Tylla talar ut om sin blöja

 

IMG_8913

Snart börjar vi odla här. Rabarber ska vi ha mycket av på nya boplatsen!

Hej på er! Det är jag, det lilla underbarnet, Tylla. Här kommer en kort uppdatering kring min utveckling. Jag pratar mer obehindrat nu, det är inte så stackato som de långa kanske önskar, jag har ett sådant driv att jag inte tycker att man måste stanna mellan varje ord. Detta ger ett flöde av ljud som är mer melodiskt tycker jag varför jag tänker fortsätta med detta så länge det bara går. Jag har en aning om att de stora kanske tycker att det är aningen svårt att skilja ut enstaka ord men till dem har jag bara en sak att säga: Gilla läget, improvisera och kom över er själva! Jag har min kreativa frihet och vad jag kan förstå så har vi yttrandefrihet här och en hel massa andra rättigheter. Skyldigheter? Nä, vilka då? Jag gör som JAG vill. Och just nu gillar jag detta.

Jag gillar fortfarande skor och huvudbeklädnader. Jag har börjat omvärdera pippitåffsar också. De gör att jag kan överblicka saker lite bättre. Att ha mitt hår fastklistrat i ansiktet gör faktiskt saker lite enklare. Jag vill helst inte erkänna detta men de vuxna, särskilt den sk. mamman hade rätt där. Meeen man är väl inte sämre än att man kan ändra sig??

Vad gäller kroppsliga funktioner går det framåt även där. Jag har insett att toaletten inte är en bad- och diskinrättning utan ett ställe man släpper ut kroppsvätskor mm i. Men varför måste man vara så stel i sitt tänkande? Man kan väl använda den till fler saker? Flexibilitet efterfrågar jag här eller en diskbänk i min höjd, den bästa av alla höjder.

I samband med detta framsteg började de vuxna låta bli att sätta på mig blöjan. Det var trevligt till en början, den äääär ju inte riktigt anpassad för mina behov egentligen varm och skavande som den kan vara. Men å andra sidan krymper nu mitt självbestämmande. Plötsligt måste jag gå till toaletten med jämna intervall helt oberoende av vilken syssla jag är upptagen med. Tänk er själva att ni precis när ni lagt upp alla maskor på er stickning och räknat rätt. DÅ lyfter en större person bort er trots protester och sätter er på en toalettstol. Det hade väl kunnat vara OK om du just då hade önskat detta men vad är oddsen på det? Inte nog med detta, du avkrävs sedan en prestation i form av…..ja ni vet. Kissåbajs!?! Makalöst faktiskt. Jag är förvånad över att de är så okänsliga faktiskt. vanligen frågar de en ju en hel massa saker men just i detta hänseende verkar min åsikt vara av mycket ringa betydelse. Så jag har börjat protestera vilt när de ska ta av blöjan. Den ger mig frihet som jag inte gärna är utan. För att verkligen motivera dem så har jag börjat kissa och bajsa lite när jag känner för (utan blöja alltså). Det ger en mycket bra effekt och  tydligen är det extra jobbigt nu när man bor trångt och har flyttkartonger på golvet som passar dåligt ihop med kiss. Ja, de får skylla sig själva faktiskt. Detta är MITT sätt att meddela mig på, är det svårt att fatta säger jag det igen: RÖR INTE MIN BLÖJA! Touche pas a mon blöja!!

Tydligen ska vi byta hus igen snart. De är så ombytliga mina vuxna. Precis när man vant sig vid detta kyffe ska man dra vidare, värsta nomaderna!

Nä, nu ska jag lämna er, jag har massor att göra. Hyss kallas det tydligen…? Tja då!

IMG_8900

Här är jag. Hårflärd kanske är min nya grej helt enkelt??

Å VAD JAG ÄR TRÖTT! Allt på en gång som vanligt. Det är flytten, arbetet, barnen och typ allt jag kan tänka på, till och med att bara klä sig känns svårt nu. En ljuspunkt är att Tylla börjar bli en riktig liten unge nu, ingen bebis längre. Hon kissar inte på nätterna längre! Hurra!! Kanske hon tar hem andraplatsen i tävlingen snabbast att bli torr i den här barnaskaran!  Det passar bra till sommaren att hon kan gå utan, sen är det ju en hel del pengar som sparas också. Det kommer behövas nu när vi lyckats bygga ett för dyrt hus…..jag tänker blodpudding, gröt och radhusbiff i 10-15 år framåt.

FullSizeRender

Plötsligt märker jag att Edgar krånglar med dammsugaren. Han säger att han sugit upp en kyckling…och ja, det stämmer. Eller sugit och sugit. Han verkar ha PRESSAT in en kyckling….maken får ta den bollen men som det ser ut just nu är dammsugning någgot som får vänta lite, tills maken vaknat iallafall.

