Hur man vabbar på RÄTT sätt. (Ja maken, detta är riktat till dig!)

IMG_3263

Man kan också sätta barnet i arbete….medan man skriver.

Väldigt många gånger när jag lämnar maken att vaka över sjuka barn får jag vid hemkomsten ett raseriutbrott. Ibland är det lite befriande att få vråla rakt ut, men jag börjar bli trött på att det ej ger något resultat. Därför käre make gör jag nu helt om. Jag ska ge dig en skriftlig arbetsbeskrivning. Och NEJ du ska inte känna att du måste excellera (som jag själv gör i alla lägen) utan bara försöka. Man kan inte mer än FÖRSÖKA gör sitt allra, allra bästa. Uppfattat????

Redan efter att ha skrivit detta känner jag mig lite lugnare faktiskt, trots att jag samtidigt som jag skriver hör hur Tylla river ut än mer saker….

IMG_3235

Lilla söta unge, det är nästan lite sorgligt att du växer. Men jag kommer inte sakna de här vaknätterna, aldrig aldrig…tror jag.

Redan inatt surnade jag till. Tylla sov väldigt lite och skrek desto mer. Hon har drabbats av ”prickig korvsjukan” med råge. Hela ungen är knottrig och ingen pardon har lämnats på de allra känsligaste kroppsdelarna. Jag förstår att hon skriker om natten när ingen distraktion finns.

Makens respons på detta var…..noll. Han somnade. Jag hade full förståelse för detta då det var beslutat att jag skulle ta den första dagen, han de två kommande och jag de två sista i arbetsveckan. MEN. Om ett barn skriker här hemma, då vaknar gärna ett annat, kanske två…Däri låg min irritation.  Jag kan handskas med ETT barn om natten.

När jag gick upp för att göra en nappflaska till lilla T kom han och lade sig i hennes säng (där jag först låg med henne). Kanske han menade väl, men tyvärr, i vargtimmen duger det inte att inte tänka. Vad han skulle gjort, enligt Lex Anna, var att gå och hämta det barn som satt och grät i soffan (väckt av Tylla och förtvivlad för att jag övergivit honom). Istället fick jag nu först göra flaskan och ge till T, gå till E och reda ut hur vi på ett smärtfritt och för honom godkänt sätt skulle kunna återbörda honom till sängen. Det slutade med att jag (som inte får bära) fick bära honom, som en bebis, med kudden kvar under huvudet och inlindad i filten som en fjärilslarv (mycket viktigt att man blir buren just så när man blivit illa behandlad av sin känslokalla moder) till min sida dubbelsängen (där jag trodde maken skulle återfinnas……). Men nej. Maken hade somnat om hos Tylla. Det var väl kanske snällt men jag tror inte att han tänkt ligga där vaken hela natten för att sedan pallra sig till jobbet. Nej min misstanke var att han inte tänkte alls utan bara somnade om.

Så, jag skjutsade bryskt ut honom, han klagade, och lade mig själv vid den lilla febriga och kliande ungen som nu var helt klarvaken. Hon började yla igen, denna gång om att hon ville se på -Pinu (Pingu). Det fick hon inte. Mer skrik. Då märkte jag att maken lämnat dörren på vid gavel och alla skrik hotade att väcka resten av familjen. Även detta fick han åtgärda. Jag rörde mig icke. Över min döda kropp alltså!!

Jag låg en god stund och undrade varför jag alltid har andras välbefinnande i första rummet när maken inte verkar bry sig om något annat än hans egna behov nattetid. Tankarna vandrade och jag blev mer och mer upprörd över hur orättvist livet var. Fundersam över hur svårt det kan vara att försöka sätta sig in i en annan persons situation. Det är ju inte precis svårt att ta till sig vad JAG HAR FÖR BEHOV. JAG BLOGGAR JU FÖRIHELVETTE!

IMG_3260

Men jisses vad det blåser fortfarande, men sol iallafall. Byggkillarna satt i bilen och värmde sig när vi kikade förbi. Ställningen hade delvis vält. Att en hel tall fällts i stormen hade de inte märkt…ja se karlar!

Andas.

Handbok för vabbande Maken, eller – hur du beter dig nästan som din fru skulle.

Del 1.

Om du drabbas av vab, tänk brett i stil med ; nu när jag ska vara hemma med viss betalning och en unge som bara tjafsar om natten kan jag kanske beta av det som inte hunnits med tidigare. (Jag ska bespara er listan med två tusen punkter) Städa, handla, laga middagsmat, tvätta och vattna blommor är enkla göromål som även en pappa kan klara av att tänka ut/utföra. Även om han bara har fem års utbildning efter gymnasiet? Eller???

Lathund: Om du inte vet vad du ska göra trots detta kan du få ta del av vad jag gjorde.

  1. Plockade upp alla kläder i huset, sorterade, lade i rätt låda (dvs inte allt i en och samma)
  2. Åkte till stormarknaden och handlade mat, luciakläder (efter säsong då), planterade en gran till förskolan med svampar, glitter och en utomhusljusslinga.
  3. Besökte vår byggplats.
  4. Förberedde middagsmat.
  5. Matade det sjuka barnet.
  6. Dammsög
  7. Satte igång en tvätt och hängde en herrskjorta på tork.
  8. Laddade en diskmaskin.
  9. Städade köksbänken.
  10. Lekte i solen med det sjuka barnet.

Allt detta skedde mellan 8.15-13.00 och då bloggade jag om det! Med största säkerhet kommer ännu fler sysslor att hinnas med innan maken kommer hem vid 17.

Del 2. När mamman kommer hem. Le, säg hur har din dag varit. Jag har försökt städa och ordna lite här hemma och så har jag förberett maten. Vill du ha fotmassage???

Jag tror säkert att det kommer gå smidigt imorgon. För annars….

IMG_3262

Å den här lilla ljuvliga varelsen. Så bestämd och rolig. Hon börjar verkligen bli en liten person. Hon pratar långa haranger varav ca 30% går att förstå. Men det är varierat babbel ändå. Inte långtråkig alls. Väldigt noga med klänningen och att hatten är på (luvan). I handen drar hon en ”golfkärra”. ”De blöser mamma” sa hon hela tiden och kisade med ögonen mot solen.

3 Comments

    • annavoltaire

      Tack å bock! Jag censurerade mig själv lite när jag korrläste…bäst för husfriden….Jag hade tänkt skiva på ENKEL SVENSKA…I say no more!
      Synd att du känner iden dig, livet kunde vara enklare…man kunde vara gift med en kvinna!!!!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *