Varats olidliga lätthet (eller för all del tyngd)

Däckbytartider. När jag ser detta blir jag glad. För jag hörde nyss något om nudging…det var lite oklart om detta är så effektivt som man trott men jag väljer att tro på det. Att det ska vara lätt att göra rätt. I den tankekedjan ingår att om någon börjar ställa en kaffekopp på diskbänkern istället för att ställa den i diskmaskinen så kommer nästföljande kaffedrickare att också ställa sin kopp där och så är snart hela cirkusen igång. Detta har jag försökt anföra här hemma med låt säga MISERABELT resultat. Inga gröna fotsteg i världen verkar kunna ändra på somliga….

Halloween, denna för mig lätt obegripliga högtid. Jag kämpar med att förstå behovet av monstermasker för femåringar blandat med stålmannendräkter, kokt spagetti och godis som både ser äckligt ut och smakar i enlighet med det….Jag är mer för DÖDEN på riktigt. Alltså Dia de los muertos. Som i Mexico t.ex eller så som vi tidigare firat. För att hedra de döda. Och idag hoppas jag att jag ska hinna förbi mina högt älskade och mycket saknade morföräldrars grav. Ljusen är inköpta men jag känner att jag borde gjort mer än att köpa två ljus för 99kr på plantagen…verkligen, jag borde ha hunnit mer. Jag har också stor ångest inför min sjuke farbrors situation. Jag har försökt vara behjälplig. Gått med på läkarbesök, ringt hans husläkare och distriktssjuksköterska, läst journaler och försökt sätta mig in i alla olika scenarier. Inte lätt för någon med fokus på hjärnan att försöka minnas och uppdatera sig om övre gastrokirurgi, onkologi och endokrinologi på en och samma gång. Men lärorikt.

 

Kolla in dödskallen över fönstret. Jag såg den när jag åt lunch häromdagen. Den är skrämmande och verklig och nödvändig. Jag älskar den där kyrkan, ateist som jag är. Den spelar fina melodier dagligen med kända psalmer och jag blir lugn, vem hade kunnat tro det??? Vacker kyrka, ta er tid att besöka den om du är på Tom Tits eller har vägarna förbi Södertälje centrum. Kanske jag går IN i den någon lunch också. Det finns så mycket vackert i den stan. Nu när jag blåser upp bilden här ser jag Femur också, multipla t o m. Femur = lårbenet. Det är kryssen. Så härligt morbid skulptör där! Kan ni se fler skelettdelar? Är det fikusar eller testiklar i girlanden t.ex?

 

Jag vet inte vem som är konstnären bakom detta men det kryllar av dem hemma….barnen gillar iallafall detta läskiga.

 

Här står jag framför KTH Campus vid min nuvarande arbetsplats. Den är så fin, trappan är fin, avloppsbrunnarna likaså och SITTBÄNKARNA! Jag planerar ju nu (och sträcker en trädgårdsserie från BBC så trädgård upptar mycket av min tid just nu). Älsklingskofta med tillhörande halsduk från Anna Holtblad som jag köpte på 70% REA förra året. Såg just ett program om hennes och sambon (maken?) Thomas Sandells 13kvm sommarhus i skärgården….längtar till enkelhet, avskalning och så vidare. Se Hemma hos arkitekten på Svtplay.

Jag arbetar nu på en neuropsykiatrisk enhet. Där går människor med ADHD, Asperger, ADD osv och så utreds om de har något av dessa tillstånd. Jag känner mig JÄTTEDÅLIG på detta. Jag pratade med en ST-kollega som är klar specialist vilken dag som helst och hon hade just sluta drömma mardrömmar om att någon skulle komma på att hon inte kunde NÅGOT OM NÅGOT….inatt drömde jag att jag blivit avskedad pga inkompetens från ett jobb som sekreterare…..Jag LÄNGTAR efter kursen i psykofarmakologi jag ska gå om tre veckor. Jag vill KUNNA allt om de olika medicinerna, duration, om det är desxamfetamin, lisdexamfetamin, amfetamin och hur lång halveringstid och beredningsform som finns…..och nu snackar vi bara ETT av de olika preparaten jag har att hantera utöver antidepressiva, sömnmedel, ångestdämpande, rogivande, antipsykotiska och då i kombination med alla övriga läkemedel en person kan ha som till exempel har hypotyreos, hypertoni eller diabetes. Detta för att nämna ett litet fåtal av vanligt förekommande sjukdomar. Mitt område känns stundtals helt överväldigande och fullkomligt omöjligt att överblicka, förstå och hantera. Förvånansvärt ofta går det dock bra. Människan alltså, vilken manick!

Här två prylar jag fick från chefen för att patienterna ska kunna fingra på under samtalen så de håller fokus. ”Masken” är mest uppskattad…Bender heter den och finns hos Varsam att beställa 21 kronor. En kille tyckte att det var en perfekt julklapp till honom. Hoppas han får en av någon!

 

Jag var ju på bröllop, en av närmaste vännerna (som jag aldrig hinner träffa) gifte sig med mannen i sitt liv sedan drygt 21 år. Det gav tillfälle för mig att sy upp en kappa. Tyget köpte jag för häpnadsväckande 10 årsedan…det säger något om hur fort tiden går. Hon var fantastiskt duktig och jag tänkte att alla mina tyger jag hamstrat nu ska få hamna under hennes kompetenta händer. Här ligger några och värmer hyllan….