Tyvärr innebär ett steg framåt ofta några steg bakåt ett tag och andelen kissolyckor på gillet har ökat dramatiskt. Det är en svår balansgång att bejaka barnens framsteg samtidigt som man försöker behålla den mentala hälsan. Jag tycker inte att man ska bromsa barn, har de visat att de är stora nog att slippa t.ex blöja känns det fel att backa liksom. Så vi kämpar på här och jag försöker hålla rent på golven så de värsta olyckorna undviks. Tyvärr verkar kiss från hög höjd vara något hon spetsat in sig på. Hon står på pallen i köket och ”blöttar” samtidigt som detta då ev utlöser en kissreflex varpå spridningen blir exponentiell. Att ha pallförbud i avvänjningstider kanske är en god idé? Vi får se hur länge detta ska hålla på. Jag hoppas det är över snart för vi ska ju in i nya huset snart och där hade jag för första gången på många år tänkt att faktiskt ha MATTOR på golvet, något som rationaliserats bort här hemma pga risken för i princip allt möjligt som kan komma ur barn, hundar och katter.

Nu ska jag släcka en brand verkar det som hej hopp!

A

IMG_8912

Frid i sinnet är målet för dagen här, vi får se hur det går….nu 07.44 känns det svårligen uppfyllbart.

Revolution

IMG_8907

Sista detaljerna fixas till nu. Men jag hade gärna varit utan skarven i graniten….jag är kinkig känner jag. Jag vill inte ha hak eller fnas. Men det är bara jag som ser. Maken ser inget skräp mindre än en container.

Jag blev kallad anarkist i veckan. Bara för att jag uttryckt min förfasan över de rikas girighet. Islands statsminister, Englands premiärminister och gud vet vilka fler har gått till ytterligheter för att undvika att vara med och betala för det gemensamma. Att snikenbukar i det privata gör så lär väl inte förvåna någon men när företrädare för stater ser sig som överordnade varelser då är det sent på jorden.

Detta har såklart alltid förekommit men för mig är det ändå helt oerhört att man kan tala med så kluven tunga. Uppmana andra att betala ”sexig skatt” men sedan försöka undvika det själv. Det säger en enda sak till mig, DE AVSKYR OSS. För så känns det just idag när jag öppnar ett brev från Skatteverket och de vill ha MER pengar, inte mycket men ändå. Jag har redan betalat in 92000kr extra pga att jag sålde ett hus med vinst förra året. Det känns inte precis som jag vann något alls för jag har sedan dess betalat in säkert 100000 kronor i kommunala avgifter för att få bygga, vattenanslutning och en hel massa skatt för att jag anlitat arkitekter, konstruktörer och en hel drös andra arbetare till husbygget. Jag känner att de här extra 1100 kronorna kunde efterskänkas. Jag fattar, jag har på pappret gjort en vinst men den enda vinnaren här (utöver att jag nu äger ett nytt fint hus med en miljon mer i lån än förra året vid den här tiden och att en annan familj fick nöjet att flytta in i vårt gamla och nyrenoverade hus) är storbanken.

Jag ska inte vara grinig jag är lyckligt lottad, mer så än säkert 70% av jordens befolkning men jag blir ändå så oerhört förbannad på den här ekonomiska eliten som uppenbart bara vill att vi ska konsumera/köpa deras skit och sen hålla käft.

Jag önskar att vi som folk inte vore så snälla och försiktiga, jag inser att detta egentligen är en bra egenskap, vi får pga detta ett stabilt samhälle, men det göder den här typen av svineri. För ingen hålls någonsin ansvarig.

Varför kan inte alla rika bara dra till St Barts? Där kan de mäta sina snoppar och snippor med varandra och frottera sig i solen. Jag för min del trivs inte med den typen av inkräkta statusjägare som uppenbarligen inte insett att inget du tjänar ihop här på jorden får följa med när du dör (och förmodligen brinner upp inuti en jävligt het ugn). INGET är för evigt utom det du lämnar EFTER dig. Och för min del kommer Camerons minne för evigt vara solkat av detta. Skatteverkets anseende har nått bottennivå. Hur ska de fixa till detta? Detta om något är signalpolitik för mig. Jag skulle gärna se en gest i stil med 12:e månaden skattefri. kring jul kanske (eller är det konsumtionhets?). Särskilt för folk som tjänar under 35000 kronor före skatt.

IMG_8906

Överdåd kan man tycka men icke. Vi är sparsamma här. Pricerunner är min bästa vän. Anarkist….MOI? Jag är ju för katten konservativ. Men jag rör gärna om i grytan om jag finner den full av hycklare och kriminella.

Jag ska bli statsminister. Ja, det ska jag ha som livsmål, plan de la vida. Punkt. Slut. Ridå. ANDAS!

Girighet – roten till allt ont

 

Skärmavbild 2016-04-08 kl. 05.57.11

Ett av mina favoritslott i Dordogne, Chateau de Pierrail. Där har jag ammat under en hästfilt för 19 år sedan under en middag. Jag minns bara detta, det var vaktel, jag var stel i nacken och ungen blev aldrig mätt.

