Vissa dagar

Just när jag satt mig för att dricka mitt morgonkaffe och pusta ut såg jag detta…..

Jag vaknade på fredagen med halsont. En hel arbetsdag kämpade jag mig igenom och när jag kom hem var jag väldigt väldigt trött. Efter maten (korv med bröd) lade jag mig i sängen och somnade. Tanken var att bara vila benen en liten stund men jag somnade stenhårt fullt påklädd. Jag vaknade halv fem på morgonen av värk och att hela sängen var överfull. Jag gick upp, klädde om till nattkläder, tog två alvedon och gick och lade mig i Edgars säng istället. Jag somnade om direkt och väcktes av att Edgar återigen kom för att sova med mig. Jag tror han sov en stund med mig men vaknade och tröttnade på mig. Nästa gång jag vaknade var halv tio. då hade jag nog sovit 13 timmar…..vad är det om? Övertrött? Sjuk eller på allvar SJUK?

När jag väl kom ur sängen var det ju strålande väder. Jag fick en argattack på maken pga hans knasiga sätt att hantera sina kläder och den anordning han gjort i sovrummet med nån förbannad tv-mojäng. Casting? Nån sak som är nästan som AppleTV fast billigare…helt ärligt, jag fattar ingenting av detta och på allvar tycker han att jag ska lära mig att styra detta från min iPhone! Han har liksom inte lärt sig någonting om mig de senaste 10 åren….jag tar inte in mer saker nu som inte är analoga, NADA, ZIP, NOLL!!!

Jag blir så glad av den här tapetern OCH mina Mårbackapelarginer.

Jag fotade hela eländet så ni kan få se magnituden av galenskapen och det betyder INTE att jag hatar honom och att vårt äktenskap är dysfunktionellt, bara att vi är fruktansvärt olika och att allt jag tycker är bra är precis helt fel för honom och totalt poänglöst.

Ja, jag tror att ord är överflödiga här. Men man kunde säga: Finn fem (eller fler) fel…

Buntband. Sååååå praktiskt! Till ALLT!

Så fin komposition, total harmoni.

Och så alla dessa man slängt i sitt liv. Men jag undrar om någon annan än jag någonsin gjort det…för jag tycker att det alltid är jag som hittar dem men aldrig tar loss dem…äter ju inte överdrivna mängder bröd liksom….

Jag tog mig ned till tvättrummet och där fick jag ytterligare ett vredesgenombrott. Denna gång på en tonåring. Jag minns nämligen att det sista jag sade innan tvättningen var -Allt med vitt i är vittvätt! och fick ett slött: -Jag veeeeeeeet, döh! till svar.

Båda tvättmaskinerna var fulla. Ena med ljusa färger och vitt. Den var tvättad. Den andra med mörka färger och vitt, den hade fått i sig tvättmedel såg jag men ej satts igång…tur det.

Jag satt där på gliet i tvättstugan och djupandades en stund. Jag kunde nämligen inte skrika på ansvarigt barn men funderade lite över livet och hur i helvete jag ska få någon ordning på allt här. Jag tycker ändå att jag har försökt. Många sätt, olika anslag och mått av vrede. Tydligen finns inget sätt att lära någon något här hemma. Dystert. Och då är ju såklart det grundläggande feltänket att JAG sitter inne med alla svar. Som att vit tvätt ska hållas vit…osv.

Jag tänkte först att jag får skriva en lapp som jag sätter upp på väggen i tvättrummet. På den skulle det stå:

  1. All textil som har något vitt i sig räknas som VITTVÄTT även om en annan färg förekommer
  2. Töm fickor innan tvätt och om det låter ”klonk” eller rasslar när man kastar in plagget i tvättmaskinen, ta ut och vittja!
  3. Tvättmedel finns i två sorter, den för VIT tvätt eller FÄRGAD tvätt. Den det står vit på hör ihop med vittvätten osv.
  4. Man ska gärna trycka igång maskinen när man lagt i tvätt, hällt i tvättmedel och stängt luckan. När man sedan har satt igång det hela är det bra att försöka minnas detta så att man också kan tömma den innan allt luktar mögel!
  5. Tvätta inte alla möjliga material i samma tvätt. Det finns olika fibrer nämligen som tål värme och centrifugerna dåligt. Exempel på detta är siden och ull.
  6. Vissa saker som efter tvätt ska strykas behöver inte torktumlas, de hängs på torkställning. Exempel på DETTA är: Köksanddukar, skjortor, örngott, mammas fina ylletröjor som tvättades med ylleprogrammet och SIDEN.

När jag hade tänkt ut hela den här listan blev jag arg igen och tänkte att lappen endast skulle innehålla TÄNKT TILL NU!

