Hillbilly

Mina purpurbönor frodas men jag vet inte riktigt när jag ska skörda….Ser ni björkarna bakom…det är ett av projekten här hemma.

Min bror säger att jag är en hillbilly…nog för att jag bor aningen avlägset på ett berg men obildad och hembrännare är jag inte. Inte heller spelar jag på ett stränginstrument jag tillverkat själv.

Att man kan vara så olika fast man uppfostrats i samma hem har ju både genetiska och miljömässiga skäl. Han har total ordning, oroar sig för repor i golv och går inom familjen under namnet Mr Perfect. Han lånar just nu min Isabella Lövinbil (dvs en gammal amerikansk bensinmonsterbil) då hans nya fina inte kommit än från fabriken. Varje gång häpnar han över den oreda som råder i bilen….men han får gärna låna.

Jag avvek från min egen generalplan i fredags. Jag köpte en inredningstidning. Det har jag förbjudit mig själv. Jag har nämligen redan sett ALLT, blir aldrig förvånad utan mer trött på att alla liknar varandra. Emellertid tar jag ära i att redan ha gjort saker som de visar, som att ha en vägg full av vackra tallrikar som jag loppat men såklart inte kan äta på. Speciellt de med 24k guld och motiv med utrotningshitade djur från Gustavsberg…

Sist kom jag hem med den till honom, han bår på samma avlägsna ort, och då fick jag se en glimt av hans förråd (vi har ju till dags dato ej hunnit bygga ett förråd, som vi så väl behöver för att ha en möjlig chans till ordning här). Det var som att skåda himmelriket. Var sak på sin plats. ordentliga och RAKA hyllpplan som som var organiserade och snygga. Jag utbrast:

-VILKEN ordning och försökte dölja min skräckblandade förtjusning. En kall kår gick utmed ryggraden…..Seriemördarordning.

-Ordning? Här är ju värsta kaoset, sa han. !!!!

Han skjutsade hem mig och lilla T och hjälpte mig att lasta ur de fyra betongsäckarna och de tre sandsäckar jag köpt på Bauhaus för att fixa för hönsen, gjuta och lägga golv i växthuset och så utbrast han: Du e en sån hillbilly! När han såg den havererade poolen (alltså vi håller på ock tömmer den), den ofriserade kanten av gräsmattan (alltså den sprider sig ut i gräset och vi håller inte jämna steg), den ihopkrånglande vattenrutschbanan (alltså vi har tagit loss den från maken för att kunna klippa DELAR av gräsmattan där det inte ligger slangar, sladdar, cyklar, sparkcyklar, hjälmar osv) och all annan bråte som vi har och är del i det pågående projektet: Rensa upp, bygga klart eller ändra om så vi itne trillar och slår ihjäl oss här.

Jag sa att det var jag ju verkligen inte, det är min man.

-Man kan inte säga så, påpekade då min ordentlige bror. Är du gift med någon ingår du i ett team, det är er röra.

När det gäller att vara exakt så tillkallas maken, jag är mer på en höft och så ska man tydligen inte handskas med färgpigment och betong. 2% ska det vara. Lite oklart om det var 2% av den färdiga vikten, om pigmentet skulle blandas i vatten eller torra pulvret. Vi valde att blanda i bruket s a s. I bakgrunden ser ni en orange sandfylld klubba med en snodd. Snodden är ett hockeyskridskosnöre. Jättelångt. Hur och varför den hamnat där har jag absolut ingen aning om. Bakom detta ser ni en ricin, väldigt fin och massor med frön har jag tagit inför nästa år. En ommålad gungställning (svart och blekrosa) och sen längst bort i bild poolen som är under demontage. Jag hoppas allt är klart innan snön gömer allt och det får vila till i mars….

Han har rätt, detta är min röra, jag vet det mer än väl. Och om röran ska försvinna ligger det på MIG att sätta bollen i rullning. Problemet är tiden. För den har vi inte. Vi arbetar för mycket och jag försöker under den tiden göra så mycket jag bara kan av det som är härligt, nödvändigt och astråkigt. Maken hjälper mest till med det som är härligt, allt som inte har en rolig komponent i sig måste jag tvinga fram. Han har ingen autopilot, det är jag. Jag är kaptenen, Lord Nelson. Ni vet han som dog efter slaget han vann.

Jag nästan skrek av glädje när vi två dagar för tidigt tog loss formarna och stegen var så där perfekta och blanka som jag hade önskat. Vi gjorde genast fyra till och jag har en plan för att göra hörn och halva plattor så gången i växthuset blir snygg!

Jag kan knappt bärga mig tills alla är klara och vi kan börja lägga dem i växthuset! Jag står med ena foten på lite tryckimpregnerat virke, helt oberörd, och pysslar ihop betongen. Den turkosa betongen. Var plankorna hör hemma är ett mysterium för mig….

Jag har en grov plan, precis som han och önskar att om flaggskeppet sjunker så ska mina löjtnanter agera självständigt och kreativt. ”England expects every man to do his duty” lite så.

Vi var på Rosenhill i två omgångar igår. Det tog en väldig tid att få musta sina äpplen, de hade hållit på till två på natten till och med i veckan. Informationen var grumlig och jag var där första gången med tre små i bilen halv sju på morgonen, åkte hem, kom tillbaka och kvart i tolv var allt klart och jag packade bilen med 10 dunkar pastöriserad must. Jag önskar mig ett stort äppelträd och såna fina äppellådor.

Där står den och svalnar. Den var skållhet när jag packade den på skottkärran och gick mot bilen i leråkern.

Edgar förströdde sig väl. Löpankor, olika höns och en get fanns att betrakta. Och ett elstängsel att akta sig för….

Dimman låg tät när vi först gav oss av i bilen med de många bananflugorna…..

Avslutningsvis en bild på en kexchokladförpackning som funnit sin sista vila i vår turkosa soffa (det är mycket turkost nu). Ut och in, kladdig och smakfullt placerad mitt i vardagsrummet.

Nu är det valdag, extra spännande för mig som är valbar!!!! Håll i hatten alla Moderater i Hillbillyland, jag är en marche!

Ultimate upgrader

DIY kopparputs, gamla fina bilar, nya utan någon som helst känsla, saker jag vill kunna, annat jag vill glömma och sen en släng av hur fan ska man nå sina mål utan att marknadsföras?

Självrannsakan. Jag ser Billions på HBO. Jag såg den tidigare på Svtplay men nu…vidgat spannet för vad jag tittar på.

Inbillar mig att jag är karaktärsfast men känner att jag sympatiserar med skurkar…det är tveklöst fel. Så jag skäms.