 

Panamaaaaaaaaa, så ska det uttalas enligt Sveriges radio. Enhetlighet är bra. Att vissa reportrar skulle uttala det hela Pa-nama så som vissa gör är alltså inte rätt. De har funderat på detta tydligen. För min del skiter jag i hur det uttalas, jag är intresserad av annat. Rätt och fel ur ett moraliskt och etiskt perspektiv.

Jag är inte förvånad av den här skandalen. Det som däremot förvånar är att Skatteverkets toppar (generaldirektör Ingemar Hansson och överdirektör Helena Dyrssen) är nepotiska och försöker varna sina polare som nu verkar ha politiska uppdrag. Tänk om vi kunde vara lite mer som islänningar?

Att rika personer vill ha mer är ju känt, alla vill ha mer tror jag. Men att vårt allra heligaste är befolkat med skrupelfria moralbefriade idioter, det kom faktiskt lite som en chock för mig. När hon sedan intervjuades sa hon att hon tänkt fel men att hon aldrig fått tag i personen hon tänkt varna och då var ju ingen skada skedd!?! Hallå!!!!! Hur stor är härdsmältan här? Skatteverket agerar.

Hur kommer det sig att de allra rikaste måste gömma pengar från beskattning? Har vi en för hög skattesats för dem? Sannolikt. Men jag har en vag aning om att de skulle klara sig ändå. För vad kostar det att hålla sig vid liv? Man behöver inte ha 150000kr i lön iallafall och även om marginalskatten är hög så får man ändå ut 77900kr på en sådan lön. Jag skulle iallafall kunna dra runt både mig, de sex barnen och min statligt anställde man på de kulorna OCH ha råd att amortera på det saftiga lånet. Nej, jag tycker inte synd om de rikaste. Jag tycker synd om oss andra. Vi som är duktiga konsumenter, som lånar av storbankerna och gör dem rikare också och som arbetar fast vi inte riktigt orkar och sedan matas med nyheterna om hur världen som vi känner den är att på väg att förändras till det sämre och att vi ska ta ansvar för precis allt vi priviligierade vita människor.

Jag är trött iallafall, närminnet sviktar. Om jag till äventyr skulle ha en miljon eller hundra över som jag ville placera på en skattefri ö, då skulle jag inte ens veta var jag skulle börja leta. Det är också intressant. Jag rör mig i kretsar där moral, etik, lag och rätt står väldigt högt upp på dagordningen. Minsta lilla avvikelse så får man på taften, även om det inte finns något uppsåt. PÅ Sketteverket och i finansvärlden är det tydligen olika. Jag gillar INTE olika. Alla ska mätas med samma måttstock. Och det finns liksom ingen tvekan här om att Hansson och Dyrssen ska bort, utan eventuell fallskärm och sen inte poppa upp som generaldirektörer eller landshövdingar någonstans. De ska skämmas och kanske till och med avkrävas ansvar eller pengar för den delen. Ingen rök utan eld. Man har inte dåligt omdöme EN gång i livet, då är man inte personlighetsmässigt stabil.

Så, nu till nästa sammanflätade punkt. Nepotism och korruption. Den lever och mår bra här i landet. Jag trodde länge att det inte var så illa i Sverige. Det var fel. För att komma fram i arbetsliv och annorstädes ska man känna rätt folk. Man ska ha kontakter och rätt familj. Det är inte så konstigt men det är FEL! För det ska inte vara så att vad ens pappa gör ska avgöra hur snabbt jag ska få en viss tjänst. Det ska heller inte spela någon roll vem din mamma är i den bemärkelsen att du inte ska få ta skit för något någon annan eventuellt gjort eller trampat på tårna… Alles klar? Men i monarkins Sverige sväljer vi en hel del nepotism skit. Republik, det hade varit ett litet, litet steg i rätt riktning.

Jag är som sagt inte förvånad vad gäller girigheten. Jag tror att den är roten till allt ont i världen. Från den minsta lilla klanhövding som krigar och stjäl getter på savannen till högsta hönset i en storbank. Alla vill ha mer. Ibland frågar jag mig vad som driver människor. Är det pengar? Status? Lycka i form av snygg bättre hälft? Välartade barn? Status…..vad fan är det? Jag har noll status. Jag skiter i sådant. Jag blir mest orolig när någon kommer med tunga kedjor runt halsen i en fet bil och har välmanikyrerade händer. Då tror jag att något fattas dem, det som betyder allra mest. Kärlek. Men har man inte det, då kompenserar man med det som är enklast att skaffa, materiella ting. Så egentligen är det lite sorgligt med status. Det är en markör på att något skaver.

Skärmavbild 2016-04-08 kl. 05.57.43

PÅ detta ställe har de ett av de bästa vita Bordeauxcinerna. Väl värt att besöka.

