Sexbod för småbarnsföräldrar

En sådan här enkel konstruktion kanske inte är det sämsta? Men tänk på att du kan behöva dubbla utrymmet! Skärmdump från Bram Stokers Dracula.

Sextips för småbarnsföräldrar – hur man får till det.

Lider du av sexbrist eller finns det en annan vuxen som förväntar sig sex och klagar på bristen av densamma i ditt hushåll? Här är tipsen för dig!

Kort bakgrund: Barn kan suga musten ur dig. Markservice kan suga musten ur dig. Heltidsarbete kan suga musten ur sig och allt ovanstående i kombination SUGER MUSTEN (dvs LUSTEN) ur dig. Initialt kan en del snickrande behövas men när väl sexboden/tillhållet är färdigt kan ni lägga verktygslådan åt sidan. En sexbod kan ju vara bara 2x1m i golvyta eller så bygger man en ståbod. Den första kan ju eventuellt ersättas av en kista och då kan ju rollspel även blir ett naturligt inslag ”Me Dracula, you pale virgin….” typ!
Har man inte egen tomt kan en skrubb inredas, vinden eller ett källarförråd. Bara fantasin sätter gränser (och isolering och ventilation) Det hela ska vara ljud- och stönisolerat.

Förberedelser efter utöver själva sexboden:

Klocka er innan så ni vet att ni kommer hinna. Ni kan också blocka barn/et så ni vet att er tid stämmer överens med hur lång tid barnet kan vara utan er. detta kan ju tyvärr variera alltifrån 1 sek till 4h. I det senare fallet finns sannolikt inte behov för dessa tips.
Ha en ”Heta stolen” innan så ni vet vilka moment, grepp och tillbehör som är bombsäkra för respektive part.

Preppa barn:

Matade. Här finns inga regler utom att det ej ska gå att sätta i halsen lätt. Godis, helst choklad (som smälter om det hamnar fel), läsk, chips osv. Regeln är: Det finns inga regler
Nattade?
”Pottade”
Nybytta blöjor.
Film som är längre än er maxtid.
Om syskon finns, sätt barn som leker bra tillsammansska ihop, barn som ej leker bra ska leka isär med för åldern adekvat förströelse.

Här är allt du behöver:

Sexbod (när jag föreslog detta för maken mumlade han ”Världens minst använda hus….”)
Sex-survival-kit (allehanda material (som man säger i skidvärlden och då menar utrustning) som kan behövas i boden).enligt ovan som snabbar på akten och t.ex undanröjer behovet av förspel.
Easy access- tillbehör som ju ingår i punkten ovan undanröjer behov av förspel.
Säg ja även om du inte är jättesugen, se det som att ladda inför vinter, hibernering eller hamstring inför sämre tider!
Schema/turordning, dvs. vem som ”går” först.
Kodord/signal för nu kör vi eller helt enkelt, nu kör vi!

Hänsynsfullhet och att vara ett gott föredöme

Vi åkte till Kista för att handla lite specialsaker till ena dotterns födelsedag. Där hittade vi den här melonen bland annat. En hel var inte att tänka på, jag orkade knappt lyfta den.

Mellan 05.20 till 08.19 han jag fundera på (och utföra en del sysslor) ovanstående.

Jag vaknade av….Destination Ekerös ventilationssystem (och kanske det faktum att jag var kissnödig). Jag låg en stund och funderade på om det var värt att gå upp. Vanligen brukar mitt uppstigande, hur tyst det än utförs, medföra att alla andra också vaknar (kanske för at de ligger på mig?). Jag låg kvar och skrev en väldigt lång grej på FB apropå det värdelösa i att låta oempatiska läkare läsa trevlig litteratur för att bli mer inkännande. Sen bestämde jag mig för att jag hade bättre saker att göra med min semestertid. Som att iordningställa mitt arbetsrum till exempel.

Så då gjorde jag det. Eller jag började iallafall. För att få perfekt ordning behöver jag nog minst en veckas semester till i ensamhet. Jag bar in de saker som uppenbart är endast mina och på något sätt är arbetsrelaterat…. lite böcker om sömnad, garner, stickor, nålar, lera, trasiga barnkläder, symaskinen….och senare ska all inspirationsmaterial in samt bokföring. Jag hann väl kanske 1/10 av allt som ska göras innan jag insåg att tvätten legat för länge i maskinen. Jag började således plocka ur tvätten. Ena maskinens tvätt luktade lite suspekt…kanske den måste tvättas om. Jag hängde iallafall allt på tvättvindan, i solen.

