den kunde passera. Vi var tvungna att fråga poliserna vad detta var för ställe…..?
-Vilka är ni? Frågade de oss då.
-My husband is a policeofficer, sa jag och han fick t o m upp brickan.
-You are a brave man. Sa den ene, med alla handgranater och grejer borta hos er. Hans båda föräldrar var läkare och vi snackade en stund. Det visade sig att vi var vid Downing street 10, baksidan. Han förklarade att alla alltid ser det från andra sidan, pressen står mitt emot och vi var på kortsidan. Jag hade aldrig gissat, det enda som avslöjade var just den kraftiga bevakningen.

Vi tog inget kaffe vid lunchen och kände plötsligt att vi behövde lite energi, Starbucks? Pret a manger? Nä, något mer stillsamt…Saviani? Det såg fruktansvärt dyrt ut, guldmosaik i taket, kristallkronor, dämpad musik, kvinnor i Missonitröjor. Jag skämdes lite över Primarkkassen men kom på att resten av påsarna och min väldigt tydliga sidenscarf nog ändå gjorde att jag inte skulle bli motad i dörren.
Maken tog en espresso, jag te (when in Rome) och sen tittade jag ut en citronkrämsfylld croissant (when in need) och så slog vi oss ned. Lugnet, LUGNET! En servitris kom och hällde upp vatten i galskannan, instruerade. 4 minuter, inte mer. Jag fattade. FYRA, INTE MER! Då är allt förstört! När fyra minuter gått hällde jag upp. Jag insåg senare att jag ju skulle tagit upp själva tebehållaren också för att kunna dricka resten av teet utan att det var totalt förstört men man lär så länge man lever. Då kom de komplementära kakorna. Det är DÅ man förstår varför en kopp te, en kaffe och en croissant kostar 19 pund. Man betalar även för kakor. Men det var det helt värt, SÅ VÄRT! Min helg kinda värt.

Vi spankulerade hemåt med våra inköp och makens fötter behövde nya skor. Jag lade mig i och han blev lite sur. Anledningen till detta var att han tittade på så olika skor. Ena gången sneakers och sen tygskor. Jag såg inte den röda tråden. Jag hade köpt ett par billga gympaskor på Primark för 8 pund och nu skulle vi investera närmare 2000kronor i skor som jag liksom inte fattade poängen med. Jag föreslog Adidas, jag gillar modellen Gazelle, skulle gärna ha ett par själv och efter mycket om och men blev det till slut ett par sådana. Maken blev nöjd. Tänka sig!

Vi lastade av oss på hotellet, lade oss på sängen innan vi skulle ut för middag. Maken avböjde teater, vi var för trötta och tog sedan taxi tillbaka till Coptic street. Det var faktiskt bara dubbla priset mot att ta tunnelbanan och det kändes värt det.

IMG_8602Väldigt mycket mat.

På ”greken” tog vi en stor blandad förrätt och varsin Mythos. Vi var jättehungriga och åt upp ALLT! Sen beställde maken två öl till, lammsouvlaki med pommes frites till sig. Jag tog kycklingvarianten med grekisk risformad pasta. Så otroligt gott men sista ölen lämnade vi, vi var helt slut. Jag var proppmätt och kunde tyvärr bara äta halva portionen, vi är verkligen ovana vid uteliv. Övermätta och övertrötta tackade vi för oss och personalen tittade på oss som om vi var missnöjda men det var vi inte, bara galet trötta.
Nästa gång ska jag ta en mindre förrätt och inte vara helt utmattad när jag kommer dit.

Vi somnade ovaggade och jag vaknade en minut innan klockan ringde. Det faktum att sängen inte var av högsta kvalitet hade ingen som helst betydelse.

Vi flög hem med Ryan, det ångrade vi genast men jag måste säga att avfärd 8.20 en söndag från Stansted inte är några som helst problem för någon som är van att vara vaken mycket och tidigt. Vi räknade ut att en förbeställd taxi i princip var lika dyrt som tåg och tunnelbana och jämfört med 44 pund för 15 min resa från den andra flygplatsen beslöt vi att det var så vi skulle göra. Vi kom fram en timme innan take off och han med Boots och en frukost på Pret a manger. Vi boardade sist.

