Motivation på topp

Skum belysning i gryningen. Men innan sju var Franks favoritsockor (enda han använder just nu) lagade. Inte med rosa som jag först hoppats utan med gult Shetlandsgarn. Jag hade inte ork att vända upp och ned på hela garnsamlingen. Och det är overkliga mängder garn jag har här hemma tyvärr…måste börja stcka mer snart!

Maken sliter hårt på sina kläder. Äntligen har han dock fattat att han är gift med en kvinna som ääääälskar att laga snyggt….så 2018!

Ja, det finns motivation men såklart för helt fel saker….Jag borde plugga men det finns annat som drar. I november fick jag för mig att starta en tidning på nätet, den ultimata tidningen för oss som vill MER! Och nu är det på rull….det kommer komma mycket mer om det och jag hoppas att det inte ska inkräkta för mycket på bloggen, kanske det snarare kommer korsbefruktas? Jag hoppas det!

Maken var hemma idag, hvdvrk från helvetet tydligen….det var nog förklaringen till val av kläder till Tylla….för när jag lämnade henne på dagis blev det nödvändigt med ett byte. Sällan har någon skådat en så skitig klänning. Jag har tio bilder till om ni är intresserade…jag kan maila!

Jo, det kommer ett magasin som ska heta:

Tidlösan, eller nakna jungfrun blommar sent om hösten utan blad, därav namnet. Och den är GIFTIG! Jag tycker det är ett utmärkt val av namn då jag är född i september (jungfru) och skriver lite naket och giftigt…ibland. Håll utkik, det är nära nu!

Först målade jag ”headern” men som ni vet kan jag ju inte måla. Efter tre försök, de två sista i akvarell som jag aldrig testat tidigare gav jag upp. Det som fanns i huvudet kom inte ut så som jag önskade. Då kom jag på att jag i tonåren var en jäkel på att klippa ut fina bilder och göra collage som folk sen ville ha på väggen….och så passade jag på att rensa ut lite ur tidningssamlingarna. Det gör jag i omgångar och varje gång jag flyttat (och det är många nu) så ryker väl sådär en hundra kilo papper. Men vissa bara måste jag ha kvar. Jag sparar också fina bilder i olika högar, en riktig hoarder på vissa sätt. Men den här 11 år gamla fick gå…..till förskolan. För de kan behöva saker att klippa i! Och de brukar bli glada och så hatar jag verkligen att slänga saker.

Från 2006 minsann, mint condition…..

 

Vad tror ni om detta? Mitt hus nästan. Med extra allt! Växthus, jordkällare, höns som lägger ägg på gräsmattan, himmelriket liksom. Och ständig sol!

 

Ibland är han snabbare än en vessla….vi har haft lite diskussioner här hemma om städning…och hur man kan behöva kasta tomma snusdosor….och då vet jag att jag belastar huset med krukor, pappersurklipp osv. Men jag har en PLAN! Vad ÄR planen för sex i bästa fall tomma snusdosor i bilen? I värsta fall är de fulla med GAMLA snusar och om barnen öppnar…ja ni fattar, sanitär olägenhet! han borde göra lumpen igen, och sen igen och sen kölhalas…typ. men han är snabb när det gäller, det måste man ge honom! (Om ni missat poängen med den här bilden så är det att han tar sallad men låter den tappade resten hänga KVAR. Så gör man INTE!) Inte i någon kultur, ingen religion ser med blida ögon på slafsighet med salladsblad, eller fulfinger.

Nu har jag lugnat mig lite avseende salladsblad och snusdosor. Jag har fått pyssla med mitt collage, lagat ett par örhängen, en solfjäder och det jag nämnde ovan. Här står Frank på senaste loppisfyndet i de fina sockorna, jag äääälskar färg!

Guldsockel under skåpen….so clean and shiny…not.

Eskilstuna tur och retur

Jag hörde på radion om ReTuna och tänkte att min första ”lediga” dag skulle gå åt att åka dit. Det blev ett mycket intressant besök. Här en helt magiskt blå tv från….jättelänge sedan!

 

Jag hade för avsikt att åka själv till ReTuna men sen fick jag lite trevligt påhäng. Förskolan var stängd och en kompis följde med. Cirka en och en halv timme tog resan dit och vi var väl borta 5-6 timmar. En dagsutflykt. Men min dag började ju såklart mycket tidigare än så….

