Obönhörligt

En av reatulpanerna tittar fram.

Det är mycket nu…

Resultat alla hemma efter mycket om och men och skrik….Jag meddelade maken att jag tänker INTE estämma vad för middag som äts idag. PUNKT!

Igår var ju en ledig dag. Idag skulle jag ha arbetat, kort vecka. Det är alltid trevligt. MEN….sent igår så störtade Tylla på grusgången (det är ju inte så att vi sagt två tusen gånger att man INTE ska rusa mot dörren) och slog upp ett knä. Först såg det inte så illa ut, det var bara svart av allt grus och damm men SEN…

Blodet forsade fram, skon, golvet, kläder, allt blev blodigt. Jag försökte bedöma läget i hallen men det var för mycket smuts. Först med läsbrillor på och med ungen i badet såg jag hur illa det var. Det glipade ordentligt och mycket grus mm i såret, under huden ni vet….stor suck. Och tyvärr inte av medlidande bara utan för att det är så fruktansvärt jobbigt att på kvällen en helgdag när man har två extra barn hemma och står med middagen i ugnen behöva ta sig till närakuten, trösta ett otröstligt barn, behöva åka in skitig och dan (eftersom jag varit i trädgården hela dagen) och sen veta att de kommer behöva droga ungen för att hon ska vara stilla nog för att ens bedöva henne. Sen är ju knät rörligt och man syr ogärna…det var så smutsigt att de knappast hade velat limma och ja….jag är ju doktorn här som ska fatta de rätta besluten.

SÅ, jag beordrade maken att leta efter Xylocaingel (vi har fyra medicinlådor/skåp och han rotade ordentligt och stängde sedan inget av medicinbehållarna och ja det är petigt att nämna men jag gillar ju stängda saker…) och han konstaterade att vi inget hade. Jag bad om NaCl-sprutor (som jag glömt att jag gett till dottern som var borta länge i Centralamerika) och under tiden ringde jag min vän Y som snart är färdig husläkare. Hon gav råd om godis och is…och att sedan med högt tryck spola rent såret!!! SÅ bra och påminde mig om boken Prostens barnbarn där ena ungen nästan drar av sig sitt ena finger och prostinnan matar honom med geléhallon hela vägen till lasarettet på Bornholm.

Vi tog fram M&M (inte bästa valet kanske när barn skriker och kan sätta jordnötter i halsen men det var det som fanns hemma) och den lilla frysta Barbapappan vi köpt i Frankrike för akuta situationer. Men inga sprutor fanns hemma….maken ringde grannarna som hade två. Nu var det nära…såret kunde faktiskt bli rent!

Men nej, mamman fick inte röra, vi brottades ett tag och till sist kom jag på att om jag höll sprutan i såret kunde T själv trycka snabbt och hårt på den. MAKALÖST bra idé! Och så höll vi på ganska länge. När alvedonen kickat in kunde jag ta fram nagelborsten med lite tvål och skrubba såret rent från sista smutsen.

Vi får se hur det läker. Knän är luriga, ungen är vild och jag är rädd att hon får en grustatuering där.

Idag blir det vab alltså, för att hålla henne lite stilla. Så jag kommer att ha tid att städa kanske? Eller nä, för om hon är hemma vägrar killarna gå.

Jag ringde skolan från Franks rum. Jag sa att vi pga skärskada behövde vara hemma och då ville killarna ej gå. Tack och hej, ses på måndag. Vad händer då??? Frank störtskurar, han VILLE JU GÅÅÅÅÅÅÅÅÅ!

Mitt hjärta alltså. Hur ska man orka med alla svängningar? Först tänkte jag ju att han som ALDRIG vill gå till skolan skulle bli nöjd.

-Men då får du klä på dig! (jag med lugn men bestämd stämma).

-Mäh! Var är mina klääääder? (F helt förbluffad över det faktum att en 8,5-åring ska behöva RÖRA på sig och TÄNKA)

-Det måste väl du veta, var lade du dem? Klä dig, borsta tänderna och så kör jag dig! (Här tänker jag curla så lite som möjligt tänkte jag).

-MÄH!!!!

-Jag äter frukost nu, 9 går bilen eller….du kan GÅ för jag vill inte hålla på med Tylla så mycket. Gör dig klar bara så kan du gå! (ÅÅÅÅ vad smart jag kände mig där! Curl off liksom! Lägga ansvaret över den här helomvändningen på barnet själv. För jag VET att han vill vara hemma!)

-MÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄH, ska jag GÅ? Jag orkar inte gå…jag vill…jag vet inte men ååååå.

Min spaning är att hur jag än gör blir det fel. Jag kan inte skydda mig från bråk, jag tror egentligen att jag är källan till alla bråk. Jag äger problemet som man säger.

Medan jag skriver detta står han vid min sida och säger att han inte KAN borsta tänderna och nu ska göra oljud tills jag lyssnar på honom….

Paus.

Här var jag hyfsat lugn ibland…jag mår kanske allra allra bäst när jag är borta från hemmet. Jag sa till maken att jag…kanske skulle vilja göra något ensam någon gång. Vad? frågade han…Åka till Shetlandsöarna och skriva en bok. Känner mig som Kerstin Thorvall när jag säger det…

 

Det där med vägval i livet och vad som är viktigt….jag tänker olika kring det beroende på humör. Igår när alla var hemma och mest bråkade så kände jag att jag helst är ute i trädgården. Och om JAG fick bestämma lite skulle nog vila vara mer frekvent….Två gånger igår fick jag frågan om vad vi skulle äta till middag….och då var JAG inte ens hungrig, barnen åt flingor, mackor och glass…..

 

Nya staketet.

Jag tänkte att luktärtor kunde passa i mellanrummen..

 

Nu påklädd, redo för fritids. Jag ringer och meddelar att han ska komma. Då: Varför blev det inte utflykt?

