Varför gör jag det här?

IMG_7624

Jag var i stan igår, Östermalm närmare bestämt. Jag inledde med att åka för långt, ta fel tunnelbana tillbaka och sen virra runt lite åt fel håll. Det var uteslutande gpsens fel för jag hade kunnat hitta utan, bara jag kopplat på hjärnan. Här lite chokladklubbor från Vetekatten i den provisoriska saluhallen.

Det går väl att bara leva på, vakna, lämna barn, arbeta, laga mat, lägga barn, ge maken en godnattpuss och sen blogga lite…eller skriva och kanske drömma om framtiden.

Jag får ofta höra att jag ska fokusera, bita ihop, kämpa på och en hel del kring vad jag INTE ska göra….som att blogga, skriva och planera nya upptåg. Det är lite som döden för mig, att stå stilla, knyta näven i fickan och inte göra något.

Jag tänker ofta på meningen, nyttan med saker. Det kanske blir så när man har väldigt lite tid, då måste man prioritera och Luthersk som man är bör saker ha en högre nytta. Inte högre i någon gudomlig mening utan mer syfta framåt, uppåt eller vara sparsamt på något sätt.

Jag har brottats med mitt behov av att tillverka saker, driva butik och förse världen mer mer prylar som den sannerligen inte behöver men igår träffade jag en person som verkligen tänkt på detta och inte ser något fult i det. Det var väldigt skönt. För man kan sälja saker som man inte direkt BEHÖVER och ändå göra det på ett bra sätt, som syftar framåt, ökar medvetenhet och är hållbart. Det känns väl bra? Det gör det för mig iallafall och jag kände mig lättare om hjärtat efter vårt möte och det blir mer om detta framöver. Det är inte så ofta man träffar en person som delar i princip alla ens egna värderingar och som sett ”ljuset” så där…..Nu låter jag kanske för flummig och fanatisk men jag tror ni känner igen känslan, den när man förstår varandra och det bubblar i en.

Ni ska få veta mer sedan, det lovar jag men nu ska jag ta hand om en dageneftermake som sovit till halv tio medan jag handdiskat alla glasen från vår härliga middag med gamla och lite nyare vänner som verkade ”klicka” jättebra. Jag känner att värdinnan i mig vaknat till liv igen. Jag orkar bjuda in igen utan att stressa upp mig och för en gångs skull var jag PÅKLÄDD när gästerna kom!

Skärmavbild 2017-01-21 kl. 09.32.01

Den här bar jag igår med ett guldskärp från Filippa K runt midjan. Visst är den vacker, kolla manschetterna, de ska vikas upp men jag gillar när de är nedfällda också. Den är redan en favorit och finns som klänning också. KWOSHARE kommer den ifrån. De har rea nu på förra säsongens kläder. Förra året köpte jag velourbyxor och tre toppar där. Byxorna sliter jag ordentligt på just nu. Jag provade också den fantastiska pälsen jag visade tidigare, den vita. Hade jag lite pengar över skulle den varit min nu. Den satt som en smäck och var så vacker i verkligheten.

 

IMG_7622

Jag är helt klart i stan väldigt sällan. Detta bygge hade helt gått mig förbi men ska tydligen stå kvar minst ett år från nu…Det var fint där inne.

 

IMG_7621

Jag med det galet frissiga håret en makalös päls av mink och get. Återvunnen päls konstfullt ihopsytt.

 

IMG_7637

Här i min nya skjorta, jag bara måste gå en fotokurs! Här är håret mindre frissigt iallafall….

 

IMG_7636

Jag använder sällan bordsduk, jag tycker det är krångligt med dukar. de ska strykas, tvättas och passa ihop med säsong osv osv osv. Jag tycker att mina mönstrade tallrikar räcker som dekoration, och ljusstakarna.

 

 

 

Resumé

Som ni vet var jag på galej igår. Det hade jag förberett mig på länge. Kläder, hår, smycken (makens kläder och skor), tal, möhippa och SKOR har oroat. Igår blev så här:

Lämna landsbygden där vi har älg inpå knuten (se bild) vid halv elva.

Parkera bil vid Brommaplan.

Blixtsmsa en kompis som var stand in på bröllopet då en av de bjudna gästerna tyvärr blev plötsligt sjuk.

11.07 Knacka på hos frisören som ju såklart inte var där eftersom vi sagt 11.30.

11.08 Leta upp fik för att fördriva tid och förhindra frostskador.

Köpa kaffe och ojäst bulle samt inmundiga detta innan 11.25.

