Hej då stress!

Pug heter förlaget, där är det knökfullt med kändisar!!!!

Jo men ni visste väl att det ska bli en bok till väl?!? Kan jag ha missat att nämna det? Det blir en uppföljare till Innan väggen men för den som tillfrisknat något och nu kämpar för att inte halka dit igen. Den ska komma i april om allt går enligt plan. Sä här ser den ut och presenteras den på Bokus: Min andra bok

Den här gången är det ju såklart ännu värre att skriva eftersom jag nu har en press på mig själv att göra det lika bra….lite snyggare och sälja MER! Om jag lyckas få den utlånad mer än 1000 gånger på ett år som med förra boken får vi väl se, man måste upp över 2000 utlåningar för att få en enda krona från biblioteken. Jag håller tummarna och borrar ner huvudet för att få till det. Men jag är som ni kanske märkt väldigt stolt (nästan hybridskt) över att ha Innan väggen på 100 bibliotek!

Jag har idag skickat in papper på att arbeta deltid. Det var en lättnad. Jag hinner inte med riktigt och det är inte boken som stör mig, att skriva är avkopplande för mig. Det är kaffefilter, soffkuddar på golvet och missade läxor som stör min nattsömn och fokus under dagen. Nu vet jag att om fyra veckor kommer jag ha en dag ”ledig” där jag slipper stressa, utsättas för ”fredagskrocken” på motorvägen hem från jobbet och att hinna sno ihop en middag så att inte blodsockermonstret tar över mina familjemedlemmars själar.

Jag återkommer säkert till detta. Nu ska jag ägna mig lite åt andra bloggen, den om mitt hus, trädgård och design. Den är sorgligt eftersatt. det är slut med det nu!

Tjingeling!

A

Min bok i ljud!

Nu finns den i ljudform! Jag har inte hört den själv men jag ska. Jag har bara hört en ljudbok i mitt liv och det var Hummelhonung och den gjorde mig kräkfärdig så jag har varit lite skeptisk sedan dss och det var nog 20 år sedan minst!

 

Jag började skriva när jag fortfarande var sjuk. Ett nästan klart manus skickades till Louise Winblad med önskan om att hon skulle vilja illustrera och hon svarade JA på en gång! Det var 2016. 2017 kom den ut i bokform och idag släpptes den som ljudbok i en lät uppdaterad version. Det tar två timmar att lyssna på och mitt råd är att ta en kvart-tjugo minuter i taget om du är utamattad, annars orkar du inte och gör dig sjuk. Är du frisk anhörig, då har du inga skäl att inte kasta dig över den direkt. Den är rolig och nyttig, full med tips och konkreta exempel! Ett sant fredagsnöje rent av!

 

Trevlig helg alla!

A

Hemmiljöverket

Idag kom jag på något lysande, vi behöver ett Hemmiljöverk. Jag kom på det efter att jag slunkit in i huset efter jobbet och funnit huset i fulländat kaos. Barnen hade fått tälja inomhus (på ryamattan!?!!!!!), skräp överallt, nytvättade kläder i tvättkorgen, köket orkar jag inte ens beskriva och så förväntades jag laga mat….DET sket jag fullständigt i. Jag hade från bilen på väg hem gett maken instruktioner om hur han skulle marinera kycklingen så det var gjort. Jag hade förväntat mig avplocknings av bord mm men nooooo such luck. Jag lade färskpotatis i kastrullen, snodde ihop del två i bakprojektet som påbörjades igår, bytte om till ”hemmaklänningen” (herregud jag har blivit min mormor!) och gick helt sonika över till grannarna och bjöd över dem på aperol spritz lite senare. Det listiga med detta är att maken då ser behovet av att röja undan. OCH det gjordes. Han stekte t.o.m kycklingen.

När grannarna väl kom fick han blanda cava, spritz och sodavatten vilket han gjorde med den äran och sen satt vi på terrassen och njöt av vädret, sällskapet och solen som gick ned. Det är ett jäkla drag i den där spriten. Kycklnigen kallnade med alla blev nöjda ändå. Mat är jobbigt att äta varm i den här hettan.

Jag läste om Lisabet och ärtan i näsan igen för småttingarna och de somnade sött. Alla dörrar på vid gavel.