På väg till jobbet funderade jag på hur mina olika tyger ska behandlas. Jag vill ha klassiska kläder som jag kan kombinera med det jag redan har eftersom jag har massor med kläder och i princip ALDRIG slänger något då jag fortsätter att använda dem….Det blev en lång lista…

Det var ju det där med trädgård/ekonomi och drömmar. Jag har ju skrivit tidigare om att man ska passa på att handla NU när det är 50-70% rea i handelsträdgårdarna. Jag har gjort tre större inköp den här hösten för kanske 2500kr sammanlagt. MYCKET växter blev det. Jag väljer med omsorg och känner att jag ”räddar” dessa plantor från en säker dör….jisses alltså vad jag är blödig. Ser ni blåbärsbuskarna? De som skimrar i blårött. Sen den rödstammade kornellen. Det kommer bli så fint tror (hoppas jag) och idag ska maken få bygga en avlång träkruka att ha dem i. Jord måste nog inhandlas IGEN. Och sen bokashi på det.

Sparris, kronärtskocka, knasig rödstammad växt med svarta giftiga bär(!!) och en hel massa till.

För att blidka maken köpte jag ett träd till honom. Han saknar våra fantastiska japanska fyra meter höga körsbär från förra huset. Så jag planterade ett till honom. Jag gillar annars inte växter man ej kan få mat av, eller dryck men ibland måste ögonfägnad vara nog för att berättiga ett träd. De ÄR vackra men så kort….Bilden tagen på Gustavshill här ute på öarna

I min egen trädgård frodas fortfarande solrosorna. Helt obegripligt hur de får näring nog i grusgången faktiskt. Sådan växtkraft! Gallergrejerna är för att skydda vårlökarna från hönsen. Inte snyggt men nödvändigt.

Jag nämnde bokashi. Jag har börjat med det sedan slutet av september och vet ni, ALDRIG har kompostering varit så KUL!! Ni måste testa! Vi har nu halverat sopmängden och visst, hönorna får lite mindre lyxkäk man jag tänker att det kommer kompenseras för när jag börjar odla så det knakar snart med hjälp av supernäringsrik jord! Vi behöver egentligen tre hinkar men jag köpte en vanlig med lock och när den är full är den första svarta klar för att ta ut så det går runt lite så…

Jag och ”Tylls”. Sötnöt. Jag vill ge henne krumelurpiller nu, känner att tiden rinner, nej forsar iväg nu och att jag inte hinner med.

Här är jag igen, i Västerås denna gång i härligt väder. På ett sätt känns det som om hösten kom där i slutet av oktober. Den här gången i andra favoritkoftan som min vän S stickat av handspunnet garn (hon kallade den helveteskoftan).

 

Sen kan jag inte låta bli att kommentera onsdagens nyhetsrubriker….Karavan från Sydamerika mot USAs gräns…herregud. Jag anar det värsta. Trump får ett vattenfall på sin kvarn, han mobiliserar 15000man(?) mot gränsen och vad fan ska de göra? Skjuta mot barnfamiljer????

Specialistsjuksköterskor kommer tillbaka färdigutbildade och får då samma lön som innan och samma arbetsuppgifter?!? Är arbetsgivaren på allvar dum i huvudet?

Blindtarmens borttagande skyddar mot Parkinson…jahaja. tarmen är kanske svaret på allt?

Det var väl allt…..

 

Vi hörs!

A

 

Apropå synksoffa

Rosaskimrande solnedgång, jag undrar om det blir någon ordning på den här trädgården i 45 graders lutning med bullerinslag.

 

Hej alla! Det är dags för helg igen! Jag hade ”ledigt” idag. Det betyder typ: Jobbar dubbelt så mycket som i vanliga fall fast med helt andra saker och ger energi…typ.Jo det därmed synksoffa kände jag att jag behövde förklara. Jag hörde att realitysåporna med kändisar tyckte att man kunde visa upp gräl om man bara kunde ha ett inklipp med den som betett sig illa där den får sitta i synksoffan och förklara sitt agerande…..så jag känner att kanske en av våra tre vardagsrumssoffor kanske skulle bli en sådan?!? För emellanåt känner jag att jag behöver ursäkta mitt beteende. Fast det bästa vore väl om man slapp tappa huvudet och vråla så mycket att man behöver tala ut inför alla i en sådan?

Jag hade en lång lista. kastration av katt, läsa juridik, lämna kostym för kemtvätt, vattna, städa hönshus, prova klänning och kappa och avslutningsvis: Möte i härlighetens tecken. Jag försökte verkligen hinna med ”träffade vän för fika”  och en sväng till återvinningen men det hanns aldrig med. Jag blev lite inkastad i ett helt oväntat sammanhang också men det kommer behöva lite mer jobb innan jag presenterar det här. En impulsgrej kan man säga som är väldigt lockande. Jag har fått två sådana härliga förslag i veckan. Men som sagt, detta ska sugas lite mer på!

Kan ni se vilken ogräsdjungel?!? Nästan manshög. Och lite överbliven pil som kanske kan bli ett staket eller ram till en odlingsbädd?!?

Jag har blivit en trädgårdsprogramsjunkie! Jag ser sedan i somras BBCs serie Garden Rescue. Det är två olika lag som tävlar om att få göra om en familjs trädgård. Budgeten varierar och sen får de välja ett av förslagen som också genomförs. Killarna är mina favoriter. de gör modernt och snyggt. Kvinnan vevar runt med sitt långa blonda hår så jag blir helt nervös, men jag måste erkänna, hon är väldigt bra på water features….Ordet bespoken används flitigt och jag lärde mig vad en kokedama var idag. Imorgon gör jag min egen! Det ska jag visa här eller på andra bloggen om det blir snyggt. Jag reserverar ju de ”fina” inläggen för den. Här är det mitt inre och yttre kaos som ska ut!