11.30 Min kompis från förr (mellanstadiet) är en av stans bästa frisörer. Hon skulle fixa mitt hår och sminka mig. Jag hade med ALLT i sminkväg som jag äger. Det kanske låter mycket men allt ryms i en högst ordinär necessär (som då inte ens blir sprängfull) Därtill  partykläder, skor, presenter, tal på rulle. S började med att färga och tona. Vi tog det lugnt. S blev hungrig och darrig…behövde lunch. Då frågade hon när jag måste vara på plats på Operaterrassen…..?

-14. Sa jag lite släpigt.

-WHAT????? Hur ska vi hinna?

-Gulp. Med emfas.

-Jag kan jobba snabbt, vi får ösa på! sa S, varpå hon satte mig i ”hårbastun” och jag sminkade mig i 50 graders värme samtidigt som jag kände hur pulsen steg. Jag förbannade mig själv som inte sett till att ha mer marginal. Det skulle inte funka att ta tuben nu ifrån S:t Eriksplan insåg jag….jisses.

S klippte, stylade och jag fixade mig så gott jag kunde.

13.27 klart! Nu jävlar liksom.

Jag kom till Operaterrassen ganska precis klockan två. Jag bytte skor och festen var ett faktum. Vinglande på minst 10cm höga klackar och iklädd hellång för att inte säga släpande slimmad klänning tog jag mig upp två tappor med stöd av maken. Champagne och mingel.

IMG_5811

Väldigt lågt skuren rygg. Min man tycker det är det finaste på mig. Då gör jag mig till för honom såklart! Skorna klämde jag ned mig i för att imponera på div. stilikoner….

IMG_5792

Jag drack väldigt lite igår, jag var orolig inför talet och en eventuell huvudvärk dagen därpå.

IMG_5804

Väldigt vassa klackar där med!

Tänk om man hade fortsatt med baletten!!! Jag älskar ju detta. Rosa siden, men HUR ONT KAN DET GÖRA?????

Det var en viss fördröjning….men jag stod rakryggad i mina plågsamma skor och kände hur tårna domnade av. Men vad fasiken, jag kände mig strålande fin. Och fick höra det också (av några jag känner, det var liksom inte stående ovationer så som kring bruden men ändå!!!). Hur som helst, vigseln gick av stapeln och sedan skulle middagen serveras vid 18. Dvs en ganska lång stund senare. Den tiden hade jag fått höra skulle fyllas med en guidning på kungliga operan. Fantastiskt (i lågskor)!

Guiden var snabb som en vessla (han var dansare tydligen) och försvann uppför trapporna, jag hade tänkt byta skor inför detta men hann inte med. Gästerna försökte följa operaguiden och jag skojar inte när jag säger att jag tror att vi tog oss fem trappor upp i rasande fart. Jag började fnissa lite, jag misstänkte att detta var brudens hämnd på mig för mina ansträngningar på möhippan….att hon tänkte att vi skulle skickas iväg på irrfärder bland operans tusen (ja det stämmer) rum medan hon lugnt satt i bekväm fåtölj och sipprade champagne….

När vi nått högst upp visade det sig att vi faktiskt gått fel. Guiden var på en helt annan plats och vi fick retirera och landade i en danssal med sluttande golv. Där fick vi veta en massa saker om huset, dansarnas vardag och slutligen inta fem olika positioner, göra lite balettövningar och känna oss som elefanter. Jag tog av skorna trots att jag var rädd att aldrig få på dem igen.

IMG_5833

Fjärde från höger står jag och vinglar, 4 graders lutning kanske inte låter så mycket men det fiffar en meter i höjd i salen. Det beror på att man behövde skapa perspektiv på scen. Alla kulisser är gjorda efter detta mått och jag antar att det försvårar betydligt för dansarna. Men vad gör man inte för konsten???

IMG_5909

Även om man är på guidad tur måste man väl få uppdatera på Instagram? Jag bombade med hela 24 bilder under kvällen. Det hade kunnat vara många fler men jag behärskade mig.

Efter att turen var avslutad lite mer väntan och mer champagne. Jag började på allvar oroa mig för att inte härda ut till dansen. Jag älskar ju att dansa och det var en känd DJ (fast eg mer känd för att vara musikkritiker än kanske att DJ:a?) så jag hade tänkt vara mitt på golvet fram på småtimmarna.

Middagen avlöpte väl, det var roliga tal (tur, jag var lite orolig att det skulle vara fint och artigt. Då hade jag sett ut som en galen småbarnsmorsa från en knivförort) och sist ut var jag. Så nervös och på darrande ben, balanserandes i de skyhöga klackarna rev jag av mitt tal. Smärtan var dödande.