Och så tar vi hela snurren EN gång TILL! Just i skrivande stund har han sprungit upp till kompisen (förlåt C och A om ni ligger och sover) för att kolla om K ska till fritids…jag sitter här med bilnyckeln redo för nu har jag kastat in handduken, jag tänker att jag kan underlätta hans avfärd med skjuts om han nu bestämmer sig för att lämna boet för några timmar, jag kan behöva vilan. Som en kompis en gång sa: -Hur man än vänder sig har man alltid snippan fram!

Så lyckad dag redan känner jag.

Så här sov delar av familjen igår. Undra på att man är mörbultad när man vaknar!

Jag hade tänkt skriva lite om det paradoxala i at Trumps teknik att vara helt galet oförutsägbar kanske leder till världsfred, ett helt oväntat resultat….non diplomacy liksom, full frontal. Skräm skiten ur alla galningar med bara liiiite kärnvapen och vips, FRED PÅ JORDEN! Men Iranfrågan är inte avgjord än…men jag skulle tro att även Iran inser sin litenhet inför USAs militära muskler….så TRUMPism var kanske inte det värsta som kunde hända världen hur orange han än är och så vidare….men den som överlever dagen får väl se…..

Lite fler reatulpaner (köper sent men pga klimatet nu går det hur bra som helst).

Väldigt stora klarröda tulpaner som kanske inte riktigt passar in här….men de ser coola ut.

Goldie nosar lite försiktigt på Pingu när hon är ute, och mig….

Kycklingar måste vara det mest underbara alltså. Här lugnet innan stormen.

Aj aj aj eller mer AAAAAAAAAAAAAJ. Här efter tvätt och skrumm och slagsmål (typ).

Jag hittade lite fler tegelstenar. Då blev det ett nytt torn med jordgubbar.

Kvällssolen är det iallafall inget fel på. Längtar redan till natten…tyvärr. Hade gärna haft en stillsam och härlig dag men jag tror att det är för mycket att hoppas på…..

 

 

Vila när man är död

När vi gör något gör vi det ordentligt! Jag ordnade om muren igår, den blev högre och mer stabil (mindre rak påpekade maken!). Pilstaket började flätas, jord grävdes upp och saker planterades. Vi påbörjade också ihop med grannarna ett litet pilstaket eller häck bara för att…

Jag tycker ändå att jag har färre järn i elden nu än någonsin men jag kan ändå urskilja åtta parallella spår just nu…det är boken, böcker (framtida), ST (som visar sig vara galet komplicerat och svåröverblickbart för tillfället. Jag köpte i fredags en femårsdagbok för att kunna hålla ordning på allt på uppmaning av min handledare), trädgården, hönseriet (som kommer utökas och förbättras), politiken, Föreläsningar mm, trädgården (röda tråden i livet), familjen (oooo vad långt med på listan), och sen en sak till som är svår att beskriva. Det mesta hänger ändå ihop för allt jag gör grundar sig i min syn på eller situation i livet så det kan ju låta mer spretigt än det är för en utomstående.

Hur anlägger man en köksträdgård utan att ha tid att tänka eller ens plats för den (ligger en massa virke för kommande förråd där jag hade tänkt plantera så det fick bli en båt i mitten…)

Men trots detta tycker jag livet flyttar på mindre ansträngt än tidigare och jag tror det beror på PENGAR! Jag har nu inte så fruktansvärt lite av det och att ha lite mer ekonomiskt svängrum gör ju onekligen livet mycket enklare. Det där stressen över att kanske inte ha råd att tanka bilen helt full om det skulle behövas finns inte i samma utsträckning som tidigare. Nu menar jag för all del inte att vi lever i sus och dus, alla miljonerna i lån finns ju kvar men vi har ett litet överskott i kassan och jag ska vara mycket rädd om det.

Lilla blå kom hem till oss igår. Svägrska gick i höstackar, hon fick ett befruktat ägg av mig men sen ville hennes make hellre ha vuxna höns som producerar ägg direkt…så jag fick tillbaka mitt lilla ruvade knytte vilket passar utmärkt då vi ska utöka flocken och vi nu har en ruvande höna! Jag hoppas på en dam, hon kommer ju vara en korsning av aracuan och cream legbar så blå-turkosa ägg är ingen omöjlighet!!!

Jag ser framår i tiden, ungefär tre år, då kanske vi har det ÄNNU lättare och då vill jag resa till en sandstrand, så skönt!

Kanske vi redan i sommar gör en avstickare från Frankrike och tittar lite på antingen Medelhavet eller Atlanten (helst det förra).

I dagens sköte ligger dansuppvisning, parkour, trädgårdsarbete och sen lite skrivande av politik insändare samt ett möte. En HELT vanlig söndag. Eller den skilde sig från tidigare söndagar så tillvida att jag faktiskt sov efter klockan sju och hade kanske fortsatt med det om inte min lillebror ringt….av ännu oklar anledning. Han är morgonpigg….

Oj, vad solen sken på oss igår, jag blev brun kändes det som. Här jag Stefan och Elaine när vi sprider vårt budskap i centrum. Jag pratade med en mycket trevlig man som väntar på en ny njure sedan tre år….tänk på att anmäla er till donationsregistret. Om det allra värsta händer kan man ändå göra en sista god gärning och skänka sina organ man inte behöver längre till någon som då slipper sitta fem timmar varannan dag på ett sjukhus för att rena sitt blod! Jag skänker honom en tanke nu.

Full rulle

Här sitter jag i halvmörkret och funderar. Blommorna som jag köpte till 14/2 står än, härligt med kvalitet och det är nog en fördel att man handlar närodlat…

Jag vet inte när jag skrev sist men det känns väldigt avlägset. Jag gillar ju att ”skriva av mig” i princip dagligen men tiden räcker inte just nu.

