 |
| Sover tungt tack och lov, men vilken knasig sovställning… |
Som befarat kom helgen att bli väldigt lång. Måndagen medförde åtta timmars arbetsdag som doktor på en kraftigt personalreducerad mottagning med för hög arbetsbelastning. Som grädde på moset fick jag en akut patient som drog över 15 minuter på min halvtimmeslunch. Jag var mist sagt stressad när jag kom till mamma för att amma lilla T.
På kvällen åkte jag, maken och de tre minsta och tittade på en tomt men innan dess skulle mat lagas och en skjutsning till första fotbollsträningen klaras av. Jag somnade ovaggad.
Idag började med att maken försov sig och jag fick ensam klara av barnens morgonrutiner. När jag kom hem från förskolan matade jag T som snällt sov en timme. Under den timmen passade jag på att äta frukost, träna 7 minuter , sätta igång en tvätt och resten av tiden gick åt till att jobba med lilla företaget. Jag plockade lite disk också om jag inte minns fel.
I bakhuvudet surrar det att jag vill göra något roligt. Jag har ett projekt på gång men jag har inte tiden att få det i sjön. Jag plockar ihop bitarna lite pö om pö men för att få ihop det krävs några sammanhängande timmar. Tyvärr måste det lugna ned sig lite först för att pysslet ska kunna bli verklighet.
Ett sätt att lugna ned det en aning är att ge upp på lite ambitioner. Den första som ryker nu är matlagningen (för övrigt anser min 12,5-åring att botten redan är nådd då hon igår anmärkte på att hon fått färdigmat två gånger denna vecka. Två kan jag inte minnas men hon har rätt i att det serverades bortarullade köttbullar igår. Jag skäms med stort S).
Jag googlade fram en ekologisk matkasse och nu är det beställt. På söndag kommer förstahjälpen i form av fyra middagar till nästa vecka. Det är både dyrt och fånigt egentligen men jag orkar inte längre vara matgeneral. Att anpassa maten åt en 17-årig nyttighetsnazist, en såsälskande 15-åring, fiskhatarAlva den köttvurmande maken och två små som helst bara vill ha ketchup är ansträngande. Själv tappar jag matlusten av bara tanken.
Fick jag välja bidde det ekologiska grönsaker i nåt medelhavsstuk varenda dag här hemma men se det gör ingen människa glad här! Jo kanske 17-åringen fast då är det väl fel eller för mycket olivolja anar jag….
När lusten till matlagning sinar blir det en kamp att fixa en enkel middag. Det antal rätter jag kan minnas att vi gillar krymper. Med matkassen får jag lite andrum 4 dagar i veckan och slipper känna ansvar för eventuella sura miner. Jag utmanar ju ödet med att välja vego men lite vardagsedge måste man ha!
Jag tog tag i träningen också. 7 min workout var det min kropp tålde idag. Ryggen, höften, nacken och vänster arm värker konstant sedan många år men idag ska det börja ändras. Träning är det enda som hjälper hur motigt det än är. Att vila sig i form är inte möjligt tyvärr.
Jag kontaktade min underbara massör Pia således. Hon ska få det tveksamma nöjet att luckra upp mig lite. Helst på lördag när det stör som minst för alla i familjen.
Jag känner nästan att krafterna återvänder så fort jag får fart på mig själv och bestämmer mig. Man ska alltså inte köra helt slut på sina batterier för då är man rökt. Tricket är att känna igen signalerna och att agera i tid. Nu har min motorlampa börjat lysa. Det är dags för service. Jag brukar säga till utmattade patienter som måste ändra livsstil att det faktiskt kan vara bra att göra allt på en gång. Chocka igång systemet liksom. Det funkar för mig och borde kunna funka för andra också. Iallafall för de som inte ännu är vidbrända, bara well done. Är man vidbränd ska man till Österlen och odla!
På kvällen åkte jag, maken och de tre minsta och tittade på en tomt men innan dess skulle mat lagas och en skjutsning till första fotbollsträningen klaras av. Jag somnade ovaggad.