Kort efter att taffeln var bruten stack jag ned i garderoben och bytte till vinterkängor. Då blev klänningen på tok för lång och jag fick lyfta den med ena handen för att inte snurra in mig i den och ramla omkull. Av den anledningen var jag ganska lite på dansgolvet. Det var rent ut sagt farligt.

Idag läste jag Ebbas blogg, Ebba om klackar hon hade sagt att hon skulle skriva om höga jävla klackar, det kom upp på möhippan. Och hon har nu lovat sina fötter att 7,5 cm är det mesta de ska behöva stå ut med. Jag vill också skriva under på det efter 8-9 timmar i mina svarta Tigerskor meeeen…..skorna var ju så fina och NU kanske jag äntligen gått in dem?

Vi får väl se, jag har liksom aldrig varit en klacktjej, jag är av den uppfattningen att kläder och skor ska vara bekväma, så att man SER bekväm ut och där har ju E en poäng, det är något av förtryck över att kvinnor inte ska kunna springa eller överhuvudtaget röra sig obehindrat för att se riktigt snygga ut, för jag TYCKER att det är snyggt, om det ser bekvämt ut!

Jag skrev om klackskor förut, det kan ni läsa här Kungliga fötter

IMG_5787

I foajén innan allt började. Hööööga klackar!

 

IMG_5876

Vi kom till vårt hotell rum sent och drog ifrån alla gardiner. Stockholm är mäktigt måste jag säga! Det var väl värt de där extra slantarna för att få utsikt åt två vädersträck men morgonrockarna hann vi aldrig med att använda.

IMG_5897

Samma vy i morgonljus.

IMG_5889

Frukost på hotell är ju alltid underbart men just idag var jag inte så sugen, jag ville hem och maken blev trött. Jag saknade också marmelad och sylt….men en jäkla massa frön och flingor från Saltå kvarn fanns. De ska väl inte börja tvinga en att bli nyttig jämt????

IMG_5885

Efter frukosten gick vi upp på rummet igen. Jag ville passa på att ta det lite piano och se på Staden i lugn och ro.

IMG_5900

Hej då fina hotellet, det tar nog ett tag innan vi ses igen. Men att vara mitt i smeten är väldigt roligt.

 

Fest!

image

Jag är snyggast från baksidan. Dotterns fina klänning från Marlene Birger.

Idag händer det grejer! En av mina barndomsväninnor gifter sig, helt i svart! Klockan är 10 och jag är redan förbi av trötthet….nu mot la stada för en make over. Vill ni följa min dag? Gör det på Instagram: vardagbyanna kalasbilder med vimmel kan tänkas dyka upp!;)

Maken ser ut som en 007-agent! Han har knutit flugan själv till och med.

Födelsedag

FullSizeRender

Hortensia, en favorit som jag oftast har ihjäl…inte som i Frankrike där jag har planterat kring huset. De är snart kvinnohöga och blå! Dottern hade handlat en sydfransk kolatårta med hela hasselnötter och kroknat. makalöst god, och snygg jag åt lite av den till frukost imorse.

Nu kommer det jag skulle skrivit igår. Om hur min fantastiska familj totalt överraskade mig och jag blev ordentligt firad.

Just nu är barnen sjuka (två av sex men ändå) och jag vabar. Det är i sanning ingen lek. Jag ska nog ägna ett helt inlägg bara åt detta men nu ska jag koncentrera mig på min firning.

Dagen började med kaos. Två sjuka och jag fick vara hemma med dem. Jag hade miljarders saker att göra som då frös inne. Bland detta ingick att träna. Jag köpte sex tillfällen hos en sjukgymnast till mig själv i present och de övningar jag skulle göra har gjorts tre gånger av 14 möjliga….Att cykla till jobbet ingick också så jag ligger med andra ord efter. Jag hade tänkt att likt Fiftyfitandfuckingfabulous göra mig till en helt ny människa innan det är dags att dö. Men se så enkelt ska det inte vara.

Jag har nu visserligen slitit ont med tidiga morgnar, sena kvällar och ständiga uppvak men inget av detta gör att värken försvinner. Endast riktig träning hjälper mot det. Slutgnällt.

Dagen förlöpte helt ordinärt, maken noterade ej min födelsedag. Tre ringde/sms:ade varav en var min mamma som skrev: Grattis vi ses ikväll….Jag läser numera bara första meningen i all korrespondens varför jag ej noterade att vi skulle ses senare på kvällen. Därför blev jag vid 19-tiden väldigt överraskad där jag låg i ena dotterns rum för att natta en annan överbygg dotter…Sång, tårta, blommor, rosévin och macarons!!! Det kan liksom inte bli bättre.