När jag ser Billions mår jag samtidigt illa som jag gillar spänningen. Girighet, i vilken form den än kommer, är äcklig. Jag känner ibland att jag är girig på saker, upplevelser och det vill jag inte erkänna inför mig själv. Inget är gratis. Pengar. Det är svaret på allt tyvärr. Även när det kommer till avgörande saker. Det är kanske inte så tydligt i vårt land där vi betalar skatt och ”delar” ansvar…men bara en sådan sak som liv har ett pris.

När jag ser på Firefox förslag på sidor att besöka blir jag bestört. Porsche….? Vill jag verkligen ha en sådan? Kommer jag någonsin…..och kan jag tänka mig att göra för att få den?

Jag tröstar mig med att överst av sökningarna jag gjort finns hur man gör egen kopparputs. Jag följde inte receptet ”I swinged it”. Västerbottensåpa, citronsaft, varmt vatten och lite diskmedel. Fast själva tricket var att låta maken gnugga, jag hade det inte i mig för tillfället.

Trött. Outsägligt trött. Min enda önskan just nu, barn som inte bråkar och är harmoniska. Skit i Porschen, jag skiter i alternativet inom räckhåll…..en Skoda, hur många pris den än fått. Jag vill andas frisk luft och nattens regn (hur blöta mina utemöbler än är) ger lite hopp. För jag visste om det, längst inne kände jag att inatt skulle det regna. Och jävlar vad det regnade.

En sak till. Jag blev kidnappad av köpjävulen igår. Köpte en vacker, lärorik och inspirerande bok igår och höll på att köpa en sidenscarf med en karta på. En sådan som militärer under andra världskriget hade med sig, tryckt på fallskärmssiden för att inte prassla i fält. Jag bad dem fålla den medan jag besökte min sjuke farbror (som arbetat inom Flygvapnet) men när jag kom tillbaka hade de missförstått, de kunde fålla den åt mig att hämta senare men något impulsköp av den blev det ej, jag kom av mig.

Väl hemma igen mindes jag att mitt under allt stök hos farbrodern hade han berättat att han hade en sådan sidenkarta, över Schweiz (jag funderade lite över vem som tillverkar en karta över ett neutralt land under andra världskriget och vad den skulle vara bra för). Han ringde för att tacka för besöket och jag frågade om han sagt att han hade en sidenkarta över Stockholms skärgård;

-Nej, Schweiz, sa han.

-Den önskar jag mig i fördelsedagspresent eller julklapp sa jag.

Senare på kvällen postade jag en bild av den vackra boken på Insta, dottern såg och gillade. Hon fyller snart år. Jag tänkte också på min farbror som är väldigt sjuk just nu. Jag skulle skicka ett sms och önska god natt för att han inte skulle känna sig ensam. Men jag kom av mig. Nattningen av alla barnen tog ut sin rätt och jag låg istället och stirrade på datorn…Billions….så spännande, och motbjudande.

Allt löser sig till det bästa, bara man är generös. Men jag kan inte sluta vara girig. Jag tror tyvärr att girighet driver oss alla. Men jag vill inte ha pengar på banken (kommer aldrig hända skulle väl alla jag känner säga, jag är en spenderade…tygscarfs, indigofärg, myrra och bladguld, jag har mycket i mina gömmor. Mitt dödsbo kommer bli en mardröm för alla utom sakletare)….jag vill ha…..en livstil som är hållbar. Och en Porsche men mycket senare, en begagnad (även om naturen lider mer av den).

Idag är en ny dag, jag har mina erfarenheter, jag ska vässa mig. Jag har en kompass.

Kärlek till alla!

Min helg – Kalas och knas

Åååå så kul att så många hittat mig, min blogg, min bok mitt instagramkonto! Äntligen liksom. Jag har ju arbetat Såååå hårt och målmedvetet för detta (skrivit väldigt långa och jobbiga inlägg, lagt upp obegripliga bilder på mig själv i galna hårsituationer, fotat skräp på golvet samt lagt upp youtubeklipp som nästintill gör en vårdintygsmässig).

Jag har fått veta att intervjun med mig på Hälsoliv är ett av de mest delade just nu på Expressen och jag är INTE förvånad, såklart att en bok om mitt fantastiskt innehållsrika liv intresserar er alla…..(jag skriver ju i princip bara eländes elände).

Nu kanske det är på sin plats att jag berättar hur helgen varit? Vi inledde ju med att fira såklart, med champagne. Jag och maken bara möööös efter att barnen somnat lugnt i sina sängar (jag somnade halv tio trots spränghuvudvärk med Frank på ena armen och Tylla på andra. Var maken tuppade av vet jag inte men vi sade inte en enda mening till varandra utan att bli avbrutna. Grannarna som var bjudna in på lite vin skickade en bild….och bad om att få återkomma en annan kväll).

Grannen skickade denna, spot on kan man säga och ändå är hon nog minst 15 år yngre än jag…kanske MER????

Hela lördagen målade maken staketet på nya terrassen i svart, jag var bullmorsa och njöt av samvaro med barnen (alla satt med varsin telefon eller iPad och bara skrek när jag försökte samtala). Såååå härligt med kvalitetstid och medveten närvaro. Hönsen var jag också med (helt sant, de är de enda som förstår mig tror jag). Maken och jag laddade för ytterligare en härlig champagnekväll efter nattningen och tände en brasa som sprakade så fint medan vi såg solen gå ned. (Jag somnade i Edgars hårda säng och vaknade med ett ryck 02.34 av att en extratrimmad volvo 740 (gissar jag) öste fram och tillbaka på vägen utanför).

Söndagsmorgonen bjöd på långsam frukost och tvagning av alla barn, det var kalas på gång. Min ena dotter fyllde 16 och jag skulle baka hallongrottor. De blev såååå himla bra (helt sant, detta är något jag behärskar). Och barnen blev såååååå rena (Tylls vägrar konsekvent hårborstning och man måste hålla fast henne och tvinga…inte roligt och kort hår lurar bakom knuten. Sen blev alla plöstligt hungriga och smöret flög omkring. Först doppade tylls det långa oborstade håret i mackan och sen precis när hon sanerats beslöt hon att hälla upp äppeljuice själv och dränkte då Edgars läxhäfte och resten av håret i det..) och mätta, på ett harmoniskt sätt.

Vi kom iväg till kalaset i tid (nej såklart inte. Vi kom sist och de fick alla vänta på oss).