Idag började med att maken försov sig och jag fick ensam klara av barnens morgonrutiner. När jag kom hem från förskolan matade jag T som snällt sov en timme. Under den timmen passade jag på att äta frukost, träna 7 minuter , sätta igång en tvätt och resten av tiden gick åt till att jobba med lilla företaget. Jag plockade lite disk också om jag inte minns fel.
I bakhuvudet surrar det att jag vill göra något roligt. Jag har ett projekt på gång men jag har inte tiden att få det i sjön. Jag plockar ihop bitarna lite pö om pö men för att få ihop det krävs några sammanhängande timmar. Tyvärr måste det lugna ned sig lite först för att pysslet ska kunna bli verklighet.
Ett sätt att lugna ned det en aning är att ge upp på lite ambitioner. Den första som ryker nu är matlagningen (för övrigt anser min 12,5-åring att botten redan är nådd då hon igår anmärkte på att hon fått färdigmat två gånger denna vecka. Två kan jag inte minnas men hon har rätt i att det serverades bortarullade köttbullar igår. Jag skäms med stort S).
Jag googlade fram en ekologisk matkasse och nu är det beställt. På söndag kommer förstahjälpen i form av fyra middagar till nästa vecka. Det är både dyrt och fånigt egentligen men jag orkar inte längre vara matgeneral. Att anpassa maten åt en 17-årig nyttighetsnazist, en såsälskande 15-åring, fiskhatarAlva den köttvurmande maken och två små som helst bara vill ha ketchup är ansträngande. Själv tappar jag matlusten av bara tanken.
Fick jag välja bidde det ekologiska grönsaker i nåt medelhavsstuk varenda dag här hemma men se det gör ingen människa glad här! Jo kanske 17-åringen fast då är det väl fel eller för mycket olivolja anar jag….
När lusten till matlagning sinar blir det en kamp att fixa en enkel middag. Det antal rätter jag kan minnas att vi gillar krymper. Med matkassen får jag lite andrum 4 dagar i veckan och slipper känna ansvar för eventuella sura miner. Jag utmanar ju ödet med att välja vego men lite vardagsedge måste man ha!
Jag tog tag i träningen också. 7 min workout var det min kropp tålde idag. Ryggen, höften, nacken och vänster arm värker konstant sedan många år men idag ska det börja ändras. Träning är det enda som hjälper hur motigt det än är. Att vila sig i form är inte möjligt tyvärr.
Jag kontaktade min underbara massör Pia således. Hon ska få det tveksamma nöjet att luckra upp mig lite. Helst på lördag när det stör som minst för alla i familjen.
Jag känner nästan att krafterna återvänder så fort jag får fart på mig själv och bestämmer mig. Man ska alltså inte köra helt slut på sina batterier för då är man rökt. Tricket är att känna igen signalerna och att agera i tid. Nu har min motorlampa börjat lysa. Det är dags för service. Jag brukar säga till utmattade patienter som måste ändra livsstil att det faktiskt kan vara bra att göra allt på en gång. Chocka igång systemet liksom. Det funkar för mig och borde kunna funka för andra också. Iallafall för de som inte ännu är vidbrända, bara well done. Är man vidbränd ska man till Österlen och odla!
 |
| Pimpad vagn |
Imorgon blir det lugnare och då ska jag koncentrera mig på bara härligheter. Jag ska sy ett flaggspel till min nypimpade vagn. Elefanttyg och lite stuvar har jag redan plockat fram för att kolla att färgerna funkar ihop. Det ser lovande ut. Bilder kommer senare.
Eller lugnare förresten, maken sticker vid sju och ska på kvällen fira med sina kursare att de bara har sex dagar kvar tills de är klara. Ensam en hel dag med sex barn, hu!
Jag bad mamma om hjälp med nattning och träningslogistik men min teflonhjärna hade glömt att de drar till Ischia imorgon i en vecka. Attans. Torsdag är det Kristi Flygare, dvs hemmadag för killarna….hjälp vart tog min vecka vägen???
 |
| En del Svenskt Tenn, två delar Ikea. |
#svenskttenn #elefanter #kastainhandduken #ikea #diy #vagn #utmattad