Provning idag! Jag har minskat i vikt sedan jag gifte mig. Och snart är det bröllop igen. Jag hade såklart tyg i gömmorna och Verica ska göra en kappa till min bröllopsklänning. Hon är så fantastiskt duktig. Tydligen tycker Martina Bonnier också det! Tänk hon syr enligt ens önskemål, mäter noga och så sitter det helt perfekt bara. Nu så ska hon sy en stor rosett som den ska knytas med. Smashing tror jag det blir!

Turkos klänning hade jag när vi gifte oss, uppsytt och inte självsyn den gången. Men nu ska den på igen och behövdes sy in en hel del. Verica syr en kappa för att jag inte ska frysa nästa lördag och jag får styra helt själv. Hon är fantastisk. Jag ska ta dit alla mina tyger och låta henne sy upp kläder i min egen stil såsmåningom. Och en kavaj. Åk dit om ni behöver hjälp. Odengatan finns hon på, långt ned, ungefär vid Birger Jarlsgatan.

Våra egna tomater mognar klart i växthuset.

Såååå känslosamt att kastrera en katt. Jag tycker inte om ingrepp i naturen egentligen men har blivit övertygad av argumenten att om vi vill att han ska må bra och leva här med oss så är den enda vägen….Jag höll hand huvud, slöt hans ögon då och då och bar honom när bedövningen satte in. Veterinären hörde ett blåsljud på hans hjärta. Kanske ett foramen ovals som inte slutits? Nu mår han toppen iallafall. Och jag hann med att ta en bild på Simba. Väldigt svårt annars då han sällan är stilla…

Lämnade makens kostym hos den ryske skräddaren som driver kemtvätt. Då fick jag se och höra lite ryska nyheter. Som han sedan kommenterade och förklarade…..

På Brioche i Alvik med en gammal vän….vi har saker på gång. Alltid saker på gång!

Jag bara älskar koppar! (Alltså bordet/metallen).

Den är så fin! Tappkranen. men även kopparlisten, hon och bänkskivan!

Del av en lampa…..jag kommer skriva mer om detta på andra bloggen!

 

Jag swishade förbi ett ställe som sålde kök/inredning. Jag såg den här lampan…..den påminde om en lampa jag sett hos en vän i Amsterdam för 18,5 år sedan och önskat mig sedan dess. Den var holländsk…alltså…snart måste jag göra slag i saken. Och som ett tecken dog kökslampan idag när jag kom hem….

 

Ha en skön helg och glöm ej: ANDAS (och sen girigheten är roten till allt ont) All makt åt Tengil liksom….

 

Delar du vår värdegrund? (Med tillägg av svampsnopp)

Jag kan inte läsa hela artikeln för jag prenumererar inte på DN längre men det lilla jag kan läsa här är något jag känner till…..Värdegrund, detta totalt meningslösa ord. Landstinget som detaljstyrs av politiker utan någon kunskap om vård, ja jag fattar. Senaste APT, har jag skrivit om det. Där man ser huvud efter huvud i personalen sjunka ned lite, menande blickar mellan kollegor och vissas öppna protester, högljuddast från en av läkarna som faktiskt inte ens var med på mötet (hyrläkare) men i efterhand när hon fick höra det senaste tilltaget. Sånt som dödar entusiasmen men som hade målet att höja produktionen…produktionen….jo jag tackar!

Jag har ingen ork att skriva egentligen, är sjuk. Seg ihållande hosta vägrar lämna min kropp. Och jag vaknade med en känsla av feber….så tröttsamt! Men att slå upp datorn och läsa lite medan jag dricker morgonkaffet, det orkade jag. Jag borde låtit bli, för blodtrycket höjdes och jag fick lust att bli landstingspolitiker!

Jag såg en skymt av en engelsk studie som slog fast att 33% av engelsmännen tycker att deras arbete är meningslöst…

Jag är för matt för att borra ner mig i detta, jag ska läsa idag, sen gå en halvdagskurs men först ska jag hitta febertermometern och försöka skaka av mig huvudvärken. Musmattor med värdegrundsord?!? Man blir ju kräkfärdig!

Jag tröttnade på DN efter en stund och alla artiklar jag ville men inte kunde läsa…så jag fortsatte till Expressen (trots all reklam). Där ser jag att porrstjärnan och kanske lyxprostituerade bruden Stormy som fått betalt för sex med Donald Trump har berättat att hon tycker han har en ”ful” snopp. Melania rasar, hon tycker att Stormy skulle hålla käft om detta och försvinna…..

1) Äktenskap ska baseras på kärlek

2) Pengar och sex hör inte ihop (ens om man är gift då)

3) Man delar inte med sig av sexupplevelser om man inte har samtycke om det (vad det nu skulle innebära)

4) Varför ligger man med någon som äcklar en, tar emot betalt och sen ÄNDÅ berättar det?

Jag har inte mycket till övers för Donald, det kan jag inte säga, men att behöva stå ut med att få sitt könsorgans utseende recenserat i världspressen ihop med anmärkningar om ens sexuella förmåga….det måste göra väldigt ont. Man gör så, det är hänsynslöst och vad för positivt kan komma ur det annat än PENGAR. Pengar verkar vara centralt kring den mannen och hans kvinnor, äkta eller ej. Jag tycker för första gången i mitt liv lite synd om karln.

