Tack och LOV!

Sommarlovet drog igång här hemma igår. Jga hade föreslagit en dag på Grönan för alla barn och maken. Det blev tydligen TOPPEN! Jag arbetade först på mottagningen till fyra och jourarbetet drog igång i samma sekund jag slutade där med att en av ”syrrorna” ringde. En halvtimme för tidigt visserligen men vad gör väl det när man redan jobbar. Köer och hetta på väg till andra sjukhuset. Sen två pigga AT-läkare som väntade på mig ombytta och klara. De fick sin lilla intro och sedan kickade vi igång nattjouren. Vi fick vänta kring en timme på att andra patienten skulle komma, och sen ytterligare en men fyra allt som allt skrev vi in. Vi tog två andra patientsamtal också på avdelningen, en där en skakning behövde bedömas. Jag bestämde mig för att det var ångest och övriga läkare höll med. Plötslig skakning i armar som sen flyttar sig till stortårna när man pratar om dem och försvinner när läkaren går ut är oftast inte farligt och brukar ha psykologisk bakgrund. Det blev allergimedicin där och handpåläggning. Men jag oroade mig lite vid ett på natten att jag varit lite slarvig. Men…inget samtal om det mer så kanske rätt bedömning ändå?

Därefter drog jag hem och halv elva slutade det sjoket. Lugnet varade inte länge. kvart i elva kom första samtalet, jag minns inte vad det rörde sig om men jag fick starta datorn, hitta laddsladden och sätta mig i köket ändå. Lvart i tolv kom nästa samtal och jag hann nog precis sluta ögonen där. Då ordinerade jag sömnmedel som nog skulle få samma effekt som en klubba mot pannan. Och så skulle jag själv försöka sova lite….och det gick dåligt. Jag tittade lite på Gentleman Jack och ett fall för Vera och så slöt jag ögonen en sekund och DÅ ringde det igen. En berusad person hade tagits av polis och lagts in på tillnyktring. Och jag sa OK och ville lägga på. Men ”syrran” tyckte jag skulle komma in och göra en inskrivning. -Nej sa jag, så är inte rutinen, jo sa hon och läste högt ur den. Nej sa jag igen, det där stämmer inte, låt mig kolla. Och så kollade jag. Och jag hade rätt. Det visste skötarna men ingen av syrrorna tydligen. Så kan det vara, man kan vara ny på jobbet, inget att uppröras över men kvart över ett på natten när man arbetat sedan halv åtta dagen innan är man slä i tanken och minsta motstånd gör att man tappar gnistan. Jag försökte återigen lägga mig men då kom mina existentiella funderingar om vad ett liv är värt osv. Och då kan jag inte somna.

Jag vaknade tyvärr först som vanligt, denna gång av Edgar som tittade på något. Jag gick upp, städade lite snabbt upp de prassliga chokladpapprena som spridits över hemmet i min frånvaro, gjorde en kopp kaffe och satte mig ned. Jag kom på att kardemumma kanske vore gott, och socker så jag reste mig för att ordna det. Tyvärr öppnade jag fel lock på kryddan och säkert en matsked for ut. Jag håvade upp det med en sked och gick vidare till att hälla en deciliter socker över koppen, köksbänken och min hand…..det kommer bli en lång dag tänkte jag. Jag slog mig ned igen och då säger lille ljuvlige Edgar att: Det är skönt att vara med dig mamma. Och hjärtat smälter,, allt är väl och idag ska jag återhämta mig, inte låta pulsen gå över 80 (jo det ska den för jag ska till stan och min PT men det är bra pulshöjning)  och bara njuta av familjen. Imorgon ska jag jobba kort dag, de slutar tre på fredagar och sen till PTn igen och sen HELG!

Klockan är kvart i åtta, jag dricker för sött kaffe, har en grov plan för dagen och har redan frösått heliotrop och svarta penséer. Trädgården ska få sina timmar idag och jag skulle bli mäkta förvånad om inte maken grillar något idag.

Ha en skön ledig dag alla!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.