Jag vaknade tidigare än vanligt idag…tio i sex. Just idag kunde jag gott ha sovit för onsdagen börjar med ett tandläkarbesök. Och tanken är att den ska avslutas på Elverket med ett genrep av Angels of America. Men nu känns även det avlägset för jag har ont i halsen.

Min överläkare på avdelningen säger att jag inte ska bry mig om något annat än tentan på fredag och det är så sant. Men livet kommer alltid först och barnen gör liksom inga undantag för mig. Jag har bestämt att om jag har feber idag får jag ställa in kvällen för jag kan INTE vara sjuk på fredag. Det skulle allvarligt ”fukka upp” min tillvaro.

Så mamma och lilla A, Lennart bor nära, han får bli min stand in i så fall! Nu kaffe och sen, väcka barn!

Tre av mina hjärtan. Den här veckan har jag fyra av barnen i mitt hus. En annan kommer med till fjällen och så stora F som reser runt i Centralamerika och filmar stränder (åt mig känns det som)…..

 

Den där lilla ungen alltså. Så tuff och söt på en och samma gång. Jag råkade missa hennes utmarsch i söndags….jag satt för långt bort och var distraherad, då bröt hon samman. Trodde att jag lämnat henne. Hur kommer det sig att barn alltid tror att deras föräldrar ska lämna dem? Jag var inte ur sikt mer än maximalt 30 sekunder…..paniken kommer över dem så snabbt. Lilla gumman! Hon tröstades nästan lika snabbt.

 

Vi försöker så långt det är möjligt att undvika ”slötittande” på diverse elektroniska mojänger. Är det skärmtid man kallar det med ett allomfattande ord? Istället har vi köpt väldigt mycket brännbar leklera. Det kan verka dyrt men det är så mycket roligare! (Om man tänker bort det faktum att de ständigt ska bråka om VEMS lera vilken liten klutt är….men det är ju samma bråk om de olika skärmarna…

 

Nästan all skidutrustning är inköpt second hand. Vi vet ju inte om de kommer gilla skidåkning så värst så bästa att inte investera i onödan. Fast…jag tänker att de kommer få åka skidor vare sig de vill eller inte för jag ÄLSKAR det!!

 

Och så ett tips för att laga älsklingskläder som det går hål i….

Lite tråd, en nål och knappar som du sparat i 10-15 år är allt som behövs.

 

På väg tillbaka

Ja då verkar krisen vara över. Tack för det! Det tog bara tio dagar av mitt liv att komma någorlunda tillbaka. Men jag ligger ner, bara att lämna de tre barnen räckte för mig. De två fyllda tvättmaskinerna, IKEA-säcken med halvtumlad tvätt och tumlaren med resten får vänta lite till. Jag orkar inte faktiskt.

Men jag han snappa upp något på radion idag. Den har varit avstängd sedan jag blev sjuk. Tänk er, mig utan nyheter och radio i tio dagar…det händer nästan inte. Men jag hörde att studier på fåglar visar att de som lever utan stor variation i fågelsången inte utvecklar så mycket mer sång…..och detta var intressant för…..och sen blev jag avbruten. Jag gjorde min egen överkoppling till människor. En spaning kan man säga. Så här tänker jag spontant att det kan ligga till. Om man lever i en mindre grupp så behöver man inte utveckla sina språkliga förmågor så mycket. Man förstår varandra och kanske det varken finns behov att utveckla en egen stämma eller stil. Men bor du i en storstad med måååååånga röster och individer så finns ett behov hos vissa att utveckla en speciell stil. Att skilja sig från resten.

Jag tänker att det är sådant jag gillar, saker som skiljer ut sig. På ett bra sätt. Att skilja ut sig så mycket att man blir utanför är ju dåligt, man ska skilja ut sig precis så mycket att man blir uppmärksammad. Lite så som gränsen mellan att vara psykiskt sjuk är utformad, man ska passa i sitt sociala sammanhang.

Ibland när jag läser tycker jag att vissa bara upprepar saker. Jag har så svårt för det, upprepning. Även om man har en bra story så går allt bort om inte språket finns där, en särskild röst som talar. Nyligen provade jag att läsa något men fick sluta, jag tål inte slitna beskrivningar, jag är hellre utan ”måleriet” i en bok, går rakt på kärnan bara jag slipper miljöbeskrivningar som jag hört förr. Vatten blankt som en spegel osv. Jag tror ni förstår. Slitna formuleringar…uj uj uj. Det kan verkligen ta död på vad som helt på kort tid. Jag försöker själv skriva nytt om jag kan, förmedla den där känslan jag hade utan att låna andras formuleringar. Ibland hittar jag på egna ord för jag finner inget som passar.

Igår såg jag filmen ”En man som heter Ove”. Den har väl av vad jag förstått fått fina recensioner….men jag blev besviken. Inte på Lassgård, det kan jag inte, den var bäst när han var ensam i bild. Särskilt roligt när han skulle ta livet av sig och ständigt blir avbruten. Eller när han snackar med frun på kyrkogården. Men detta överspel och galna skrikiga repliker av grannfrun, yvig dialog nej fy! Den var OK pga Lassgård men regin var usel i mitt tycke, överspel är så fruktansvärt. Det känns som man blir idiotförklarad. Det gillar jag inte.

Undrar hur boken var, jag såg att han skrivit en ny…om det är samme man, jag är dålig på att läsa för- och eftertexter.

Fick lust att se filmen om Egyptisk korruption också pga radion. Den med Fares Fares….modigt att skriva så om ett land som sannolikt skulle fängsla en om man fick för sig att åka dit.

