Andra december: lägeskoll

En platt, barrfri gran. Kanske jag syr fast lite kulor på den om jag får ett infall och lite tid över. 

Somnade vid midnatt, vaknade första gången halv tre, andra gången halv sex. Sovit i två sängar och en soffa. Jag bokade kort efter uppvaknandet en tid till sjukgymnasten. Ryggen är inte vad den varit kort sagt. 
Jag tänker på min pappas mormor. Hon födde nio barn. Bodde i en stuga i skogen utan rinnande vatten. Ett rum och kök med vedspis. Kanske hade hon mindre att städa och tvätta. Jag tror nog det. Fräsig mat förväntades hon nog inte laga heller kära Hanna. Men det var fattigt och utan utsikter att förändra läget. Jag har antagligen lite bättre förutsättningar. Men ryggen. Den hänger inte med. Hon och jag är väldigt lika, kanske hennes rygg också värkte. Jag funderar på om det var värre förr, eller kanske enklare?

Hur som helst, jag försöker låta bli att bära på barnen. Helgen ensam med barnen tar nu ut sin rätt. Att vara på jobbet igår gick ganska bra. Då har man annat att tänka på än den ihållande värken. Idag och ikväll är jag återigen ensam med barnen. Fast killarna är ju på förskolan sex timmar. Maken funderade på om jag skulle bli sjukskriven och han ta pappaledigt. (Notera att jag här kallar det ledigt). Fast det är inte realistiskt. Han ska börja ett nytt jobb om fyra dagar och har ingen SGI att tala om. Men egentligen vore det det bästa, med undantaget att jag faktiskt skulle kunna jobba heltid. För att jobba gör mig inte sjuk, det gör mig frisk. Det gäller för alla tror jag, iallafall om man har ett varierat arbete och det har vi väl i stort sett numera i detta välutvecklade land. Jag sliter mest hemma, det är helt klart.

Tylla är gnällig just nu. Hon är mitt emellan att vara en krypare och en gångare. Hon vill dessutom bara göra farliga saker eller förstöra allt i sin väg. Hon gör det ju inte på pin kiv men man kan undra hur bra detta beteende är ur ett evolutionärt perspektiv. Skrika på nätterna vekar också dåligt…om man inte vill väcka björnen som sover längre in i grottan vill säga.

Edgar har gjort ett halsband till mig, på resorsnodd. Jättefint. Det tycker Tylla med. Han tvingar mig att ha det på dygnet runt. T drar i det och släpper sedan plötsligt. Jag är lite orolig för mina framtänder faktiskt. Jag undrar hur det hade gått till på Hannas tid. Hade hon krälat omkring på golvet och lekt med barnen? Lånat ut sin dyrbaraste ägodel (motsvarande iPhone) till en elvamånaders och låtit barnet klösa henne i ögon och ansikte? Jag har en känsla av att svaret är nej på det.

Tylla leker hemmafru först och sekunden senare dyker hon in i öppna spisen. Sotardrömmar kanske?


Jag låter barnen ta väldigt stor plats. Trots att jag inte riktigt orkar med det. Jag känner mig lite övermannad. Men jag älskar dem så och jag inte kan vara arg och tillrättavisande hela tiden. När direkt vansinniga situationer uppstår taggar jag till och ryter ifrån.
Jag torkar upp deras utspillda O,boy på vardagsrumsparketten (fast jag egentligen tycker man ska äta vid bordet) och försöker undvika de mest uppenbara problemen (har inga ömtåliga föremål framme) , flyttar på mattor (som barn kan kissa eller kräkas på eller för all del spilla ketchup på) osv osv. Mitt hus är så barnanpassat det kan vara och ändå innehålla möbler.

Jag och maken resonerar kring om vi ska investera i ett fint kök nu när vi bygger nytt. Vi var inne på det i början. Sen beslutade jag att det skulle bli ett haldyrt IKEA-kök och nu, efter att ha inspekterat vårt kök, föreslog jag billigaste vita köket från IKEA, tills barnen är i tonåren…Helt uppgiven således. Maken sade då att vi kanske ändå skulle satsa på superdyrt massivt träkök, för det går ju att slipa och man tjänar på det i längden…Jag tänkte, JA. Så gör vi, vilken utmärkt idé! När jag vänder mig upp emot honom (jag låg på golvet och krälade med barnet) Ser jag hans breda leende och inser att han sagt exakt vad jag brukar säga…han bara jävlades! Han känner mig väl den mannen. Eller så är jag ofantligt ensidig och maler om och om igen mitt mantra: Kvalitet lönar sig i längden. Jag ska kolla upp vad billigaste plastskiten från IKEA kostar och räkna på det….Imorgon blir det Grand med F. Det ska bli helt….OVERKLIGT! Moi, på grand. Kanske jag stöter på Mauro???

Nu har jag fixat pannkakssmet och tomatsås till middagen på torsdag…det gäller att vara förberedd, när som helst kan hela helvetet braka lös här. Men just nu är det lugnt. 

 
Tomtetrött som jag är pyntar jag lite annorlunda hemma. Detta har jag hållit på med i snart åtta år tror jag. Hade jag vackra dörrar skulle jag slå in dem med! 

2 svar på “Andra december: lägeskoll

Kommentarer är stängda.

Skriv din sökning ovan och tryck enter för att söka. Tryck escape för att avbryta.

Tillbaka till toppen