Jag har hört att han hade varit rikare om han aldrig ägnat sig åt affärsverksamhet utan bara låtit pengarna växa i aktier osv. Jag misstänker att han köpt alla kvinnokontakter han velat ha (sannolikt hade nog någon kunnat älska honom för den han är men han har önskat sig vackra kvinnor, sådana som kunnat välja någon mer attraktiv (och då menar jag inte bara utseende), han vägrar inse att han är tunnhårig och blir förlöjligad för det och som grädde på moset…han har en svampsnopp som han inte vet att hantera………Inte konstigt att karln vill bli USAs president, han har mycket bekräftelsebehov. Men är det en man som ska sitta med koderna?

När Melania fick frågan om hon är gift med Donald pga hans pengar vände hon på den:-Tror ni Donald skulle vilja vara med mig om jag inte var snygg? Match made in heaven…..

Allt har ett pris tänker jag. Vi mäter och väger egenskaper. Utseende, pengar, makt, kändisskap, sexuell förmåga, intellekt och så vidare. Om jag fick välja helt fritt (dvs att jag själv var fruktansvärt åtråvärd) skulle jag vilja ha en skitsnygg man (check på den) som var ekonomiskt oberoende (han jobbar på det), kunde spela gitarr eller annat coolt instrument, inte fagott (kan introt till en låt så det finns utrymme för förbättring) och så skulle han städa mer utan att jag behövde säga till (ja, där tror jag en hjärnoperation krävs). Alltså, jag är inte helt hemma än men jag älskar honom och jag tror och hoppas att känslorna är besvarade. Visst har vi också valt varandra av olika mer eller mindre dunkla skäl men känslorna är äkta, det är väl det alla människor helst vill ha? Känna sig älskad trots allt och aldrig ska man behöva känna sig rädd att efter ett avslutat förhållande behöva få alla intima detaljer vädrade i pressen, det är ju helt fruktansvärt! Hur kort förhållandet än var.

A

 

Kära dagbok

För några månader sedan såg jag ett par så himla snygga mörkt lila Adidasskor med typ en stickad socka överst. Jag frågade ägarinnan var de var köpta, NY såklart. Men jag började googla runt. Har ju inte så mycket tid att ”shoppa” direkt. Jag hittade inget så jag lade ned projektet. Idag på lunchen kom impulsen tillbaka. delvis pga att jag tycker jag saknar en bra sko att jobba i….här en som jag kanske kan gilla….Helst inte vit sula. Gärna mörk färg på skon och helst inte 2000 kronor dyr.

Jag hade inte tänkt blogga idag men så kom lusten. Och då valde jag några bilder att orda lite om. Jag ger er, min dag i bilder!

Som ni kanske vet bryter jag ihop lite på Landstinget. Det är många som gör det. En organisation som de skarpaste organisationskonsulterna i världen inte skulle kunna återskapa ens om de satt i en ”bikupa” i 10 timmar för att tänka ut worst case scenario….har jag hört av en expert. Jag läser att estetik på jobbet höjer moral och prestation. Det finns evidens för. Jag minns inte om detta var stolen jag satt på förra veckan…kanske, eller så har någon passat på när jag varit borta och bytt för detta här hade jag nog märkt av….känslan man får är att den inte är….ren. Det är ju jag, eller mina kläder är ju….tills man sätter sig….

Jag började faktiskt dagen på jobbet efter att jag satt igång den sega datorn med ett toabesök. Jag var där tidigt, kvart över sju för att hinna med lite admin innan möte ochpatienter. Jag möttes av städerskan där jag kånkade på väskor och tavlor. Jag noterade detta i ett hörn….vi får se om det är kvar imorgon. I så fall tar jag bort det.

Jag har ett ganska stort rum. Det var tidigare Astraslokaler. De tog med sina grejer såklart när de drog. Mottagningen som är där nu har bebott lokalerna drygt 1,5 år. Ser ni färgkluddet..spikarna och hyllkonsollerna. Gemyt är inte ordet. Jag undrar vad Sigmund hade sagt om detta…jag vill ha en divan, ett ur, några tunga sammetsgardiner…och …NEJ, men jag vill ha en väggfärg och några tavlor iallafall. Två tavlor tog jag själv med idag. de fick hängas på befintliga spikar för jag kunde inte hitta några verktyg o dyl i förrådet. Man taget vad man haver!

Välkommen in och lätta ditt hjärta! Jag har köpt egna Kleenex för näsdukar i plast är så krångliga att få upp. Dessutom känns det lite lyxigare att gråta och snörvla i en servett som är len och inte kräver pyssel. Man kan dra flera gånger och göra det väldigt dramatiskt om man vill, det är skönt!

Jag är glad ändå, jag trivs. Men som sagt, om JAG fick bestämma skulle alla lokaler vara inbjudande och hemtrevliga, för då arbetar man bättre och jag tror att det gynnar alla.

Bild från matsalen. Astra Zeneca informerar om att de valt ekologisk mjölk till sina anställda…..så bra att veta. Tyvärr hjälper inte det upp kaffet. Jag har gått över till te och vilken vecka som helst tar jag med en burk honung till det!