Jag ska fortsätta plugga här, liggandes. Men nu har jag väckt min tvättångest…kanske måste orka ner i tvättstugan…..jo, jag måste bara det. Kan inte ha barnen på fritids och förskola utan att något påtagligt hemorienterat blir gjort här. Jag klarar verkligen inte det.

Tjing!

Motivation på topp

Skum belysning i gryningen. Men innan sju var Franks favoritsockor (enda han använder just nu) lagade. Inte med rosa som jag först hoppats utan med gult Shetlandsgarn. Jag hade inte ork att vända upp och ned på hela garnsamlingen. Och det är overkliga mängder garn jag har här hemma tyvärr…måste börja stcka mer snart!

Maken sliter hårt på sina kläder. Äntligen har han dock fattat att han är gift med en kvinna som ääääälskar att laga snyggt….så 2018!

Ja, det finns motivation men såklart för helt fel saker….Jag borde plugga men det finns annat som drar. I november fick jag för mig att starta en tidning på nätet, den ultimata tidningen för oss som vill MER! Och nu är det på rull….det kommer komma mycket mer om det och jag hoppas att det inte ska inkräkta för mycket på bloggen, kanske det snarare kommer korsbefruktas? Jag hoppas det!

Maken var hemma idag, hvdvrk från helvetet tydligen….det var nog förklaringen till val av kläder till Tylla….för när jag lämnade henne på dagis blev det nödvändigt med ett byte. Sällan har någon skådat en så skitig klänning. Jag har tio bilder till om ni är intresserade…jag kan maila!

Jo, det kommer ett magasin som ska heta:

Tidlösan, eller nakna jungfrun blommar sent om hösten utan blad, därav namnet. Och den är GIFTIG! Jag tycker det är ett utmärkt val av namn då jag är född i september (jungfru) och skriver lite naket och giftigt…ibland. Håll utkik, det är nära nu!

Först målade jag ”headern” men som ni vet kan jag ju inte måla. Efter tre försök, de två sista i akvarell som jag aldrig testat tidigare gav jag upp. Det som fanns i huvudet kom inte ut så som jag önskade. Då kom jag på att jag i tonåren var en jäkel på att klippa ut fina bilder och göra collage som folk sen ville ha på väggen….och så passade jag på att rensa ut lite ur tidningssamlingarna. Det gör jag i omgångar och varje gång jag flyttat (och det är många nu) så ryker väl sådär en hundra kilo papper. Men vissa bara måste jag ha kvar. Jag sparar också fina bilder i olika högar, en riktig hoarder på vissa sätt. Men den här 11 år gamla fick gå…..till förskolan. För de kan behöva saker att klippa i! Och de brukar bli glada och så hatar jag verkligen att slänga saker.

Från 2006 minsann, mint condition…..

 

Vad tror ni om detta? Mitt hus nästan. Med extra allt! Växthus, jordkällare, höns som lägger ägg på gräsmattan, himmelriket liksom. Och ständig sol!

 

Ibland är han snabbare än en vessla….vi har haft lite diskussioner här hemma om städning…och hur man kan behöva kasta tomma snusdosor….och då vet jag att jag belastar huset med krukor, pappersurklipp osv. Men jag har en PLAN! Vad ÄR planen för sex i bästa fall tomma snusdosor i bilen? I värsta fall är de fulla med GAMLA snusar och om barnen öppnar…ja ni fattar, sanitär olägenhet! han borde göra lumpen igen, och sen igen och sen kölhalas…typ. men han är snabb när det gäller, det måste man ge honom! (Om ni missat poängen med den här bilden så är det att han tar sallad men låter den tappade resten hänga KVAR. Så gör man INTE!) Inte i någon kultur, ingen religion ser med blida ögon på slafsighet med salladsblad, eller fulfinger.

Nu har jag lugnat mig lite avseende salladsblad och snusdosor. Jag har fått pyssla med mitt collage, lagat ett par örhängen, en solfjäder och det jag nämnde ovan. Här står Frank på senaste loppisfyndet i de fina sockorna, jag äääälskar färg!

Guldsockel under skåpen….so clean and shiny…not.

Förskola – livsval – girighet och sexuella trakasserier

Vi läkare lever i lyx och flärd…notera innertaket som hänger ned. Chrysler har lite att jobba med där för den fyra år äldre bilen, ni vet den som ”brann upp” på Nockebybron, dess tak satt kvar to the bitter end. Här sitter jag bak och låter min äldsta köra. Jag tycker att det är viktigt att hon får öva så fort hon får en chans, annars tappar man känslan för bilkörning….

Vilken inledning va?

Precis när jag skulle stänga ned för natten kom Edgar in. Han gör nästan alltid det kring 23. Jag kan ärligt talat inte minnas en gång sedan mars som det inte hänt och varför jag vet att det var mars är för då var vi i London två nätter. Innan dess…..ingen aning.

Idag är jag extra trött och förbannad. Trött för att jag väcktes 04.20 av att Tylla kom in och skulle börja bråka om plats i sängen mellan mig och maken. Detta gjorde att jag bytte säng. Jag låg sedan i barnsängen fram till sex då jag vanligtvis stiger upp. Tio i sju åker jag hemifrån och sen ser jag familjen igen kring halv sex. Idag blev det lite tidigare pga kaos.

På fm kom ett mail postat 05.20 från förskolan. Där kommer info om den ansträngda situationen med personalen…barn kommer behöva flyttas, personal med men NOT TO WORRY överinskolningar sköts om av personalen. SÅ SKÖNT! och för övrigt ska de som berörs (föräldrarna, inte barnen) få veta i tid.

Vid 16 hämtar min make minstingen. Då har hon blivit överflyttad aldrig så smidigt till en annan avdelning och helt ärligt vet jag inte namnen på alla där, har ingen aning om vilka barn som delar min 3-årings dag och jag har inga ansikten att sätta på alla namn i personalen. Allt jag vet är att det gick fort.