Ryan tog tyvärr vårt handbagage och vi behövde därför vänta vid bandet på detta pga att kabinen var överfull. Då försvinner ju hela poängen med ”travelling light” men men så kan det gå. Flygbuss till city och sen hämta upp barn på olika destinationer.

 

IMG_8415När vi kommit in genom säkerhetskontrollen började resan kan man säga. Vi tog varsin sallad och vin till det. Jag blev helt fnittrig. Vinet var bra, maten en rip off. Ät inte på flygplatser, det är inte bra mat! Ta hellre med dig en god hemmagjord macka!

 

IMG_8593Detta vaknade vi upp till. Hyde park i rosa morgonrock. Längst bort till vänster i bild syntes London eye.

IMG_8594

IMG_8443Första frukosten intogs här, väldigt vackert inrett men apelsinjuice i pappmugg….engångs, gillar jag inte.

IMG_8447

The ones that got away….maken tyckte det räckte med en halv meter baguette fylld med tortilla för mig…sniket!

IMG_8476

Rida i uniform, en självklarhet en solig lördag i London.

IMG_8472

Det är så roligt att leva ihop med någon som faktiskt utvecklar sig. Maken är på allvar intresserad av trädgård! Han bygger hönshus och tar in nya grejer. Jag för min del försöker begränsa inflödet lite, jag har tillräckligt mycket intressen, jag funderar snarare på att skära ned på dem….Städning t.ex.

IMG_8451

På The Serpentine. Vackert till en början men sedan ser man blodet….fjädrarna har inte bara fallit av.

IMG_8448

Londonskt eller för all del vårväder i stort är ju något av en chansning men vi fick mestadels sol och uppehåll under våra knappa 48h på resande fot. Jag hade sååå ont i ryggen när jag mötte upp maken på centralen men den släppte allt eftersom och kom inte tillbaka förrän idag, tisdag och jag misstänker starkt att det beror på att jag inte är i rörelse. Jag får ont av att vara stillasittande. Så tråkigt. Man kanske skulle vara cyklande brevbärare???

 

IMG_8479

Hyde park corner en helt vanlig lördag….

IMG_8512

Magnolia….den som ändå…..suck.

På kvällen, andra dagen gick vi förbi den franska krogen igen. Ambiance tänker jag.

IMG_8523

Taket på Savoir faire. Ska kanske ha så hemma lite….?

IMG_8598

Livsnödvändiga. Jag var så koncentrerad på att få med allt till maken att jag helt glömde bekväma skor till mig själv….men Primark har sina fördelar, 8 pund och hur sköna som helst!

IMG_8549

Att vara mitt i en folkhop som inte ens rör sig åt samma håll är liksom inte min grej…

IMG_8583

FYRA minuter. Punkt!

Vår utsikt.

IMG_8607

Det hade ju varit läckert att kunna skiva: På väg hem genom Londonnatten efter en barrunda men vi var i säng innan nio och jag somnade direkt. Mn lite skön feel i bilden ändå från taxin hem.

IMG_8585

Väldigt lyxig känsla i den asken. Jag kan inte låta bli att fundera på om de är engångs….

IMG_8558

Det finns ju så mycket att fota i London. Byggnader, blomlådor, buxbom och staket bland annat.

IMG_8537

East India Company, var det i Covent garden? Makalöst dyrt och fantastiskt doftande teer. Jag swishade in och ut på mindre än fem minuter och blev 600kr fattigare….men fyra burkar te rikare (presenter till barnvakterna mestadels). Helt försvarbart alltså! FYRA MINUTER, hör ni det Pappa och svärfar, inte mer. Då är allt förstört!

De andra var lite galna men den här färgen kanske?

IMG_8522

Vad är detta undrar ni? Jo det är en bild på något som står planterat nära en vägg. Det går är poängen, jag vill nämligen (läs har redan) platera en klätterhortensia på husets södra sida…..Maken hävdar ruin, vattenskada, spruckna betongväggar mm mm mm.