Sen skulle vi se på Sacha Baron Cohen men maken fegade ur (somnade sött han med) så jag filade klart på en insändare och sen skrev jag detta. Nu ska jag se på Ali G (kan inte släppa den karaktären) och sen sova utan att tre barn väcker mig som igår natt förhoppningsvis. Och ju ett Hemmiljöverk är motsvarigheten till Arbetsmiljöverket. De ska göra hembesök, ha en tydlig beskrivning av hur ett hem sköts bäst utan att slita ut de boende och utdela viten när regler ej efterföljs. Den som anmäler ett skruttigt hem blir arbetsledare…vad tror ni om det? En ensamhetsminister finns i England…så så far out tycker jag inte att jag är med tanke på de skenande sjukskrivningarna av utmattade småbarnsmorsor….

Hoj!

A

Valborg 2018

Lätt överväldigande lokal att föreläsa i kan jag säga. Ingemar Bergmans far var tydligen präst här en gång i tiden. Och nu vet jag vad en sakristia är också!

Jag kan ärligt säga att jag haft NOLL plan att fira denna helveteshögtid. OM man ska fira denna dag ska man göra det inomhus men en brasa i öppna spisen. Maken till taskigt väder jag upplevt vid diverse brasor är svår att finna. Överträffas endast av gröna julaftnar och regniga midsomrar. Jag hatar att vädret är ur led och tills det ordnar till sig (mitt förslag sedan länge är att förlägga julafton i slutet av januari och sen följa det spåret för att få högtidsanpassat väder.

 

Jag svårt inte, jag hädade inte och lät bli att ta mitt evolutionära exempel på varför amygdala är bra att ha… Jag höll mig inte alls till manuset som jag jobbat med…jag kände mig mest hämmad av det.

Samma sekund som jag satte foten på kyrkoområdet började klockorna klämta, det gav viss stress kan jag erkänna. Fin är den iallafall och glad att jag klarade av detta, jag som verkligen HATAR att föreläsa, min debut alltså i en kyrka, vem hade kunnat tro det???

En kardinal, en biskop emerita, en psykiater/professor, en fd riksdagsledamot/läkare och sist ut lilla jag! Ja jag egoboostar mig själv.

Alltså vilken maffig byggnad.

Jag gillar de här ljushållarna, skulle gärna ha en hemma faktiskt. Ikonen är också fin!

Det är studenttider också, här från i tisdags när det var studentmiddag i stan. Ett orosmoln är att dagens studenter inte kan sjunga LAMBO. De står heller inte på stolarna när de sjunger, de vänder inga glas på sina mössor och den kom citypolisen in och presenterade sig……jag kände ett starkt behov av att revoltera då…och då är jag ändå väldigt förtjust i poliser…..Var finns all ungdomlig busighet??? VAR?

Här jag med exmaken och årets student. Hon blev utsedd till klassens feminist…..jag vet inte om det kommer från mig eller hennes far. Längden kommer inte från mig i vart fall!

Efter söndagens uppträdande i kyrkan gick jag hem till min äldsta dotter som bor nära. Hon har så fint hemma, jag känner mig som en lantis när jag kommer dit. Hon visade på TONIC som fick mig att vilja dricka GT och sen bara hennes handtvål! Jag bestämde att nästa stadsweekend ska gå till Stockholm city. Jag och maken tvingar oss in hos henne, hon får passa barn och så går vi på Créme och äter på fredagskvällen och lördagen går vi i affärer! Ekerö må vara härligt att bo på men så mycket överraskningar bjuder inte butikerna på.

Här ligger jag och pustar ut efter den mentala ansträngningen av att föreläsa om mental överbelastning. Tylla vill vara inkognito. Talk to the foot liksom! När jag kom hem sen tog jag mig an alla den energiskog jag köpte på lördagen från Svartshöanstalten och som snart ska bli staket och kanske häck och växtstöd här hemma.

Igår. Var. JAG i en kyrka!

Mina bästa stresstips – alla stegen!

För MÅNGA år sedan hade jag klisterdekaler i mitt köksfönster för att slippa se det fula grannhuset. De såg ut så här ungefär. Jag minns inte om exmaken har dem kvar men jag tycker fortfarande att de är de snyggaste i sitt slag och skulle gärna ha dem igen om jag behövde. Älskar pelargoner och en vacker dag ska jag skriva en bok som tar avstamp i dem. Jo, det finns en plan. Planer har jag gott om.