Jag hade INTE tänkt skriva om detta för jag hade tänkt maila till en högre chef på fsk. Platschefen har redan fått ett vänligt mail, ja vänligt men lite frågande. Sen såg jag ett inlägg på FB där en av pedagogerna som valt att lämna detta sjunkande skepp delade en artikel om att barn inte har det så bra på förskolan som vi tror och DÅ vaknade jag till på allvar.

Jag kämpar med att förvärvsarbeta men vilja vara hemmafru. Jag intalar mig att barn MÅR BRA av förskolan. I förra veckan när jag kom till dagis satt en i personalen med en liten blek pojke i famnen som somnat, då var väl klockan halv fem kanske? Han fick sova lite men när vi var klara med alla kläder och redo för att gå såg jag att han försiktigt försökte ruska liv i honom….han kunde inte sova för mycket för då skulle föräldrarna ha svårt att lägga honom på kvällen…..Jag sa åt pedagogen att ringa föräldrarna och säga: Tyvärr är er son så trött att jag inte kan väcka honom. Jag har försökt hålla honom vaken men det går inte.

Jag har alltid låtit mina barn sova på förskolan. Visst, ibland har jag bett om att kanske två timmars vila inte är helt nödvändigt men när ett barn somnar i mörkret ute i november vid halv fem i mörkret, då är det kanske dags att stänga ned hjärnan ett tag.

Nu är detta ingen moralism. Jag förstå, alla måste arbeta låååånga dagar, jag med. Jag har gjort valet att försöka snabba på mina 21 månader som jag inte alls gillat på heltid och istället tvingat maken att arbeta deltid. Jag hade kunnat göra annorlunda men vi har inte råd. Val man gör. Men snart, om tre veckor bara har jag all tid i en månad och därefter mycket kortare resväg mot nu och då vill jag vara med mina barn, i vaket tillstånd.

Jag funderar på vad för typ av förskola man driver när personalen gör strömhopp ifrån en, man utan förvarning placerar om barn och personal och inte tror att detta kommer få eftersvall….Om jag drev en förskola skulle prio ett vara en personalgrupp som trivdes. En härlig utemiljö för barnen, vila som anpassades efter vad barnen orkar och därtill barngrupper så små ATT de orkar. Lön är också viktigt och om en uppskattad kollega vill röra på sig kan ju första frågan vara: Hur kan vi få dig att vilja arbeta kvar här där du trivts så bra fram till nu? Men cash is KING och jag måste säga att även om jag sista åren låtit mina barn går både i IES, Pysslingen, Kids 2 Home och nu Norlandia så ogillar jag detta fruktansvärt giriga beteende som jag ser. Jag kräks av det och känner mig som en usel mor som säger. mamma måste jobba, vi ses snart, ha en bra dag idag när jag vet att jag kommer se dem 11 timmar senare när de är aströtta, bråkar om maten och sen somnar vi alla i en hög efter bara två timmars samvaro. Nä fy fan!

Sex timmars arbetsdag tänker jag, eller att radikalt sänka levnadsomkostnaderna. RADIKALT är ordet i vilket fall som helst.

Det var det om det.

Så mellan 21 då maken väckte mig i Tyllas säng medan hon somnat i protest naken på betonggolvet (för det är inte alltid kvalitetstid när vi är tillsammans) och 23 när Edgar kom in satt jag och googlade lite på sexanklagade profiler i media. Det var både komiker, programledare i TVs olika fack och SR. Det slog mig då att det kanske kommer bli en helt TYST VÅR (fattar ni kopplingen, googla om inte för den är bra)! Nu har även sångerskorna tagit notbladen från munnen och sjungit ut. Jag tänker mig att de män/kvinnor som bara dragits med i jargongen utan att vara egentliga sexistiska svin nu darrar i garderoberna, twitterflödet är tomt. För vem vet vad för opassande famntag, pussygrab eller förlupen vissling kan leda till nu när hela havet stormar. Alice B K är chockad! Hur kan hon vara det? Har inte hon varit på TV???? HUR kan kulturministern vara chockad????? Finger i luften någon? Jag kan iallafall säga att jag genom rutan känt av grabbigheten och måhända är jag extra observant och ilsk (all true) men man verkar ju ha måst vara en veritabel robot om man inte snappat upp detta. Noll fngertoppskänsla eller så en del i spelet….?

Snart får väl alla sin dom hoppas jag men som sagt….vilka kommer saknas på estraderna framöver. Jag undrar om inte detta kan ge mer pengar åt vadslagningsbolagen än att tippa på vem som tar hem det där tramsiga Mellot. NU ska jag sova men Agi, det var inte detta jag ämnade skriva om. Det tangerar det men imorgon eller som sagt, onsdag skulle jag sätta mina pengar på förutsatt att jag får sova mer än fyra timmar sammanhängande inatt…..

På fars dag hemma hos föräldrarna. Jag i Kwoshares linneblus som jag älskar. Fanny även hon i deras kläder. Velour i skogsgrönt. I mitten lille Frank i sin parkourtröja från YMCA…jag menar KFUM!!! Vi brukar sjunga Village peoples YMCA varje gång innan träningen för att komma i stämning.

Zzzzzz

 

Bestseller

Märklig start på november, full sol och bara två gånger hittills har jag behövt skrapa bilrutorna. Mitt hus, jag älskar verkligen det. Här från bästa sidan.

God morgon!

Eller???

Jag har på allvar börjat ge upp hoppet om sömnen. Inte en enda natt utan en liten unge som kryper in hos mig….

Innan frukost hade jag på lördagen planterat två humleplantor jag fyndat och sex äppelkärnor….