Meeeeen det är ju lätt att säga när man sitter här klockan fyra på natten och inte kan sova pga värk. Jag är bara avundsjuk. Nä, det är jag faktiskt inte, jag har ingen lust att köpa saker längre, iallafall inte sådant som ger enbart status. Jag vill ha råd med ett hönshus. Det är min mest efterlängtade ägodel. Jag ska styra om här, jag ska ha andrum. Jag vill baka och testa Floating. Jag hörde igår att man blir en ny människa av det. Kanske det är en bra affärsidé? Att bygga ett vilsamt rum med en stor vattentank där man kan spela delinljud i? Så kan alla mina rika grannar komma och slappna av hos mig från sitt stressiga liv! Vilken toppenidé! Så kan jag sälja på dem asdyra vaktelägg också. För tydligen säljer vissa saker ännu bättre om de är DYRA!!!?? Då antar folk dels att det är bra grejer samt att de kan visa upp att de har RÅD med dyra grejer, bra eller dåliga. Vrickat va? Ma vill skilja ut sig genom att slösa. Vaska champagne och så. Jag skulle aldrig i livet hälla ut champagne, jag skulle dricka hela flaskan eller kanske inte hela men två glas iallafall så jag slapp bakfyllan och sedan spara överbliven dryck och ha i matlagningen. Så jobbar jag. Det är banne mig respektlöst att hälla ut dyr t vin som en vinmakare lagt ned sin själ i att producera. Men så kanske dessa personer inte vet något om champagnetillverkning eller hur bönderna i Frankrike har det. Kanske inte heller bönderna bryr sig? De fick kanske bra betalt för druvorna så de kan lyxshoppa och höja sin status? Nä, de vintillverkare jag känner är ganska måttfulla och jag lovar er, efter att en varm sommar på nåder blivit insläppt på Chateau de Pierrails vinfabrik har jag den allra största respekt för vad dessa människor arbetar med. De älskar sitt vin.

Skärmavbild 2016-04-08 kl. 05.57.27

Här en vinälskande familj i min smak.

Nu ringde klockan. Vi ska gå upp, jag ska åka till min arbetsplats och försöka härda ut en dag till. Inga värktabletter har jag hunnit hämta ut än, jag glömmer hela tiden och finner inte riktigt tiden att gå till apoteket trots att det ligger nära. Men på lunchen kanske, ja det ska jag testa!

 

Tjing!

Studentliv

Skärmavbild 2016-04-05 kl. 21.24.42

Maken visar mig bilder på växter….Vad händer här? Själv läser jag på om de hälsosammaste platserna på jorden och konstaterar att min mamma har väldigt rätt väldigt ofta även om hon som jag inte lever som hon lär alla gånger.

Efter att ha varit student (alltså gått i skolan på något sätt i över 22 år i olika former och olika grad av engagemang har jag bildat mig en uppfattning av vad jag tycker att en god lärare är.

Jag behöver en påläst och engagerad lärare som entusiasmerar och VILL lära ut. Att bara brinna för sitt område räcker inte, då kan en föreläsning som präglas av nördig kunskap om en viss signalsubstans tråka ut en till självmordets gräns på under tio minuter. En person som inleder med att säga ”jag gillar inta att undervisa men jag måste för att få forska” den personen når heller inte mig (eller någon annan som inte brinner för samma område).

Jag tänker mig att jag, om/när jag är i en position att lära ut något (utöver den student jag nu handleder vill säga) kan förmedla hur roligt mitt område är och verkligen DELA med mig av mina omfattande kunskaper och erfarenheter. Nu är det väl inte så sannolikt att jag någonsin kommer undervisa i någon större utsträckning men i den mån jag får en adept att stödja, då vill jag att de ska känna sig välkomna med även de mest ”korkade” frågorna. Utan att fråga lär man sig inget utöver det man kan läsa sig till. Och man får då en persons kunskap och ffa erfarenhet till livs. Jag tänker mig att jag skulle kunna få den här frågan:

– Tycker du att jag ska ge Haldol eller något annat? (vetgirig yngre kollega som jag hoppas få samarbeta med i framtiden inom mitt spännande fält).

– Jag har inte så mycket erfarenhet av Haldol, jag föredrar Olanzapin. Men man kan säga att Haldol är ett säkert preparat pga att det funnits och använts så länge. Man ska vara försiktig med den till äldre för den skadar hjärnan. Men bestäm själv både och går bra och det finns andra antipsykotiska preparat som man kan testa. Man kan testa Klozapin också, det har jag hört kan vara bra för denna typ av tillstånd. Känner du att det var ett OK svar?

-O tack du store mästare, jag känner mig stärkt av detta svar och återkommer snart för nästa dumma fråga. (Häpen och tacksam student som nu känner att jag bjuder på min kunskap, som inte känner sig idiotförklarad och som också insett att det finns fler sätt att angripa ett problem på samt att jag inte har något behov av att framstå som bättre än andra och trycka ned de som är i beroendeställning).

Jag gillar att få ta del av en lärares resonemang. Inte bara få svaret. Det blir lättare för mig att förstå då.

När det gäller mina lärare har jag inte så många favoriter, jag minns Ulla Adelöw från mellanstadiet som en stjärna och sen är det nog ganska tunt. Jo Tommy Åsberg som var historielärare var mycket inspirerande.

Skriva bör man annars dör man….

