Rävattack

Vi köpte ägg, från glada höns. 2kr/st. Inte mycket mer än ägg i butik! Helt annan smak och känsla.

Stor sorg och våda i sjuksängen. I tisdags somnade jag ifrån för tidigt. Trött och märkt a Coronan. Ingen annan kom heller ihåg att hönsen, varje dag, måste stängas in. Så vi vaknade utan fyra av våra små vänner. Men, tack och lov strök inte alla med. Tre höns fanns kvar, skrämda och utspridda och jag hoppades fram till igår att ytterligare några kanske skulle dyka upp. Det har hänt förr att de hållit sig undan i skogen men nu är nog hoppet uta. Jag blev så ledsen, man känner sig sen mördare…..men jag somnade ifrån. Räven har också hållit sig undan mänge, mer än ett år, minst. Och de går vanligen ute fritt varje dag nu när jag har varit hemma och sjuk.

Ser ut som disco i hönsfabriken va?

Vi har fyllt på med fyra nya hönor och en tupp. Han är nästan lika ståtlig som Rutger, samma ras men ännu saknas de långa stjärtfjädrarna, han är bara fem månader. Han gal inte lika mycket verkar det som, men det kanske ändras.

Nå, vi har nu: Peppar (Hedemora), Fleur (skånsk blomme ung höna bör börja värpa i februari), Greta (blandsas som ska värpa blå-gröna ägg arakuan, silveruddsblå och maran), Amélie (samma blandras som Greta) och Simone (samma hon med). Utöver det finns Chanel och Goldie kvar (Maran och Kopparmaran) samt lilla Luna som är en dvärgsilkes höna.

Peppar!

Det var min flock. Rosa, grön-blå, nästanvita och mörkt chokladbruna ägg ser jag fram emot.

Älskar vårt hönshus/förråd. Sånt kan maken!

Jag hade krångel med sjukskrivningen igår. Jag såg på Försäkringskassans hemsida att jag bara varit sjukskriven en vecka…doktorn sa två. Mycket trist. Så jag borde ha börjat arbeta i måndags halvtid? Jag ordnade med ny läkartid och nu är jag sjukskriven tills jag träffat husläkaren via videolänk igen…..och har en tid med Kry senare idag. Jag brukar ju inte rekommendera sånt men de har tider hela tiden, säkert alla dessa digitala läkare med. Och i detta fall ansåg jag att det var på sin plats. Jag har inte fått svar på min DT än officiellt och jag hoppas få det nu. Jag tycker det är märkligt vad sent man kan läsa sina journaler och att svar dröjer, det är ju trots allt min kropp. Jag skulle faktiskt vilja veta och helt okunnig är jag inte.

Hon och maken fickhyresrätt i city för att……..de känner någon? Stiftelsen skulle ge stöd till hjältedådiga poliser, de med dålig ekonomi inom kåren…Istället ges det till de som tjänar mer än tre gånger så mycket som en ingripandepolis. Och BRÅ, som friserar sanningen…hennes man som också är generaldirektör eller iallafall var då tjänar säkert ännu mer, jag ska få besked från Regeringskansliet snart. Och han tyckte han förtjänade lite guldkant!?! De här två måste ha minst 100000kronor över efter skatt! Och då får man lån, då kan man köpa en bostad för 8 miljoner, kanske mer. AVGÅ! SKÄMS och de som sitter i styreksen och fördelar gracerna bör också avsättas! Skamligt!!!!

Jag fattar om inte alla kan tolka ett röntgensvar, de är erkänt kryptiska i att de använder latin i stor utsträckning och jag brukar ofta ringa för att låta dem förklara hur det de kan se påverkar mina patienter. Där har verklgen inte detta med att skriva på svenska och begripligt slagit igenom. Men då ska de också beskriva vad de ser, exakt, men jag undrar vilka läkare som faktiskt fattar precis vad som skrivs…Nåväl. De svarar oftast glatt på frågor.

Tylla säger hej i sin spökkostym!

Frank skulle iväg på två resor, först till Kalmar idag för att tävla och om en månad till Helsingbord…båda inställda. Vi had köpt utrustning, hotell var bokat och kalaset gick på över 10000kronor…nu noll. Men, han har sakerna och vi hoppas att restriktionerna följs och att Coronan stannar av eller helt dör ut. Han var mycket ledsen och det förstår jag, väskan var packad och det var mindra än 12h innan han skulle åka.

Kanske nästa år då?

Maken är hemma han med, semester i två dagar, tacksamt för mig för jag orkar inte riktigt med att passa på barnen. Han ska väl kanske slipa lite på väggarna här nere, det som skulle gjorts under vintern 2016! Jag försöker få honom att minnas allt sådant, saker som behöver göras och som han tagit på sig…..drygt arbete. Han skulle ta hand om att tömma poolen igår….det skulle gjorts i augusti. Men skam den som ger sig (jag altså som behöver påminna om allt, skriva listor och hålla fast i någon slags tågordning).

Jag ska inte klaga, han har också en del att göra på jobbet…men kanske helt ärligt inte så mycket hemma. Eller det finns att göra, han gör det bara inte och då växer högarna. Känner ni igen det? Det där att låta bli bara en enda liten sak och sen dagen efter har man två små saker att göra och fyra år senare behöver man ta två veckors semester för att röja upp?

Jag låter saker ligga men bara saker som inte behöver göras, broderier och så. De ligger då i en låda…..där de inte stör andra. Men, ni vet. Min bok kommer, den kan kanske rädda er….?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Skriv din sökning ovan och tryck enter för att söka. Tryck escape för att avbryta.

Tillbaka till toppen