 

Här är jag i bilen med två av barnen. Den ena vill att vi ska spela högre, den andra skriker SÄÄÄÄÄNK, vilket tydligen betyder HÖÖÖÖÖJ!. Det tog från Nockebybron till Åkeshov för mig att lista ut detta.

 

Jag och svägerskan. Det vart soligt helt plötsligt så vi satte oss i trappen och fikade. Jag gör min galnaste gladmin.

Jag och Edgar. Mest lät jag maten fota mig pga klänningen som jag älskar!

 

Och så detta. Bland de mest delade artiklarna…sååååå väntat (helt galet oväntat!).

 

En utslagen isprinsessa.

Positiva Annas HELG

Skärmavbild 2017-02-05 kl. 09.06.58

Jag har börjat sen en engelsk kriminalserie, IGEN, den här är sååååå bra. Scott & Bailey, två kvinnor i huvudrollen och högsta chefen är också kvinna, bara en sån sak! Go girls!

Tjeeena! C´est moi, Anna la femme le plus positive dans le monde entier, oui, dans le monde ENTIER, cést vrai! Incredible, totallement. J´ai la famille le plus affectueux dans le monde, le meilleur famille, cést vrai! Me soooo lucky.

Jag försökte skoja till det där, som den där festlige amerikanske presidenten, ni vet han som har en helt ny färg, orange. Le president orange, l´homme le plus orange dans l´univers, merveilleuse!

Jag tänkte berätta om min helg. Ni vet, som kända (för mig helt okända författare och skribenter ofta gör i glammiga magasin) personer ibland gör. Och då startade jag från NY, the BIG apple, the biggets most appliest apple in the world, hahahaha sååå rolig jag är. Jag tog concorden, jo, den finns kvar. Ett ex, och jag har en speciell deal med dem, när jag bara måste hem till familjen tar jag den. tre timmar, superbra service och mat. De flyger in en kock anpassad för min tarmflora bara för att man ska få den BÄSTA starten på helgen. Tänk er det! En massös också, så man inte får skav någonstans när man ligger och ser TV-serier och sippar champagne….sooo good, the best.

När jag landade mötte maken upp med nya bilen, en Cayenne, den bästa bilen, väldigt tysk, på ett bra sätt. Jag fick champagne där med. Sen susade vi eskorterade av SÄPO hem förbi Tjabo och gänget och vidare ut på ön, the island som vi säger här ute. Där var huset nystädat, toalettpappret vikt och sängarna bäddade i såna fantasifulla kreationer som när man är på avspända hotell på Bora Bora, så nice! Alla morde ha en städstab. (Läs jag köade i en timme hem i familjebussen från sjukhuset där sjuksköterskan grät på morgonen av överbelastning, sparkade min väg in genom huset efter att ha hämtat de tre små från resp inrättning. Möttes av en sur tonåring och tog sedan tag i matlagningen. Maken på AW).

På lördagen kickade vi igång dagen tidigt för att få kvalitetstid och kunna njuta av ledigheten (läs, släpades upp vid sex av missnöjd unge som skrek så att alla (utom barn över 15 och make vaknade)). Vi intog en sen brunch på Petite France, vi åkte såklart i nya bilen, vi måste köra in den, långsamt. Sen såg vi en matiné i stan, en mycket konstnärlig film om Hiroshimas offer och hur det nu spirar i den forma kratern, sååååå vackert liksom. Det ljusa skira växer upp ur förfallet (who am I kidding), så hoppfull inför framtiden och att de nya, och för all del gamla världsledarna ska kunna lära av historien och SAMARBETA, som vi gör här hemma. Medlar och hjälps åt liksom så att alla kan blomstra, sååååå vår familj alltså. Älskar!

Vi hade gäster på lördagen, ååååå jag älskar gäster som kommer förbi, vi hade lite workshop, jag ordnade ekologisk, ätbar salva med en ”hint” av bergamott och kokos. Rent homeopatiskt nästan, såååå mycket feeeling. (Läs: Jag smälte kokosolja, hällde i mandelolja, rörde om och hällde på burk. Det sket sig nog för det skulle varit kokosfett men jag tror K fattade poängen. Smält, blanda, häll upp låt svalna. Går att googla annars. Allt man behöver är vatten, två kärl, värme, ingredienser och en burk. Asenkelt!!!!!). Allt detta accompangerat av härliga energishots så alla skulle orka hela vägen till midnatt när vi satt ute på altanen under gasvärmaren och tittade på stjärnorna. (Läs: Vi har inte hunnit med att bygga altanen än, det ska göras EFTER sommaren för mesta möjliga krångel).

Nu är det söndag och vi ska verkligen satsa hårt idag, låååååångsam frukost i hemmet, vår italienska frukostkock kom tidigar för att baka bröd, mala kaffe, koka espresso, fila på canolin och snart ska jag, innan tio, gå ur sängen. Jag hade tänkt luncha med bästaste J på stans hetaste ställe, Enkelheten, det är såååå fantastiskt där. Man behöver inte ens beställa, de läser av ens sinnesstämning och vips har man exakt vad man behöver framför sig. Och allt är enkelt, inga konstigheter eller tillgjordhet. En släääät kopp kaffe, en solbulle och en kanna mjölk fick jag sist. Tänk att de kan känna att det är precis DET jag behöver. 1500 kronor kostar en lunch där, så värt!

Nu tillbaka till familjen och den vackre italienske mannen som också är utbildad lymfmassör, jag känner att lymfan måste ha sitt nu, speciellt i underbenen, det är sååååå jobbigt att ligga ner för länge.

Kärlek på er!

Bästa serien nu, Scott & Bailey

Ta da!!!

 

Champagne O´clock

img_6266

Så här går det till när jag lagar mat (ibland, inte varje dag, då blir man sjuk….).

Hej på er mina älskade läsare! Nu är det jag igen, Postitiva Anna. Jag tänkte slå er alla med häpnad (som vanligt) idag. Jag ska komma med ett RECEPT!!! För vad behöver man i snökaoset (Stockholm och Gotland med omnejd (samt såklart hela NORRLAND)) om inte KORT-kok!?! Långkok är såååååå 2016, jag blickar framåt, mot nästa och kommande år. Och vad passar inte då om inte en gammal klassiker, Kreolsk gryta!

img_6269

Endast mamman och Macen är vaken, min stund på jorden. Egentid…..