IMG_9491

Chokladcylindern slök Frank utan krumbukter hel!

De stannade inte så länge och det är också en bra sak med mina föräldrar, de har saker att göra hela tiden, mest pappa då som har ”bokföring”….jag ska inte närmare gå in på detta men jag anar att han ej har fullständig ordning på sina papper, annars fattar jag inte hur mycket tid detta kan ta.

Nåväl. Jag blev otroligt överraskad och glad.

 

IMG_9492

Min dotter Alva som är 14 snart, född 21/9 (höll på att bli 11/9-01 av bara chocken!) hade gjort vanilj-choklad-cognacsmacarons, om inte hon blir generalsekreterare för FN bli hon säkert konditor på ett fashionabelt ställe i Paris, eller proffsmålis! Oändliga möjligheter för den tjejen (och alla andra barn också såklart men kolla in vilka fina!!)

 

Jag gillar inte att stå i centrum (hör och häpna, inte på detta sätt iallafall varför jag ej har födelsedagen angiven på fb bl.a, jag tycker däremot om att de som uppvaktar en har lagt på minnet vad jag gillar…)

Jag hörde någonstans att en person uppskattar de saker som de själva ger…det blir ju lite paradoxalt då om man inte kan uppvakta med saker som föremålet för uppvaktningen gillar….. Men vill man uppvakta mig funkar:

Pengar (att köpa det jag gillar)

Kakor med kola, choklad, nötter citron och hallon.

Macarons i ovan nämnda smaker.

Fruktbuskar/träd

Mat/dryck och andra förbrukningsvaror, samt övernattningar av alla de slag

En resa till NY när jag fyller 46 skulle inte sitta fel heller, då vill jag ha med tjejgänget, ni vet vilka ni är! (Maken får gärna följa med och bära!)

Tack min familj för att ni kom ihåg mig, jag var lite orolig där ett tag maken…det hade du med all säkerhet fått äta upp den 6/4!!!!

A

 

Idag, en nästan vanlig dag

IMG_6764

Solnedgång över Lovö

 

Vi hade ett måste idag (trodde jag). Det visade sig vara två, men det löste sig.

Måste nummer ett var att åka till Orminge för att titta på köksluckor. Inför detta hade jag gjort en skiss på det blivande köket och tanken var att vi skulle ha bestämt oss för vilka stommar vi skulle köpa från IKEA. 

När vi ändå var söder om stan skulle vi åka till barnens farfar med fru och bada. Maken hade packat väskan med verktyg inför detta, svärfar ska nämligen bygga ut sin altan.

När vi anlände till snickeriet utbröt ett mindre kaos. Barnen rände runt, lyssnade inte och jag blev plötsligt överbefälhavare i stormtrupperna och beordrade ALLA att gå ut. Jag hade innerligt velat ha maken med mig i detta men det var ogörligt. (Fast egentligen vill jag inte alls ha med honom i beslutsfattandet här, jag bara låtsas för att han ska vara mild och lugn.)

Vi kom dit med en tydlig plan, ett vitt kök med gulliga grepp. Men som den vane försäljare han var visade han även upp lite annat smått och gott….bland annat en skiva obehandlad valnötsfanér. Och då ändrades allt, igen. För detta var nästan identiskt med min orginalplan den som hänger på den bortglömda moodboarden. 

Maken kom in några gånger och fick saker uppvisat för sig. Jag bad honom visa upp skissen…den som vi glömt hemma…men han hade fått den mailad av mig och den räckte gott för snickaren. I och med att vi nu var tillbaka på träspåret så passade inte bänskivan och diskhon vi tänkt. Inte heller en vit diskmaskin skulle funka. Nu blir det integrerat, tyvärr.

Vi tackade för oss, lovade att maila EXAKT vad vi ville ha och bad honom räkna på en bänkskiva i massiv valnöt samt sockellådor också. Vi kommer behöva allt utrymme som finns att tillgå. Vi ska nämligen inte ha några väggskåp.

När vi satte oss i bilen igen blev det lite lugnare, då mindes maken att verktygsväskan var kvar i vårt hem, 6 mil bort eller så. Vi bestämde oss för att åka tillbaka, köksmötet hade gått så fort ändå. Barnen är som bäst fastspända ändå, det verkar de tycka själva med..

IMG_6724

Havet, vågskvalp, nedvarvning.

 

Vi packade om hemma och begav oss mot Ingarö. Där var det full sol och vi tog oss mot Östersjöns strand. Det blåste ganska kallt och vi stannade inte länge men havet, det gör mig alltid lugn. Jag fick till och med några minuter för mig själv att ligga ned och blunda. Det kan låta fånigt men för mig är det sällsynt och mycket uppskattat. Tylla kurade ihop sig vid min sida en stund och det var väldigt kärt.

