Stor trötthet – Voltaires vardag

Ett shoppingmecka. Jag gillar inte ordet shopping. det antyder att det är något annat än konsumtion. Det har blivit som en fritidsaktivitet. Snart har vi väl tävlingar i detta!

Dag två utan arbete eller barn. Min att göralista är alltid lång, jag undrar hur fan folk får till heltid med barn UTAN barnflicka och matkasse! kan någon förklara det!

Jag har allt sjå i världen att bara överleva just nu. dessa huvudvärksattacker som håller i sig nästan hela veckor. Problem som poppar upp, jobb, hus och allt annat som ska skötas….jag fattar inte. Rätt vad det är är man död. Då tackar ingen en.

Idag började tufft. Frank vägrar gå till skolan just nu…vi försöker med allt men det låser sig plötsligt och det är hjärtskärande. Hans oro smittar av sig på övriga små och allt som oftast är det full panik i bilen på väg hemifrån. Ingen bra grund att bygga resten av dagen på. Hade jag bara varit helt frisk hade det nog varit annorlunda. Nu orkar jag liksom inte. Jag somnar varje kväll nu när jag nattar barnen. Maken har fattat att det inte är värt att vara sur för att jag somnar (när är det någonsin det?).

Vi tog ut alla paket idag. Delvis pga att jag ville förklara för skrikiga barn att tomten skickar alla paket till Afrika om de inte lyder. Det var kanske inte så genomtänkt men vad gör man? Jag fick senare tips om Santas app….Där kan man ringa upp tomten och lägga barnen på naughty eller good list. Väldigt bra app, hoppas den finns på svenska så jag slipper översätta, jag tror det förtar lite av hotet.

Lämna undermåliga produkter hos affären var nr ett idag. Sedan inköp av byxor till barnet som vägrar bära annat än ett par byxor till skolan….Nu har vi fem likadana. Handla mat, köpa en uppmuntringspresent till min enastående dotter som fått ett heltidsjobb och nu går från klarhet till klarhet. Det enda oroande här är att jag ju vill att hon ska plugga….men hon började ju ett år tidigare än alla andra så hon behöver inte ha panik. Jag är orolig bara för jag var ju så sen i starten och det har ju inte varit till min fördel.

På vägen hem plockade jag också upp några ljusstakar som beställts på nätet. Roligt ändå att affärerna tickar på. Ganska liten insats från min sida där också. Packa och skicka. Lagom.

Ett bra sätt att inte handla för mycket är att inte gå i butiker. För så fort jag ser något snyggt vill jag ju ha det. Dessa till exempel! Mycket opraktiska för en kvinna som arbetar i landstingspyjamas, bor på en åker och ALDRIG går ut finklädd!

Nu ska helgen sänka sitt imaginära lugn över oss. Imorgon blir det julbord på underbara Görvälns slott. Det ska ni få höra om senare. För det är nog det ljuvligaste som finns. Att äta där är mer som en konstupplevelse, det är inte mat, det är verkligen konst!

Sen kan någon gärna förklara autocorrekten för mig. Jag skrev perservera häromdagen. Det ändrades till pervertera….Nu skärv jag kont…..det skulle stå konst, men då ändar minsann ingen. Jag fattar inte alls.

Jo, jag har hittat en blogg. Lilla Annas blogg Den är bra. Läs den. Och ni hinner med båda för hon är en äkta bloggare som håller det kort. Jag kan ju inte konsten att vara stringent, jag lägger ut texten.

Jag har helt snöat in på Molos mönster med rosor, fjärilar och lite rosa på svart. Jag har köpt allt som fanns på Zalando till Tylla. upp till stl 110, så hon aldrig behöver vara utan. (Hon kommer HATA detta mönster för evigt!)

Här ett av två förråd vi hyr. Jag har nästan glömt bort hur mycket saker vi äger…jag saknar dem men inser samtidigt att jag ju klarar mig alldeles utmärkt utan…

Still standing. Men idag har träningsvärken börjat smyga sig på. Muskel för muskel…jag vill inte ens tänka på att sätta upp håret imorgon, att bara borsta tänderna imorse var en kamp. Men trägen vinner etc.

Alla tider med PTn inbokade. Sedan förra torsdagen då jag såg mig själv avklädd i spegeln hos H har jag gått ned 3kg. Mitt mål är att vara i form till 31/1. Jag SKA klara detta. Jag är en jävla på att följa mina egna regler när jag väl BESTÄMT mig. Han föreslog kokt torsk och broccoli en vecka för att komma ned snabbt. men det är inte realistiskt för mig. Jag låter bara bli de där fåniga extrakalorierna som slinker ner utan självkontroll. Inget godis, inget als som är onödigt. Det går asbra. Jag kommer fortsätta nedåt till jag når 65. 63 vore drömmen men jag hinner nog inte. Minus6 kg totalt, tre kvar bara. H trodde nog att jag skulle kunna visa snygga vältränade axlar tills slutet av januari….kanske, men jag har redan bestämt hellångt och långa ärmar. Ryggen bar dock.

Tjing!