Jag skulle handla på vägen hem från mitt stimulerande arbete (har inte gjort ett skvatt egentligen utom att föra ner en V-sond idag. Jo jag har har lärt mig hur man räknar ut kvoten mellan det syre man pumpar in i en person och det som faktiskt når blodbanan. Det var verkligen på tiden att jag lärde mig det känner jag. Men dagen är INTE till spillo om man lärt sig EN ny sak och sedan haft det trevligt med sin familj). Jag har varit sååååååå duktig idag och lärt mig massor med saker (se ovan). Jag tog ut svängarna på vägen hem och åkte till den lokala ICA-handlaren (inte den som hade pengarna i Panama) och inhandlade två dagars middag. Det var inte tänkt så utan egentligen skulle det bara bli till ikväll men jag fick sådan inspiratiooooon (läs, försöker se realistiskt på mina chanser att hinna till en butik under resten av veckan) och högg till med lite etisk köttfärs, jo minsann, etiskt ska det vara (inte som Lundin oil alltså, stackars Carl Bildt, eller har han sålt av i tid?). Jag avstod Julmust som jag ju äääälskar vid den här tiden på året, jag har lite hälsoångest just nu…..ser ganska mycket tråkigt på jobbet ibland och vill verkligen sätta mitt avtryck på barnen och MAKEN.

img_6268

På tal om maken, här en strumpa som sedan några dagar ligger på golvet i vårt sovrum. Jag kommer fortsätta att dokumentera den för att se hur många dager, månader eller ÅR det kommer ta för den att hitta sitt nya hem, vår soptunna.

Jag ska inte tråka ut er på en måndag (det sparar vi till tisdagen) därför kommer här mitt högst oprecisa recept på favvogrytan här hemma och den tar knappt en halvtimme att få ihop (om man har en normalstor familj, jag gör ju dubbelt av allt hence, det tar dubbla tiden och kostar likadant. Särskilt som jag väljer den svenska EKOLOOOOGISKA fläskfilen för 350kr/kg och inte fulfilén för 169…..)

1 Fläskfilé (i mitt fall 2 som räckte till tre vuxna och tre små samt blev fyra matlådor….dvs 7 vuxna och tre små)

2 Röda snacks paprika (snacks????)

1/2 burk syltlök

4 Kabanosser

1/2 burk cornichons

1/2 burk ekoloooogiska urkärnade kalamataoliver

5dl grädde

Salt och peppar

Skiva och stek korven, putsa, skiva och bryn köttet. Sen strimla paprika och lägga i de picklade grejerna. Häll på grädden och låt puttra ca 20 min. Koka under den tiden ris, helst från Po-slätten eller i verje fall italienskt för det innehåller minst gift. Servera med en grönsallad! Jag drack champagne genom hela middagsgrejen, det blir roligare så!;)

ALLA äter detta hemma hos oss (inte de två köttvägrarna då men de brukade äta detta innan de blev veggisar).

 

fullsizerender-8

Såg den här igår, den beskriver mitt sovliv just nu rätt bra.

Så, nu ska ni få vara ifred, jag ska se Marcella på Netflix, en förbryllande men spännande serie jag börjat somna till!

Skål!!!

Positiva Anna svävar ut

fullsizerender

Jag har fått löfte av maken att gå och se ikväll…men nu halv sju på morgonen känns det mig främmande att sitta i förortscentrumet till efter 22 ikväll, jag är nog hellre i sängen…Men nästa gång, DÅ ska jag vara där i full galaklädsel, FULL!

Goooood Mårron alla finingar! Ååå vilken härlig morgon, sååååå utvilad efter en fullspäckad kväll igår. Jag slutade tidigt, eller, vi jobbar lite kortare på fredagarna så jag hade några timmar för mig själv, såååå lyxigt med egentid innan helgen kommer! Jag var så sugen på lite koreansk mat så jag åkte till favorithaket och mättade mig, därefter blev det lite shopping och sen hem för att komma iordning inför kvällens utsvävningar. (Läs arbetade non stop med avbrott för ett äpple vid halv ett och när sista patienten var utskriven och avtackad fick jag order om att gå, jag såg antagligen helt död ut och bedömdes inte kunna vara till någon mer nytta, åkte och storhandlade åt maken och intog två sockermunkar för att inte dö. Koreansk mat har jag förgäves försökt få smaka senaste halvåret utan någon som helst framgång. Den trenden kommer hinna dö innan jag får smaka riktig kimchi är jag rädd).

När jag kom hem hade maken städat hela huset (helt sant men bara för att han skulle ha ”firmafest” och visa upp att det faktiskt går att bo i vårt hem) sååå gulligt av honom, alla saker på rätt plats (soptunnan hoppas jag och det han inte slängt utan bara stoppat i ett skrymsle hoppas jag kommer fram till våren…).

Byggkillen som jag (och maken) ääääälskar hade varit där och påbörjat upphängningen av vår underbara öppna spis (den som på sätt och vis känts som spiken i kistan vad gäller bygget). Tänk, om bara några veckor kanske vi faktiskt kan sitta framför den och bara mysa i våra velourkläder och sippa på Bellinis….(läs försöka se till att barnen inte eldar upp varandra eller inredningen).

När klockan började närma sig fyra var jag klar och åkte mot de olika skolorna/förskolorna. Jag möttes av glada barn (läs: som vanligt vill barnen inte följa med, följer ej uppmaningar och jag får en isande känsla av att de nästan är ensamma när jag kommer trots att jag inte tycker att fyra är så fruktansvärt sent för en fredag…)

Barnen klädde sig (efter hot om att aldrig någonsin få följa med på NÅGOT NÅGONSIN) och gick på toa. Det är så skönt att känna att barnen har en stimulerande  och  fantasieggande arbetsmiljö, jag bara ääääälskar stället! (hängrännorna har inte bara löv i sig, det växer på allvar små träd där. Jag började terminen med att fota alla trasiga och farliga lekdon på skolgården, jag fotade de sorgligt slitna och smutsiga lokalerna och mailade rektorn i början av året. Han beklagade och skickade vidare till biträdande rektorn….idag fick hon ett nytt mail, med äckelbilder).

Tylla hämtades på sin förskola och så for vi iväg mot city (Hökarängen). Där skulle vi bevista en konstutställning och jag skulle träffa några vänner (helt sant). Barnen skötte sig exemplariskt, jag kunde mingla och umgås med vännerna, vi småpratade om våra härliga liv och efter en stund var jag redo att åka hem, full av energi och inspiration (läs: Jag pratade i korta strofer, jagade Tylla över hela centrumet, svettades utmed ryggraden och kände att det var banne mig sista gången jag ens försöker verka härlig och avspänd ihop med barn någonsin. Jag lär mig ALDRIG!).

