PK

Igår innan jag somnade flimrade den där artikeln förbi på Facebook, den där om att Börje Salming inte ska kränka indianer (men det heter det väl inte? Det heter väl amerikansk ursprungsbefolkning?)…Jag blev så trött. 
Nu när jag legat vaken i tre timmar för att två av tre barn vägrar sova normalt; är jag plötsligt förbannad. Jag går upp. Att ligga och vrida sig gör ingen glad. Det är mycket som gnager. 

Allt är så fruktansvärt PK nu att man knappt vågar öppna käften. Sedan länge är det ju känt att endast en som kommer från en minoritet får skämta om eller på annat sätt uttala sig om sin egen klick. Judar får skämta om judar. Afroamerikaner (ni ser jag lär mig) får använda det latinska ordet för svart om sig själva, hade jag sagt det hade jag varit rasist. 
Jag är väl att betrakta som vad, VIT? En svenne. Trots mitt mörka lockiga hår och att delar av släkten för några hundra år sedan invandrade från något mellaneuropeiskt land. Jag får alltså inte skoja om något annat än vita kvinnor med mörkt hår. Det är bra att veta.


Jag bedömer mina medmänniskor efter deras beteende. Där väger jag in: Deras syn på demokrati. Punkt. Det är allt jag bryr mig om. Är personen mitt emot mig demokratisk? För mig innefattar det allt. Tror man på frihet, jämställdhet och att alla ska få göra sig hörda. Då gillar jag dem. Om någon är kort, tjock, lång smal, rödhårig, man, kvinna, barn, fräknig, bär glasögon, har skitfula kläder, asdyra kläder, har en vårta på näsan, gröna ögon eller svarta….same same.

Om man är i en ”överordnad ställning” ska man akta sig för att härma, kritisera eller på annat sätt, avsiktligt (såklart) eller oavsiktligt kränka någon i en underordnad ställning. Jag delar själv inte upp folk efter hur över eller under någon är. Men någon form av sortering tror jag att vi alla gör. För att förstå vår omvärld. Vi kategoriserar och skriver en inre karta över hur allt fungerar. Annars blir det svårt att ta sig fram i världen. Då blir det som att varje dag vara nyfödd. Man lär sig av sina erfarenheter och när man stöter på nytt lär man in och kanske om. alla kanske inte bemödar sig med att lära nytt, kanske det är svårare ju äldre man är?

Jag tänker också att den så kallade överordnade ställningen är olika i alla länder. För som jag förstår det är Japaner till exempel inte så imponerade av vad vi håller på med här. Att komma tillbaka till Japan efter att ha studerat i väst, det ger inga plusspoäng. Detta trots att vissa unga asiatiska kvinnor opererar om sig  för att få ett mer västerländskt utseende. I Iran undrar jag om jag skulle ha en överordnad ställning i förhållande till män…
Får jag skämta om iranier där, men inte här? Mycket klurigt detta. Svenskar får man skämta om iallafall, om man är en mupp. En vit manlig svensk kock. Det är skitkul i alla läger. Eller? Jag skulle gärna vilja ha den kompletta listan över var man får skämta om vilken typ av person och alltid veta var på samma lista jag själv befinner mig i olika samhällen. Det vore mycket bekvämt att ha en sådan lista eftersom jag då och då reser utanför landets gränser. Det kanske är så att vi svenska svennar inte får skämta om något annat än os själva? Vi är ju så satans bra på allt. Världsbäst på allt, Made by Sweden, kvalitetsgodkända.

Jag upptäckte i Indien att jag var en avvikelse. Jag väckte större uppmärksamhet på Keralas zoo än tigern. Samma sak i Japan och Kina. Folk råglodde.Hela skolklasser vände sig om och pekade, fnissade och fotade. Säkert skämtade de om mig efteråt och förfasades över hur avklädd och vit jag var. Jag försökte smälta in så gott det gick. Men det kanske var ok att de skrattade åt mig för jag var ju överordnad…eller? Jag är ju kvinna. Kvinnan har ju inte så hög ställning i Indien heller. Jag blev ordentligt tafsad på av väldigt mänga män där i en tågvagn. Jag sa ingenting och hör och häpna jag lät det ske. Jag var inte rädd, jag tyckte det var mycket märkligt bara. Att en vit kvinna kan väcka sådan uppståndelse. Efteråt har jag förstått att det kanske hade kunnat gå illa. Då fattade jag inget. Kanske jag då ansåg att de var mig underordnade, var det därför jag tyckte att de var löjliga? Jag vet inte.

Någon sa att Börje kunde skämta, eller iallafall klä ut sig till urinvånare från Nordamerika för att han var same. Å fan är han same? Det hade jag ingen aaaaning om och vet ni vad, vem bryr sig? Jag gillar honom för han är vår största hockeyspelare genom tiderna (Sundin och Foppa får ursäkta). Om han varit från Stockholm hade denna person då tyckt att det varit fel? Antagligen. 

Det kommer bli svårare och svårare framöver att ha kostympartyn. Man får klä ut sig till sagofigurer. Näcken, feér, spöken, Frankenstein, telefonkiosker och hamburgare. Eller är det att skämta om tyskar?
Jag antar att det är OK att jag har knätofsar för min farmor var dalkulla. Jag kan också skämta om snåla smålänningar för mormor var från Nässjö…ELLER??

Jag skiter som sagt fullständigt i varifrån folk kommer bara de behandlar andra med respekt. Och då menar jag riktig respekt för det ordet har tappat sin betydelse. Den sorten där man behandlar andra som man vill bli behandlad själv. Detta kräver då förstås att man respekterar sig själv och bygger på att man blivit respekterad som barn såklart. Det är så vi lär oss.
Där kan jag erkänna att jag gör skillnad på folk och folk. Jag blir rädd av människor som inte respekterar allas lika värde. Jag blir rädd för människor som slår sina barn. Jag blir rädd för folk som vill styra över andra med våld eller annat förtryck. Jag är rädd för antidemokrater för de visar ingen medkänsla. De tycker att de står över andra. Det gillar jag inte. Sådana människor vill jag ej umgås med. Tyvärr måste man ju det om man ska kunna få till en förändring. Och det måste man. För demokrati och jämställdhet är vägen ur fattigdom och lidande. Även här på hemmaplan.

Idag blev jag utsatt för ett försök till förtryck. Det var skrämmande och ovant. Jag blev hotad för att jag valde att följa regler och lagar. Att hota en annan människa gör en till antidemokrat. Att hota någons barn…..vad är man då?

Inte så mycket sömn inatt heller. Jag snittar 3,5 timmar per dygn. maken kommer tycka jag är dum som inte sover när barnen gör det. Han fattar inte detta med sömnrytmer uppenbart. Så var inlägget luddigt och inte PK, då beror det på sömnbrist. Eller syrebrist. 

Jag ber inte om ursäkt. Jag får skriva vad jag vill.




Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Skriv din sökning ovan och tryck enter för att söka. Tryck escape för att avbryta.

Tillbaka till toppen