Så de skulle leta efter tvättråden och göra RÄTT! Den lappen sitter inte där ännu för jag har inte haft tid. Solen sken ju som bekant så jag tog en promenix med killarna, delade ut kalasinbjudningar till några pojkar och lapar till bullerutsatta grannar i närheten om att de kunde kontakta mig eller min granne för att vi ska få den snöbollen i rullning…..sen lät jag hönsen spatsera och sprätta i trädgården under det att jag planterade om lite. Ett fikon hamnade i ”dödsgropen” som maken kallar det för allt jag hittills planterat där har dött men den här gången tror jag det ska gå bra. Fikon är tåliga.

Grannarna har så fin stenläggning fram till huset. Jag vill ha något liknande.

 

Blandad kompott av ”dödsgropen” min citronverbena som ska få flytta in och de två minsta hönsen som kom till oss en dag gamla.

Lagning av älsklingsbrallor. Det gör jag GÄRNA! Lite senare på dagen lagade jag en trasig täckjackas innerficka och gjorde en extra, bara för att skoja till det lite…;)

Enkel men god lunch idag.

 

Så många dB är det precis vid vägen. vi bor ovan den och utan något bullerskydd på stora delar av tomten…det ska vi ändra på nu hade vi tänkt!

Ser nu hur högt vårt hus ligger!!! Jag gillar att se vårt hus från olika vinklar. Då får jag en känsla för hur det tar sig ut liksom. Jag är lite kär idet!

Ja, det var väl i stort min dag…jag hade tänkt skriva lite om telefonhyfs och swishkaos men det får bli en annan dag. Jag tycker det räcker nu.

Maken var på begravning och lilla T fick följa med för hon har histat lite. Hon hade varit knäpptyst och skött sig exemplariskt tydligen. Men innan de kom iväg var det tydligen kaos för hon kom med det ena galna klädförslaget efter det andra som inte riktigt passade ihop med dagens allvar. Till slut en Molotröja och en grafitgrå tyllkjöv och stickade tights. Värdigt tycker jag och jag gillar tanken av barn på begravningar. Det gör allt mindre tungt och de ska också skolas in i detta att människor dör och man håller ceremonier kring det för att sluta cirklarna och gå vidare på ett bra sätt. När mina äldstas gammelmormor gick bort tog vi alla avsked av henne i hennes eget hem och egna säng. En judisk (och kanske andra kulturers tradition) som jag tycker är mycket bra och naturlig. Inget av barnen reagerade knasigt på det. Hon låg där i sin säng, vi kom in, sa några ord och tog/pussade och klappade på henne. Mer sådant tycker jag. Döden ska inte gömmas undan, den ska vara en naturlig del av livet.

Jag körde en liten rensardag idag. Nu ska allt gammalt ut och jag har redan planer för nästa bok och en inspirationslåda för den som kanske kommer efter…så många roliga planer jag får till bara jag får lite sömn och sol.

 

Ha det!

A

Pil till våren

Maken tycker att jag är galen. Han har missförstått mig helt. Jag tyckte ändå att jag förklarat en hel del… Han trodde levande staket som bildade en grön växtvägg men jag vill ha en liggande för vindskydd och för att kunna stänga hönsen ute. I mars-april ska detta ordnas.

 

Jag gillar att jobba lite pö om pö i vardagen. Dels för att ryggen inte tål så mycket mer än så men också för att då märks det inte så mycket vad man gör och man får lite betänketid emellan. Här har jag flyttat jordgubbar och smultron som stod där nya ingången ska vara.

Hönsen har fått en lite större hönsgård. Jag vill så gärna att kycklingarna ska gå ut men de vill inte riktigt. Sedan igår har vi kopplat på värmen nattetid. Det blev inget ägg idag men förhoppningsvis ett imorgon då. Bygget gjordes på överblivet material och lite från grannens hus. De ska ha vindskydd, lite tak och i helgen blir det ett sandbad också under taket.

När man bygger med restvirke blir det inte alltid 100 procent men det har också sin charm.

Stora trafiksvårigheter imorse…jag längtar till nya stället, då ska det ta 37 min att åka, mer tid med barnen och så får jag åka båt två gånger om dagen som möjliggör total avkoppling i 10 minuter. Jag ska tänka ut vad dessa minuter ska ägnas åt…..

Jag försöker plugga på små stunder på jobbet. Här triagering på skadeplats. Viktigt att välja var resurserna ska läggas men det kändes hårt att ”lägga filten ” över den 40-åriga kvinnan…..

Och så lite KOL på det…forcerad expiratorisk volym…..peax expiratory flow..LADA, B-2-stimulerare och LABA….