Då började jag tänka på detta med att vara ett gott föredöme. Jag lever ju lite efter den devisen, följer lagar och regler, håller upp dörrar i affärer, visar vägen om någon frågar och är vänlig även mot de som är ”taggiga” i kontakten….. Jag gör mitt allra bästa, är hänsynsfull mot familjemedlemmar och känner inte riktigt att det smittar av sig. På min äldsta dotter märker jag att det nog ”tagit”. Hon har styrt upp ett hem, arbetar flitigt, pluggar och tar nu körkort. Hon plockar undan efter sig här hemma (numera) och diskar hjälpsamt efter middagen. Hon är inte till något som helst besvär. Det tog cirka 20 år av min och hennes tid att komma till den punkten.

Sedan några veckor har jag saknat bumullstussar i badrummet. Jag har tänkt att någon av tonårsdöttrarna varit i farten och det visade sig stämma när jag valde att gå på toa på nedre plan (för att inte störa alla sovare). Där låg hela förpackningen. Jag tänkte i mitt stilla sinne att det är ju märkvärdigt att man först gör slut på sina egna och sedan går och hämtar mina….inte så många man behöver tills man köpt nya egna utan man tar ALLA.

Medan jag satt där på toan funderade jag på NÄR man får tillbaka all hänsyn man visat andra. För barn verkar 20 år ju vara gränsen….men hur är det men adra som man inte fostrat själv? Jag har varit ihop med min make i snart tio år…..

Så här lång är jag. På betongstegen har jag målat med krita. Det gör att alla som går på dem bli blå om fötterna….det tycker jag är lite festligt. Att kasta grus på gräsmattan, lägga på trallen och ta in i huset är också kul. På det hela taget är allt kul som man inte ska göra. Och det konstiga är att mamma säger att barn inte gör som man säger utan som man själv gör……NO LOGIC AT ALL! Nej, det är inte öl vid min sida, det är Panaché en fransk specialitet. Det är hälften öl, hälften citronlemonad av något slag. 1% alkohol eller mindre och det är mina föräldrar som dricker. Jag använder den som kikare. Man ser så mycket bättre då, och grönt bli det också, magiskt!

Jag fattar att barn när de är små bara ska vara intresserade av sig själva, jag har inga som helst förhoppningar på att ska förstå annat än att man inte har ihjäl någon….

Jag fortsatte till tvätten. Där stod jag i solen och hängde upp andras kläder……jag funderade lite på vad som skulle hända om jag aldrig brydde mig om andras kläder, hur dyrt det skulle bli. Jag tar ALLTID hand om mina kläder för jag gillar dem, och barnens för de kan/förstår ej men andra vuxnas kläder……När ska någon vårda mina så som jag vårdar andras?

-Nej, Edgar, du ska inte ta ut kycklingarna. Snälla låt bli det. Vi kan ha dem inne. Tänk om katten tar dem, eller att de flyger iväg! -Mamma, titta den sitter på min axel!! (Så gör jag inte heller!).

Alla dessa uppmaningar att vara hänsynsfull, vara ett gott föredöme och så vidare….så tröttsamt. Kanske jag bara är desillusionerad för att jag och maken i princip hela semestern så här långt har byggt, målat och hållit på med hus och tomten? Jag har mestadels fått göra det jag alltid gör, tvätta, städa, handla och laga mat i och för sig fast hela tiden utan avbrott för att arbeta. Så JA jag kanske är lite trött. Men det måste göras för målet är ju att ha ett hem som INTE behöver tas om hand hela tiden.

Jag är också rätt irriterad på att ljudnivån från vägen är så hög och att det nu tillkommit en AC som inte låter en sova ens när klockan är fem på morgonen. Hur mycket AC kan ett tomt kontorshotell behöva liksom???

Jag älskar att gå i annorlunda affärer och kolla på matvaror, jag har ingen aning om vad det är men Jell-O verkar vara stort iallafall…. tre meter med knasig Jell-O men det tycker jag inte om.

Här ett exempel på vad som hände en kvart efter att jag varit och handlat. Två barn blir oberoende av varandra sugna påflingor med mjölk och river bokstavligen sönder förpackningarna. Ingen, jag lovar, har någonsin sett mig öppna ett flingpaket på detta sätt. INGEN! När ska förpackningsindustrin börja arbeta FÖR oss och inte emot? NÄR?

Nej, nu ska jag tänka glada tankar. Snart ska jag…..börja göra frukost åt barnen och sen plocka undan efter alla för maken ska ju ut och bygga….

Nästa år blir det charter…all inclusive, helt solo tror jag…..;) Eller Cecilia, du får följa med och så tar vi med oss en ”shit loda” med skönlitteratur som vi aldrig hunnit läsa så blir vi bättre människor på kuppen! ELLER…..så skriver vi en dödsvidrig kriminalroman om mammor som får spelet….

Kortversionen av min perfekta helg

Krossad. Jag tog upp med vår trevlige granne ämnet busskur av glas och värdet av att snart återgå till plåtversionen. För att undvika skattslösande. Han berättade då om en busskur på ön bortom vår, lite längre ut liksom. Där fanns det en i betong….. -Utmärkt, sa jag. -Den sprängdes, sa han. Häpp!