IMG_8528

Målade dörrar, jag älskar det! Och ser ni hur HÖG den är!!! Jag har ju målat vår dörr efter inspiration från utlandet i blankt svart. Så nöjd, SÅÅÅÅÅÅ nöjd!

IMG_8517

Vita pärlhyacinter i skål, ja, det funkar för mig. Liberty, dit går jag alltid!

IMG_8511

Varje dag vill jag ha blommor men tyvärr ser det så illa ut ihop med röran och stöket här hemma (plus att det är dyrt) att jag nästan alltid avstår. Så synd.

IMG_8516

It´s a bit cold sir, in a moment the temperature will be right…..Man fick vibbar från Scenen med ”Mr Bean” när han slår in paket i Love actually…..rena rama badkaret.

IMG_8514

Proffshjälp med vaxanbringning. Och vi fick några ”sachets” med oss hem för att maken ska kunna få smörja sig med ringblommeextrakt. Dem snodde jag blixtsnabbt.

IMG_8510

Libertys bästa ingång.

IMG_8500

All denna grönska alltså. Och 70+ män i knallröda självklara byxor.

IMG_8491

Laduré. Jo även här äts macarons. Överflödet slår en alltid. På dagarna älskar jag det men på kvällen när man ser uteliggarna rätta till sina pappkartonger och sovsäckar då känns det inte riktigt lika bra. Man förstår att kommunister marscherar vid Downing street…

IMG_8489

Jag som alltid är hungrig och likt Oscar Wilde gärna ger efter för frestelser har svårt att bara gå förbi…..

IMG_8426

London by night….jag kan inte förstå detta med att sopor kastas rakt ut bara…drar det inte till sig råttor? Fst jag såg inte en enda när jag tänker efter. Inte som här hemma där jag ser råttor mitt i stan och ffa vid Danderyds station….

IMG_8548

Ni som bara vill ha bästa tipsen från resan, de kommer här:

Boka tidigt, kolla priser noga, dvs ring till transportörer (dock inte Ryan för de tar taxa när man pratar) ha en grov plan på vad ni vill göra och ha bekväma skor! Har ni inte packat bekväma skor, köp genast nya på t.ex Primark.

Konaki på Coptic street har fantastiskt god och prisvärd mat, öppnar 17.

Savoir faire på samma gata har lunch och middag och fin utsik, mycket gott och prisvärt. Barberare mitt emot och fin paparaplybutik.

Man kan föreställa en tur på the London Eye och gå ombord med ”fast track”.

Pret a manger har mycket god och rimligt dyr frukost/lunch, finns en i varje kvarter och det är inte något dåligt med det.

Savini fikapaus/lunch i fantastisk miljö till ett ok pris, godaste Earl grey jag någonsin druckit i väldigt harmonisk och vacker miljö mitt i smeten.

Good evening!

Smakprov – London

IMG_8407

Jag kan vara lurig ibland….

Vi var i London i helgen, här är lite bilder medan jag sorterar intrycken inför en fullödig redogörelse! Och då menar jag verkligen det!;)

 

IMG_8469

Alm?

 

IMG_8423

Här bodde vi

 

IMG_8493

Skor jag inte har råd med….

 

IMG_8456

Svanstjärt. Såg ug som en haj först…

 

IMG_8482

Växtvägg, kanske något för oss?

 

IMG_8514

Maken får experttips i stil med paletscenen i Love actually…

 

Detta är något av allt jag gillar med London. Grönskan, färgerna och åldern.

 

IMG_8572

Florence Nightingale, en av få kvinnor i statyform med kläderna på…

 

IMG_8590

På allvar…..något liknande fake news, en hel butik full.

IMG_8511 IMG_8534 IMG_8558 IMG_8592Ha en härlig vecka alla!