Tyllas förskola var stängd idag och just innan vi satte oss alla fyra i bilen för att köra killarna till skolan deklarerade hon att hon var bajsnödig…..varför vi fick gå på toaletten på skolan. Detta är en skola som jag har haft närkontakt med i 2,5 år nu…och mailat upprepade gånger med bilder, pratat med lärarna (som stöter mig) samt mailar rektorer av olika slag. Idag fick jag nog och mailade kommunen som driver skolan, rektorn OCH lokaltidningen……Vi är många som är förbannade just nu här ute känns det som.

Magstark bild jag vet, men detta är INTE ett intryck av renhet tycker jag. Detta ger ett intryck av inkompetent städpersonal eller möjligen för lite städning. Och jag tycker det är helt obegripligt att landets största arbetsplats ska ha det så här! Det kommer ytterligare en manstark bild senare i inlägget men av en annan sort…

Jag stötte på en kompis på skolan, vi har barn på samma förskola, den som är stängd idag, och passade på att fika. Här silar jag julmust från pepparkaka medelst melittafilter. Det är så underbart med barn. Man säger ”doppa inte” och de hör: DOPPA LÄÄÄÄNGE! Vi var båda iallafall väldigt upprörda över buller, förskola och stinkande toaletter. Vid sidan av att vi såklart vill ha fred på jorden.

På vägen dit behövdes bensin och spolarvätska. Så praktiskt att fylla direkt i bilen utan att behöva en plastdunk! Spana in nagellacket! Så roligt att ha målade naglar nu när man inte är på vårdcentral eller sjukhus längre…inte för att jag vanligen målar naglarna men omväxling förnöjer!

 

ReTuna alltså. Vi kollade i ALLA butiker och fick med oss massor med fynd hem och blev inte skinnade. I cafeterian åt vi jättegod mat och beundrade inredningen. Väldigt snyggt!

Jag tog en clubsandwich och blev av med ett guldinlägg….dyr macka men inlägget har suttit där ca 20 år så jag tror jag fått valuta för pengarna, synd bara att jag kastade guldet….tandläkaren tröstade mig dock med att det nog inte passade längre och att det var därför det hade åkt ut.

I ett övervakat ögonblick hittade Tylla ett par sommarskor i rosa paljetter…för 45 kronor. hon älskade dem så….ja det fick bli ett inköp där.

 

Hon hittade en cykel också för 99kr som jag heller inte kunde låta bli att köpa, jag tänkte att den var lite för liten för henne men det var sån fart på henne och jag tänkte att den ärver grannflickan till våren och Tylla skjuter i höjden. Detsamma gäller för skorna….

Hon fortsatte cykla hemma också….men hellre det än iPaden! Senare såg vi Lasse-Majas detektivbyrå på CD som jag köpte för 10 kr.

Den högraste tavlan köpte jag idag för 200kr. Det kanske låter mycket…och det var kanske inte just så att jag tänkt köpa till MIG utan mer julklappar…men den var oemotståndlig och jag tror ingen annan uppskattar den så som jag i familjen. Men OM någon av barnen vill ha den hemma hos sig så blir ingen gladare än JAG!

Dagens sista bild får bli denna. Zooma in, gör det, guldkallingarna är helt magiska! Och vilken koll han har på sina kvinnor! Har de ens kläder på sig?

Här hittar ni Ecoflor!

Stilrent så in i baljan

IMG_9168

Vi bor för tillfället väldigt vackert, läget alltså. Klöver är en väldigt underskattad växt!

 

Je m´accuse. Jag är skyldig. Jag äger ett superellipsbord, sju skåp från snow-kollektionen, åtta sjuanstolar och en hel radda andra möbler och ”items” som figurerar i i stort sett alla svenska inredningstidningar. Jag kräks på mig själv. Jag inser att jag är en person utan egen stil. Det mår jag inte bra av. Mitt senaste inköp (eller egentligen var det en förtida födelsedagspresent från dottern som jag tvingade henne att köpa på Stadsmissionen) var en jättestor vacker karta över Stockholm i vitt, svart och turkost, daterad 1970 (ett utmärkt år för övrigt). Och jag bara älskar den!!!