 

IMG_6740

Barn mår bra av att arbeta, punkt!

IMG_6746

Den här lilla var inte till så mycket hjälp men hon höll sig väldigt lugn, en lång stund, av att leka i den nygrävda jorden. Tvättmaskinen är världens bästa uppfinning. Det tycker Hans Rosling med!

 

 

När vi återvände till sommarhuset (där farfar med fru bor) tog sig maken för att gräva upp hela den plätt som han far annars skulle grävt upp. Jag konstaterade att maken gärna kroppsarbetar om det inte är på order från någon han är gift med. Detta ska användas EMOT honom vid ett väl valt tillfälle. Jag ska bara klura ut hur jag ska få honom att tro att det är han som valt att uträtta arbetet….Det räcker inte med att ha de skarpaste argumenten, man måste vara listig på ett helt annat sätt här.

När vi sitter där som bäst kommer jag på att ”herregud, vi ska hämta en femtonåring vid Brommaplan”. Vi fick göra en hastig sorti. Alla tar barn somnade på stubinen när de spändes fast för att åka hem (jag är något på spåret här känner jag). Vi gasade på (lagligt men bestämt) västerut. Ganska nära vår destination kom jag plötsligt på att vi skulle få hemleverans från Coop. Men ”herreguuuud”. Mer gas (fast såklart inom lagens gränser). Det trista med att jag inte har ett närminne längre är att saker blir så hastigt påkomna. vanligen packar jag resväskan fjorton dagar innan jag reser, nu blir det mer av att jag stoppar en tandborste i bakfickan och bestämmer mig för att inhandla nödvändigheter på plats…typ.

Redan igår var det panik när jag insåg att Coopmaten skulle komma på förmiddagen, det ändrade maken. Så rimligen kunde ju han som bokade om kunnat minnas detta, men SÅ funkar det inte här. Hustrun, alfahonan, hon ska klara ALLT och vara befälhavare över trupperna. detta trots vidbrändhet och att hon numera beter sig som en Sydafrikansk confusion hen (mamma har sett dem, de har noll koll på något och ser ut som höns som tagit amfetamin, förmodligen heter de Guinea Fowl, hur som helst de ser ut som en sketch ur Monty Python.)

Detta ska jag också vända emot honom såklart, vid ett väl valt tillfälle.

IMG_6762

Här tvättar Edgar marken. Med vatten på sprayburk. Jag vet, totalt galet men ibland får man göra totalt galna saker också, bara man får vara ifred en stund!

 

Två minuter över fem ringer Coop. De undrar om de har kommit rätt, de står vid grinden. Då blev jag mycket orolig för någon grind har vi inte. Då läste han upp ett regnummer jag kände igen lite vagt, jo, det är nog vårt hus.

IMG_6767

Här bort vi alltså nu, hopträngda på mindre än en tredjedel av ytan vi är vana vid. Dubbla priset är det också…men vi trivs faktiskt. Socialen hade nog haft ett och annat att säga om detta…eller inte. Klarar man sig själv får man bo hur jävla trångt som helst.

 

IMG_6748

Tylla stortrivs, hon går barfota mest hela tiden, skor vill hon ha inomhus. Att göra som alla andra är inte riktigt hennes grej.

 

 

Så. allt bockades av, inte riktigt så det var tänkt och nu sitter jag och lyssnar på vågskvalp från Gotland. Frank bad om detta. Han ”snapplar av” av detta. Mycket bra tips för alla er som misslyckats med allt. Vågor is da shit!

FullSizeRender

Rosa socker in the make. Frank blev mycket besviken av att höra att det var karamellfärg och inte blod i sockret. Hans favorit djur är varulv by the way. Det har han skrivit i sin sommarläxa till skolan…och lite annat galet men jag låter honom hållas. Kanske vi får samtal från skolkuratorn? Eller sånt finns väl inte längre, det var på den gamla goda tiden när det fanns kurator, sköterska och läroböcker i skolan…

 

Nu när jag skrivit klart ska jag lägga den slutliga handen vid Brysselkexen som jag hållit på med i snart två timmar med avbrott för diverse panikutryckningar. De ska bara skäras, sockras och gräddas. Ni får se resultatet på Instagram senare! Vardagbyanna heter jag där. Eller egethushalle eller 10barnihop, lite olika inriktning men all me!

FullSizeRender_1

Så här fint blir 1 dl socker ihop med 1 krm hushållsfärg.

       Ciao!