-Mamma!? (Tylla)

-Jag är törstig! (Edgar)

-Mamma?? (Tylla)

-Jag är Törstig!!! (Edgar)

-Jag är Törstig!!! (Samma barn som ovan)

-Jag är TÖRSTIG! (ja, samma igen)

-Jag är på toa! (jag som avhållit mig från att min vana trogen, svara vid första pipet och istället tänkte: Jag är på TOA, jag kan få vara det, de kan vänta).

-Hallååååå!?! Jag är TÖRSTIG! (E)

-Mamma????

-Mamma är inte här säger maken plötsligt och jag trillade nästan av toan.

-Mamma jag är törstig (säger Edgar som liksom inte bryr sig om informationen han just fått)

Knack, knack, knack.

-Hon är här inne, säger Tylla som tydligen lyssnar ändå.

Nu tänker jag: Fan man har knappt varit borta i 30 sekunder innan det uppstår total förvirring och kaos.

Maken rycker nu i handtaget, som för att kolla att han hade rätt. Och det hade han. JAG ÄR PÅ TOA!

När jag var färdig med det som skulle göras och rätt nöjd med att bara ropat två gånger och inte avbrutit mig. Korven kom ut, pulsen han gå ned och märkvärdigt nog löste sig alla problem. Edgar hittade köket, glasen och vattnet. Löste sitt problem själv alltså och Tylla kom på andra tankar (läs: hittade glass i frysen) och maken talade lugnt och sansat med barnen.

Maken skalar potatis till sig och barnen…..

Jag svär att jag kommer INTE sakna allt med småbarnstiden men helt klart skulle jag vilja ha mer av de goda stunderna och idag när jag skriver detta ägnade jag tre timmar av min och barnens vakna tid på en buss/till fots på väg till arbetet. Så kan jag inte ha det länge till.

Man vill liksom inte veta hur mycket papper hon fått i sig och vad det var för färgämne i själva glassen eller på förpackningen.

Hon fick en Frostklänning från NY. Den har inte lämnat hennes kropp. Den är orange framtill och brun nedtill. Hon klättrar i jordhögar, slabbar med glass och håller på men som vi alla vet, skitiga barn är lyckliga barn.

Jag pratade med en bekant (hemligt vem) som arbetar på FRA. Det framkom att det var total radiotystnad där (alltså DE lyssnar ju ordentligt på OSS, men på själva arbetsplatsen är det EXTREMT tyst och stilla, inga mobiler eller annat som kan användas i spionagesyfte får införas) och jag förstod på den här personen att det var….tomt. Ingen Fb, inget Instagram, inga pling hit och dit och samtal från folk man känner, NADA. Det kändes tomt var beskrivningen och jag tänkte genast…DÄR vill jag arbeta. I radiotystnad, utan kontakt med utanförvärlden. Tänk så effektiv man kan vara!!! Man går dit, gör sin grej och går hem när man är klar. Men det var inte helt uppenbart att avsaknad av mobiltelefoner var tidsbesparande. För man kan inte NÅ medarbetarna helt enkelt. Man måste GÅ till dem, ha möten och i värsta fall tillkalla en vaktmästare som letar upp vederbörande. Som en blandning av 70-talet och psykvården liksom. Och jag blev ännu mer säker på att DÄR vill jag arbeta.

Jag som försöker undkomma störljud på buss med för mycket kläder….

Man kunde bli uttråkad fick jag höra….inget att sysselsätta sig med….på jobbet???? VA? Men OM man gjort allt man ska och ska bara fylla ut tiden kanske man kan få gå hem? ELLER, man kan läsa en bok, skissa på en bok, fila sina naglar eller gå på toa?

Jag ser inga som helst besvär i att vara ostörd. Jag vill gärna ha mer av det och få betalt medans jag är det.

Här ett exempel på hur jag kan fördriva tid. Rita på hönshus….

Mina älsklingar just nu. Så fina!

Nu ska jag inte gnälla, jag ville bara ge en bild av hur olika man kan tänka om saker. Tid, tystnad, kvalitetstid osv…..För jag tänker att när jag åker med bussen så kan jag GÖRA saker men nej. Då stör pratiga kvinnor mig med sina höga röster och skratt. Idag någon som gapflabbade och ojade sig omvartannat ihop med en sjuk kompis som hon utlovade var inne på sista dygnet av feber, hon kunde sådant osv osv osv. Jag ville INTE höra. Jag vill slappna av, inte tvingas till öronproppar pga idiotsnack jag inte vill engagera mig i. Jag satte i hörlurarna (motvilligt) och lyssnade klart på Spanarna, hennes flabb störde ändå fast jag hade rött ljus på volymen. Hon steg av någonstans i Solna. Då dyker istället upp en ung man framför mig som småviskar…om saker som låter spännande och plötslig blir jag irriterad på att han pratar så lågt. Jag tar också av jackluvan för det började bli för varmt där inne och försökte verkligen lyssna och fatta vad allt rörde sig om. Men då steg en tonåring på som började snacka för högt med en kompis så jag gav upp och smsade med en kompis om dagens händelser tills batteriet tog slut.