På vägen hemåt stannade vi på en liten mysig kvarterskrog för att barnen skulle orka hela vägen till Hässelby, jag fick också lite mat i mig och färden kunde fortsätta, jag bara älskar de där små guldkornen i livet, vi måste gå ut oftare med barnen alltså! (Vi svängde in vid Donken i Årsta, Tylla och Edgar ville inte ha mat bara pommes, Frank ville ha Nuggets och cola. Edgar brukar vilja ha frappé och det fick han. Av outgrundlig anledning lät jag Tylla smaka och så bröt hela helvetet loss. Han gallskrek, vägrade ta emot den efter. Frank blev kissnödig men fick gå själv pga kaoset i bilen. Jag försökte medla men då började även Tylla gallskrika. Jag beslöt att försöka gå in och köpa en till. E och T lämnades ensamma i bilen med uppmaningen att ej ha ihjäl varandra eller lämna bilen. Med hjärtat i halsen gick jag in, köade och spanade ut i mörkret mot bilen. Efter några minuter gav jag upp, det såg inte bra ut. Det var fullt slagsmål i bilen och de som parkerat intill satt och glodde och gapade…..Mycket försenat kom maten, då bad jag dem om ytterligare en frappé, förklarade att kaos utbrutit pga den långa väntetiden och till sist kom de ut med den och lugnet lägrade sig. De bjöd på iskaffen, TACK! De såg min nöd helt klart).

När vi kom hem till mina föräldrar blev det bara myyyys, barnen satte sig framför TVn och jag kunde umgås med mina föräldrar, vi lade oss ganska tidigt för att kunna sova ut ordentligt och nu är vi redo för helgen!

Jag ska gå på Opera ikväll, direktsänt från the big apple, det är så hääärligt att kunna vara kulturell trots att man bor lite på vishan, jag ska nog klä upp mig lite, dricka lite bubbel och kanske gå dit, så jag får motion samtidigt och kan njuta av den frsiak luften och natthimlen…?

(Läs ingen ville sova, alla stretade emot men somnade såklart direkt för de var helt slut efter den jobbiga och bråkiga kvällen, jag försökte se på tv 28 minuter men det var för länge, jag somnade direkt. Och det var tur för halv sju ramlade Tylla ur sängen och uppvaknandet var ett faktum. Nu tar min mamma hand om dem medan jag skriver av mig. Jag hoppas verkligen att maken inte har huvudvärk när vi återvänder till Örnnästet för jag orkar inte mer av detta. Opera det får bli en annan gång, jag behöver sova.)

 

 

Ha en härlig helg alla!!!

img_5102

Maken har ”fixat till det” lite inför kvällen med kollegorna (läs tryckt ihop min necessär i korgen där hårborstar och alla håraccesoirer ska ligga….och ställt tre värmeljus på toppen….!?! Toalettmys alltså.

 

img_5112

Laddad för att åka iväg och vara vuxen en stund, full av förhoppningar. Vad kan gå snett liksom?

img_5118

Några timmar senare på väg hem via den lokala restaurangen. (Läs, på gränsen till tårar utanför Donken).

 

img_5125

Mina avslappade föräldrar plockar inte bort potentiellt livsfarliga saker när jag och barnen kommer…jag menar rakblad??? Vet de inte att det kan trigga vilken överarbetad sexbarnsmamma som helst? De är ju ändå psykiatriker båda två…jag städar lite…gömmer undan och så…

img_5126

Piller i olika former ligger spridda över badrummet, den givna julklappen i år måste vara en dosett, men när jag granskar bilden ser jag att de HAR en men bara inte använder den…. Jag ser framför mig hur det skulle kunna spåra ur när mina envisa föräldrar blir äldre och själva skriver ut för sina diverse krämpor, det skulle kunna bli riktigt farligt.

img_5127

Jag som är så säkerhetsmedveten noterar att t o m när de försöker ha sina farliga saker ordnade vänder de bladen på rakhyvlarna uppåt…jisses, är detta verkligen MIN familj????

img_5117

Och så dagens första eller kanske andra härdsmälta: Städningen på kommunens skola…HUR KAN MAN INTE STÄDA BARNENS TOALETTER? Jag ska hålla er uppdaterade vare sig ni vill eller inte angående detta. Jag ska åka dit en gång i veckan och torka ur samtliga muggar som mina två pojkar är hänvisade till och fota.

 

 

img_5113

Men huset är iallafall ”All glamour” Min egen stjärnhimmel lyser upp mitt liv, varje gång jag ser den blir jag glad och stolt. Detta har jag skapat och jag får hopp om framtiden, This to shall pass…..

Postiva Anna – om helgen

img_4428

Maken:- Jag har inga kläder längre, hittar inga kallingar…vet du…? (Lite räddhågat men på fullt allvar i tron att hand underkläder vaporiserats och stigit uppåt i atmosfären). Jag:- Jag har inte varit inblandad! (Viket är ljug, jag har sorterat ut hand kläder och lagt dem på ETT ställe, strykbrädan, ca 75 cm ifrån där tvätten läggs i högar utan att någon hittar något eller kommer på tanken att ta hand om sitt/sortera eller vika den).

Heeeej sötizar! ÅÅÅÅÅ det är helg snart, så najs! Kvalitetstid med familjen, vänner, släkten och min gullige gosige make. Idag ska jag fixa till mig extra fint, det blir bubbel och tända ljus, väldoft och fredagsbukett. Därefter på med mysbrallorna, de gosiga, ulliga sockorna och ner i soffan framför en härlig kärlekskomedi! (Jag arbetar till midnatt på kirurgen, kommer sannolikt dofta handsprit och ha stirrat in i folks ändtarmar samt vandrat runt i en doft av gamal urin. Så en sak är kanske sann…det blir tvagning innan bingen).

På lördagen drar vi igång vårt senaste projekt, förrådsbyggnaden, det ska bli sååååå spännande! Maken har planerat allt, han ska gjuta plintar i hålen han grävde förra helgen och jag ska bara hålla resten av familjen mätt och nöjd, vi kanske pysslar, högläser, gör gipsavgjutningar av alla barnens händer och fötter och sådant härligt. Bakar och dekorerar sockerfria, veganska cupcakes som vi delar ut till alla grannar (låter inte DET smaskigt??).

img_4441

Dottern har ett mycket krävande textilslöjdsprojekt på gång i skolan. Det sk tas fram skisser, materialval och modeller ska redovisas för, det är miljötänk och säkert fairtradecertifierat…väldigt ambitiöst. Jag skulle varit nöjd om de fått sticka varsin Lovikkavante….Här har jag försökt med en enkel skiss förklara hur man liksom tänker med mått för en omlottkjol. Jag har inget minne av att man skulle lära sig mönsterkonstruktion i slöjden men…times are a-changin´.