 

När man arbetar heltid, pluggar på lediga stunder och försöker sälja in sin bok om hur man håller sig i balans då hjälper det INTE att kommunen struntar i ens boendemiljö. Hälsofarligt är vad det är att tillåta bostäder utan att se till att det finns tillräckligt bullerskydd. Men nu är det skickat vidare en överklagan för det fula sk staketet och bullret är nästa anhalt…..

 

Både Törnrosa och Jessie svimmade av när det såg makens samlade hög med ”skrammel”…..

 

Den här tidningen blev alltför kortlivad. Ecoqueen. Jag skulle gärna plocka upp den bollen och driva ett magasin för kvinnor. Helt fritt från face news och reklam om dyr antirynkkräm, hälsopreparat mm. Däremot skulle jag kunna skriva om var du hittar bästa vintagemodet, inredningsdetaljer från stadsmissionen, hur du odlar din hälsosamma grönkål och styr upp en trädgård. Och som Carlsson förlag så fint tryckt på sina tygväskor. Det som inte trycks på papper är förlorat.

 

Jag är ju inte så mycket för spetsunderkläder men jag tycker bilden är vacker. Jag gillar inte spets alls egentligen om den inte läggs ovanpå ett annat tyg eller över ens ansikte som ett flor…

Utmattning det nya svarta

Här en beskuren bild från boken som Louise Winblad gjort Så här ser jag ut när jag bloggar nu på morgonen.

Idag när jag skulle skiva av mig var två killar vakna, de minsta. Tylla och maken sov…. minstingarna liksom. Jag bad barnen att sänka respektive volym men fann att öronproppar var den rätta melodin….

Vi hade tänkt att ta med nya spelet på middagen igår men…jag tog presenterna och maten. Maken skulle ta spelet och se till att barnen lämnade huset….så nej, det blev inte brädspel. Lika bra det!

Jo, jag hade ju utlovat ett inlägg om arbets”livet” och en reflektion från min mor.
Jag har senaste haft MINST sex (kanske fler) patienter som jag försökt få över på den hälsosamma sidan. Den där arbetsinsats står i jämvikt med återhämtning…..en hade hört halva budskapet, att använda lunchen till avslappning/motion. Den personen hade planerat promenader runt sjön på lunchen med samtidiga medarbetarsamtal….jag höll i mig hårt och sa att det var halv poäng för promenaden men avdrag för att försöka vara MER effektiv. Men det kommer så smått där tror jag….vi arbetar sakta mot målet.
Sen några (varav inga har tid eller lust att bli sjukskrivna för allt smör i Småland) som är så stressade i rummet att MIN puls går upp……de kommer få komma tillbaka jag ska göra mitt yttersta för att de ska slippa komma närmare väggen.
Igår efter vår trevliga middag kollade jag flödet på Instagram…då såg jag ytterligare en känd (fast för mig okänd) person som talar ut om sin utmattning. Och jag tänker att detta är helt sjukt. Ska ALLA bli utmattade eller? Jag förstår mycket väl att man ibland får för mycket att göra, särskilt som frilans eller person ”i ropet” men det är ju uppenbart helt ohållbart.

Jag är orimligt stolt över taket som jag har anlagt på hönshuset. Maken tycker att det är fånigt för han har ju gjort resten…men utan miginga höns! Så jag vann!

Varje morgon när jag tar bilen en timme två kommuner bort känner jag att det skriker i kroppen, jag vill något annat. Nu har jag inget val. Jag måste bli klar med detta annars drar det ut i oändligheten, jag måste ta nästa steg. jag kan heller inte flytta från stan sälja villan och leva upp pengars. Jag kan inte bosätta mig i Norrlands inland och bli självhushållare och bo med lammungar och katter. Barnen skulle inte bli glada, jag kan inte rycka upp dem med rötterna en gång till. Men vore jag ENSAM så är det exakt vad jag skulle göra. Krympa världen.

Ser ni vilket fantastiskt läge!!! Vatten är magiskt och jag skulle vilja ha ett liknande såklart. Men nöjer mig med vatten på lite längre håll. Då slipper jag oroa mig för drunkning….jag satt lite som på nålar igår innan barnen bestämde sig för att gå in.

Men man kan göra vissa saker som håller en borta från konsumtion som gör att man måste arbeta mer. Man kan avstå statusjakten och bli lite lugnare, man måste inte ha ett bra jobb för att duga. Jag vet en filosof som skrev böcker….han arbetare som spärrvakt för att ha råd att leva och SEN levde han. Läste och skrev på jobbet….det ni!

Och sen var det det som min mamma fnurrade på….

I den soffan mös jag igår. Barnen lekte exemplariskt och två somnade i soffan på övervåningen innan nio. De blir bra trötta av en heldag på skolan alltså….

Det fanns inget bra sätt att fota den magiska utsikten, motljus eller helsvart blev det. Här en kompromiss. Tänk er VATTEN bakom mig!

