Jens S. Jensen blev 69 år

IMG_6366
En nakenfis!

Igår lyssnade jag på Kulturnytt på vägen hem. Det avslutades med en notis om att dokumentärfotografen Jens S Jensen hade dött. Min far var just vid det tillfället på en begravning. Det satte igång mina tankar.  Hann de med allt? Hur ska vi minnas dem?

Jag räknar och räknar 69 år…mm 24 år till. Jag har ju så mycket planer för framtiden. Ibland känns det som om mitt liv inte riktigt kommit igång än, att jag är i uppförsbacke. Nä dödsbud når mig inser jag att jag faktiskt befinner mig i den senare delen av mitt liv och att det är dags nu att leva!

Just nu cirkulerar det mesta runt husbygget. Det är nervkittlande kan jag lova, kommunen ger flera olika bud varje dag, ja, nej, kanske och maken börjar så smått tappa hoppet. Igår var den vanligen väldigt lugne mannen….ursinnig. Men det ska jag skriva mer om på andra bloggen när bygget är igång, man vill ju inte skita i det blå skåpet…

Eftermiddagen tillbringades hos mina föräldrar, de bjöd på grillat och samkväm. Fyra av sex barn var närvarande. Jag fick i uppgift att passa Tylla, det kan verka som en enkel uppgift men den ungen har en inneboende jetmotor (som jag?) och tar varje chans att vandra iväg på egna äventyr. Vanligen brukar jag bli lite stressad av det. Jag tycker att hon gott kan stanna på tomten, hålla sig på trottoaren, inte dra iväg mot skogen och så vidare. Dessutom tycker jag ibland att det vore bra om hon hade något på sig, blöja? Kläder? Skor?. Men igår, efter att jag satt igång mina ändlighetstankar fick det bli som det blev. Jag tänkte bara hänga med i skeendet, inte försöka styra det.

Tylla vandrade iväg iförd endast sandalerna. Jag i flipflops, kjol, BH och Franks hatt….En syn för gudarna!

Vi vandrade runt, hon i täten. Vi tittade på humlor som surrade i rosorna, fimpar på marken (mycket intressant), grannarnas bilar och jag kände mig till slut HELT avslappnad inför det faktum att jag gick omkring så avklädd. Det satte igång en annan tankebana. Den om nakenhet och små barn. Jag har mycket länge irriterat mig på att nakna barn är något man ska undvika. (här spårar dödsspåret ur, det är ändå så ledsamt). När våra amerikanska släktingar kom på besök under 80-talet hade de ofta med sig bilder att framkalla. Det var sommarbilder på badande nakna barn eller bara sådana glada bilder man tar när man tycker att barnen ser extra härliga ut i nakna sammanhang. De vågade inte framkalla i USA. Vi fattade ingenting.

Nu tycker vissa att man inte ska låta sina barn bada nakna på stranden i förskoleåldern. Jag håller inte med. Jag blir riktigt ledsen av detta faktiskt.

Jag förstår precis tanken på att man inte ska ”bjuda” fluktare på en upplevelse. Det är ett sluttande plan där barn nu är på tapeten. Jag kommer streta emot. Jag tycker barn ska få vara nakna utan att man ska behöva oroa sig för skruvade personers böjelser. De har inte blivit sådana av att det finns glada lekande barn omkring, det är helt klart!

Vad min avkläddhet beträffade tänker jag mig att det inte är värre än att vara på stranden i bikini. Om folk tycker illa vara kan de titta åt ett annat håll.

Vi tackade för oss, åkte hem med hälften av barnen och ägnade kvällen (efter att Tyllamonstret somnat) åt att städa och plocka upp (det kommer vi nog hålla på med tills det är dags att plocka ned igen). Vi avslutade med att sitta med Inez på altanen och se solens sista strålar ge himlen ett blå-rosa sken.

Imorgon ska jag öva mig i att släppa taget, att leva nu, jag kanske bara har 24 vårar kvar???

 

IMG_6380
Min egendesignade kjol sydd av en loppad gardin. Den gör mig väldigt glad!

 

 

 

Ett svar på “Jens S. Jensen blev 69 år

  1. Trevligt med en tur till Lindesberg, där bor jag! Håller med om fsk., där lyckades man tänka till.

Kommentarer är stängda.

Skriv din sökning ovan och tryck enter för att söka. Tryck escape för att avbryta.

Tillbaka till toppen