Jag hade tänkt anordna en pysseldag med de äldsta barnen också,  de behöver lära sig lite praktiska saker som att sy i knappar, sticka vantar, fålla en kjol mm. (På förekommen anledning). Kanske det blir lite högläsning för dem med….något uppbyggligt eller möjligen klassiskt? Räddaren i nöden? Moment 22? Magikern eller Krig och fred? (Jag släpade förväntansfullt hem två böcker från jobbet, Oksanens Utrensning och en för mig okänd Bookerprisvinnare men fick till svar: -Jag läser inte….) Det ska bli såååå roligt. Jag har länge tänkt att börja läsa för familjen lite mer, ffa till julhelgen. Har hört om Tove Janssons Tomten…stämmer det att hon skrivit en sådan bok? Jag kanske yrar, min hjärna är så full av rosa glädjemoln att jag knappt kan se ut, ti hi!

Nu ska jag vila, jag har lite yogaövningar att ta tag i, jag ska tänka på magmusklerna och så där, min yogacoach ger mig tips, ni kan följa mina framsteg på Insta, jag heter vardagbyanna där och kan man se INSPIRERANDE bilder på min vackra och stilrena vardag. Perfection in a blink liksom. (Döh!).

Nu ska jag gå och massera lite grönkål så jag kan göra mig en hälsosmoothie, jag har i lite vitlök, chiafrön, grusiligrumbär från Kokkolistans djupaste djungler och så bara i med ett kilo dadlar, SOOOOO energizing (läs insulinkrävande).

Puss alla härlingar nu fullsizerender_2 fullsizerender_1

 

 

fullsizerender

Jag vet, jag borde inte hänga ut na men detta är ett sådant bra exempel på att jag förväntas lösa allas problem hela tiden…jag försöker använda ord jag hoppas blir förstådda…jag försöker vara tydlig och samtidigt tycker jag att detta inte är MIN slöjduppgift. Vi frågade fröken…men så hade vi ju inte instant access till internet och våra mödrar…I mitt fall hade jag nog hellre vänt mig till min farmor, hon sydde mycket och var ständigt på hugget. Inte att min mamma inte är på hugget, akta er, så fort hon går i pension (om ca 10-20 år när hon är mellan 80-90) då jävlar kommer det svidande artiklar, kanske en roman/deckare eller en underhållande bok om hur sjukvården styrs. Det är mycket om nollvisioner just nu…hon tycker mer det är NOLL VISION. Förlåt mamma, jag bara måste få dela med mig av dina härliga kommentarer, you ROCK! Love ya!

gör jag HELG!!!!!

Positiva Anna här (läs familj till salu)

IMG_3620

Såååå härliga japanska godsaker blev vi bjudna på idag! (Jag trodde det var likt turkish delight men det var FEL, mycket märklig konsistens. Som något mellan slime och….jag vet inte. Obeskrivligt. Mycket diskret smak också. Men snygga är det, kanske något man måste lära sig att äta likt surströmming?)

Halåååååå! Ååååå jag bara måste få dela med mig av min dag, den har varit såååå häääääääääääääääääärlig! (Ni fattar av den överdrivna mängden ä:n här att jag tar i lite, pyttelite med i, litet i, ensamt, solitärt).

Jag jobbade in lunchen, det behövdes för det var sån himla rush på jobbet, det berodde på att de andra hade annat för sig, så jag tog deras bitar också. Men det gör jag gääääärna, det är så härligt att känna blodet rusa. Helt ärligt, jag trivs sååååå bra! älskart. För man känner liksom hur behövd man är när man ombeds komma en halvtimme innan man börjar, får gå när man är klar men sen har möjlighet att stanna EFTER att jobbet är slut om man är verkligt intresserad. Förstår ni vilken viktig (och underbetald) kugge man är i hjulet då? En verklig ”life saver”!

Jag gjorde klart så fort jag kunde, smsade till alla i familjen att jag var på väg så att jag eventuellt skulle kunna plocka upp dem på vägen för att få en trevlig stund i bilköerna. Men nej, de var redan hemma, så jag fick njuta av mitt eget sällskap, och radion. (Splendid solitude).

När jag kom hem hade maken ordnat röd matta för att verkligen få mig att känna mig hemma, han hade också dragit igång tagning av lyckligt nedsmutsade barn (läs, jag fick gå i leran vid sidan av grusgången IGEN för att han inte orkat/kommit ihåg/brytt sig att ställa dem sär de inte står mitt för dörren). Jag kom in, fann att den nysnickrade hallmöbeln var lika fin som vanligt och att jag även här blev välkomnad på allra bästa sätt! (Läs var glad att klara lårbenshalsen när jag snubblade fram över tio par skor. Hur är det ens MÖJLIGT med bara sex personer hemma???? Lägger de ut extra puck bara för att ??).

Maken fick en kyss i nacken (ilsken blick) och jag tog mig ut i köket. Där hade han förberett så fint och satt på ugnen (läs: gjort hälften av det jag bett om och satt på ugnen utan att ta ur plåten så att det osade bränt långt ut i hallen). Sen började jag med middagen. Jag hade ju jobbat in lunchen så jag var ganska hungrig, men det är ju en BRA sak har jag förstått. Vi ska ju svälta lite lätt för att leva längre och undvika metabola sjukdomar. Men jag hade ju de övriga att tänka på. Jag fortsatte på det maken påbörjat och sen serverades härliga vegetariska pizzor till alla och vi njöt av härlig samvaro vid det suuuuuper fina suuuuper ellipsbordet, helt som vanligt! (Läs: jag åt ensam med Tylla som fick falukorv och dinosauriemakaroner som var överskotta. Edgar vrålade vid min sida att pizzan jag gjort till honom var helt fel, trots att jag gjort EXAKT vad han ville men tydligen gillar han inte ost….eller gurka eller varmt alls. Frank ville ha varmkorv och den minipizza jag köpt färdig var också fel, maken plockade genast fram bacon för att undvika att äta vegetariskt och jag kände hur jag dog inombords.)

Så nu kära vänner sitter jag här i kvällssolen och bara vilar (skriver av mig ilskan så att jag ska kunna stå ut med att vara i samma hus som allihopa (utom Tylla då och Inez som var helt strålande på allvar).