Vad var det då min mamma klämde ur sig? Jo hon sa att hon tyckte det var fullständigt onödigt att barn börjar skolan vid åtta. Jag håller helt med. Nio skulle passa bättre. Och de skulle kunna gå själva såklart, föräldrarna skulle kunna åka tidigare till arbetet och komma hem senare och en massa andra trix för att man ska slippa vara så fruktansvärt trött och just i mitt fall behöva gå upp tio i sex för att hinna till jobbet tio i åtta. Men allt bygger då på att vi har flexibilitet i systemet…och det finns ju inte. Vi är fastlåsta (alla som inte har superflexibla arbeten osv osv) vid 8-5-principen och jag har så svårt för detta. Jag ringde mamma lite senare på förmiddagen för att höra hur hon tänkt kring det där med senare start på dagen och det visade sig att det var baserat på forskning på tonåringar. De ska inte börja använda hjärnan så tidigt….

Jag ska avsluta med något positivt. Jag älskar att åka skidor. Jag har inte åkt utför på 10 år…och som en blixt från klar himmel fick vi erbjudande om en skidresa som inte var snuskigt dyr. Jag tackade ja utan att blinka. I efterhand kom jag på att man måste ha semester…två stycken…och att jag inte ens börjat på mitt nya arbete. Men jag slängde iväg ett mail och vet ni vad!? Jag älskar min nye chef. Jag fick svaret att det skulle nog gå bra, han mailade vidare och den personen sa detsamma. Mailet avslutades med” de får helt enkelt klara sig utan oss två den veckan!” och SÅ ska en chef vara! En sån som man vill bjuda hem på middag!!!!!
Champagne till ALLA!!!

Hej på er!

Tillägg på förekommen anledning lite senare idag…

Jo, jag fick en kommentar här om att man inte kan ge trovärdiga råd till folk i en bok om man inte är helt perfekt själv. Och så lite om att jag har ett förfärligt äktenskap och allmänt kaos här….till den personen kan jag bara säga. Sist jag träffade Sveriges stilguru nummer ett hande hon en fläck på kappan….och det går också bra. Man behöver inte alltid leva som man lär och det har jag aldrig påstått. Vad jag däremot har lyckats med är att göra mig själv frisk från total sjukskrivning, fått ett eftertraktat arbete på 100%, skrivit en bok, flyttat två gånger och byggt en hus efter att jag var utmattad. Så något kan jag om att resa mig ur askan och elden. Och som jag påpekat många gånger tidigare. Jag överdriver vissa saker för dramatikens skull och ni som följer mig väldigt noga vet nog hurdan jag är vid det här laget. Utan glädje klarar man inte att prestera något, jag har väldigt mycket kärlek omkring mig och ser mig som lyckligt lottad. Tycker man att man blir nedstämd av att läsa min blogg tycker jag bestämt att man ska sluta med det. NU!

 

Jo, sedan jag skrev imorse har jag och maken byggt till hönsgården med en vind och nederbördsskyddad hörna inför vintern. Vi fick restmaterial av grannarna. Då slipper de åka till sopstationen och vi slipper åka och handla. Älskar små projekt ihop med maken, vi jobbar bra ihop sida vid sida i regnet.

Bokmässan och jag

Här står jag i montern framför bilden av min bok!

Hur ska man sammanfatta den här helgen? Vi överlevde!? Mamma körde ned med mig i fredags, montermingel och sen ut på stan. Vinden rev i oss men vi skulle inte långt.

Det blåste en hel del kan man säga. Jag fick hålla i håret!

På vägen ned blev det Mc Donalds. Jureskogs Texas är vääääldigt god!

Vi hade fått tips om Sjöbaren som låg nära hotellet så dit begav vi oss till fots. Fantastisk mat, bra service och inte skinnade vände vi hemåt i god tid för att kunna sova ut ordentligt.

På lördagen hade jag några ”måsten” dels ett inbokat möte och sedan signering av boken. Jag såg så fruktansvärt mycket folk jag kände igen att jag blev helt yr. Många jag inte vet namnet på fast jag nog borde. Det som imponerade mest på mig var nog ändå hockeystjärnorna….Salming och Lidström….jag vet, sucker!

Första kvällen åt vi här. Fantastiskt bra mat och inte svindyrt. Lagom dyrt. Gott och snyggt!

Väldigt god och klassisk mat. Toast skagen, Black and white med bea och sen créme brylé. Avslutningsvis en Irish coffee men det blev fööör varmt där inne. Fast efter att Oldsbergs sidekick hade lämnat blev det iallafall liiiite lugnare;).