Humlen ska klättra på hönsnätet är det tänkt…kanske jag ska starta ett mikrobryggeri också…?;)

Edgar väcker mig. Jag försöker då förgäves få honom att somna om genom att vara blickstilla och lägga armen lugnande om honom. Det har kanske funkat en gång av 1000 (nu går det upp för mig att kanske en ändring av strategi vore bra?). Jag kan sällan somna om men tänker att om bara han somnar så kan jag få en lugn morgon. Oftast upptäcker jag då att jag är olidligt kissnödig och måste upp på toa. Då tänker jag att kanske det är därför han inte somnar om. Och så går vi tillsammans. Jag går i mörkret för jag VET ju saker, som att ljus väcker en….men han blir rädd och tänder såklart. Imorse höll jag handen för ögonen för det skar i hjärnan, jag nästan skrek av ljuset. Han pratar alltid med hög stämma, jag hyssjade utan framgång och sen fick jag till slut ned honom i hans säng med min telefon och han LÅÅÅÅÅÅVADE att ligga kvar där om han bara fick ”boy”.

Jag gick in till mitt sovrum, kopplarde på mig TENSapparaten, fumlade lite på väg till köket och släppte den i vad jag trodde var fickan på morgonrocken. Det var FEL. Den klonkade rakt på min tå. AJ!

Så här brukar min helgmorgnar börja.

Sen gjorde jag O´Boy och fyllde kaffefiltret med samma…..jisses. Jag behöver semester. Sen satte jag mig för att skriva på min kommande bestseller, det måste ju bli så. Hybris, det är bra grejer det. Jag blir lite lugn och vaknar långsamt av att skriva och bit för bit väcka hjärnan. Lite perspektiv får jag också av att skriva av mig allt knasigt här hemma…Vi får se om och när det blir något.

Plötsligt en annaons för att hämta en gratis soffa av Claesson Koivisto och Rune….Pebbles heter den. Deras katt hade gått bananas på den så den behöver kläs om men DET är ju mitt andra namn…omkläderskan, hon som lappar, lagar, samlar på hög och hoardar. Lyckligtvis kom min mest klimatsmarta dotter förbi och såg fåtöljen jag köpte förra helgen och bad att få den omklädd i julklapp….ni ser, det ÄR smart och ekonomiskt att slå till på fynd! Så slapp jag våndan av at välja tyg också. Hon vill klä den i buteljgrön sammet! OCH håll i er nu, hon vill att vi gör det IHOP!!! Jag vinner, jag har lyckats. Hon kommer bli min avbild, so happy!!!! (Hon kom iklädd min yllekappa från 1987 också som Pia Wallén designat och jag fick i present av min far!)

Edgar gillar matlagning säger han…jag vet inte om detta räknas in där. minimarshmallows i chokladpulver och vatten….och sen skjuts in i ugnen.

Igår lyckades jag och maken med att beta av HELA listan med måsten OCH hämta hem en designersoffa med släp innan middagen…inte illa. De bilderna skulle jag lagt ut igår men jag var för trött. Helgerna är verkligen helt smockfulla med måsten, någon egentlig vila finns inte direkt…..

På min lista över saker att göra i helgen stod att städa Frank och Tyllas rum…..long overdue….

Von oben….

Detta kanske ser beskedligt ut men jag kan lova att det är farligt när man tror att en dörr ska gå att öppna helt men det ligger en vattenkanon bakom så dörren slår tillbaka….och INGEN spelar gitarr här hemma. trots detta har vi tre stycken för alla TROR att de spelar gitarr eller när en dröm om det. Att gå på kurser…..nooooooo vi jobbar inte så här.

Ni ser att det finns en tanke här, vi har en bokhylla och korgar…

Ibland gråter jag lite inombords över det faktum att mina intentioner om att härligt och fantasifullt barnrum slutar i totalt kaos…men barn verkar gilla detta……

Eller…..så är det genetiskt….? Om ni undrar vad det är där på golvet så är det en batteriladdare…makens. Vad påsen gör under sängen vet jag inte, som sagt, makens.

Jag har försökt förklara det positiva med att hålla ordning i sitt hem, sina fickor, i väskan, bilen och på arbetsplatsen. det sparar tid och hjärnceller. Bild av Louise Winblad ur min bok Innan väggen.

Ni har kanske snappat upp att jag klagar på kommunen ang buller här där vi bor? Iallafall så har jag tagit tag i den saken och börjat dela ut lappar i brevlådor där jag antar att de har samma problem. Igår tog jag med grannen, hennes barn och Tylla i bilen för att dela ut ett gäng nya lappar. Efter det belönade vi oss med att åka till Gustavshill för att köpa rea-väster till våra trädgårdar. Jag såg det där spaljerade päronträdet som jag förälskade mig i i början av sommaren…och vet ni vad? det var halva priset på det nu!!! Det är lika högt som jag och nästan lika brett. Maken sa ”du får bestämma” och då gjorde jag det! Idag, söndag hämtar jag det, jag ska bara fundera ut var 17 det ska stå. Jag får ju inte plantera något vid husfasaden….då är man tydligen galen enligt maken…..

Men VA!?! Mitt träd! Lilla söta trädet, jag älskar dig!!! Och det man förlorar på träden tar man igen på sofforna….typ.

Inkonsekvens. Jag vet att jag predikar att inget som ej går att äta ska finnas i min trädgård….ändå så köper jag en del perenner och lökar bara för att piffa lite här hemma. Och jag kan ju försvara mig med att råddjuren faktiskt brukar äta upp de flesta av mina tulpanlökar…men även detta var det halva priset på.

Största problemet med vår tomt är att det är ett BERG och det är fruktansvärt svårt att gräva. Man hittar en del ”hål” där man kan komma ner men egentligen borde vi bara ösa ut fyra lastbilsflak med jord över allt. Eller terrassera men vi fick INTE under några omständigheter höja marken…..kommunen var MYCKET tydlig där. Ganska intressant med tanke på att folk omkring bygger pirer och stränder lite hur som helst i de dyrare områdena.