Jag vet inte hur allt hänger ihop med mig men jag tror…..att jag som alla människor är på en upptäcksfärd internt, det är bara så att jag inte öppnat alla dörrar än. Jag vill ju gärna tro det men jag upptäcker ständigt nytt och det gör mig ju både glad och inte. För jag vill ju gärna tro att jag är ”klar” vid min ålder. Men nej. Idag ska jag iallafall dela med mig av mina bästa stresstips. En lista igen. Håll i hatten!

  1. Oroa dig för saker du inte har kontroll över! Detta är en källa till oändlig stress och har du tur kan du vakna av mardrömmar i vargtimmen. Just detta har gjort att jag ska läsa på lite om hur sömnen och sömnläkemedel fungerar idag. (Dvs ngt konstruktivt. Aldrig gnäll utan konstruktivitet).
  2. Gör flera saker samtidigt! Jag är inte helt frisk i mag-tarmkanalen. Därför tänkte jag i effektivitetens namn att jag skulle ta hand om några surdegar när jag ändå är hemma OCH sätta igång ett NYTT projekt….Surdegen var min trasiga sidenkimono. Den har gäckat mig länge på sin galge. En lite skör del av en ärm gav plötsligt vika och jag tror jag har underlåtit att laga den i…två år? Samtidigt har jag känt ett ökat behov av handarbete och beställde i början av veckan fyrkantiga stickor i storlek 2,5….jag vet, väldigt smått. Och sen började jag sticka på en vante….jag vet. Jag behöver inte fler vantar men jag har så mycket garn och så såg jag ett så fint mönster i en tidning på jobbet härom veckan. Så, två saker i taget ska du MINST ha för hand  för mesta möjliga stress!
  3. Allt som utförs ska gå fort och göras med KRAFT! Ett lysande tillfälle för detta är att skrapa vindrutor. Helst ska du vara liiiiiite sen ut genom dörren för då har du redan axlarna uppdragna till öronen. Kylan kommer dessutom göra dig både stel och benägen att skynda dig. Ta ett stadigt tag i skrapan och ta i med full kraft. Det är extra bra om du har fyra familjemedlemmar som står i ett fönster och vinkar hysteriskt så att du med jämna mellanrum måste släppa skrapan och forma ett hjärta med armarna och vinka…..Väldigt stressande.
  4. Hoppa över lunchen på jobbet. Detta är såååå stressfyllt. För du vet att du behöver vila hjärnan en stund men väljer att ignorerar detta för att det är lugnare på rummet under lunchen och därför hoppas du få mer gjort. Det fina med detta är att du, om du som jag har en ond rygg, kommer få ÄNNU ondare rygg och  surt efter. Det geniala här är att du arbetar på (låter bli att återhämta dig), stressar över framtida värk och faktiskt inte är så skärpt att du faktiskt gör ditt jobb bättre. Tre i ett liksom! Fantastiskt bra stresseffekt!
  5. Sov för lite. Utnyttja de få lugna timmar du har på dygnet till att se på dålig tv. Det kommer krympa din återhämtningstid maximalt och ge en sämre sömn. Även här bidrar vetskapen om att du gör något dåligt till ökad stress så två i en här med. Eller kanske tre faktiskt för den stressade hjärnan kommer vara lättväckt och kanske vakna i den berömda vargtimmen och voilà, ännu mer STRESS!

Minns ni den här? Jag gjorde ett byte med en vän som är magisk på att sticka. MEN den är inte påbörjad än. Garnet ligger orört och stressar henne. Bara det faktum att jag finns till stressar henne säkert. Och i och med detta späder jag på den stressen. S, jag FRYSER! Och snart är vintern ÖVER! Kom igen nu. Surdegar är till för att stressa en så mycket att man GÖR något. Andas djupt och sen…sticka!

 

För att vara extra tydlig och stressande sydde jag denna till S efter Bs instruktion om hur man EGENTLIGEN gör för att det ska gå fort och finnas ekonomi i det hela. Nu kommer S att VARJE gång hon öppnar en dörr på jobbet minnas MIN KOFTA! Genialt va? Min bok har hon redan och hon VET hur man stressar av, med handarbete! Och kanske en cigg och ett glas vin. Illvilja förklätt till omtänksamhet. Så iistigt.