Sen var det ju såklart nazidemonstrationen och den mindre organiserade motdemonstrationen…..sammafattningsvis blir man rätt sorgsen av alla dessa vilsna själar som nog inte mår så bra och som i avsaknad av kärlek vill väcka avsky och i denna avsky finna sammanhang i den egna gruppen.

Ett uppslag ur boken Sagor om natten av Kitty Crowther. Barnen älskade den. Särskilt när jag sa Dååååång dåååååång…. Fantastiska illustrationer och härlig suggestiv text.

Jag hade inte tänkt att köpa någon bok egentligen, det var så rörigt på mässan, det tog fram till söndagen innan jag ens lärde mig hitta till Ordberoendes monter. Men sista dagen gav jag mig ut på lite utflykt, jag tog mig mot barnböckerna och se där hittade jag en bok jag inte kunde motstå så den fick följa med hem. Mamma köpte några riktigt fina noveller från Novellix, men det ska jag inte avslöja så mycket om….det finns de som läser och kanske ska få….de kommer bli såååå glada!

I ett hörn av mässan var det trädgårdstema, där trivdes jag allra bäst. Hade jag endast varit besökare skulle jag stannat där! Bara här fanns lite känsla bakom montrarna. Formexlikt liksom.

Från torsdag till söndag vid 15 hade jag huvudvärk men det blev inte det bestående minnet av mässan. Jag vet inte vad som kommer att bli det riktigt…kanske de underbart goda middagarna ute på stan, demonstrationerna, mötena…eller bara en skön mix av allt. Och Annika, jag är fortfarande helt tagen av att du tog av din tid för att komma och träffa mig IRL, TACK!

Demonstranter och poliser i en explosiv blandning när vi käkade lunch ute….

 

Hos Carlsson bokförlag fanns en bok om Josef Frank…så otroligt fin. Jag ska nog önska mig den till jul. STOR var den, och med hans mönster runtom.

 

Jag tittade i tre olika montrar där tryckerier höll till. Jag har en plan…..

 

Så här ser Börje Salming ut när han dricker vatten….

 

Hotellet var som hotell är mest…men inte så välstädat. De kompenserade oss för den stinkande toaletten. Vi fick bubbel och choklad. Men helt ärligt. Vad kan vara mer lättstädat än ett hotellrum? Inte en enda pryl att plocka och ändå helt tjockt med damm längs alla lister…nä, det var inte full pott där. Sorry!

 

Det var mycket fokus på egot den här helgen. Här jag i min favoritklänning från Kwoshare. Om ni skyndar finns den kvar på Rean! Världens skönaste! OCH du kan knöla ned den i en bag när du reser!

 

Jag älskar att se på Pariserhjul. De är ju tråkiga att vara I men från håll och i mörker är de suveräna!

Nu ska jag sova…det tog på krafterna att vara borta den där helgen och arbeta hela dagen idag. Nu ska jag hitta en stjärna att leda mig mot morgondagen.

Till höger, bilen jag vill ha….till vänster….ja vad fasiken är det? Det roliga var att så fort jag tagit bilden och skämdes som attan för det dök en person till fram ur bilen. Även denne i en onepiece fast randig. Dock utan huvudparaply.

 

Önskelistan

Hej jag hittade den! Min state of the art Polaroidkamera som släpptes sekunden innan digitalkameran kom….Den började genast lysa rött…alltså att den var redo och laddade. Vilket jäkla batteri alltså! Nu ska jag googla film till den, tänk er FILM!!!!

Det drar ihop sig till födelsedagar här hemma. F blir 8, E blir 7 och Tylla fyller 4.

F: Machete, armborst och en Morakniv.

E: Katt, Endomanlego och att han får gifta sig med mig. Pappa kan få bo i källaren. Han ska då få ha massor med mat i sitt rum men får ej lämna det…

T: Iskrafter. Bara det.

Såååååå jag har köpt: F: Tennisracket, fyra par kalsonger och har en lös plan på något som inte är vålds-krigs eller mordanknutet, kanske play dough? Från mina föräldrar har jag inhandlat vinterjacka, tillhörande täckbyxor och en radiostyrd bil.

För de två övriga är det ju lite tid kvar men legot till E känns inte helt otroligt att jag köper trots att han har för vana att kasta legot genom fönstret, nedför berget och byta bort sina finaste…men jag kan ändå gilla det.

Tylla kommer bli svårare att fixa något till. hon är inte så resonabel för tillfället…meeen å andra sidan kan man alltid förvilla henne med en påse tuggummi. Vi får se helt enkelt. Kanske en Batmancape, hon gillar den som Wilmer har…..

Tjing!

Separatist javisst!

På väg mot Spanien, in style!

