Nu rätt bild.
Hej bloggen!
Nu ska svavlet osa igen. Det är mycket som pressar på nu. Gastrit, hotande ulcus? (dvs magsår för er som inte är medicinska) Strejken kontra hotande husfotografering. Jobbet på psyk. Monarkin. Den där jävla juicen. Och Shopping. Det var nog det mesta. Jag försöker mig på att bena upp det.
Jag gillar inte att visa svaghet. Jag biter ihop. Jag biter ihop så plomberna lossnar. Iallafall när jag föder barn. Nu är jag något mer uppluckrad och pyser ut gnäll mest överallt tror jag. Önskar jag hade kraft nog att bita ihop. Detta stämmer inte med min självbild. Jag anar att den sammanlagda, ackumulerade arbetsbördan börjar bli för stor. Även jag kan gå under. Att ha sex barn, vara piga, jobba 20% som doktor, driva en butik och försöka komma i form till Vasaloppet….det är en utmaning. Det märks på saltsyran som bubblar upp i strupen. Det är nästan så att jag önskar mig en liten perforation….då kanske jag blir inlagd!?! Semester. Fast Omeprazol är nog bäst ändå.
Jag har återupptagit strejkandet efter examensfesten. Jag fick nog i helgen och bad maken välja problemområde att ansvara för. Han valde tvätten. Det roar mig lite att han valde det han tror är skonsammast för honom. Det visar bara på att han inte har en susning om vad som försiggår i de nedre regionerna. (Och då menar jag i huset, källaren alltså!) Jag avvaktar med spänning och har ett litet stach med underkläder till mig själv. Drivor med kläder, leksaker och nu även sommarmöblernas dynor härjar vilt i hall, mellanhall och kök. Snart ska en fotograf komma för att på film framställa huset i god dager. DET kommer bli intressant.
På jobbet sitter jag allt som oftast och gör saker som inte är min uppgift. Personer med ångest av det mildare slaget ska behandlas av husläkare och de med allvarligaste beroendeåkommorna borde socialtjänsten förbarma sig över och skicka på behandlingshem. Psykiskt sjuka som självmedicinerat med droger hamnar också här men hör egentligen hemma inom vanlig psykiatri, men där blir de oroliga när något andas droger eller alkohol.
En kille kom med drygt 70 i Hb förra veckan, honom skickade jag till medicinakuten….
De patienter jag har har nästan alltid en tråkig uppväxt och levnadshistoria bakom sig. Det skapar olycka och ångest som ofta tar sig uttryck i missbruk av något slag och sedemera beroende. Jag skulle önska mig att beroendevård och psykiatrin kunde slås ihop alternativt jobba på samma ställe och ta över allt ansvar för beroendevården från socialtjänsten. Det skulle gagna patienter och vårdgivare.
Ett stickspår jag vet men det jag tänkte skriva om var att jag ofta råder mina patienter att prata om sina svårigheter. Sticka hål på varbölderna de har i sin själ, låta varet rinna ut och blåsan torka in. Så som jag gör här. Väller ut mitt livs var över oskyldiga läsare för att jag ska må bättre. Vilken narcissist jag är.
Har man tur kanske man finner någon med liknande upplevelser och upptäcker att man inte är ensam. Det lättar hjärtat och man kan ta itu med livet.
Sen var det dopet. Jag nobbar allt monarkistiskt för jag tycker det är trams. Det är medeltida och fånigt och så tycker jag att det är jävligt odemokratiskt. Jag tittar inte på tvn, läser aldrig skaller men eftersom jag är republikan och gillar deras fb-sida jagas jag av bilder på kungligheterna. Idag tog det helt nya dimensioner. Ni har säkert sett bilden. Chris håller Madeleines hand, hon står på ett onaturligt sätt lutad över en gyllene vagga på ett podium där lilla upphöjda barnet ligger. Va? Min första reaktion var att det var en arrangerad bild och det kanske det är. Allt annat är för galet.
Vi måste bli av med konungen och hans familj, det duger verkligen inte. Jag såg motvilligt videon där prinsessan avslutar med tihi…redan där var väl måttet rågat kanske? Eller när hon kör i förbjuden fil och kommer undan för hon hade bråttom och skulle snart gifta sig…Älgrumpor mm mm. Stor, utdragen SUCK! Kom igen nu Sverige gör rent hus med blåblodingarna och det säger jag inte bara för att jag heter Voltaire och är upplyst!;)
Sen var det shopping på tapeten. Det har kommit ut en bok som heter Shopstop. Den handlar av vad jag förstått via P1 om en medelklasskvinna som beslutar sig för att inte shoppa på ett år. Helt otroligt! Att inte handla något utöver det man behöver för att leva på ETT ÅR!!!! AAAAAAAAA herregud! Hur ska det gå för världen? Vilken insats!
Jag handlar väldigt lite. Dels på grund av att jag inte har pengar nog att shoppa loss för, dels för jag känner mig trängd redan av alla prylar vi har i hemmet. Jag undviker butiker för jag vill gärna ha vackra saker och vet att detta är en bra strategi för att ej lockas att handla. Jag lägger mest kräm på barnen. De får det de behöver och oftast god kvalitet = ganska dyrt men inte helt crazy, Polarn och Pyretdyrt. Enstaka tillfällen handlar jag på Lindex och Kappahl (två gånger detta år) Aldrig (i princip) på H&M för jag har ofta blivit besviken där.
Men i förrgår fick jag ett allvarligt ha-begär. Det var på Coop! Jag skulle handla flingor och svishar förbi Saltå Kvarns jubileumshavregrynsförpackning. Har ni sett den? Den ääääär så fin. De hade fler nya förpackningar men denna var ljuvlig. I rosa. Jag fick verkligen hålla i mig för att inte köpa flera stycken. Den andra förpackningen ville jag också ha, trots att jag fortfarande inte vet vad det var i den! Helt otroligt. Jag bekämpade mig för vi har vansinniga mängder havregryn i skåpen och trångt som bara den.
Fast ikväll rullade jag chokladbollar. Dubbel sats. Lurigt va!?! Freud hade nog haft något att säga om det.
Sen hatar jag fortfarande juicetrenden. Eller hatar för resten…jag tycker den är onödig. Med emfas.
Kan inte släppa havregrynen. Kommer åka till Coop imorgon, killarna ska till Skansen snart med förskolan och de får ta med sig gottis enligt lappen och mina energibars med choklad kräver havregryn..Och så ska jag ta ett foto till bloggen här. Håll ut, imorgon får ni se den!
#saltåkvarn #monarki #tihi #var #gastrit #shopping #freud #havregryn #shoptilyoudrop