Energi

Jag har bara odlat grön kål i år och en lite mörkare sort. Nästa år blir det denna. Överallt tror jag, så fin! Och så höstanemoner! Så härliga. Cyklamen har jag liiiite svårt för men så här blir det ju fantastiskt!

Bild från dekoration av tårta med chokladbottnar, nutella, hallonmos och grädde. Nej, ingen ketchup kom i….

Långsam frukost är ändå det bästa.

Jag kom hem innan mörkrets och regnets inbrott. Jag han snabbkolla ett tips och sedan reahandla växter, igen. Det är lite en sport för mig att bara handla växter till 70% av priset. Jag hade fått tips om en fin plantering i Sundbyberg och tog vägen förbi där på vägen hem idag. Som av en slump hamnar man då på Blomsterlandet efter….Häromdagen gjorde jag en snabbvisit på Brunnsvikens handelsträdgård. Min egentliga favorit. Men där var det bara 50%…och ganska urplockat. Fast några fina träd fanns kvar. Det var bara så mörkt då då jag kunde inte välja ordentligt. Kanske jag hinner i helgen…?

Frank villa promt dekorera själv men kom av sig lite så jag fick slutföra. Fyra killar kom…det var precis lagom för mamman.

Läxläsning blev det också…men jag fattar mig inte på Nomp. De skriver bak och fram…oklart och jag tror faktiskt man ska SKRIVA ner mattetal. Det bara känns så!

Jag köpte lila och orange broccoli. Blandade med jordärtskocka, potatis, portobello och egna vitlöken. Mkt gott!

Ingen vill någonsin sova här hemma men jag märker at ju mer man struntar i detta desto lättare går det. Det blev väldigt tyst plötsligt och då fann jag henne så här….

Tylla helt avsvimmad liksom

Jag återkommer till ljuset här i huset…så underbart! De ser Svtplay om en pojke eller flicka vars mamma DÖR. De är väldigt intresserade, för intresserade rent av?

Jag lagar en del mat på helgerna, det går i ett liksom. Man egentligen gillar jag det, bara att jag inte mått så bra på sistone så inget riktigt matsug…

Jo, jag fyndade igen….fåtöljen är fortfarande kvar i ena bilen, har ingen riktig plats för den i huset. SÅ genomtänkt!

Sashiko, små stygn. Ett japanskt sätt att laga/dekorera. Jag har fastnat för det och bestämde i helgen att idag skulle jag testa. Jag har bara ett par jeans som är hela och fyra med hål eller färgfläckar. Nu har jag ett par med lapp på ena knät. Märkligt nog går alltid hö knä sönder för mig….

Nu kommer lite inspo för trädgården och en ordentlig redogörelse för vad jag inhandlat:

Persika, tre björnbär varav två med flikiga blad, två hallon, ett Bornholmsfikon, en rödvinbärsbuske på stam, en svart vinbärsbuske, fransk dragon, liten rosenkvitten, en vanlig fläder, persilja, citronmeliss, en rabarber, en oregano med röda blad, en rödbladig smällbuske???? och sen fem lavendel. Jo en röd taklök också till hönshustaket. Några rödsvarta tulpaner (24st), rosavita scilla och en handfull vita botaniska små tulpaner slank också med till ordinarie pris. Och jord. Jag betalade inalles 1100kr för allt det. Och då var det alltså 1700kr rabatt….är inte det ett fynd så säg! Kanske jag åker förbi imorgon igen och köper en humle. Vi måste gömma lite saker här. Och så måste vi bygga något vindskydd för persikan….

Uppradad lavendel. Väldigt torr var den vi får se hur det går…

Här dagens inköp! 600-ish pix!

Älskar gatsen, rostig metall och gråbladiga växter.

VA????

Kan inte få nog av dem!

Plymgräs!!!!

Önskar jag kunde svetsa…

 

Älskar formen!

Adieu!

 

Vissa dagar

Just när jag satt mig för att dricka mitt morgonkaffe och pusta ut såg jag detta…..

Jag vaknade på fredagen med halsont. En hel arbetsdag kämpade jag mig igenom och när jag kom hem var jag väldigt väldigt trött. Efter maten (korv med bröd) lade jag mig i sängen och somnade. Tanken var att bara vila benen en liten stund men jag somnade stenhårt fullt påklädd. Jag vaknade halv fem på morgonen av värk och att hela sängen var överfull. Jag gick upp, klädde om till nattkläder, tog två alvedon och gick och lade mig i Edgars säng istället. Jag somnade om direkt och väcktes av att Edgar återigen kom för att sova med mig. Jag tror han sov en stund med mig men vaknade och tröttnade på mig. Nästa gång jag vaknade var halv tio. då hade jag nog sovit 13 timmar…..vad är det om? Övertrött? Sjuk eller på allvar SJUK?

När jag väl kom ur sängen var det ju strålande väder. Jag fick en argattack på maken pga hans knasiga sätt att hantera sina kläder och den anordning han gjort i sovrummet med nån förbannad tv-mojäng. Casting? Nån sak som är nästan som AppleTV fast billigare…helt ärligt, jag fattar ingenting av detta och på allvar tycker han att jag ska lära mig att styra detta från min iPhone! Han har liksom inte lärt sig någonting om mig de senaste 10 åren….jag tar inte in mer saker nu som inte är analoga, NADA, ZIP, NOLL!!!

Jag blir så glad av den här tapetern OCH mina Mårbackapelarginer.

Jag fotade hela eländet så ni kan få se magnituden av galenskapen och det betyder INTE att jag hatar honom och att vårt äktenskap är dysfunktionellt, bara att vi är fruktansvärt olika och att allt jag tycker är bra är precis helt fel för honom och totalt poänglöst.