Jag valde kavaj idag, svart i fint tunt ylle och matchade med skor från samma märke. Jag klapprade omkring ända tills arbetsdagen var slut och så plötsligt knäcktes hela sulan. Jag föll handlöst och då såg jag tecknat. Det är dags för en snygg sneaker för 2000kr! MINST! Jag har inte råd att bryta höftbenet nu när jag just börjar komma ur det ekonomiska svarta hål jag varit uppslukad av. Hej då Filippa K-boots!

Jag tog av mig bägge skorna och traskade Södertälje fram i strumplästen. Kändes bra med en snygg svart kavaj, ny skinnväska, Svenskt Tenn nyckelband om halsen och rak rygg där jag gick och hoppades att ingen skulle se att jag var skolös. Man vill ju inte bli glodd på som en stackare liksom…som inte har råd med skor.

Ni har väl tröttnat på mina bilder av turkos betong för länge sedan men jag ger mig inte. Nu har vi 12 stycken och är nästan i hamn, så här långt har de kostat oss 53kr/styck. De två längst till vänsterhar inte torkat riktigt än. De ska anta samma färg som de övriga. Jag ÄLSKAR dem och vill göra fler, tunnare och i gult till hallen!

 

Slutord: Med enkla medel kan man nå långt. Möten är överskattat, arbetsmoral kommer inifrån men dödas utifrån. Jag funderar på att starta ett landstingsparti. Eller ett riksdagsparti som heter……Nu jävlar räcker det, Anna för statsminister typ….jag skulle få minst sju röster vet jag för det har jag redan grejat.

Ps. Min bror kom förbi på kvällen. Han levererade en intressant vinkel på miljöproblematiken…husdjur släpper ut sjuhelvetes mycket koldioxid….och vi! Barn är bäst att reducera. 10 barn är en miljökatastrof! Jorden går jnder! Jag tänker….miljöskatt på husdjur!?! Skulle bli dyrt för mig! Skatt på barn…ooooooo! Kanske man kan dra in barnbidraget för att miljökompensera!?!

LoMo

ToMo är det som gör folk effektiva och nöjda på jobbet. LoMo hittade jag på nu, det är motsatsen. Press, stress, straff, kontroller, krav som ej möts av resurser att klara kraven..dåliga pennor, inga tavlor på väggarna, fulkaffe från automat, sneda kontorsstolar och upprepade instruktioner om att följa för den anställda löjliga regler, dubbeldokumentation. Folk leker gratis, gör saker de gillar åt vänner för en öl och en korv….

Jag läser på lite….om företagsledning, ToMo, arbetsmiljölagstiftning mm, researchar lite kan man säga och helt klar är att jag nog är i rätt bransch men de givna förutsättningarna är de sämsta tänkbara. Jag kan inte ens börja med att reda ut vad som är fel med landstinget men de jobbar i motsatt riktning. Så kan man kort sammanfatta lärdomarna efter dagens litteraturstudier.

OM jag någonsin blir chef…då ska jag använda mig av mina naturliga skills. Att vara MAGISK(!!! Vilket omdöme va???) och stöttande som jag nyligen fick höra av en fd patient. Ja, så är det (ibland) jag lyssnar, stöttar och försöker hitta en väg ur trassel och i de fall vägen är outhärdligt svår att urskilja kan man stötta medan det klarnar för personen i fråga. Och NEJ lön är inte bästa sättet att motivera anställda, det är engagemang, motivation och att ta reda på VARFÖR vederbörande går till jobbet och vad de vill göra. Inget mer, inte svårt. Ur detta kommer kreativitet, förnöjsamhet och för de som faktiskt PRODUCERAR något, VINST! (Här med en vinkning åt sjukvården som ska producera vård, hur fan gör man det?).

Nu ska jag återgå till att hosta och läsa, ta alvedon mot div. värk och försöka inte röra mig ur fläcken.

A

GILF

Mitt i nattningen av Edgar (som drog ut på tiden) gjorde jag ett avbrott för att skörda mangold och frysa in, mata hönsen och stänga om dem för natten. Den är så vacker även om den fått växa sig lite för stor.

Det är hög tid att introducera GILFen, det vill säga Grandma……och nej jag är inte där NU men det är på kanske inte så länge kvar tills den dagen kommer och då tycker jag att det måste finnas något hetare än Mappie, för det är det sorgligaste jag vet. Var på Mappiegalan i år (och var typ yngst av de inbjudna, i personalen fanns yngre) och det var stundtals mkt trevligt men hela grejen. Nej tack! Och helst vill jag inte bära leopard eller andra vilddjursmönster så att alla ska fatta att jag är…Grrrrrrr liksom med kisande ögon. Jag vill vara som…öh….MADONNA! Som vanligt, jag har velat vara Madonna sedan jag var 17 typ. Hög tid att börja träna alltså.

Ta da känns det som. Nej alla rutor är ej i, 11 saknas men vi kommer lite närmare dag för dag. Imorgon ska dörren upp har jag bestämt. Sen beställa glas. Idag beställde jag glashållare från Vitavia istället för det ordinariestället…20 hållare för 69kr istället för 15 för 189…..mm det blir en viss skillnad. Jag beställde också en bok om växthus, drömmar av glas från ett antikvariat. Så sparsam verkligen (barnen tycker att det är dyrt när jag sparar…) Jag har ”hittat” en butik mha min kollega som bor i staden där jag arbetar. Den har ett sparsmakat utbud men den frysta falafeln är så god och alla röror. billigt är det också. Maken anmärkte på att det var FÖR billigt, du menaratt de inte betalar skatt…? Frågade jag, NEJ, sa han…och hävdar att det måste vara snott och såklart utan moms….Hm. Handlar jag i god tro eller? Om en deo som vanligen säljs för 28kr nu kostar 12….ja…kanske han har rätt. 12 lime för 21,05 kr…..jo, det kanske är väl billigt?! Vad tror ni?