IMG_8637

Att välja färg kräver sin kvinna. Jag har bestämt mig för den som heter Vreden…..vad tror ni…Freudianskt?

Vissa dagar skriver jag bara för att få ur mig något jag gått och tänkt på länge (i mitt fall oftast bara några timmar, jag har kort tid från diagnos till kniv kan man säga). Andra gånger när det är mer komplexa och livsfarliga saker jag funderar på, politiska saker som kanske inte är helt i enlighet med PK-maffian då tar det längre tid så man inte skiter i det blå skåpet så att säga….Och så finns det saker som måste ta lååååång tid. Sådant jag samlar på men inte vill släppa ifrån mig förrän jag verkligen flätat ihop det bra. Jag har en sån grej på gång just nu. Jag har tre trådar som jag sniffat på ett tag men det hela expanderar och blir rent solistiskt emellanåt. Lite svårt att veta när man är klar då. Men det handlar om livet, meningen med livet och jag kanske är mitt i en existentiell kris kanske? För plötsligt vill jag bli en prepper, ha höns, vara bara med barnen och inte ta in ett skit med nytt i mitt liv utan odla min trädgård som Voltaire så snyggt sade. Fasiken att man alltid är sist på bollen. För så känner jag. Så fort jag kommer på något riktigt bra då är det redan gjort! WHAT!!!

IMG_8636

Jag målar lite på frihand här….det skulle bli en schablon till en piraya…vi får se vad sonen säger. Jag gjorde en helt OK blåval men han vill absolut ha en piraya, en haj och en guldfisk…Hajfenan fick jag till men guldfisk??? Den blev uppäten ser ni va?

Just detta inlägg handlar lite om att låta fingrarna flyga över tangenterna så att hjärnan kan få tänka fritt, summera och kanalisera det jag egentligen vill skriva om alltså. Och jag ska ge er tre trådar. Meningsfullhet, longevity och peace of mind. Jag ska tänka nu…..så det kommer ut något bra. Jag ger er bilder från vårt hus där det varit febril aktivitet idag. Det är märkligt, just när man tror att det är över. Då hopar sig massa nya krångel att reda ut. Cést la vie!

IMG_8622

Jag vet att jag är tjatig men jag ÄLSKAR det här fönstret. Kanske inte så kul på en mörk natt när man ser den där peeping Tomen på NÄRA håll men som det är nu gillar jag att man ser vem som kommer på långt håll, har ljuset genom huset och ffa ser vattnet genom huskroppen. Trappan saknar ännu ledstänger…vi vill ju inte ha några men kommunen kräver det. Vi måste skruva upp något som sedan ska ner så fort de lämnat huset. Ögontjäneri är inte min grej men vad fasiken gör man?

 

IMG_8646

Bäst att passa på och fota från det här hållet. Till midsommar kommer ett hus byggas här, då kan jag inte längre stå just här mer. Det kommer en altan här men först ska marken slätas till och locket läggas på brunnen…

 

IMG_8642

Framsidan som egentligen är baksidan… A house with a view.

 

 

They fuck you at the drive through

IMG_8562

Mitt högt belägna och högt älskade hus som jag snart ska få bo i också.

I torsdags var jag rätt trött efter arbetet. Jag stämde av med maken att McDonaldsmiddag var OK. Och om jag säger att det är det så brukar han oftast inte tjafsa emot. Samma om jag bestämmer mig för Pizzamiddag. Jag svängde in på parkeringen och lade min beställning. Det hade varit lite rörigt på jobbet så någon lunch hade jag inte hunnit med, jag tog ett skrupet äpple ur korgen. Det har jag inga som helst problem med, jag tycker lunch är jobbigt och oftast dyrt. Men jag var lite hungrig iallafall, det var det jag ville komma till.

Jag beställde tre happy meal, en meny till maken och till mig en dubbel cheeseburgare. Ingen dricka eller pommes frites, sådant är onödigt tycker jag. När jag kom hemma packade maken ur påsarna och frågar om jag redan ätit.

-Va? Nä, är inte min mat med? (säger jag med gråt och ilska i rösten).

Jag ringde till McD direkt för precis där gick min gräns för hur många felpackade påsar jag tål. Jag blev lovad en uppringning av killen jag pratade med, han skulle bara sluta först. Jag antar att de har förhandlat dåligt i förhållande till arbetsgivaren för han jobbar fortfarande kan jag säga.

En hamburgare hit och det kan väl vara sak samma men just den där cheeseburgaren hade jag verkligen behövt. Och nu känns det inte som om jag någonsin ska handla där mer. För det slår nästan aldrig fel numera, det saknas alltid något. Det här gången var det inte ens drive through.

Jag öppnade posten igår. Där låg en räkning. Den var på 7500kronor. Vi hade blivit lovade mellan 4-5000…Jag bad maken smsa till killen och det gjorde han. Vi fick svar bums att vi kunde glömma den och han skulle skicka en ny på 2500kr mindre. Bara så där. Jag önskar att vi varit lite mer på från början för det känns helt ärligt som om priserna i byggbranschen är lite som på en turkisk basar, det finns en stor prutmån. För min del hatar jag sådant. Det ger en en känsla av att bli lurad HELA TIDEN! Och ännu värre är det att vissa verkar arbeta med vårt bygge fast de egentligen borde vara någon annanstans….