IMG_9122

Väggcollage med tavlor i svartvitt och bokstäver i lite shabby chic-stil…mm snyggt men jag har sett det 40000 gånger nu.

IMG_9124

Vår köksvägg skulle se ut exakt så här, nu börjar jag tveka. Och kristallkrona i badrummet. ÄR det höjden av lyx?

Jag har varit en inredningspornograf sedan sena tonåren. Då (när inredningen gjorde entré) slutade jag intressera mig överdrivet mycket för kläder och Madonna och förberedde mig för att bli en självständig vuxen person med eget hushålle….När jag först flyttade var jag inne i en återbruks- och second hand sväng rent inredningsmässigt. Dels berodde det på att pengar var en bristvara men även på grund av mitt brinnande intresse av att hålla klotet vid liv.

Jag inredde med funkis, hittat, ärvt och loppat. En vägg blev galet orange och farmors gamla gardiner hängdes upp i ett och en halvan. Jag stortrivdes bland mina gamla prylar och stilleben.

Någon gång när jag fick barn ändrades allt. Jag insåg att stilleben, murrigt, svarvat och intrikat var svårstädad och att alla saker hotade hamna på golvet. Det blev kliniskt rent ett tag, barnstuvat. Vitt blev det också. Och sen tidlöst som det så fint heter…Svenskt Tenn gjorde entré via exmaken.

Jag blev i samma veva med trädgård. Det började storstilat med blommor och grandiosa planer. Jag ville ha exotiska växter osv. Nu efter 18 år med trädgårdar av olika slag vill jag ODLA, ha insynsskydd och en mycket mycket dämpad färgskala.

 

FullSizeRenderGooglade….

Jag är ett resultat av utmattning. Jag har läst så många inredningstidningar, sett så många inredningsprogram och besökt så många mässor i detta fack att jag skalat av nästan allt eget tänkande. Jag har också märkt att less faktiskt är more.

Jag saknar något här när jag ser alla vackra saker som alla ser likadana ut. Jag saknar det äkta. För att härmas det är det enklaste och tryggaste som finns. Jag längtar efter Kaffe Fassett känner jag och hans mörka våning i mustiga särger med fantastiska mönster och badrum med ett gytter av mosaik från sönderslaget porslin. Jag vill ha Gaudi helt plötsligt!

Skärmavbild 2015-09-03 kl. 19.47.08

Här Kaffe Fassett i sitt hem. Vilken färgprakt! Mer urnor som står på golvet är kanske precis vad jag behöver i mitt liv???? Jo, bilderna på KF och hans tröja är snodda på nätet.

 

Skärmavbild 2015-09-03 kl. 19.49.45

När jag bodde där på Atterbomsvägen i min ettåenhalva stickade jag två sådana häringa pullovrar, en till pappa och en till min farbror. Det var ett drygt jobb och ingen av dem finns kvar. pappa ”tappade bort” sin..hrmpf och Lennart gav sin till sin fru och där någonstans tappades den bort…

 

-Så Maken, du som alltid klagar på allt vitt här hemma, vad tror du och chockrosa kakel i väggen i köket? Ska vi vara lite personliga och galna? Jag tror inte att dina strumpor ”clashar” sämre mot det…eller?

 

FullSizeRender

I en butik i Alvik, nära mitt arbetefinns en inredningsbutik. De har de ljuvligaste trycksakerna. Jag bara önskar att jag var nykär och kunde köpa dessa till min make…kanske champagne på fredagen och lite choklad? Det lindblomsgröna kortet skulle ju funka…

 

Ps. Om någon känner till en person, ett magasin, en bok där man får se något utöver detta räddhågsna, kan ni inte dela med er, för jag orkar inte med mer nu av samma vara…jag vill andas. Ds.

 

IMG_9182

Idag åt äldsta dottern och jag lunch i solen. Det var helt fantastiskt vackert väder. Hon bjöd! Tänk va??? Och vi avslutade med två kaffe och en whoopee. Karamelliserad kolaglass med havssalt mellan två chocolate chip kakor. Det var otroligt smarrigt men nästan omöjligt att intaga. Jag tappade halva och klämde ut all glass. Vi ägnade en god stund i att felanalysera den efterrätten. Vi kom fram till att något mindre glass i kombination med sprödare och mindre tjocka kakor hade varit mer lättätet. Fint förpackat var det också!