Ja, jag tror att ord är överflödiga här. Men man kunde säga: Finn fem (eller fler) fel…

Buntband. Sååååå praktiskt! Till ALLT!

Så fin komposition, total harmoni.

Och så alla dessa man slängt i sitt liv. Men jag undrar om någon annan än jag någonsin gjort det…för jag tycker att det alltid är jag som hittar dem men aldrig tar loss dem…äter ju inte överdrivna mängder bröd liksom….

Jag tog mig ned till tvättrummet och där fick jag ytterligare ett vredesgenombrott. Denna gång på en tonåring. Jag minns nämligen att det sista jag sade innan tvättningen var -Allt med vitt i är vittvätt! och fick ett slött: -Jag veeeeeeeet, döh! till svar.

Båda tvättmaskinerna var fulla. Ena med ljusa färger och vitt. Den var tvättad. Den andra med mörka färger och vitt, den hade fått i sig tvättmedel såg jag men ej satts igång…tur det.

Jag satt där på gliet i tvättstugan och djupandades en stund. Jag kunde nämligen inte skrika på ansvarigt barn men funderade lite över livet och hur i helvete jag ska få någon ordning på allt här. Jag tycker ändå att jag har försökt. Många sätt, olika anslag och mått av vrede. Tydligen finns inget sätt att lära någon något här hemma. Dystert. Och då är ju såklart det grundläggande feltänket att JAG sitter inne med alla svar. Som att vit tvätt ska hållas vit…osv.

Jag tänkte först att jag får skriva en lapp som jag sätter upp på väggen i tvättrummet. På den skulle det stå:

  1. All textil som har något vitt i sig räknas som VITTVÄTT även om en annan färg förekommer
  2. Töm fickor innan tvätt och om det låter ”klonk” eller rasslar när man kastar in plagget i tvättmaskinen, ta ut och vittja!
  3. Tvättmedel finns i två sorter, den för VIT tvätt eller FÄRGAD tvätt. Den det står vit på hör ihop med vittvätten osv.
  4. Man ska gärna trycka igång maskinen när man lagt i tvätt, hällt i tvättmedel och stängt luckan. När man sedan har satt igång det hela är det bra att försöka minnas detta så att man också kan tömma den innan allt luktar mögel!
  5. Tvätta inte alla möjliga material i samma tvätt. Det finns olika fibrer nämligen som tål värme och centrifugerna dåligt. Exempel på detta är siden och ull.
  6. Vissa saker som efter tvätt ska strykas behöver inte torktumlas, de hängs på torkställning. Exempel på DETTA är: Köksanddukar, skjortor, örngott, mammas fina ylletröjor som tvättades med ylleprogrammet och SIDEN.

När jag hade tänkt ut hela den här listan blev jag arg igen och tänkte att lappen endast skulle innehålla TÄNKT TILL NU!

Så de skulle leta efter tvättråden och göra RÄTT! Den lappen sitter inte där ännu för jag har inte haft tid. Solen sken ju som bekant så jag tog en promenix med killarna, delade ut kalasinbjudningar till några pojkar och lapar till bullerutsatta grannar i närheten om att de kunde kontakta mig eller min granne för att vi ska få den snöbollen i rullning…..sen lät jag hönsen spatsera och sprätta i trädgården under det att jag planterade om lite. Ett fikon hamnade i ”dödsgropen” som maken kallar det för allt jag hittills planterat där har dött men den här gången tror jag det ska gå bra. Fikon är tåliga.

Grannarna har så fin stenläggning fram till huset. Jag vill ha något liknande.

 

Blandad kompott av ”dödsgropen” min citronverbena som ska få flytta in och de två minsta hönsen som kom till oss en dag gamla.

Lagning av älsklingsbrallor. Det gör jag GÄRNA! Lite senare på dagen lagade jag en trasig täckjackas innerficka och gjorde en extra, bara för att skoja till det lite…;)

Enkel men god lunch idag.

 

Så många dB är det precis vid vägen. vi bor ovan den och utan något bullerskydd på stora delar av tomten…det ska vi ändra på nu hade vi tänkt!

Ser nu hur högt vårt hus ligger!!! Jag gillar att se vårt hus från olika vinklar. Då får jag en känsla för hur det tar sig ut liksom. Jag är lite kär idet!

Ja, det var väl i stort min dag…jag hade tänkt skriva lite om telefonhyfs och swishkaos men det får bli en annan dag. Jag tycker det räcker nu.

Maken var på begravning och lilla T fick följa med för hon har histat lite. Hon hade varit knäpptyst och skött sig exemplariskt tydligen. Men innan de kom iväg var det tydligen kaos för hon kom med det ena galna klädförslaget efter det andra som inte riktigt passade ihop med dagens allvar. Till slut en Molotröja och en grafitgrå tyllkjöv och stickade tights. Värdigt tycker jag och jag gillar tanken av barn på begravningar. Det gör allt mindre tungt och de ska också skolas in i detta att människor dör och man håller ceremonier kring det för att sluta cirklarna och gå vidare på ett bra sätt. När mina äldstas gammelmormor gick bort tog vi alla avsked av henne i hennes eget hem och egna säng. En judisk (och kanske andra kulturers tradition) som jag tycker är mycket bra och naturlig. Inget av barnen reagerade knasigt på det. Hon låg där i sin säng, vi kom in, sa några ord och tog/pussade och klappade på henne. Mer sådant tycker jag. Döden ska inte gömmas undan, den ska vara en naturlig del av livet.

Jag körde en liten rensardag idag. Nu ska allt gammalt ut och jag har redan planer för nästa bok och en inspirationslåda för den som kanske kommer efter…så många roliga planer jag får till bara jag får lite sömn och sol.

 

Ha det!

A