 

Kurderna vill bli självständiga. Birgitta Ohlsson tycker det är otroligt spännande. Jag håller med. VERKLIGT spännande. Lite som när Israel bildades….eller? Jag är ju ingen historiker och kanske min vän F kan styra mig rätt här, det brukar hon kunna när jag är ute på hal is. Jag ÄR ju lite konservativ…..och i vissa fall är det helt FEL och jag vill gärna att världen och kartan ska se ut så som den gjorde när jag lärde mig (nåja försökte lära mig) geografi. Som Jugoslavien…har så himla svårt med alla nya länder där trots att det är eoner av tid som passerat i ett myrliv sedan det delades upp i gud vet hur många nya länder.
När jag växte upp var jag mycket i Spanien, hos min mormor. Då var Guardia Civil en påtaglig källa till skräck. ETA också. katalanerna ville INTE vara en del av Spanien…jag tyckte inget om det då (pga var under 10 annars hade jag nog tyckt till om det) mer än att det var lite läskigt när det small här och där i närheten.  Nu är katalanerna på marsch igen…de vill bli fria från spanjorerna…
IRA på Irland har velat bli egna och sen är det den ständiga frågan om 1967 års gränsdragning i Mellanöstern…och jag har ingen aaaaaning om vad jag tycker där mer än att det är en härva utan dess like. Närmare hem finns samerna… ja vad ska man säga? De finns i Ryssland, Norge, Sverige, Finland och Norge….Vissa dagar tänker jag att jag gärna knoppar av och sköter mig helt själv, fusk nationalstaten liksom och personnumret. Jag är här på min lilla ö….och sköter mig själv bäst. 
En sak är säker. Vi är alla olika och verkar trivas bäst ihop med likasinnade. Men vad det ÄR är svårare att definiera. Att man är född på en och samma plats behöver ju inte nödvändigt vara det som ska hålla ihop en med andra. Att man talar samma språk…ja, kanske…men tydligt är att sen särart ofta vill vara just en särart. Vi är nog mer grottfolk än vi vill erkänna.

Back to basic

Det är ett så fint sken i vårt hus, till och med makens övergivna städprojekt blir liksom lite mindre förtvivlande av det….

 

Jag är tillbaka. Jag har varit på en egotripp kan man säga och lämnat själva själen med bloggandet ett tag. Men nu är jag åter med mina livsviktiga (för mig) betraktelser av spektaklet som pågår runt omkring mig (oss).

Edgar har börjat ettan och fått läsläxa. Han kan verkligen INTE läsa och nu tar jag tag i saker och läser och PEKAr, ljudar och berömmer väldeliga när han får ihop och, en, hej och nu. Det är de ord han lärt sig på tre dagar…..Det kommer bli en lång höst och jag trodde det var i skolan man lärde sig detta…. Frank håller på med hastighetsräkning och helt ärligt. Vad det ska vara bra för vet jag INTE och alla dessa märkliga sätt att dra av, plussa tiotal och hålla på…jag lär honom räkna på fingrarna istället. Går mycket fortare och jag gör det hela tiden. Tids nog är man så snabb på detta att ingen märker och man slår de flesta i ”huvudräkning”. Så det så mamma! Eller OK, jag slår kanske inte min mamma, men jag tävlar inte med henne hon är old school och kan böja tyska verb. Vad ska man kunna det för typ?