Funny girl

 

IMG_7723

Renfana tror jag, Boel, du vet väl? Och sen mer tistlar. Blå-gult dagen till ära!

Idag har jag varit mamma i 18 år. Min lilla unge föddes blå och livlös samma dag som jag och hennes pappa flyttade in i trädgårdsmästarvillan från 1912. Flytta och föda barn på samma dag!?! Hur i hela friden vi fick till det har jag ingen aning om, jag brukar gilla att planera men att hon skulle komma 18 dagar för sent, det var ju inte lätt att veta. Jag hann i alla fall bära en hel del kartonger innan det var dags.

De första veckorna i hennes liv satte sina spår i min kropp. Hon ville inte sova, äta däremot det ville hon gärna. Jag gick ned 28 kilo fram till Lucia….många andra mammor tittade på mig och tänkte nog att jag var lite annorlunda. Jag var inte med i någon mammagrupp, jag gick inga ”trevlighetspromenader” som avslutades med fika. Jag gick med paniken i blick och skyndade mig hem för att renovera på huset den lilla lilla stund min sötnos behagade sova.

 

IMG_7719

Min egenkomponerade bukett till dottern, som hon fick redan igår. Fira på en måndag passade illa.

 

IMG_7720

Här kan de väl vara fem och tre kanske? I klänningar jag köpte på NK-barn. De var så ljuvliga!

 

 

Nu är hon vuxen. Jag känner knappt igen henne….hon ser ut som jag får jag höra. Det ser jag inte. Hon ser ut som sig själv. Feminist blev hon också…hur gick det till?

Mina två äldsta döttrar tror att jag är kommunist-feminist. HUR är DET möjligt? Pappa tror detsamma. Jag är konservativ hävdar jag med en dåres envishet. Gillar inte etiketter förresten. Jag är JAG och jag väljer det bästa av alla världar.

Men lilla F, som arbetar idag. Hon har fått intre mindre än fyra jobberbjudanden denna sommar. Och får beröm. Hennes arbetsledare uppvaktade henne med dessert och tänt ljus på lunchen när jag var där. Det var mycket rörande för en gammal (eller jag menar…ung) mamma. Hon ska vara mambo ett tag till, det är bra tycker jag. 18 år är ingen ålder ändå…man kan inte allt fast man tror det. Jag trodde verkligen det. Sen började det komma räkningar. Vad gör man med dem? Hur länge håller mjölk? Varför möglar bröd osv osv. Att bo ensam är ingen lek.

Höstterminen närmar sig och hon ska läsa filosofi och matematik. DET är verkligen inte mina gener, efternamnet till trots. Jag är en ”doer”, hands on, inget abstrakt alls tack. Hennes far har siffror i skallen, jobbar med pengar. Men det gör ju jag med för all del, jag gör AV med pengar. På bra saker, fyndar. Hela tiden. Särskilt idag då F jobbar på Röda Korset och Inez på Stadsmissionen.

18 år av moderskap. Jag har fått lära mig av mina barn att jag är pinsam, skiljer ut mig från de flesta andra, är jobbig, tjatig och stenålders. För mig är det som komplimanger.

Men de verkar ändå suga åt sig lite av mitt ”bästa”. Det räcker för mig.

 

FullSizeRender

Jag hittade en underbar kappa i grönt ylletyg på Stadsmissionen idag, där ena dottern arbetar. Den satt perfekt, eller liiiite trång över ryggen. Jag försökte få båda döttrarna att prova och jag lovade köpa om den passade. 2500kr kan låta mycket för en gammal kappa, men vet ni vad snygg den var!!!!

 

Idag hörde jag Åsa Jinder på Sommar. Hon talade om att hon inte visat sina rädslor för sina barn, att hon skulle lära dem vara starka. Hon ångrade det.

Jag gnäller nog en del inför barnen. Om huvudvärk, stress, den värkande ryggen men nästan aldrig tror jag att jag pratat om mina rädslor.

Mina rädslor Kära barn, och särskilt Fanny då som är på väg ut i livet med full fart nu är: Att ni inte ska hitta någon att älska, någon som älskar er och tar hand om er tillbaka.