Här sitter jag och försöker se avspänd och harmonisk ut…..

Direkt efter ett kalas på lördagen, innan parkouren fick Frank en godispåse. Han gav Tylla sin klubba, tuggummit tog han själv. Men man ska inte SLÄNGA saker…..och jag hade ingen lust att hålla i allt i en timme. På vägen hem somnade de båda i bilen och jag hoppades på några minuters lugn i hemmet när jag kom dit (innan nattjouren) men då hade E varit kreativ i sängen med akrylfärger som ni kanske sett…..

Och jag ska INTE redogöra för den konversationen för det är jag för pryd för men kanske kanske det kommer senare. Men det som utspelade sig idag gav mig mod att erkänna att jag faktiskt bajsar då och då, något som jag tvekade länge inför att skriva….Jag trodde ett tag att Kungen och Abborna inte gick på toa alls. (Detta var mycket länge sedan).

Jag brukar använda handskar av sjukhustyp när jag grejar i jorden. De hade hon på sig större delen av dagen, såååå bra passform. Bästa passformen (somTrum skulle sagt).

När söndagen var över kände jag för att göra som Patsy……

 

Det blev rätt bra till slut. Vi kanske klarar detta innan månaden är slut, eller jag….

Vy från insidan. Det ger som Ylva så riktigt påpekade ett ORDNAT intryck, och det är DET alla barn i världen önskar sig! Och fred på jorden!

Ps. Något måste göras åt Trump. Jag hörde nämligen på radion att man i ett pressat inrikespolitiskt läge (sagt upp FBI-chef som utreder en och sen hotas) kan försöka göra en avledande utrikespolitisk manöver (typ bomba Nordkorea) och då sitter vi alla i skiten skulle jag tro. Och nu har väl JAG fått FRAs ögon på mig ändå….och det är helt OK för om ni ”hör” mig, jag bor nära, jag kan många saker meeeeeeen kanske hålla käft inte är min starkaste sida……kanske jag kan sortera papper i arkiven?!? Ds.

 

Våren, ljuset, andningen

IMG_7996

Alltså självhushållande ekobonde ÄR ju mitt egentliga kall men jag har det rätt bra här på berget. Notera mitt fina förkläde, det heter Barbro efter en kompis (hon har döpt en bricka efter mig) och jag har gjort mönstret HELT SJÄLV! I bakgrunden min fantastiska öppna spis som jag kämpat så hårt för. Men jag känner mig lite självhushällande ändå när jag bär in veden jag huggit själv av trädet vi fällt när vi byggde huset. Tomatplantorna driver jag upp under växtlampan jag köpte i helgen….

Nu är jag lugn. Jag hann med allt och jag känner hopp om livet. Lite hänger det ihop med ljuset, solen sken idag men också att Försäkringskassan ringde mig och berättade att man kan vara sjukskriven i förebyggande syfte. WHAT? Det ska jag läsa på! Så bra. Eller så kan man gå ned i tid på eget bevåg…..och inte låta andra betala….Men iallafall bra tänkt! För när ens vardag består av att stå ut och bita ihop trots att man har så ont att varje steg känns som det sista man tar, då behöver man höra sådant. Och idag hörde jag att en politiker med inriktning sjukvård skulle kolla på hur vårdens personal mår….öhhhh snacka om yrvaket, men ändå. Baby steps.

Jag svängde förbi systemet, det vankas tjejmiddag. En psykiater, en psyksyrra och en psych wannabe….då måste man testa vinet INNAN! Och jag kommer därför ge er ett VINTIPS!

Jag gillar vitt, ekigt, smörjet och vanilj. Då ska man köpa Spring Villages chardonnay! 70 kronor och i PET-flaska, väger ingenting! Bra för ryggen, plånboken OCH naturen (pga inga tunga transporter) minus på långväga men jag lovar er, delar ni min smak på vin, köp detta. Till S och L, nu vet ni, jag är redo. Jag kanske somnar innan 21 men då får ni fortsätta festen utan mig och dricker jag för mycket vet ni vad ni ska göra. Framstupa sidoläge och krampar jag…ja….så skönt att ha rätt sällskap när man har ”spritfest”. (och med spritfest menar jag två olika vita viner och en bubblig rosé, väldigt ansvarsfullt!) (Vill ni ha mer tjejer får ni ta med eget!).