Jag kan med gott samvete skriva denna stresslista eftersom jag också har skrivit en MOTBOK och ni vet att jag kämpar med detta. Trots det kan jag säga att jag mår rätt bra. Kunskap och insikt är det jag tarvar och med de små korn av återhämtning som jag får mig till livs gnistrar min hjärna till och kommer på MER saker att göra, utveckla och skriva om.

Det kanske inte märks på bloggen för….jag hinner inte skriva så mycket pga lite annan business men allt kommer till klarhet snart. Nu är det surdegarnas tid. Jag ska bli av med dem och SEN ska jag….kanske flytta till St Kitts and Nevis…eller Aruba…eller….Altea. Vi får se, inget är skrivet i sten.

Lagningsaktivisterna följer jag nu. Jag älskart! Och NU ser jag att B följer det kontot också!

 

Jag har ju varken tid eller tålamod att rita upp mönstret innan så det blir på frihand, men helt ärligt gillar jag det bättre. Det är mer kreativt.

 

Tack och lov för snö! Det gör vintern så mycket mer uthärdlig. Några decimeter till och vi är hemma. Idag ska vi ändå ut med barnen och försöka åka lite i backen här. Glitteruggs, nattlinne och nya älskade långkoftan från Nygårdsanna som jag TVINGADES att köpa på REAn eftersom jag saknar en rimlig yllekofta….ping S!

Och sen måste jag få lyfta en sak som gjort mig så glad i veckan. En av mina trognaste och tidigaste läsare B sa att hon tyckte att jag var textilt…var det begåvad, bevandrad, kunnig…? I vilket fall. Det gjorde mig hemskt glad för att när en sådan sak sägs av en textillärare, ja då suger jag åt mig. Jag är hemskt bekräftelseökande (därav bloggandet) och jag ska nu ta verkliga tag i mina barn för att lära dem textila hantverkstekniker. Idag ska jag sticka några varv till med de allt för smala stickorna och sashikia klart min kimono. Jag ska bara leta fram en lämplig ny färg på sytråden i min farmors gamla gömmor.

Trots massiva och dagliga försök att samla ihop alla saker dit där de hör hemma visade det sig att pusslet som är fyra i ett inte var komplett i något av facken. Det KAN bero på att vi läst Bröderna Grimms fullständigt vidriga saga Hans och Greta för barnen. De kanske är oroliga att vi ska göra oss av med dem för Tylla har övat att släppa en pusselbit vid varannat steg i hela huset. Så hon ska hitta tillbaka till lådan i min säng. Ja, detta är väl en mycket talande bild. Så här ser det ut i mitt hem. Jag får mycket bra stresspåslag av den bilden. Kanske det som stressar mest är att jag har en tanke här som inte syns. Jag vill ha det ”cleant”. Grått linne, rosa sidenlampskärm, och älskade Asplundmöbeln….men vad händer? Fyra olika sängkläder, en soffkudde, datorn på snskan, jobbväskan med en psykiatrisk bok som vält ned i den och sen sladdvirrvarr…

 

 

Som ett led i att bli en NY, starkare och smärtfri människa har jag släpat min pilatesboll till jobbet. Den är lite skev varför jag får ÄNNU mer träning för att hålla balansen. Jag hoppas bara att ingen annan sätter sig på den som inte vet detta och slår ut framtänderna mot det allt för låga skrivordet… Nu har jag alltså lyckats med att träna och arbeta samtidigt OCH oroa mig för mina framtänder! Superbra!

 

Klar slut! Ut och stressa nu så ni behöver köpa min BOK för böveln, jag vill sälja SLUT!!

 

Kram A

Avslutningsvis, har man verkligen INGET annat att stressa upp sig kring finns ju ANDRA människor! Tag varje tillfälle i akt och bli förbannad över idioter i t.ex trafiken. Och till just den här idioten som parkerade in min lilla bil kan jag säga att jag verkligen fick anstränga mig. Min bil är så trång och jag så stel att jag fick dra i mitt ben med båda armarna för att få det in under ratten. Jag funderade på att repa hela sidan med min nyckel men avstod då jag antar att det finns kameror kring sjukhuset i den här stan och att jag kanske skulle få surt efter. Så bra fungerar kameraövervakning alltså. Jag älskar det! Mindre integritet åt idioter som trots att de kan bli påkomna gör galenskaper. MER KAMEROR ÅT FOLKET!

 

Julinfluensa?