  1. Ett är alltid Trump. men just idag när alla är så fruktansvärt upprörda över hans tal i FN kan jag ändå känna att jag håller med honom lite (har ni hört på maken?) trots att han bryter mot spelreglerna i FN och uttalar direkta hot mot Nordkorea. Enough is enough liksom. Sluta för fan att provskjuta jävla kärnvapen. Sen kanske man ska vara lite mer diplomatisk och fin i mun men jag håller i grunden med. Man provocerar verkligen när man beter sig så som K J U aka rocketman gör och det kommer slutligen att leda till konsekvenser även om jag verkligen hoppas att det inte blir så. Två galningar i var ringhörna….bådar icke gott.
  2. Dan Eliasson…..Jag fattar verkligen inte varför inte hela poliskåren och deras familjer bara reser sig upp och vrålar rakt ut! Skickar saker via internet….okrypterat? Om jag var gift med en narkotikapolis som infiltrerade knarkmaffian i låt säga S-tälje….då skulle inte jag bli jätteglad om min mans adress, utbildning vabregistrerade barn och samtliga uppgifter om mig och kanske t o m BILDER poppade upp på en dator i X-land….jag skulle typ blir helvild och fly landet. Att Eliason & Co har så dålig koll/fantasi pga dålig utbildning eller respekt för sina anställda att de pga påstådd tidbrist läcker detta och tror att INGEN är mutbar på andra sidan…eller att det finns de som skulle tänka sig att betala stora summor för att komma över den typen av uppgifter, ja då är vi illa ute. Nepostism är sällan bra, det blir inte alltid rätt person på rätt post. Det kanske blir rätt partitillhörighet och då börjar vi närma oss Sovjetfasoner.
  3. Ja det är i samma anda som ovan. Trafikstureösen..herregud! Samma där, dåligt informerade personer som ska sättas att ha hand om viktiga saker som kan hota rikets säkerhet….till och med jag som har noll kompetens kring IT,  spionage och rikets säkerhet kan fatta att det inte är  jättebra att vi delar med oss av vilken maxvikt Kungsbron eller Essingeleden tål….eller vilka som äger vilka fordon osv osv osv. Försvarsministern borde avgått bara för att behålla hedern om inte annat.
  4. Jag hade inte tänkt skriva om detta egentligen för det är kanske någon som tycker att allt ska få ske under solen även i detta land men jag måste säga att jag inte tycker att det är en självklarhet att en man med tre fruar ska få tre lägenheter i samma BRF bara för att det finns 16 halvsyskon. I den kommun jag bor i är det så svårt att få lägenhet att hyra att när par skiljer sig får de flytta från kommunen om inte båda är jättetäta och kan köpa varsitt boende. Även OM de är det är sannolikheten att de skulle kunna bo väldigt nära varandra (om man nu ska väga in barnperspektivet) väldigt liten. Jag fattar inte….var ska pappan bo? Hos favoritfrun? Eller ska han ambulera? För så som jag fattat detta med polygami måste mannen erbjuda sina tjänster jämnt fördelat över fruarna….. Jag har dessutom läst lite om att månggifte är inte så roligt för kvinnorna som man kanske skulle kunna tro. För ibland kan jag känna att jag behöver fler kvinnor här hemma för att hinna med men jag vill nödvändigtvis inte dela dem med min man….jag kanske är småsint och trångsynt här men OM man vill leva i kollektiv då ska man kanske inte bo i TRE lägenheter…..eller?

Jag orkar inte bli arg på punkt fyra, jag antar att någon utredning snart kommer fram till hur vi ska agera med dessa 300 månggifta människor som bor här. Jag anar att det kanske har en viss avskräckande effekt på vissa att söka sig hit…eller inte. Kanske man bara låter bli att nämna att man är gifta? Ingen aning hur detta ska spela.

Inspirationsbild från vårt sovrum. Nu ska jag inte hänga ut min man här utan min far för omväxlings skull. Den mannen är den minst tekniske jag mött. Han konstaterade nyligen att TVn var sönder varför han genast köpte en ny. Min make tillkallades för att se om TVn gick att rädda och det visade sig att det gjorde den. Man behövde bara trycka på ON. Så, därför lever jag nu med TRE tvapparater i sovrummet varav en gör det mycket svårt för mig att klä mig varje morgon. Jag har ställt hårt mot hårt här och sagt att det är helt orimligt att ha fem TVs i huset när vi ALDRIG tittar på dem. Jag har tvingat honom att slänga en av de stora. Den som nu ersatts för att den saknar EN pixel….herregud! Fram tills nu har han sett på X-files på sin iPhone utan att klaga i flera månader. Vad som hänt nu är att JAG måste se allt han ser på den största TVn vid sidan av min laptop. Fast jag har ju sådan simultankapacitet så jag kan då se TVÅ saker samtidigt och somnar helt utmattad….Jo ni ser rätt, en grovdammsugare har han klämt in också…..och en playstation som står på golvet framför min del av garderoben….

Men punkt två och tre tycker jag är ren och skär skandal. Man undrar hur jobbannonserna till dessa tjänster ser ut…Person som är superbra på att hantera skitstormar utan att säga ett vettigt ord sökes för komplicerade uppgifter sökes. Hög lön och fallskärm utlovas om du missförstår allt och måste avsättas i förtid. Blir du avsatt blir du ambassadör eller landshövding. Världen är stor och det finns många ambassader. Enda krav: Partiansluten/facklig och har gått i grundskola. Du behöver inte ens ha bra rådgivare, vi utser dem åt dig. Språkkunskaper ordnar vi under resans gång i det fall att du måste hantera stora kriser som utrikiska medier vill bevaka. Sök nu, ring en vän!

Så, det var dagens spya. Jag kom fram till allt detta under det att jag låg fastspänd i 50 minuter i ett trångt rör som lät förskräckligt och hann höra studio ett och kvart i sexekot. Efter den undersökningen fick röntgensköterskan dra mig upp i stående så stel och ond var jag i kroppen. Enda positiva med det var (håll i er alla vurmare av överskottligt kroppsfett och hatade av de som gläds åt att ha tappat ett par kilo) att jag frös som satan i MR-röret och inte var klaustrofob. Killen som skötte allt sa att de som är tjocka blir uppvärmda och därav massor med fläkt men att smala blir kalla…..andra rundan in i röret var fläkten avstängd och det var mycket mer behagligt. Surrade ordentligt dock men jag vågade titta…altid något!