 

FullSizeRender

Så himla gott alltså, och jag är INTE SPONSRAD, JAG BARA ÄÄÄÄLSKAR DET ÄNDÅ! En kompis till mig sa, drick fint vin på onsdagen ihop med falukorven…det förgyller vardagen. Men detta är ju så billigt att det inte ens behöver skinna en! En kronoa i pant dock, från Kalifornien, det är väl enda minuset egentligen. Både pga transport men mest pga Trump. Snart får vi väl se lappar på exportvaror därifrån med en ursäkt….

 

IMG_7991

Det har kliat i fingrarna en längre tid att ta tag i leran igen, det var några år sedan nu, kan ni tänka er att jag sålt keramik på Skansenbutiken och DesignTorget?!? Här ska det bli fåglar till påsk!

Kram och kram och kram.

Lite trött bara…

img_5812

Jag avundas INTE den här kvinnan men hon fascinerar mig. Jag älskar också kläderna och färgerna….ibland undrar jag hur det skulle bli om man bröt normen och började gå i långa vida kjolar, fläta håret med blomkransar och bara vara egensinnig. Det finns en kod för bisarr klädsel, visste ni det? Den är väl ganska kopplad till vilket land man befinner sig i för jag tycker att de flesta tiggerskor runt om mig klär sig lite så som FK. Kanske man skulle tas för en tiggare om man började gå runt så här…?

På radion: Man ska forska på katters mjauande, kan det finnas dialekter….orka bry sig. Sen Meny i P1 om hur chipspåsens ljud påverkar matupplevelsen. Sen om trångboddas situation, hur ett barn ska kunna studera inneboende när ljuset släcks vid sju för att lillasyskonet ska kunna sova…..och jag blev fan förbannad av att tiggaren sa: Hola! till mig vid butiken.

Jag är lite trött bara…funderar på…allt….och nu tänker jag sova, kompensera för senaste årens störda sömn, för tunga börda och alla jävla måsten hela tiden. Orka lyfta locket till datorn liksom……Den känslan en dag som denna när man ska till akuten för kvällspasset.

img_5821

Utan barnen i nästan en hel vecka….inte roligt, de är ju själva meningen med mitt liv. Och så vill han byta namn…till Sune. Jag tycker det är så sorgligt att ett annat barn sagt något om Edgars namn, som jag valt med sådan omsorg, och så vill han plötsligt byta. Tänk vad många försupna saker som kan skada så utan att killen kanske ens menade något. Jag googlade hans namn, inte så många bär det, och Tylla, hon är precis ensam om sitt. Jag är mycket nöjd med mitt påfund kan jag intyga. Få se hur länge hon kan acceptera att inte vara lik någon annan. Jag å min sida bär sveriges vanligaste kvinnonamn. 105000 personer drygt heter Anna i Sverige. Bra jobbat morsan! Och min bror har det femte vanligaste namnet, inte undra på att vi försöker vara excentriska! Freud igen där känner jag…..

img_5822

Matkassar glömda i hallen. på väg mot källaren för att hämta en sopsäck så att snickaren kunde städa upp såg jag detta. Då beslöt jag att låta snickaren ta hand om sitt så tar jag hand om VÅRT.

img_5823

Jag har irriterat mig länge på att maken inte skruvar på korkar mm. Idag tog jag steget och avskaffade skruvkorken. det gäller att vara proaktiv om man ska leva mitt liv. Man måste ha mycket pengar också för det blir dyrare så här. Och jag lägger all skuld på maken och han snusar dessutom. drar ner mig i träsket liksom. Jag räknar nu varje krona i sekunder, min dyrbara tid.

img_5824

Den är på väg upp, ser nu allt emballage som behöver en soppåse? Det får ligga, det är inte mitt skräp kanske…? Nu ska jag själv lägga mig, på uppladdning.

God natt

Ingentinget

img_4065

Solen är full och jag skiner. På väg hem och äntligen har jag hittat mina solbrillor!

Tre dygn sedan sista loggen. Känns som ett halvår. Så blir det när hjärnan är upptagen med annat. I detta fall har det berott på att jag bytt till kirurgi, stått på operationer och varit fortsatt hängig och sjuk. Men på väg hem från arbetet föll bitarna på plats. Det jag samlat på mig under veckan fann sin röda tråd i och med Spanarna. Det var lite blandat, Post Nord, ingenting och urkoppling som gav mig en gnista.

Jag känner ett stort behov av ingenting just nu. Bara vara. Och det är svårt när man hela tiden håller på att lära sig nya saker och rutiner. Jag vill koppla bort mig från nyheterna, vila hjärnan och samtidigt finna någon slags framåtdriv, mening.