Bara det att någon säger att det ska kosta 4000kronor, 5000 om det skiter sig…när det är samme person som i så fall sett till ATT det skiter sig….det lovar ju inte gott. Vi var rörande överens igår maken och jag att vi gett oss in i helt fel branscher. Vi skulle ha ett husföretag. Han får omskola sig till snickare och betonger, jag tar hand om inredning, design och allt som är roligt och så startar vi företaget: Hemhjältarna- vi gör det vi lovar när vi lovat och tar betalt för det vi gör rätt!

Vad tror ni om det? För nu har vi sex punkter att anmärka på bara rörisen. Det är en saknad skruv i toan, en skadad dyr kommod, en spolknapp som är defekt, en handdusch utan upphängning, repade dyra duschar från Tapwell och så är knopparna till badrumsskåpen borta….? Tänk er att en höftoperation gick till så!

IMG_8561

Mitt tak i hall och övre korridor. Det blev bra med spots trots att jag egentligen inte gillar det.

IMG_8560

Här en mörk närbild på mitt skadade köksfönster. Onödigt och plötsligt måste vi renovera igen…..

Nu ska jag vila, jag är sjuk, på allvar supersjuk och trött. Hatar den känslan, tur det är sol nu iallafall.

Memils värsta trafikfaran för Mekibmek

Jag återkommer idag på förekommen anledning till cyklister och trafikfaror. Överskriften kanske kräver en förklaring. Memil betyder Medelålders män i lycra enligt Niklas Thelning, jag myntar nu förkortningen Mekibmek dvs Medelålders (inte jag såklart men för att hänga på Nickes grej) kvinnor i bil med estetiska krav. För Mekibmeks är det av yttersta vikt att hålla full fokus på trafiken. Därför går jag här ut med en uppmaning till alla Memils. Ska du bära LYCRA, se till att den ej blir genomskinlig då den sträcks ut över era stenhåra arslen! OK??? För jag hade allvarliga problem med att styra när den här mannen kom i mitt synfält. Sen fick jag fullt sjå med att få dottern att fota honom och försäkra mig om att hon fått med detta avskyvärda på bild.

Ni ser va? Den väcker många frågor den bilden. En av dem är, har man inte kalsonger UNDER??? Det trodde jag var givet nämligen om man ska svettas om tarmöppning och genitalier på väg till jobbet eller så då hoppas jag att byxorna också byts på vägen hem eller snabbtvättas på jobbet.

Jag skulle aldrig sätta mig på en cykel och visa upp hela, ursäkta ordvalet nu jag har aldrig sagt det men nu tänker jag skriva det, RÖVEN för alla som bor i min hemkommun och äger en bil. Aldrig säger jag!

IMG_8529

Å en till…

FullSizeRender-7

Om du äger den här rumpan, eller mannen för den delen. Se till att skaffa nya brallor till den, tack på förhand Trafikverket.

OERHÖRD trafikfara, på allvar! Det var faktiskt allt för idag, detta oerhörda.

Life on mars – hjärnan rebotar

Mina tre fantastiks tonåringar kom ut till oss idag för att hjälpa med målning och barnpassning. Fanny målade med maken och vi andra åkte till Brun Bruns hage (det är Edgardiska för Björklunds hage). Det blev en strålande dag i solen full av lek (jag inser här att jag låter som en ”happy”-bloggare men det får vara så idag. En annan dag kan jag berätta om hur det verkligen gick till men på det stora hela var det en bra dag i solen).

Maken hann måla en hel del. Fanny målade OM sin fina guldvägg till en….inte lika fin vägg men fortfarande i guld. Vi får se hur det spelar.

Två av tjejerna åkte hem innan middagen, Fanny stannade. Hon spelade sina favoritlåtar för oss i köket medan jag lagade mat. Fem gånger spelade hon Life on Mars, vi SJÖNG också. Jag har ju sjungit till den här låten tidigare men aldrig lärt mig hela texten. Idag googlade vi fram den och hör och häpna, jag har LÄRT mig några rader utantill. Det borde vara omöjligt ju, min hjärna hade ju skrumpnat igen!?! Så tydligen är jag inte illa däran som jag trodde! Happy happy!!

Det roliga med att vara ledig är att vi slappnar av lite, låter maten ta lite tid, dansar och har kul. Nu bort vi så otroligt trångt att fyra i köket som dansar och spexar nästan är för trångt. Ingen ser oss iallafal….Men i NYA huset, det med den vida utsikten, där kommer ALLA att se oss när vi shakear loss….vi kommer väl bli kända som galningarna på kullen! Tydligen är väldigt många intresserade av vårt bygge, man ser det hela tiden, att folk nästan vrider huvudet ur led för att spana. Men man får också höra via djungeltrumman (i detta fall Ylva) att folk undrar. jag sa åt henne att säga att det ska bli en kombinerad bordell och hönsfarm. Då kanske vi blir ännu mer kända!