Kärleken får leva mellan nattskiftet och drömmen

Kunde inte ha sagt det bättre själv! Dålig skärpa men ändå…

Vardag, nästan varje dag. fem i klump sen två dagar där man förtvivlat fösöker leva. Mm så är det. Det känns extra mycket så efter den här farligt varma och torra sommaren. Att nu kommer den, den mörka tiden. Visserligen har den också en viss tjusning men helt ärligt, jag hade hellre varit 18 i ständig sol….i Spanien. Inte utan barnen, eller maken och resten av familjen men det klämtar lite känner jag. Kanske det beror på att jag just spikat vad jag gör våren 2021? Nu lägger jag den gula vägen framåt. Jag bara hoppas att det finns mer solsken där borta….jag hoppas det så inte allt var förgäves.

Mindfulness, jo jag tackar. Jag har vardag så upp över öronen att jag får vara tacksam för en fridfull dusch var tredje dag.

Tack för ordet.

Vintersaga

Ge upp

När jag kom hem fick jag höra att E hoppat av en gunga i farten, bakåt(?) Jag drog genast upp hans tröja för att titta efter blåmärken eller annat. Han hade slagit i ryggen men inget syntes där. På bröstet, vid bröstbenet däremot stack en liten knöl stor som en ärta ut, den var stenhård. Jag pressade händerna mot hans bröstkorg för att se vad som hände, han skrek…ringde min kompis som snart är klar husläkare och bad om råd. Hon sa; Smärtstilla och sen undersök och hade det varit hennes barn hade hon åkt till en akut med röntgen. Så blev det. Finmiddagen kom av sig, jag satte av mot Rinkeby med barnet. Två timmars väntan utlovades. E var mkt nöjd, han skulle röntgas och opereras sa han…nja, inte op men kanske rtg sa jag. Mitt emot oss satt en ung tjej, hon var påtagligt berusad, och pratade mycket högt men sluddrigt i telefon. Hennes heltatuerade sällskap var helt tyst och glodde på sin mobil. På andra sidan satt två som också pratade väldigt högt och tjafsade om plåster och cig….. ene hade varit i slagsmål framkom. Sen lite tysta och mindre effektsökande sjukdomsfall. Plötsligt började tjejen fatta intresse för oss, samtalet var över och hon stirrade fram och tillbaka mellan mig och lille E. Hon började klaga på sitt undermåliga plåster…hon ojade sig och tog av plåstret medan hon stirrade på E. Hon blottade sig liksom och ville se vår reaktion. Upprepade gånger gjorde hon detta och E kröp närmare mig. Jag tänkte ett tag att jag skulle säga ifrån men det var lite olustigt där i väntrummet och hon verkade inte må så bra. Fingret däremot var det inget större fel på. Tre stygn som värst, raka kanter. Det skulle maximalt ta fem minuter att sy (om det inte var smutsigt, fullt med glas osv…) Jag har sett värre tänkte jag, jag har sytt tillbaka ett ansikte en gång på SÖS…..och nästan amputerat ett finger på DS (jag velade då så länge att blodflödet kom tillbaka så jag slapp ”fimpa” och istället sydde fast fingertoppen). Jag frågade E om vi inte skulle gå ut en stund och skickade samtidigt ett meddelande till den enda röntgenläkarpersonen jag känner. Hon var jour och hade mycket men tyckte jag kunde skippa röntgen och avvakta. Om inte påverkad andning, inga stora skdaor och skelett gör man ju inget åt ändå. TACK NINA! Jag gick tillbaka in, tjejen med skärsåret hade följt oss ut och kastade långa blickar efter oss. Jag sa i kassan att vi avvaktade lite, vi kunde ju söka imorgon fm om det skulle behövas. Bra tyckte hon med, kom igen på en mer passande tid. Så blev vår kväll. Senare lyssnade jag klart på Danius, mådde lite mer illa, skickade ett mail ang saker som får mig att bli rasande och därefter såg jag den bästa serien ever, Sharp objects på HBO!!!! Älskar den.

 

Idag blev det inte riktigt som planerat. Det började bra, eller jag började med att lyssna på Sara Danius sommarprat och fick en lite orolig känsla. Hon talar ut, ensidigt. Vräker ut allt hon burit på. Oskyldigt anklagad fast hon bara velat göra rätt som det verkar. I underläge, ensam, utsatt men jävlar om hon skulle vika ned sig.

Vi skulle firat, eller iallafall uppmärksamma vår bröllopsdag idag. Jag hade tänkt köpa något jag tycker är fullständigt onödigt, rent av dumt, till min make för jag trodde han skulle gilla….Jag googlade, såg att det var dyrt men tänkte…Det må vara hänt. Alternativet var en stock snus, jag vet inget som gör honom mer glad än snus och saker man måste ladda och så snart man brutit förpackningen i princip är helt värdelösa och strax omoderna.

Iallafall, jag googlade en Apple watch…S3 med GPS(!!!) och kom fram till att det var en bra present. Jag försökte beställa men noooo den fanns inte och var mycket dyrare i Applebutiken, man skulle kunna tro att det var tvärt om…Plötsligt såg jag något om iWatch 4…..oooooo här satt jag och försökte göra maken glad med en modell som snart skulle vara sååååå 2017! Därför frågade jag honom. -Du, jag vet att vi inte har råd riktigt och jag vet inte om du egentligen vill ha, alltså jag förväntar mig ingen present av dig men ville ge dig något…..skulle du gilla en appleklocka???