Jag är rädd att ni inte ska få barn, varför vet jag ej, jag är ju fertil för tre så kanske ni också borde vara det, men ändå. Man vet aldrig.  Men blir det så så blir det. Det finns så mycket barn i världen som behöver tas om hand.

Jag är rädd att ni väljer fel yrke och sen sitter där och undrar vad katten meningen med livet är.

Jag är rädd att ni flyttar långt bort, så jag inte kan svisha förbi när ni minst anar det och kolla att ni har mat i kylen och städat i vrårna.

Jag är rädd för att ni blir sjuka eller råkar ut för olyckor. Jag rädd för precis allt otäckt som kan hända en människa ska hända er.

Så även om jag kanske inte berättar att jag ständigt oroar mig för er, mina barn, så handlar en mammas liv egentligen BARA om oro över avkomman. Kanske det blir ännu värre när alla flyttat ut och man har noll koll???

MEN, jag litar på er. Ni är kloka, jag hoppas jag och er pappa lärt er det ni behöver kunna och att ni avstår från de värsta dumheterna (några har jag själv gjort dessvärre) och bara seglar vidare i livet så lyckliga som möjligt. Går ni på grund ska jag ro ut och hämta er. Och minst en gång i veckan MÅSTE ni komma och äta hos mig, gärna sova över också i era rum. För jag bygger för er, familjen, så att vi kan umgås resten av livet. Då ska jag vara mindre stressad, mindre öm i ryggen och mycket mycket gladare.

Jag älskar dig Fanny! Grattis!

FullSizeRender_2

Uppvaktad på jobbet. Panna cotta minsann! Kolla in fina duken! Make a wish!

FullSizeRender_3

Nu är jag väl pinsam som lägger upp den här bilden också….

FullSizeRender_1

En kopp vanligt kaffe, en gudomlig citronmarängpaj i fiket på Röda korset. Här kan man få en riktigt fin lunch för småpengar. Jag tog den bästa räkmackan på mycket länge för 55 kronor (extra bonus var att dottern gjort den) och detta efter för under hundringen. Östgötagatan 63 är adressen, spring dit!!!!

FullSizeRender_4

Här är hon! In action. Puss älskade dotter jag är så stolt över dig, inte förvånad, mer vad var det jag sade!;)

FullSizeRender

Sen när du kommer hem gumman ligger det ett paket och väntar. Jag vet, du har redan fått och du behöver ingenting men den liksom talade till mig…;) Puss igen! Och för alla andra som orkat med allt mammigt slisk här. Åhléns sommarrea är väl värd ett besök. Jag handlade fina barnkläder både till nu och nästa sommar, sängkläder, och en fin svampkniv!

 

Fulländad form

Skärmavbild 2015-07-08 kl. 21.28.18

Här Thomas Sandell igen, PS Vågö. Jag faller ofta för hans formgivning.

Design, det för ju tankarna till dyra vackra saker. Iallafall för mig men allt omkring oss utom naturen är ju faktiskt designat. Vattendelaren är om den är ”bra” eller ”dålig”. Det finns ett spanskt uttryck, ”sobre la gusta no hay nada escrito” dvs. över smaken finns inget skrivet. Så är det, det den ena gillar avskyr en annan. Ändå finns mig veterligt inga tunga designtidningar eller annat som visar vita spetsgardiner med lila satinbandsomtag…än. I alla ledande tidningar som behandlar inredning här hemma ser i princip allt likadant ut inom varje stilinriktning. Den skandinaviska stilen med vitt, trä, rena avskalade former dominerar här. I andra länder på kontinenten har de inte riktigt lika avskalat som vi, det är mer dekorerat men även där ser man det extremt minimalistiska och strama i stor utsträckning. Det verkar som om alla i branschen är överens om vad som är snygg och bra design. Ändå är det väldigt få som faktiskt har det så hemma. Det är som på IKEA, några väldigt väldesignade saker som kommer i alla magasinen, lyfts fram i inredningstidningar men sedan en överväldigande massa fula saker som iallafall inte jag vill ha hemma och som sannolikt inte blir några klassiker trots att de förmodligen säljer oerhört mycket bättre än till exempel PS och 365+.