I torsdags var vi på Kulturskolan där vi bor för första gången. Det var violin i ett rum, en blåsorkester i en annan och så sonens musikmix i en tredje lokal. Ett sammelsurium av ljud. Jag hade tagit med mig datorn för att skriva men fann liksom inte rätt inspo. Telefonen är ju i tusen bitar så den lockar inte just nu och ffa har jag saknat den gudomliga inspirationen till roligheter. I rummet där jag satt väntade ytterligare fem föräldrar, alla djupt försjunkna i sina telefoner. Då kände jag ett starkt behov av att göra tvärt emot. Jag lade ned allt tekniskt och började skriva ned mina tankar med en blyertspenna på ett vitt papper som låg framme. Det var spridda tankar men ljudet av pennan mot pappret gav mig ro. Jag försökte skriva snyggt och jämnt och med pregnanta meningar. Ljudet lugnade mig lite. Jag kände att jag övade mig i skrivstil lite.

img_4061

Vår utsikt på morgonkvisten. Älskar den!

När jag klottrat klart satt jag och betraktade de övriga och lokalen. Den ovanligt fula och spartanska lokalen som var ganska så trivsam trots detta.

Jag ska jobba på att vara mindre telefonberoende framöver. Vad jag däremot ska öva på är att vara här och nu. För när man går en utbildning lever man lite ”i väntan på” att utbildningen ska ta slut. Det är kanske OK när man inte har småbarn…som det är nu vill jag ju vara med lite och önskar att tiden kunde gå lite långsammare.

Att arbeta nära väldigt sjuka personer ger en ju lite perspektiv, man blir livrädd helt enkelt. Ena dagen ”frisk” andra dagen har man ett slutdatum…..måste vara fullständigt fruktansvärt. Ibland känns det som om sjukhuskläderna man bär är barriären mot sjukdomar. Så är det ju inte men man gör sig hinder och murar så att man ska slippa drabbas av dödsångest själv.

Nu är jag så trött att jag storknar.

img_4067

Mäh! Måste gå till Sandra igen med håret ser jag…

img_4068

Maken badar barnen, jag vill bada maken…länge…under ytan. Gaaaaah! Jag vill ha städhjälp. Det står överst på listan av saker jag ska ordna så fort huset är i ordning och jag har mer än 250kr/h i lön. Annars får jag göra det själv.

img_4066

Enda barnet på förskolan som inte hade med sig ett gosedjur var ju såklart min unge. Men de löste det på ett bra sätt tycker jag!

Vi kanske hörs imorgon…..

112 – Vad har inträffat?

 

 

IMG_9910

Här sitter jag och glor på Mellot i skumbelysningen.

Så ungefär har min dag (mitt liv) sett ut. Vi är nyinflyttade med flyttkartoner överallt, slipdamm, sopsäckar med kläder och varktyg och skräp överallt. Maken åkte för att plocka ihop det sista i hyrhuset.

-Mamma, Edgar slåss! (Frank som just snott Edgars spark).

-Näe, det var du! (Edgar som just slagit Frank).

-Men hörrni, kan ni inte försöka leka IHOP? (jag som har en målbild i stil med Bullerbyn ungefär).

Lugnt i tre sekunder, jag fortsätter vika sängkläder.

-Uäääääää! Dumma dej, dumma, Rank! (Tylla som blivit påkörd av Frank på Edgars cykel).

-Men Frank, du kan väl inte köra på lillasyster? Kan du inte sparka i korridoren? (Jag som inte bara har en målbild utan även försöker vara konstruktiv).

Jag lunkar tillbaka till sängkläderna, hinner vika ett örngott.

-Mamma, vad blir det till lunch? (ospecificerad tonåring för husfridens skull. De kan nämligen läsa…)

-Öh, jag hade tänkt varma mackor….?

-Mäh! Jag är ju vegetarian! Jag äter inte kött! Eller ägg, eller OST! (Nybliven vegetarian av ospecifierad sort som då och då äter kyckling om det kniper).

-Men åh, älskling, det hade jag glömt. När blev du det? (Jag som på riktigt hade glömt detta då det fluktuerar lite vilken sorts vegetarianism/veganism/livsåskådning som är flavour of the day).

-Men åhhh, mamma, du bryr dig verkligen INTE om mig, jag kunde lika gärna DÖÖÖÖÖÖÖÖ! (Totalt uppgiven ej namngiven tonåring med en dramatisk ådra).

-Men lilla älskling, jag glömde, det är lite mycket nu. (Samtidigt får jag en pilatesboll i huvudet kastat av en uttråkad 6-åring).

Jag låste in bollen, rättade till den i övrigt oklanderliga coiffuren, och fortsatte att…vad fan höll jag på med?

 

I jakten på AT fick jag ofta frågan: -Hur ska du orka med jourerna på akuten? Arbeta hela natten? Du som har så många barn, kommer du fixa detta?

Jag svarade ofta: Jag vilar mig på jobbet. Aldrig har detta varit mer sant. Nu i upptakten inför den förhatliga Mellon satt jag på MEDICIN fucking AKUTEN och VILADE mig inför den stundande schlagerattacken ihop med övertända kultingar och tonårsmaffian. Maken skulle jag också få hantera för han hatar mellot på ALLVAR

IMG_9896

Håret. HÅÅÅÅRET!!!