Stor glädje utbröt, JAAAAA han skulle gilla, eller ÄLSKA en sådan! Han började genast kolla upp den jag valt. Det var fel modell, inte den med 38-nåntingboett, han behövde 42-nånting boett, och det där armbandet..TYG?? Nä, det var väl lika bra att slå till på den med metallarmband???

Ja, jo han hade kanske rätt och vips flyttade vi oss från fem till sju och ett halvt tusen kronor….tur att han inte föredrog läder tänkte jag. Men när allt höll på att helt gå överstyr serverade jag denna, väldigt kall:

-Men det kommer en 4:a snart…..

-Men då kanske vi ska vänta lite? (Sa han snabbt och utan att tveka)

-Ja, det kanske vi ska så kan det blir som en julklapp? Vi har ju en hel del utlägg den här månaden (och typ alltid, besiktning hus 6000 pix, laga bil 7000 och sen gräva och plantera häck ihop med grannen på 10-15000 var…) en klocka kanske inte är det smartaste just nu?

Detta var alltså INNAN jag noterade att sonen hoppat fel av från en gunga. Jag köpte den för den såg lyxig ut, inget annat. Lördag blir det, fredag är jag nattjour.

Så väl jag känner honom tänkte jag, 11 år ihop alltså och nu gifta i sju. Han vill väl för fasiken inte ha en gammal modell om han kan vänta någon månad och få den senaste. Då skulle han snart hata den där gamla uråldriga manicken och kanske JAG kunde ha den istället nu när min iPhone är randig och saknar skruvar till glaset så det poppar upp om jag inte har skalet på…..för jag bryr mig ju ändå inte om elektronik. Jag är ju en ”Doro-tjej”….han har rätt. Fast klocka är inte för mig. Sedan jag förlorade min Cartier 2005 har jag inte burit någon. Det funkar dåligt som läkare också. Man får inte ha den på helt enkelt.

Så tillbaka till det där med hämnd….så skönt, att när saker avslutats vara fri att säga det man verkligen känner eller berätta vad som utspelat sig, så ljuvt och förlösande. Och hon gör det så bra. Kallt. Med deras egna ord, alla mail sparade, nedtecknat och redo för en bok? Hon kan bli rik på detta (hon kanske redan är det).

Jag hatar översittare, de som hotas, ljuger och kallt räknar med att man ska foga sig för att man är rädd. Nej, jag är inte rädd, jag aktar inte mitt skinn, jag har helt enkelt inte det i mig. Min man kan ibland få mig att göra saker utan att jag märker hans trix. Han utmanar mig, som omvänd psykologi på barn. Och då får jag kraft, som när jag fick höra att jag aldrig skulle kunna höja mig över 1,7 på högskoleprovet (och till sist var 4p från 2,0) eller när Socialstyrelsen tyckte att det var väl ingen stor sak att inte få AT, det fanns massor med läkare som aldrig fick det och ändå lever och mår…bra? Efter det samtalet kraftsamlade jag och fick till en intervju efter att antagningen egentligen var över och jag fick den där ATn jag aldrig trodde skulle fås.

En dag då ska jag skriva lite mer invecklat, essäer kanske, eller en roman? Nej jag har inte tålamod nog för en roman, jag vill skriva kort. Någon sa en gång att om han hade haft mer tid skulle meddelandet varit kortare och bad om ursäkt. Lite så är det för mig, trots att jag skriver lååååånga inlägg. När jag vässar, då blir det kort. Askort. Jag kommer aldrig skriva något över 50000 ord tror jag. Men utmana mig gärna…jag har lust att ha ihjäl någon i ord…tänka ut kluriga sätt, gå fri och kanske gifta mig med en kändis…bara i pappersform nota bene, jag sitter nöjd annars. Jag tänker att jag har ihjäl någon som varit taskig mot mig…hmm….

Jag provar mig fram i Tonicdjungeln. Den här som jag fick av dottern var väldigt god! Alltså att tillföra gin känns mer och mer som en styggelse….Engelsk citron? No such thing.

 

ETC

Faktiskt riktigt snyggt, skulle kunna rocka ihop med vårt hus!

Ibland hittar jag saker på nätet som ger mig härliga rysningar! Igår började vi montera ihop växthuset vi köpte på Blocket. Det tar sig. Jag har grunnat lite på hur vi ska ersätta alla de glas som saknades….och så kom jag på att vi kanske skulle ha någon eller några solpaneler för att driva ev värme i växthuset under vintern. And the googling was on. Ganska snabbt hittade jag ETC. Ett miljösmart varuhus i Katrineholm som ger kurser i miljösmarta grejer och jag kände spontant att jag vill gå ALLA, och måste dela detta med min äldsta dotter och sen ER!

Jag är redan lite lycklig över mitt skelett till växthus, jag satt och glanade på det igår genom köksfönstret…åh, ÄNTLIGEN!

Men med det här nya, att ha solceller på HELA växthuset…det kanske vi faktiskt ska göra när vi har råd att bygga det där orangeriet jag längtar så hett efter. Min citron, min bougeanvillea (som får mig att minnas min mormor huset i Spanien) och allt jag ska sola där.