Mina tankar om god formgivning och design grundar sig i att jag är sparsam, lite rörig och lat. Jag gillar när saker är vackra, praktiska, lätta att underhålla och gör mig glad på något sätt. Sparsamheten yttrar sig i att jag vill köpa saker som kommer hålla länge. God kvalitet och tidlös design blir då ekonomiskt. Gärna gamla klassiker från blocket. Rörigheten avhjälps med rena linjer och få färger. En reflektion över mina egna val är till exempel att jag gillar släta ytor. I kök till exempel är det ju vanligt med reliefer på köksluckor. Det skulle jag aldrig ha, jag tänker att där samlas smuts och damm som blir krångligt att få bort. Således har mina tre senaste kök varit högblanka och vita. Det kommer blir så även nästa gång med den avvikelsen att greppen blir i mässing. Jag har en liten inneboende barock designnemesis som ska få lite luft i nästa hus. I vanliga fall håller jag honom kort men nu ska jag göra ett undantag. Hade han fått bestämma helt själv skulle det krylla av sammet, svarvade bordsben i mahogny och guldbrokad här men det funkar verkligen inte. I nästa liv kanske.

När det kommer till mönster har jag svårt för de där jag snabbt ser upprepningar. Det ska vara stora rapporter eller samma precis hela tiden.

Det är de små detaljerna som avgör om jag gillar en möbel eller ej, en ful rundning på ett armstöd, fel vinkel på ett bordsben och så vidare . Gillar jag inte helheten blir det inget. Samma med kläder. Kompromisslöst är ordet.

Ni kan få några exempel på möbler, tyg och bruksföremål jag älskar och har hemma. Jonas Bohlin och Thomas Sandells serie Snö för Asplund. Den har jag sex delar av. De är ju väldigt enkla egentligen men träunderredet och det fina hålet för att öppna dem är exakt sådant som jag uppskattar. Det handtaget gör mig glad varje dag. Ett favorittyg är ett gråmelerat tyg från Åhléns i linne. Jag har det både som gardiner och som sänggavel. Åhléns säljer mycket fina tyger, det har de gjort länge. Sen är jag ju som alla designnördar helt såld på  Josef Franks tyger, Gröna fåglar och Loop bland annat men jag har också elefanttyget i dotterns vagn. Mitt senaste inköp var ett gäng bestick från 70-talet via Tradera. Jag hittade de första på Myrorna och föll för den enkla och tidlösa designen. det visade sig sedan att det var Boda Diné i design av Signe Persson Melin och jag har nu satt i sinnet att få fulla dussin. Jag har nog något år kvar till dessa inträffar men man kan ha tur. dessa fina bestick består av rostfritt och jakaranda. jag har i snitt betalat 26kr/del och det kan man jämföra med en liknande variant från IKEA (som jag också har) som kostar 12…Jag tycker det är helt motiverat att köpa begagnat idet läget, även om det tar lite tid. Det tråkiga med att ha min typ av smak är att det oftast sammanfaller med dyra ting, inte alltid, men ofta. Det har också visat sig att jag faller för design som inte så många andra gillar varför serierna inte blir så långlivade. Ett exempel på detta är en serie köksföremål, keramik, skärbrädor och annat från Boda Nova som hette Connect. Jag köpte på mig ganska många delar men innan jag hade hunnit köpa det jag tänkt utgick serien. Detta har hänt mig flera gånger och därför har jag lärt mig att inte vänta för länge om jag verkligen gillar något.

 

Skärmavbild 2015-07-08 kl. 21.29.03

En maskrosboll från IKEA. Jag har faktiskt tre stycken. Så mycket gillar jag den.

Mina fina nya loppade bestick. Dessa betalade jag två kronor styck för. Resten blev betydligt dyrare. En loppastallrik från Gustavsberg under. Den pryder min vägg ihop med mina andra Gustavsbergsfynd.

 

Skärmavbild 2015-07-08 kl. 21.29.18

Signe Persson Melin

 

Allt eftersom åren gått har jag blivit mer och mer sparsmakad vad gäller möbler. Jag har lite dåligt tålamod nästan, jag orkar inte med utsmyckningar som saknar funktion eller stör ögat. Vill jag ha färg eller utsmyckning blir det i form av utbytbara ting. Det blir både billigare och enklare så.