Selfiedrönaren, egotripparna når nya höjder

bild 2
Vår egen radiostyrda drönare, totalt livsfarlig. Ser ni hårstråna som surrats fast?

 

 

Jag är ju lite under isen, eller jag har fastnat med foten i en kätting och har dragits mot botten av en sjö. TYP. Icke desto mindre motionerar jag hjärnan med min ständige följeslagare, P1.

Jag har sovit bort en stor del av dagen för att snabba på mitt tillfrisknande och jag märker redan att det har viss effekt. Den här bloggningen är väl ett bevis på detta. Eller som Nordegren så fint sade just ” the quality of the pudding is judged by the eating”.TYP. Fast lite annorlunda…eller äsch strunt i det exemplet, jag ville bara få med det.

I påannonsen till Epstein och Nordegren talades det bland annat om att Selfiepinnen har förbjudits på många museer. Jag försöker se det framför mig, hur människor trängs framför Mona Lisa eller gamla antika vaser och vevar pinnar i ansiktet på varandra. Vad hände med att man inte fick fota på museer? (Jag fattar att det hade med fotoblixtarna att göra men ändå!!)

Som motdrag ska nu Selfiedrönaren lanseras. TYP. En flygande tingest som kan följa en där man går, joggar, handlar mat eller ve och fasa befinner sig i en kristallaffär!

Epstein sa att vore hon museieföreståndare skulle hon förbjuda detta ens innan den kom ut på marknaden. Jag håller helt med. Jag är överhuvudtaget lite skeptisk till hela konceptet att filma och fota sig själv hela tiden. Jag tycker att de flesta uppstryka selfies är ganska fåniga. De få jag lägger upp här och var är mer tragikomiska än snygga. Delvis beror väl det på att jag inte är fotogenic för fem öre men också för att jag sällan befinner mig i situationer värda att förevigas och ännu mer sällan ser ut på ett sätt som jag själv är nöjd med. Så jag har ingen ”pinne” någon drönare lär jag heller inte skaffa. Mina barn däremot, de tre äldsta, kommer säkert göra det…

Det verkar farligt för övrigt. Massor med små surrande flygmanicker ovanför skallen, kanske med soppatorsk då och då som dimper ned i skallen på en och med sina sista dödsryckningar snurrar sig fast i ens skalphår. Inget toppenscenario.

Tylla utmanar ödet och mamma, hela tiden...
Tylla utmanar ödet och mamma, hela tiden…

Nej tack till fler vinande pinnar eller flygande prylar i luften. Be en förbipasserande ta ett kort helt enkelt! Möjliga möten kan då komma till stånds för övrigt.

 

Skriv din sökning ovan och tryck enter för att söka. Tryck escape för att avbryta.

Tillbaka till toppen