Nu har jag också bestämt mig för att för fjärde gången köpa ett persikoträd och sätta i det lilla växthuset. Det första köpte jag 2008, det tog jag sedan med i flytten -09 men det står kvar där vi lämnade det och ger förhoppningsvis de mest underbara frukter än. Min farbror (som är mycket kräsen) sa att det var den godaste frukt han någonsin ätit!

Två träd har dött här på kort tid, säkert för att det blåser så här uppe på berget och jorden är kass. Men NU ska det ske. jag ska gräva djupt och det ska stå i skydd!

Min dotter berättade vidare att det BARA FINNS GRIFFELTAVLOR på KTH! Men hurra liksom, jag hatar whiteboards. Tänk, en institution som värnar vissa traditionella värden. eller kanske det inte alls är så utan de VET att man lär sig bättre när man samtidigt som man blir undervisad sitter på helspänn och fruktar det där gnisslet som skär genom märg och ben…?

Jo, min ena dotter har just börjat på KTH. Hon var här igår och berättade fantastiskt roliga saker. Datanördar verkar vara otroligt roliga. Hon berättade att under deras ”inskolning” till att bli teknologer får de lära sig oumbärliga sånger att sjunga på deras fester, hur man skålar för att undvika att bli stucken med en dolk, pardans mm mm. Varför fick inte läkare lära sig det? Förmodligen för att där kommer inga fler nobelpris delas ut…det är andra tider nu.

Sen kuriosa….de ska utföra ett uppdrag. Det verkade mycket spännande och jag vill vara MED! KTH friskriver sig från allt ansvar för vad som kan tänkas ske och det kan man ju förstå i ljuset av att ett gäng nollor tidigare skruvade loss ALLA Stockholms parkbänkar och placerade på Gärdet….Mycket rolig idé för övrigt och jag tycker vi ska ha mer av sådant!

Tydligen tar nästan inga examen från den linje hon går, alla sugs upp av företag långt innan. Men hon siktar på en examen, det är min tjej det! Jag tror hennes mattebok vägde 2,5kg…..jag tror kanske att all min kurslitteratur vägde 100kg eller mer? Men, sa hon när jag av en slump råkade ha boken Neuroscience nära till hands…., den där boken har ju bilder. Platt fall där. Man är en sekunda varelse. Vad jag minns starkast från vår ”inkylning” på Barnens ö 2000 var att en kvinnlig kirurg när vi satt i en ring för att prata lite om oss själva angrep mig direkt pga mitt efternamn. Hon råkade ogilla min mor….lågt va? Men inte helt ovanligt att läkare (och för all del människor över lag) är snälla mot varandra. tur hon var kirurg tänkte jag då…..Med det handlaget ska man kanske inte prata så mycket med medmänniskor. Sen minns jag första dagen, när vi ropades upp, då kom någon plötsligt in med en lapp. Den som stod i ”talarstolen” sa något i stil med: Den som har personnummer 121212-1212 har kommits på med att ha fuskat sig in…..Då reser sig någon i salen upp och rusar ut. Jag blev helt chockad! Så fruktansvärt tänkte jag. Jag ringde upprört till min mor och sa att de måste vara galna på KI, så kan man ju bara inte göra!!! Senare på dagen insåg vi alla att detta ju var ett skämt. De fortsatte nog att driva med oss lite hela dagen men jag märkte inte av det, lätt chockad över hela grejen att plötsligt ha blivit antagen till min drömutbildning efter mycket om och men.

Jag kämpade länge. Skrev 1,5 första gången, det kom man ingenstans med då. Därefter skrev jag 1,7 hur många gånger som helst och min dåvarande make sa att jag kanske skulle lägga ned det där med att försöka komma över 1,7, jag skulle nöja mig med att bli tandläkare. Då jäklar sneade jag till. Satte mig för första gången ned och tittade på alla mina resultat…vad fan var det jag inte klarade? MATTE!!! det hade varit strategiskt bättre att bara välja A än att försöka räkna på grundskolenivå för mig. Men att jag skulle ge upp. No can do. Jag lånade alla matteböcker på bibblan och skrev sedan HP och ta da, 1,9 vilket ihop med arbetslivserfarenhet kom jag äntligen in. Så att min dotter nu har en 2,5kilos bok i just matte måste bero på hennes far. Jag är INTE matematiskt begåvad!

Exempel på kurser jag vill gå. Och vet ni, min dotter är den klimatsmartaste jag känner. Hon lämnar yttepyttiga klimatspår och gör det TROTS att hon insett att vi är körda. Men hon gnetar på, gör sin del. Så fint och tänk om alla bara kunde tänka lite mer på varandre och aningens mindre på att konsumera sig lycklig eller försöka skapa en drömmig bild av sig själva…då kanske vi hade ett ljus i tunneln.

Danderyds sjukhus…idag…2018….

En kollega uttrycker missnöje på sin FB rörande sin arbetssituation. Hon får mejl om att sluta lägga upp ”vissa” saker. Jag antar av egen erfarenhet att det rör sig om att inte göra någon ”ledsen” högre upp i hierarkin. Jag har fått liknande mejl och samtal i enrum. Om att fokusera på själva jobbet, hur vidrigt det än kan vara arbetsmiljömässigt. Nu kanske ingen därifrån längre läser min blogg……vi får väl se. Men allmänheten ska INTE OROAS; PATIENTSÄKERHETEN ÄR INTE HOTAD!! (Bara läkarnas mentala hälsa!)

#släppläkarnafria

#yttrandefrihet

#meddelarskydd

#asförbannad