 

Den här var så fin. Men jag handlar INTE saker till mig själv! Jag har kläder som räcker en livstid redan……

Men vad ÄR detta? Vi blir sjukare och sjukare….Maken Vabbar för jag orkar inte. Då blir det jag som får släpa mig till butiken för att handla…vi har två födelsedagsbarn i veckan (22/12 och 24/12 och JUL) så att VILA finns liksom inte på världskartan. Barn är av naturen empatilösa och om julklappar/födelsedagspresenter utebli visas ingen pardon. Jag hade kunnat stanna hemma och låta maken handla men det kändes som det sämre alternativet med tre gnälliga och högfebriga barn. Minsta motståndets lag gäller en dag som denna.

Bäst att fota saker och låta sonen själv välja. Allt för många gånger har jag kommit hem mycket nöjd med mina inköp som sedan inte alls fallit barnen i smaken. Jag hade önskat en färg men nej, svart. Hemma sydde jag på gröna lappar med vårt namn. Den här gången SKA det gå!

Jag skulle köpa tre saker. Hänge till kedja år Edgar, Trosor och hårspännen till Tylla och sen handskar till Frank (det 185:e paret i min livstid känns det som och de kommer i vanlig ordning MÄRKAS ordentligt). Jag tror jag kommer göra något spekulativt denna gång som gör att ingen annan vill ha dem…vad det nu kan vara.

Under min färd lyssnade jag på vetenskapsradion om Freud. S.Osten har gått i analys i 16 ÅR! och sen provat en hel del annat…..holy shit!

Freud liksom…..kanske möjligen en förklaringsmodell men verksamt…? Vet inte riktigt….

Jag som är en ”lågtempare” måste bara dokumentera detta, jag har FEBER! Det är stort! Men det hindrade mig inte från att ta mig till Coop, vi behövde handla men när jag stod där i kön tänkte jag att jag nog skulle svimma. Bara några dagar kvar till två födelsedager och julen….jag håller tummarna här.

Jag testade två gånger när jag skilde mig för jag var så ledsen….men hon ville bara prata om min relation med min mamma. och det kan jag berätta att jag har, en relation med henne alltså. Ibland blir vi väldigt arga på varandra, men vi älskar alltid varandra och är otroligt lika. Och såklart har hon påverkat mig men hon var inte anledningen till att jag var så otroligt krossad av att skiljas.

Det var att jag var så ledsen för att radikalt ändra förutsättningarna för min dåvarande man och mina tre barn som gjorde mig ledsen, en akut krisreaktion skulle jag säga….och oro för hur det skulle komma att påverka mina barn.

Ytterligare en bokrecension dök upp. Denna gång på Instafram. @villivonkanbooks Tack så mycket!

 

Så här stod det!

Samarbeten, stress och ärlighet

Nä, ingen vidare start på helgen. Ont i hela kroppen (sovit utpressad på en kant av kärleksfullt och kroppskontaktstörstande barn), huvudvärk (sannolikt stressrelaterad) och så förkyld på detta. Vaknade av värken halv sex och försökte smyga upp för att ta en paracetamol. Tough luck. E vaknar såklart direkt. Och så är karusellen igång. Maken tvingades upp för jag lade mig igen. Eller rättare sagt, Edgar kom in och bad om O´Boy kon konstaterade att Pappa nog skulle göra den för mamma var tröttast….Han är ganska receptiv den lille.

Maken lommade iväg och sen kom han tillbaka. Men som vanligt stänger han ej dörren och då blir det som jag sagt TUSEN gånger tidigare så svårt för mig att somna om. Jag hinner liksom varva upp och börjar göra mina antiontrörelser….sen valde jag att läsa nyheterna medans jag sträckte ut ryggen, då klagade maken på tangenttryckningar (tre stycken) så till slut gav jag upp och bara läste osorterad skit för att förströ mig men ligga kvar. Då hamnade jag på en nykänd bloggare. Hon dementerar utmattning å det bestämdaste, hon är bara trött så att all energi är borta, amotiverad och likgiltig, får panikattacker, tappar synen och är yr…..jag gick in på bloggen och skrev bara att jag tyckte det var tydligt hur ostressad hon var…..

Det som gör mig mest irriterad med detta är oförmågan eller oviljan att erkänna att man mår dåligt. Det ska man liksom skämmas undan. Och då har vi en förebild för unga tjejer, för jag antar att det är unga tjejer som läser om hur hon fördriver dagarna…..jag orkade inte med iallafall mer än två inlägg.