Resedrömmar

Paris

Jag har sådan lust att resa. SÅÅÅÅÅÅÅ mycket lust att resa. men jag vet att i år blir det inget, jag kanske inte ens kommer ur stan? Eller jo, jag smsade min farbror tidigare, vi kanske kommer till Sunnansjö till midsommar. Själv kan han inte vara där, han ska till Frankrike tydligen……Jo jo, han flyger bergis själv och allt. Den mannen vet ju inga gränser. Han fyller 85 i år och har inte riktigt tid med oss, jag erbjöd att vi skulle komma allihopa nästa helg för att fixa hans TV-problem men då hade han annat för sig, konserter och så. Idag var han här på en fika i 45 min sen skulle han på storbandsjazz. Maken som då är precis 50 år yngre konstaterade att Lennart är i bättre kondition än vi är….Helt sant. För tre år sedan knäckte han mig i skidspåret, han höll igen för att jag skulle orka….

Så, jag behöver en time out, jag behöver återerövra min kropp, den som för 30 år sedan simmade en mil utan att stanna och inte hade on nånstans alls…eller herregud….var det 35 år sedan?

 

 

Min helg 

Skärmavbild 2017-01-29 kl. 07.25.16

Här en bild jag tog för länge sedan men som kanske skulle passa ihop med detta….

 

Vi helgprenumererar ju på SvD, det är både en lyx men också ett gissel. För lagom till att jag ska ”vila” på helgen dimper den ner och  jag läser den lilla bilagan (kränker jag redaktören för denna minitidning nu?) The Perfect Guide. Den är ett hopkok av lyx och förlustelser, jag höll på att skriva ett snyggt hopkok…men lät bli för det är som vilken mode- eller resetidningsformat som helst, så det blev bara hopkok. I slutet av denna finns ofta (kanske alltid) en redogörelse för en persons helg….jag har ofta retat mig på just denna (jag retar mig på hela rasket allt som oftast).

Jag funderar ju ofta på VARFÖR jag retar mig på saker och jag har kommit fram till att det beror på att jag inte känner igen mig och inte tycker att det skrivna/företeelsen är relevant för mig samt undrar VEM det ÄR relevant för. Jag börjar tro att Svd inte är relevant för mig i sin helhet för den tillför inget som jag inte redan kunde tänka ut själv. det enda som är utöver det jag ständigt kommer i kontakt med är väl annonserna, vissa kulturutblickar och sen TV-tablåerna…

Bitterfitta kanske ni tycker, gör gärna det. Min helg? tackas som frågar, har sett ut så här i stora drag; Undvika att fyra av mina barn brämar för mycket under det att jag försökt organisera städning av kök, källare, förråd och tvättrum. Frambringande av näring och dryck i lagom och anpassade doser, sortering av köksskåpens innehåll, bortförskaffande av överblivna, ej längre nödvändiga föremål mot avhämtning, vilande och tränande av rygg, lite skrivande, lite TV-tittande (På spåret efter att jag försäkrat mig att inte Kakan var med) samt en ny brittisk deckarserie i två avsnitt och slutligen Mandelmanns. Vidare har jag bakat syltkakor. Ringt min farbror. Farbrodern och min far ska komma hit och fika idag, så söndagen kommer behöva innehålla ett besök till en affär och/eller kakbak igen.

Jag har inte varit så mycket utanför husets väggar. Ute har jag bara varit för att hämta in tidningen två gånger och utgång med sopor och kompost.

Jag är helt färdig. Tanken på att ränna runt på olika matställen,  bio och en konstutställning låter ju på pappret fantastiskt men helt ärligt skulle det mest lockande för mig vara tre veckor utan en käft i sikte, gärna utan annat än Gorbypizzor (som jag aldrig köper men kanske skulle uppskatta väldeliga). NO ACTION WEEKEND är det jag skulle vilja läsa om. Hur man med gott samvete eller iallafall utan dåligt samvete bara ligger som en broccoli. Det ni!

Kanske jag ska börja skriva alternativa helgrapporter och skicka in till SvD? Nä, de skulle aldrig publicera för jag är inte tillräckligt känd och intressant. Men ni som hänger här vet ju hur himla intressant jag är så nu vet ni, min helg fylls av måsten och en önskan om att överleva utan bråk.

IMG_7744

På den här restaurangen åt jag i augusti förra året, bästa greken ever. En helgtripp dit ihop med maken kanske??? Det skulle jag önska mig.

Hej!