Positiva tankar

IMG_9499

Just DO IT!

God morgon alla härliga människor! Den är lördagen den sista april. KUNGEN FYLLER ÅÅÅÅÅR! Åh vad härligt! Jag bara ääääälskar födelsedagar, särskilt om det är någon jag inte känner, aldrig har träffat eller så. Meeeen vet ni vad? Vi bor grannar!! Ja, det är helt sant, vi bor bara några hundra meter ifrån varandra. Vi har samma smak på boställe tydligen! Och det blir bättre, jag bor i hans HUUUUS! JO, helt sant, vi hyr ett radhus (arbetarbostad mer) i andra hand av honom. Så himla läckert! Vi har natur och allt! Solnedgång till och med! Jag ser just på soluppgången också! Wow, lucky me!

Jag vaknade härligt tidigt, innan halv sex faktiskt. Såååå himla skönt! Jag tänker att det är kroppens sätt att säga till mig: Anna, nu är du klar med det här, du ska UPP! För du har en HÄRLIG dag framför dig, fylld av supernajs grejer att göra. CARPE DIEM!

Och jag carpade diemen, jag blev liksom lite tvungen, hade tänkt vända mig om för att kyssa min härlige make god morgon men slog skallen i hans armbåge och ändrade mig lite.. Ha ha ha han är såååå himla härlig som vill ligga nära hela tiden. Älsk på den liksom!

Jag bara äääälskar att vi fått en helg tillsammans. Vi är såååå värda det. Och jag ska låta den vackre unge mannen sova, han har verkligen gjort sig förtjänt av det. Så himla trött är han. Det är därför han behöver vila sig i HEEEEEELA sängen.

IMG_9494

Märkligt att summan av ens areal i sängen är konstant.

Jag smög upp, tog min yogamatta för att riktigt hälsa solen välkommen, stängde alla dörrar och drog för gardiner så att det blev mörkt nog för maken att fortsätta vila sig.

Jag läste lite härliga smoothiesrecept, en inredningsblogg och sen funderade jag lite på att göra en frääääsch rawfood sallad och en energiboost juice till min och maken till lunch (läs pizza).

IMG_9500

Vi ser alltid till att ha riktigt mycket härlig C-vitaminboost hemma, jag blir så mycket piggare och starkare av det, barnen med. Ekologiskt och närodlat såklart! Speciellt bananen, citronen, vindruvorna och plommonet.

Såååååå, nu är jag så klar med rotlåset, jag har skrivit en lista på attgörasaker i min superhärliga anteckningsbok med fjäderpennan nu och om bara några minuter ska jag gå en 5 mils powerwalk, nu kan följa mig på Runkeeper!

Sååååå mycket energi! Hela den här dagen ska präglas av mindfullness. Jag ska vara NÄRVARANDE i varje steg av slipandet, packandet, städandet och eventuellt bärandet av tunga saker. Jag ska avsluta med ett varmt bad i vårt fantastiska nya badrum. Kanske ett glas bubbel får avsluta dagen (läs jag kommer antagligen drunkna full innan tolvslaget).

 

Så tlingeliiiing på er, nu ska jag ut och plantera om pelargonerna, Mårbacka såklart!

Livet som försvann

FullSizeRender

Ena sekunden är han som ett lamm, ber om ursäkt och bjuder på jordgubbar. Sen stretar han emot, vandrar iväg och bråkar med brorsan. Kort därefter kommer han och har gjort O´Boy till mig, det finaste han kan bjuda på och frågar om jag ”är glad på honom nu”. Men älskade pojke, jag tycker alltid om dig, du bara gör mig utmattad och galen emellanåt, är det svårt att förstå? (svar ja, det kan han såklart inte förstå utan tror säkert att jag vill ge bort honom till grannarna då och då). Jag tröstar mig med att jag alltid försäkrar dem om att jag älskar dem och ber alltid om ursäkt om jag varit dum eller orättvis, jag försöker förklara vad som gick fel osv osv osv tills tungan nästan faller ur.

Vi har en tung period just nu. Pojkarna krånglar. Dels med oss, dels med varandra. Det är en sann utmaning att curla för dem dessutom då det är helt oväntade saker som kan få dem att brisera.

Läggningen är värst. Jag förstår att det kan vara den galna boendesituationen som gör detta, jag fattarm det är mitt fel och tungt är det. Jag anklagar vår säljare och mäklaren som inte redovisat öppet vilka svårigheter som var kopplade till tomten. Jag är också rätt så förbannad på kommunen som vägrar svara på mail. Planen var ursprungligen att vi skulle flyttat in i augusti. AUGUSTI!!!! Hallå!!