Sen detta med kritiken att hon bara har en massa sponsrade inlägg. De två jag läste handlade mest om hennes nya lgh och vilken firma som renoverade och då poängterades TVÅ gånger att hon INTE var sponsrad men länkade till frimans hemsida…

Suck.

Sen black friday, sanneligen svart i mina ögon. Jag ringde en vän och meddelade att o år blir det uteslutande second hand julklappar till de över 8. Kanske om jag hittar det jag söker på gallerian jag har en plan att besöka kan de små också få begagnade leksaker. Allt annat som ej finns där köper jag småskaligt producerat. Hos Eva på Form från Skå och det gör jag för att hon är en vän, bor nära och är så otroligt duktig på det hon gör.

Nu sitter jag här i ljusets sken och inser att det var lite fel…..jag ska ju åka och köpa ljus också….men jag kan inte säga mer för då avslöjar jag ju en del av mina julklappsinköp. Men en sak kan jag säga för hon vet redan. Den där fyndade fåtöljen, den ska ena dottern få för det bad hon om. Vi ska tillsammans klä om den, det blir ett projekt, och det gläder mig SÅ!

Det tar ca 18-20 år att uppfostra ett barn att tänka lite som man själv gör och jag tjatar ju om att hon går i min Pia Wallén rock från 1987 som jag fick av min far….hon är så snygg i den och den ser EXAKT ut som när jag fick den. Kvalitet lönar sig alltid (och att vara rädd om sina drejer!). Nu kaffe, sen slipa på julklappsmöbeln. För det tråkiga jobbet ska dottern slippa, det är ju trots allt en present.

Nu ska jag göra bara härliga saker i helgen, inte överanstränga mig för jag har en vecka kvar innan jag kan andas ut riktigt och då måste jag vara frisk.

 

Jo, efter att jag skrivit detta uppmärksammades jag på @radiohandlarfru och vad hon skrivit på Instagram om mig, bloggen och min bok. Check it out! Och JA det sorterar under skryt, egoboost och PR typ…..;)

 

Det är oroligt i Zimbabwe

Maken gjorde äggmoln till mig imorse!!! Gaaaaahhhhhh så goda. Mest galet att han gick UPP och liksom gjorde mat åt mig….jag älskar att han är hemma och pluggar på dagarna!

Dagens inlägg är som ofta ett uppsamlingsheat av dagens händelser. Rubriken var det första jag hörde på radion när jag satte mig i den vid sju.

Oro i Afrika…..ooooooo……jag orkar inte ta in mer. Jag slutade nästan orka det september 2013 för då gasades befolkningen i Syrien och världsledarna bara såg på. Grönt ljus liksom. Jag hatar den konflikten innerligt. Säkert finns massor mer andra ohyggligheter jag borde bry mig lika mkt om, etniska rensningen i Burma t.ex. men jag orkar inte. Jag vill krympa världen till att bara omfatta Norden, kanske EU men sen får det ta mig fan vara nog.

Jag har alltid gillat nyheter men denna strida ström av vidrigheter på ett eller annat sätt vill jag inte veta om. Jag har nog nu. Jag slog av radion. Jag har försökt börja med det för att få mikroåterhämtning i vardagen. Innan jag stängde av hörde jag att Mugabes fru är ungefär 40 år yngre än han själv….jo jag tackar.

Idag skulle vi ha en heldag av Etik och moral…jag hade bävat inför detta länge. Jag tänker att det är liksom onödigt att försöka ingjuta moralisk kompass i snart färdiga läkare om de råkar sakna det. Det brukar bli svammel och sen de gamla vanliga exemplen med småvuxna och Jehovas vittnen…och man ju redan de svaren i sömnen. Men sen som genom ett trollslag blev det stress och ”här och nu”-kunskap. Då blev det genast roligare.

Fast första halvan med här och nu handlade mest om föreläsaren själv och jag kan troligen det mesta om hans familjehistoria och hur stora företag han arbetat för och hur förträfflig han tycker att han är….inte så mycket om hur man är HÄR och NU egentligen. Det var mkt film också, covers på kända poplåtar samt ett bildspel på supernovor och galaxer tror jag medan han klottrade på papperssjok.