Jag vill ha fruktträd, massor med fruktträd! NUUUUU! Här ett från Gustavshill i närheten…

 

Så fin plantering på MR-stället i Täby. verkligt trevligt och snyggt planterat!

 

Dagens verkliga ”downer” var att jag för andra gången på en vecka inte hann hem innan Tylla somnade och således inte kommer träffa henne mer än 45 min på 24h……

 

Märkte ni? Inte ett ord om boken, bokmässan, intervjuer eller videoklipp!

 

Oj oj oj

Jag läste något i ”gammelmedia” om Zlatans instagram. Jag orkade på allvar inte igenom, det var säkert välskrivet men jag blev bara så himla trött på folks hybris. Och att 27 miljoner människor gillar bilder på helt meningslösa bilder som Neymar lägger upp. Sen av någon masochistiskt infall kollade jag upp en av Ingrossornas bloggar och kände mig då så otroligt helylle och trött på sociala medier.

Jag hängde tvätten idag på tvättstrecket och funderade på om all utmattning omkring oss beror på internet och vår uppkoppling mot detta när. Jag försökte frammana bilden av hur det var när jag var ung. Vi satt ihop i vardagsrummet och såg på TV alla fyra. Sen var jag på mitt rum och sydde, stickade, lyssnade på musik och var för mig själv. Och detta var då när jag inte tränade fem dagar i veckan och tävlade på helgerna vid sidan av att vara i skolan….jag kände mig aldrig i behov av att veta vad andra som jag inte kände gjorde eller hade på sig. Ville jag veta det köpte jag damernas värld eller såg på haute couture inslag på TVn. Och jag tänker att jag snart ska ha en urkopplad vecka, eller helg, eller en DAG iallafall där mail, instagram, Facebook mm får vara. Det enda som klämmer är att jag gett ut en BOK och nu måste vara mer uppkopplad än någonsin. Jag känner mig lite som de där mänskliga batterierna i filmen….är det Matrix? Eller Alien….mins inte. Men sen, när den stora Bokmässan är över då ska jag zooma ut och kanske sticka klart ett par sockor eller brodera Joanna….

 

Trollen kanske tar mig?

Två kommentarer på RUBRIKEN till intervjun med mig överraskade lite…lite. En tyckte med versaler att man inte berättade för sina barn hur dåligt man mådde, man har ju ansvar liksom. En annan tyckte inte att barnen var ansvariga och kunde beskyllas för att man blev utmattad i vårt upplysta tidevarv. Jag  antar att hon menade att det finns preventivmedel….

Jag bemötte båda kommentarerna, den ena genom att poängtera att jag INTE sa till barnen hur dåligt jag mådde vid den tidpunkten, den andra fick ett Öh!?!.

Intressant nog var båda kvinnor. Ingen av dem hade uppenbarligen läst själva artikeln utan reagerade på rubriken, som inte jag hade satt, men som var helt rimlig.

Jag fick en vibb av att helvetesportarna nu kanske skulle komma att öppnas, att trollen skulle kräla ur sina hålor och att jag skulle få svårt att somna av alla idiotiska och elaka kommentarer. Vi får väl se. Boken har inte funnits att läsa så länge och de som faktiskt LÄST den OCH intervjun tycker det är jättebra så jag somnar gott om kvällen. Jag känner att jag har ryggen fri och att de som utan kunskap väljer att attackera andra människor är de som sannolikt mår sämst och vrider sig sömnlösa. Jag hoppas det iallafall. Eller så är de verkligen för korkade för att förstå vad de gör….så är det nog. USA-valet har gjort mig till en lite mer pessimistisk person, det vinns val i demokratiska länder av en person som Trump. DET är ett rejält bottennapp för mänskligheten som sådan, men såklart ska inte alla lastas för detta…bara den stora mängd människor som valde honom. Vad som sker i resten av världen är heller inte deras fel men helt klart är inte alla så smarta och alla borde inte ha tillgång till internet. Men så är det i det öppna samhället, alla har en röst, det gäller bara att ”vikta” den mot den fredliga majoriteten som den kallas…..så svårt bara.

Nu sitter jag här i fula men varma nattlinnet och skriver av mig, hämnas lite och lyssnar på pruttljud från makens telefon. Han har laddat ned en PRUTTAPP helt på eget bevåg för att skoja lite med arbetskamraterna (!?) och den finner min snart 8-årige som väldigt stort nöje i.

Färdiggnällt, nu ska jag signera och skicka iväg mitt livs första bok. Det ni skrattar man inte bort. Tänk om jag stavar fel, spiller kaffe eller något???

 

A