Hur som helst. Jag längtar så efter att komma in i det huset.

Imorgon är det min och Inez tur att måla. Jag tyckte nämligen att maken drog det längsta (och vilsammaste) strået idag som fick stå i splendid solitude och måla i sex timmar. Jag jagade barn som sagt om än i sol. Jo jag blev konsulterad som läkare också. Jag stötte på en vän jag inte träffat på säkert 10 år. Han är en hårding (extremskidåkande våghals) kan man säga. Han hade ett hemmagjort förband på ett finger. Det vätskade genom såg jag (kliniska blicken där) och frågade om vad han gjort. Skuit sig på en cykel….för två dagar sedan. Det pulserade fortfarande och han skulle till alperna nu.

-Får jag se? frågade jag.

-Njae….vad är det värsta som kan hända? Blodförgiftning…? Sa han uppenbart ovillig att visa fingret.

-Ja, blodförgiftning ÄR det VÄRSTA som kan hända, speciellt illa på en alptopp (sa jag otroligt förmanande)

Han vecklade upp bandaget omåttligt långsamt, jag trodde han skämtade faktiskt. Men han hade så otroligt ont. Till slut gav jag mig på det själv. Då trodde jag att han skulle svimma. Han gick in på caféet och klippte upp det och när han kom ut var det JAG som nästan svimmade. AKUTEN NU sa jag. Och jag menar det (sa jag med emfas).

Några timmar senare fick en bild från hans besök hos en doktor. Han hade fått ordentligt med bedövning, en grundlig tvätt, en stelkrampsspruta och penicillin för att inte behöva såga av fingret om 7-10 dagar….

Snälla alla, om ni skadar er på ett så otäckt sätt att ni inte vågar titta på det (gäller ffa extremskidåkare som gillar att fallskärmshoppa ur en helikopter rakt ut i lössnön) ÅK TILL AKUTMOTTAGNINGEN innan åtta timmar har gått för då är det för sent för att sy ihop eländet. OK?

 



Sailors fighting in the dance hall
Oh man look at those cavemen go
It’s the freakiest show
Take a look at the lawman
Beating up the wrong guy
Oh man wonder if he’ll ever know
He’s in the best selling show
Is there life on Mars?



Är inte texten helt genial??? Älskar Bowie! Den här versionen är faktiskt ännu bättre tycker jag än originalet. För hur härlig han än var så var kanske inte den karaktäristiska rösten hans starkaste kort…eller?

Flow – livet som det ska vara

IMG_8339

Min supercoole farbror Lennart och hans fjälla Tylla på promenad. Han var just i Pyrenéerna och åkte skidor…det vill jag också göra när jag går på 84. Han flyger inte längre och han tyckte 6 Vasalopp otränad räckte, eller det blev 5,5 för en gång var det -32 och då åkte han bara 4 mil.

Andnöd. Så känns det. Vakuum, den känslan. Klämd mellan en sten och ett hårt ställe. EXAKT SÅ!

Inte en enda ljus ide på flera veckor, jo med undantag för när jag gnistrat till på Stunder då kanske. Jag låg och tänkte att nu dör bloggen för ingen vettig människa kan väl ORKA med mig som det är nu. Jag kan inte ens få ur mig något härligt om det fantastiska huset vi just byggt klart. Men det beror väl på att det in i det sista kantats av bakslag. Det senaste igår då det stod klart att en person som skulle ringt ett viktigt samtal inte gjort det och att vi pga av detta kommer få bo kvar minst en vecka i lilla huset på fairway samt att det kommer kosta oss 500kr för varje dygn. Men så plötsligt när jag ligger där med Edgar framför nästippen kommer jag på vad jag vill göra. Jag har hittat ett ämne för ett examensarbete jag måste göra om sisådär fem år eller så.

När man gör sin ST (förutsatt att jag kommer ur AT någorlunda hel) ska man göra ett examensarbete på 10v tror jag. Jag har oroat mig lite för det redan. Mest för att jag på allvar hatar att göra saker som jag MÅSTE. Jag har ett ingrott hat mot måsten. Lite som Barbro Lindgren anar jag (jag hörde lite av en radiointervju med henne idag). Men om man MÅSTE göra något så måste man, då gäller det att göra något man gillar. Det är minsann inte så enkelt att komma på något man är extra intresserad av, jag gillar så mycket saker. Men psykiatri är en bred specialitet och min hemliga superkraft är att få folk att känna sig bekväma. Utan att göra så särskilt mycket får jag folk att må lite bättre (oftast). Och om man väver ihop det med att jag en gång i tiden ville bli geriatriker…då kommer man fram till att kanske man kan prata med somatiskt (kroppsligt) sjuka människor och få dem att bli friskare! Är det inte helt genialt? Jag har redan ett upplägg, som jag ju inte kan avslöja för då snor någon av mina psykiatrikervänner hela min idé kanske och får Nobelpriset innan jag ens köpt ut min legitimation (om jag klarar tentan vill säga).