Imorgon får vi lite sovmorgon tydligen på jobbet, vi kan komma in 7.30 istället för 7.15 (arbetstiden börjar 7.45) och sen är det kort dag, 14.30 för att kompensera för att man kommer in lite tidigare övriga morgnar. Så det blir en häääääärlig fredag, det känner jag redan nu!!

Allt gott alla finingar där ute, må blodtrycket vara med er!

IMG_3617

Två löp som både beror, roar och oroar mig. Mina barn har alla, går eller kommer att gå i IEA som ägs av Academedia (tror jag) och jag ogillar skarpt att man tar ut stora vinster ur det gemensamma och flyttar utomlands (trots att jag är konservativ och åt det kapitalistiska hållet) och sedan att polisen löser så få brott….det beror ju inte bara på att poliserna bara äter munkar på jobbet, utan det handlar om BEVIS, VITTNEN och att de ska få resurser att lösa brott. Man kan inte jobba vidare på ett brott utan ledtrådar, det vore att göra dumheter på riktigt, lite som Palmekommissionen kanske….Allt jag vet är att bara för att ett brott anmäls betyder inte det att ett brott är begånget och de allra flesta poliser jag känner arbetar stenhårt i motvind från alla håll och det är märkligt hur media aktivt jobbar emot dem….Är det i samhällets intresse?

Positiva Anna suger märgen ur livet

IMG_2598

Jag har inte duschat på några dagar….vi har lite sporadiskt varmvatten kan man säga. Men jag bara äääälskar att ha vågigt hår!

Goood mååååårrgon! Ååååå känner ni, jag skriver en oktav högre liksom nu när jag är på semester. Det drillar i huvudet (man skulle kunna tolka det som en slagborr). Igår satt vi uppe jättelänge, barnen med. Mina föräldrar kom ner efter två dagars resa genom Europa och vi hade såååå mycket roligt att prata om (på tok för roligt för att berätta för folk utanför familjen…).

De två minsta lades utan knot vid tiosnåret och den äldste fick stanna uppe så länge han ville (vid midnatt bestämde jag mig för att det räckte och han fick fullt spel angående det faktum att han inte fått ytterligare en Nerfgun idag heller).

Jag satte en deg på kalljäsning (lugn nu inga fler barn) över natten för att kunna gå upp riktigt tidigt och bjuda på hembakat. Jag bara ääääälskar att gå upp tidigt och ge min familj extra allt när jag hinner. (Läs: jag önskar att någon någon gång kunde vakna innan jag gör och ta hand om skit så jag kan få ta den där simturen i lugn och ro som jag drömmer om varje år inför semestern).

Jag hann med mitt träningspass också, det som ska göra mig ännu snyggare, starkare och mer redo för livet (man undrar ju kallt om jag inte skulle behöva träna liks mycket som Madonna för att möta utmaningarna). Nu ligger jag framför poolen och skriver till er, för ni ska inte behöva vara utan mig och mina inspirerande inlägg bara för att jag har semester, nej då!

Vi planerar en lugn dag vid poolkanten, nu är ju mamma här så man får lite markservice (läs blir matad med saker hela tiden, även vin vilket ju skulle kunna låta som en dröm men jag försöker ju låta bli att äta konstant och vill gärna vara alert så jag kan livrädda några barn om de bestämmer sig för att hoppa rakt ut i plurret. Nu kom hon förbi och frågade om jag ville ha lite yoghurt till frukost….Det låter ju gulligt men vad ni kanske inte vet är att jag ALDRIG I LIVET HAR GILLAT/ÄTIT YOGHURT till annat än tzatziki men tack för frågan. FYI mamma, jag gillar heller inte rökt eller gravad lax, ketchup, sill, ostron, rysk kaviar (även om jag verkligen jobbar på det) eller kalvsylta. Jag vet, dumt att gnälla på mamma och jag är likadan, glömmer vilket barn som inte äter fisk, ägg, ost eller kött. Men jag HAR bett om en lista för jag VIL lära mig detta!);). Vi får se om jag yogar lite på eftermiddagen och spelar lite tennis också…kanske vi tar oss iväg på en kulinarisk resa (Mc Donalds) för att lära barnen hur man beter sig på restaurang/uppskattar andra kulturers mat. På kvällen blir det nog lite paraplydrinkar och lättare snacks inför en sjurättersmiddag jag planerat. Å vad vi ska ha det fantastiskt!

Jag ska jobba på brännan nu, man vill ju inte ha fula bikiniränder inför sensommarens och höstens alla mingelfester!! HUR skulle det se ut???

Å, nu plingar klockan, brödet ska ur ugnen, sååååå mumsigt. Jag ska servera med hemmagjord fikonmarmelad och det nymalda kaffet!

 

Hej på er alla gosiga följare, nu ska jag bara njuuuuta resten av dagen!

Positiva Anna – omtänksamheten flödar över!

IMG_2041

Konstaterar nöjt att frisyren blir BÄTRE av att sova i den! Jag är såååå nöjd med mitt beslut att ha kort hår och att tvätta det var fjortonde dag….Fördelen med att somna in innan alla och sedan vakna när alla sover är att man får hela bredbandet för sig själv och det plötstligt inte tar en kvart att ladda upp en bild till någon av bloggarna. Här är jag 01.30 i mammas badrum.

Å hallåååååå! Det är jag igen, världens lyckligaste människa. Jag ska bara skriva helt kort nu för jag är såååå utmattad efter en fantastisk dag i Frankrike. Vi har gäster här, de fiiiiinaste fiiiinaste älskligaste sötizarna i universum är med oss i huset. VI bara njuuuuter allihopa och chillar vid poolen. (Helt sant att vi har jättebra vänner med oss och att vi har det fantastiskt bra men fem barn under 10 år och fem dagar med sig när man tillbringar 75% av dygnets timmar vid en djup pool är inte helt avspänt alla gånger).

Jag hade ju planerat att komma igång med miiiindfullnessen också, och träningen och mitt ännu nyare ÄNNU hälsosammare liv också och det äääär så skönt när ens planer får luft under vingarna. (läs: Jag hade planerat att simma varje morgon innan alla vaknar men så fort jag rör en fena efter den inklämda sömnen med barn i grupp över mig då vaknar alla och alla träningsplaner skiter sig).

Maken har uppmuntrat och stöttat också så det är såååå himla najs med uppmuntran och hurrarop. (läs: han hånar mig när jag äter en näve av något onyttigt då och då i ren panik över att jag inte kan sitta ner fem sekunder utan att bli störd av ett barn som kissar på sig/är rädd för flygmyror eller har blivit slagen av ett av sina syskon. För övrigt har jag högst ofrivilligt gått ner sex kilo i vikt trots all onyttigt jag häver i mig och den mat jag faktiskt hinner äta sittandes. Förmodligen har jag cancer….i hela kroppen, det värker på motsvarande sätt iallafall).