Eftermiddagen var väldigt likt min bok. Allvarligt alltså, inte mycket där som överraskade…kanske inget egentligen men det var bra framställt och min sabeltandade tiger var istället en mammut. Inte konstigt eftersom jag baserat min bok på den kunskap som finns i ämnet, jag har ju inte hittat på skit själv liksom. Fast en sak tog jag till mig och det var att pausa mellan saker. För det gör jag aldrig. Jag vill göra allt klart och SEN vila. Helt fel alltså….sen kan det också vara så att jag har rätt strategi men för mycket saker att göra….Jag fick också bekräftat att jag kanske inte är helt galen utan att det faktiskt är den ackumulerade sömnbristen under 20 år som gjort mig burout prone….för jag har inga perfektionistiska och galet kontrollfreakstendenser. Tycker jag själv då. Det är sömnbristen helt enkelt som gjort mig sårbar. Solklart!

Min och makens konversationer är ibland så skruvade att de inte går att visa, denna bara rolig.

 

Sen lite om min man….sedan i lördags har han spontant börjat laga mat?!? Först experimenterade han med äggstanning med smör….gudomligt gott! Därpå råraka med äggstanning ovanpå och toppat med karamelliserad BACON! Helt galet gott och jag gjorde ett avsteg från principen att inte äta fläsk (gillar inte hanteringen men vi köper Änglamark osv). Igår gjorde han egen gnocchi (som han gjort med potatis och fyllt med ricotta) med gröna ärtor…idag egentillverkad tagliatelle…..

Jag sa till kollegorna att jag tror han funderar på att lämna mig. Varför annars plötsligt börja laga mat efter tio år av noll matlagning utan att jag krävt det?

-Han älskar dig sa några.

-NEJ, sa jag han övar på mig så att han sedan kan imponera på en 25-åring…eller så vill ha att jag blir asfet så ingen annan vill ha mig.

Hur som helst, han är en veritabel Gordon Ramsey (bara hans recept) och jag låter honom hållas. Jag har noll matinspiration.

Vi har ju haft en mindre förskolekris…jag mailade lite och fick ett samtal idag som väl kan sammanfattas med: Jag hör vad du säger, vi tar med oss det, vi är på bollen och vi tar fullt ansvar….men den som gjort fel var en pedagog, inte chefen. Fast cheferna tar det ansvaret….!?! Jaha. En dag ska ni få se mitt lite tragikomiska brev, det var roligt faktiskt mitt i allt det galna.

Sen har 4000 jurister fått en egen hashtag….jag föreslog en för läkare: #rörinteminläkarröv vi får se om det bli viralt.

Jag har ju fått en ny bil. Killen som visade alla finesserna kopplade ihop min telefon med bilen och nu kan jag ringa utan att hålla i telefonen…jag tyckte det var onödigt men har visat sig vara ganska behändigt när man ej har automat längre. Sen visade han att jag förutom rumpvärme hade rattvärme. DET tyckte jag var OÄNDLIGT onödigt och påpekade detta lite fnissigt. MEN nu när det börjat bli kallt…..har jag börjat undra varför de då inte också sätter in SPAKVÄRME. För rattvärme blir ju lite meningslöst om man ändå måste bli iskall av växelspaken…bara en fundering på förbättringspotential alltså. Antingen ta bort rattvärmen så man får ha handskar eller sätt in spakvärme så man inte med jämna mellanrum ångrar att man inte har handskar. För man kan inte ha rattvärme och handskar, det blir för varmt. FATTA nödvändigheten av detta när det är oroligt i Harare…..

Looki looki, asgott det här med!

Och så snabbt tillbaka till en av dagens föreläsningar…den om att vara här och nu. Han drog livshjulet. Han frågade oss vad som får oss att vilja gå upp på morgonen och gå till jobbet. Vissa sa saker som att det var belönande att få beröm, tacksamhet, kunna bota osv. Jag sa LÖN. För helt ärligt, jag ÄLSKAR att kunna hjälpa någon att ”se ljuset” eller putta lite på vägen i rätt riktning, försöka se en väg ur mörkret men helst av allt vill jag vara hemma hela dagen och laga mat, skriva, prata med hönsen, ha tid för barnen, organisera i mina lådor och sy kläder av alla tyger jag har.