Nu ska jag ta hand om min sömn, min förvirrade hjärna måste återhämta sig efter rivstarten på jobbet, jag hade en fruktansvärd vecka helt enkelt med problem som hopade sig på alla fronter. Att husbygget nu blivit nästan en MILJON dyrare än beräknat är inte ens det största problemet känns det som. Jo jag ska umgås med stackars maken också. Han verkar ha spräckt svanskotan utan ett föregående trauma(?) är det ens möjligt Andreas? Jag får kanske be alla ortopediintresserade jag känner om att komma och undersöka honom….;) Moahahahahaha

 

Jo, om detta inte var roligt nog kan ni läsa ett av de inlägg som jag själv tycker är mkt underhållande….:Svenskhet

Loooooong Friday, good bye!

 

Life as you know it is gone…

Skärmavbild 2016-03-25 kl. 08.36.53

Jag ska ändra mitt förhållningssätt till andra människor tror jag. Jag ska ligga lågt, inte lära känna fler personer utan bara betrakta. Det kostar SÅ mycket mindre energi. På kuppen kanske man framstår som mer intressant och mystisk? Jag ska ge det ett försök iallafall. Jag utvärderar senare för er.

Lördagslektyr, vad kan det vara? Jo för mig är det detta: KOL och astma Det var 12 år sedan jag gick medicinkursen. TOLV ÅR! Och sedan dess har jag inte brytt mig så mycket om KOL och astma helt ärligt. Det är kanske inte så konstigt. Men nu förväntas jag vara uppdaterad. Det bär mig emot att läsa på min fritid, jag har ju en hel del annat för mig. Jag hade gärna läst under tiden jag studerar, dvs på ”arbetstiden” men den tiden finns ej. För min egen skull väljer jag att damma av mina kunskaper på långfredagen, det känns rimligt med tanke på att man traditionellt inte ska roa sig allt för mycket denna dag. Mina bern är emellertid ej uppfostrade i den traditionen och klättrar nu över mig mentalt. De kivas, ser på TV på för hög volym (jag sänker, de höjer så fort jag inte ser. Och så håller vi på) och äter frukost på ett yvigt sätt. Jag sitter mitt i alltihopa för går jag iväg blir det ännu värre. Maken är och målar i huset. Det där huset alltså. En never ending story verkligen.

Vi skulle egentligen flyttat in 9/4 men pga att en av person ej ringt ett samtal som krävdes blir vi nu försenade ytterligare en vecka (den allra första prognosen var att vi skulle flytta in i skiftet aug/sept-15!!!) till en kostnad av ca 8000kr extra. Det är helt makalöst hur många skenande kostnader som drabbat oss. Vi är en miljon över en budget som arkitekten gav oss. Hur är det ens MÖJLIGT att det sker? Jag kommer eventuellt ha betalat av huset om 66 år, ÅR! Men nu börjar nya tider här. Vi ska spara, amortera och gneta. Inte mig emot. Jag är inte precis van att leva på stor fot. Orkar vi inte så kan vi sälja. Det känns sköt iallafall att vi när som helst kan sälja. Problemet är ju att vi måste BO också. Tidigare när jag tittat på detta visar det sig att en familj som min är ganska svår att husera. Jag ringde kommunen en gång då vi sökte hyresbostad inför flytten. Rådet jag fick var att flytta till Uppsala, det fanns mer bostäder där. Jaha….men jag kunde tänka mig nästan vad som helst sade jag….. -Du måste ha ett rum till varje barn, annars är du trångbodd fick jag höra….det betyder en 8-rummare i vårt fall för jag och maken ska ha ett rum också och sen ett vardagsrum.

Nu bor vi på 89kvm sedan i juni, de stora tjejerna har bott här lite då och då men de orkade inte med trängseln så mestadels bor de hos sin far. Tre rum och kök är på bristningsgränsen faktiskt. Vi sover fyra i ett rum och Tylla sover ensam i sitt rum. Hon somnar tidigare än de andra och sover HELA natten. De andra två är dåliga på att sova, Edgar är värst. Han väcker mig i snitt 1,5ggr/natt och sen vaknar de innan sex varje morgon. Ja VARJE morgon, även på långfredagen. Oftast vaknar de då på dåligt humör av någon outgrundlig anledning….Sen har jag strikta restriktioner för vad jag får säga och göra på morgonen. E deklarerar tydligt varje morgon att jag varken får säga hej eller god morgon till honom. Gör jag det blir han oftast sur. Ibland säger han att det är OK, jag är förlåten. För mig kommer det liksom automatiskt att hälsa på mina familjemedlemmar när jag ser dem och ge dem en klapp, kram eller puss. Detta är ICKE uppskattat och jag försöker verkligen lära om…..

Nu ska jag inte gnälla utan läsa mer om långtidsverkande  beta-2-agonister, PDE4-hämmare (fosfodiesteras-4-hämmare) och nödvändigheten i att ge fan i att röka!

Glad påsk!