Jag mediterade en lång stund idag och gjorde mina bålstabiliseringsövningar på en lugn stund (maken sov ihop med yngsta dottern av värmeslag/utmattning (?) och de övriga lekte inomhus i tio minuter). Jag mediterade över min ”plan de la vida” och gjorde plankan i flera omgångar och märkte redan förbättring från tidigare! (Min mentala bild var att jag satt på en karibisk ö (alltid Karibien) i skräddarställning och blickade mot horisonten där det turkosa havet mötte himlen. Jag slappnade av, andades lugnt. Jag föreställde mig barnen framför mig i vattnet, lekandes i harmoni…..men vad ser jag där??? En fena…va fan! EN HAAAAAAJ!!!!). Jag blev lite störd, säkert pga all snurr runtomkring men jag lyckades zooma ut och behålla lugnet och undvika hjärtklappning (läs hjärnblödning/hjärtinfarkt).

Jag lagade härlig spansk lunch till oss alla elva och började i god tid med att skala potatis och steka lök i olja. Värmen inspirerade till tortilla och gazpacho. Vi hade 32 grader i skuggan idag och över 27 grader i poolen, såååååå härligt alltså! (läs: Jag satt i skuggan mest hela dagen med stor hatt, drack vatten och iskallt rosévin om vartannat, hade fötterna i isbad och fläktade på med min spanska solfjäder för att inte helt förlora förståndet där jag satt och kollade in att barnen inte drunknade).

Barnen åt inte så mycket av den spanska maten, de fick grillkorv hahahahaha man bara måste älska att de har ett sådant sug efter välkända grejer (läs: Jag är allvarligt oroad över att de kommer få näringsbrist av att bara äta malda senor och brosk i plastfodral).

När solen sjönk kring 21.00 började det svalna av lite, jag hade lagat gnocchi med tomatsås till middagen men tyvärr underskattat barnens hunger. De små liven ville tydligen ha den kyckling som de vuxna skulle ha men sååååå roligt att de uppskattar min matlagning, jag avstod gärna min köttbit till dem (läs: Jag frågade maken om det var för lite mat och jag fick det korts svaret JA! och inte: Men älskling, det går bra, jag tycker inte det är bara ditt ansvar att vi inte handlat tillräckligt och att jag inte hade grillen igång när du bad om det och jag kan vara utan kyckling och istället steka upp något lite snabbt så att barnen kan få något annat mer barnanpasat. Förresten vad snygg du är i håret!).

IMG_2032

I den här hettan är det viktigt att ta igen sig. Särskilt viktigt för de små…..Själv passade jag på när det pga ovanstående blev lite lugnare, att träna mig både fysiskt och psykiskt. Såååå avslappnande (tänk att jag visualiserar en hajattack när jag mediterar! Det är det jag alltid sagt, jag ska inte vara för avslappnad, då kanske jag dör!)

 

Barnen var ganska trötta efter middagen, det blir så när man leker non stop hela dagen i 32 graders värme och full sol, maken nattade först äldste sonen, det gick på ett kick, han var sååå trött älsklingen. Sen nattades Tylla av en äldre syster och det gick finfint. Jag tog hand om det lite krångligare barnet och fick samtidigt en liten powernap så att jag kunde ladda batterierna inför trevligt samkväm fram på småtimmarna med vännerna….(dvs jag vaknade med ett ryck när jag höll på att rulla ur tältsängen, ryggen värkte så jag trodde jag skulle bli tokig och jag kunde knappt andas i min dyra  (läs reafyndade klänning från Marlene Birger).

När jag skulle gå upp för att ta av min finklänning och byta mot nattlinne finner jag att maken sover tungt, förmodligen där mitt nattlinne ligger och jag fick springa runt i huset i bara trosorna. Varför gjorde jag det kanske ni undrar? Jo för att lokalisera min telefon och dator bland annat. När jag gjorde det fann jag att ingen av de fyra ytterdörrarna var låsta. Det som vi kommit överens om att göra för att sova lugnt om natten. Inte så att vi är rädda för inbrott men för att försäkra oss om att inget barn förirrar sig ut och ramlar i poolen medan vi sover. Då märker jag också att poolbelysningen är på varför jag i mörkret får tassa ut för att släcka i poolhuset.

När jag hittade telefonen ser jag ett meddelande från en dotter. Hon skrev att jag kunde sova med henne i skönaste sängen så att jag får vila samt inte vaknar med knäckt rygg! Älsk på den va? Jag släckte allt, låste och gick upp för att skriva/sova. Då fick jag höra att det kanske gick lite fort när alla sa godnatt för att ett gäng med vildsvin bökade runt kring huset….!

Men det tyckte inte maken var en bra sak att säga när jag väckte honom lite försiktigt för att leta efter mitt nattlinne (läs: när jag ryckte av honom täcket för att leta efter nattlinnet och passade på att upplysa om att inget var låst eller släckt och att jag hade uppskattat att bli väckt så jag inte knäcker ryggen i tältsängen nu när han ju tycker att jag ska börja ta hand om min rygg typ…).

Jag svär, jag har det hääärligaste häääärligaste semesterhänget här, jag kommer komma hem som en ny människa, jag ska kanske rent av relauncha mig sälv som Supermom extra allt 4.0 som inte ont någonstans och bara ääääälskar att semestra på vischan!?! (läs: Får jag inte en charter nästa semester ställer jag in julen och allt sex fram till pension).

FullSizeRender

Min familj hånade mig vid middagen för att jag tog tillfället i akt på en förvånansvärt lugn stund och samlade ihop mina intryck efter att ha bläddrat igenom tre kvarlämnade magasin från tidigare gäster. Jag för min del kände mig stolt över att jag fortfarande i all den här röran kan kanalisera min inspiration och spotta ut inte ett utan TVÅ moodboards på under tio minuter! Varför headhuntar inte nåt av de stora glammiga magasinen inte mig? Jag förstååååår inte det! Jag är trendkänslig, snabb som fan, är social, har en osvikligt god smak i kombination med en ödmjuk personlighet, det har jag fan bevis för! Jag skulle ju kunna fylla en helt tidning själv när jag tänker efter.

 

Hej dåååå alla härliga nu ska jag sova min skönhetssömn (hängandes upp och ned med klorna i min batgrotta).

Au revoiiiiiir!;)))))