Anledningen till att många akademiker mår fruktansvärt dåligt är att de identifierar sig så starkt med sin yrkesroll. Men jag definieras inte av att jag utbildat mig till läkare. Jag arbetar för att få en lön som sagt och jag trivs oftast med det men som det varit senaste tiden när förskolan varit kaos, skridskor och läxor glömts ja, då önskar jag att jag var hemmafru. Eller iallafall deltidshemmafru. Jag skulle kunna tänka mig att börja jobbet nio och gå hem vid ett, lunch behöver jag inte, gillar inte att äta mitt på dagen. Då skulle jag hinna med barnen, huset, hönsen och slapp jobba ihjäl mig. Fast om maken fortsätter att utveckla sina matlagnings skills så kanske han kan vara hemma…jag har ju snart dubbla hans lön…..vi får se.

Äggmoln….parmesanmaräng liksom.

En tänkvärd sak till från föreläsare nummer två: Vilka vill du bjuda på ditt 100-årskalas…..jag tänkte mamma, pappa, Lennart, barnen, maken, vännerna… enligt föreläsaren var det inga som hade en tanke på att bjuda CHEFEN.

Men jag verkar få en tip topchef. det ska bli roligt!

Och så har jag snubblat dit igen…jag gick in på Åhléns….såg julgransprydnader och kunde INTE hålla mig. Jag försökte sälja in det som att macaronen var till maken på Fars dag men att den blev så ensam…och då behövde jag köpa en glasstrut och en tårta också….paraplyerna är till barnen. det är choklad i. De kommer inte hänga kvar till tjugondedag Knut.

 

Häpp!

 

Pil till våren

Maken tycker att jag är galen. Han har missförstått mig helt. Jag tyckte ändå att jag förklarat en hel del… Han trodde levande staket som bildade en grön växtvägg men jag vill ha en liggande för vindskydd och för att kunna stänga hönsen ute. I mars-april ska detta ordnas.

 

Jag gillar att jobba lite pö om pö i vardagen. Dels för att ryggen inte tål så mycket mer än så men också för att då märks det inte så mycket vad man gör och man får lite betänketid emellan. Här har jag flyttat jordgubbar och smultron som stod där nya ingången ska vara.

Hönsen har fått en lite större hönsgård. Jag vill så gärna att kycklingarna ska gå ut men de vill inte riktigt. Sedan igår har vi kopplat på värmen nattetid. Det blev inget ägg idag men förhoppningsvis ett imorgon då. Bygget gjordes på överblivet material och lite från grannens hus. De ska ha vindskydd, lite tak och i helgen blir det ett sandbad också under taket.

När man bygger med restvirke blir det inte alltid 100 procent men det har också sin charm.

Stora trafiksvårigheter imorse…jag längtar till nya stället, då ska det ta 37 min att åka, mer tid med barnen och så får jag åka båt två gånger om dagen som möjliggör total avkoppling i 10 minuter. Jag ska tänka ut vad dessa minuter ska ägnas åt…..

Jag försöker plugga på små stunder på jobbet. Här triagering på skadeplats. Viktigt att välja var resurserna ska läggas men det kändes hårt att ”lägga filten ” över den 40-åriga kvinnan…..

Och så lite KOL på det…forcerad expiratorisk volym…..peax expiratory flow..LADA, B-2-stimulerare och LABA….

 

När man arbetar heltid, pluggar på lediga stunder och försöker sälja in sin bok om hur man håller sig i balans då hjälper det INTE att kommunen struntar i ens boendemiljö. Hälsofarligt är vad det är att tillåta bostäder utan att se till att det finns tillräckligt bullerskydd. Men nu är det skickat vidare en överklagan för det fula sk staketet och bullret är nästa anhalt…..

 

Både Törnrosa och Jessie svimmade av när det såg makens samlade hög med ”skrammel”…..

 

Den här tidningen blev alltför kortlivad. Ecoqueen. Jag skulle gärna plocka upp den bollen och driva ett magasin för kvinnor. Helt fritt från face news och reklam om dyr antirynkkräm, hälsopreparat mm. Däremot skulle jag kunna skriva om var du hittar bästa vintagemodet, inredningsdetaljer från stadsmissionen, hur du odlar din hälsosamma grönkål och styr upp en trädgård. Och som Carlsson förlag så fint tryckt på sina tygväskor. Det som inte trycks på papper är förlorat.

 

Jag är ju inte så mycket för spetsunderkläder men jag tycker bilden är vacker. Jag gillar inte spets alls egentligen om den inte läggs ovanpå ett annat tyg eller över ens ansikte som ett flor…