Jag funderar på vad vi gör för fel. Vi har försökt ALLT inklusive de sämre varianterna att skrika, bråka, muta och hota så att de ska lugna sig och somna. Jag förstår hur dumt det är och att det sannolikt har motsatt effekt men efter år av krångel kring sömnen orkar vi inte vara kloka och sansade föräldrar alltid. Det är som en naturlag. Mina ögon svider och jag känner hur jag håller på att falla i sömn. Killarna blir piggare och piggare. Jag läste en lång stund för dem en bok som de själva valt men det verkar som sömnpiller på mig och uppåttjack för dem.

På väg hem från skola och förskola däremot somnar de ofta. Jag har faktiskt försökt få till att minstigen ska sova på vilan men han vill inte för ingen annan sover. Och där tar det liksom stopp. Helt uppenbart orkar de inte från åtta till halv fem. Och vi klarar inte att de somnar fem och sedan vaknar vid två på natten… Ett omöjligt läge. Det gör mig så bedrövad att all tid som skulle kunna gå till att göra något på egen hand eller ihop med maken bara fylls av tjafs och frustration. Så onödigt. Och för varje läggning som går åt helvete låser det sig antagligen mer för de små barnen och min och makens stubin krymper. Varför kan inte barn bara sova? Och om de nu är trötta så de kroknar innan fem, varför kan de inte sova 15 timmar? Jag har så många frågor kring detta men har aldrig fått några bra svar. Det enda jag kan tänka mig är att vi har konstruerat ett samhälle som inte är så barnvänligt. Det kommer att slå hårt tillbaka på oss är jag rädd.

IMG_9355

Hur avslappnad som helst…mamman tar sig för pannan och börjar blogga, då somnar de båda på under en minut. Analys: Det ÄR mig det är fel på. Jag kan inte lägga barn. Tio minuter för interference! UT med dig i båset kvinna!!!!

Nu praktiserar jag metoden: strunta i ungarna så de somnar och som vanligt fungerar det….är det verkligen så enkelt? Att barn inte ska ha så jävla mycket uppmärksamhet….VA? Kan det vara så?

Maken fick äta kall mat, jag avstår helt. Matlusten är helt väck. jag vill ha chips. Och lakrits och en kopp te. Te är bra på det sättet att det känns helt nyttigt. Den perfekta balanseringen av chips och smågodis. Jag får se om jag kan lura iväg maken på ett köpuppdrag. Nu gör han kökstjänst. Jag delegerade helt rättvist det till honom. Han såg nog hur jag slokade för han protesterade inte (så mycket).

Jag gläder mig åt att kanske MP får nya ledare. Meeeeen oroar mig också av samma anledning. Jag tror tyvärr nämligen att de hade valt de de trodde var bäst…eller kanske det inte är så det funkar? Man kanske väljer den som är mest makthungrig och exhibitionistisk, för de brukar ju ta sig högt upp i makthierarkier….stavas det ens så. Jag hoppas det för jag orkar inte googla och jag har aldrig skrivit det förr. Juholt känns som en sommarbris i jämförelse. Jag skrev på min Fb att Nalin pekgul skulle kunna ersätta dem alla. Hon har allt! Hon är kvinna (det borde väl egentligen räcka?), hon är praktiserade muslim men låter inte religion fördunkla synsättet, hon har erfarenhet av förtryck och arbetar som sjuksköterska. den perfekta statsministern sålunda. Som har ett ÄKTA arbete och vet något om något. Dessutom kan man inte dra rasistkortet mot henne eller för den delen något pkkulturkort. Hon är demokratisk och klok. Jag gillar henne skarpt fast jag är på andra sidan så att säga. Dessutom kanske hon skulle kunna locka ut alla ilamister ur sina gömmen så vi kunde resonera lite med dem. Nättroll har hon ju dragit till sig så det räcker och hot mot en statsminister skulle nog väcka SÄPOs uppmärksamhet ordentligt om de inte redan har koll på henne…

Oj, jag skulle ju sluta. Nu slutar jag. SLUT!

IMG_9344

Arbetsdagen inleddes iallafall med detta. Medveten närvaro. Ett sätt att lära de med myror i brallan att fokusera och varva ned, skärma av från omvärlden och finna lugnet. Första gången jag testade var det mest magen jag fokuserade på som jag skrev, och att försöka förstå hur metoden funkar. Nu slappnade jag istället av och låg och funderade på allt som jag behövde göra under dagen. Kanske det inte var helt rätt men det flöt på bra idag (fram till sänggåendet) och jag tänker att detta vore ett bra sätt för vem som helst att starta upp arbetsdagen på. Jag tror att det skulle löna sig i längden faktiskt. Inte minst inom skola vård och omsorg där de största psykiska belastningarna finns. MEN det var väl en ekonomiskt helt oförsvarlig odé! Vi ska tänka kortsiktigt och PRODUCERA för tusan, producera vård…är det ens möjligt?