Eeemil!!!!

Jag hade ändå trott på en förändring i det nya huset. Jag är en obotlig optimist, jag tror liksom att det goda ska segra över det onda. Rättvisan segrar över orättvisan, vetenskap slår vidskeplighet och jag vinner över maken. Men nej. Så blev det alltså inte.

Jag satt just på toaletten, jo, finfina flickor går på toa, drottningen med, och Jesus. När jag var liten hade jag stora svårigheter att tro att ABBA gick på muggen. ärligt talat har jag lite svårt att tro det nu med. Men iallafall, där satt jag som bäst och så såg jag två ihopkorvade strumpor på min fina nya stol/handdukshängare. I mitt fina nya asdyra badrum. Hjärtat fick punktering. Han har ju lovat!!!!

Ni kanske har märkt att jag är mindre arg (och rolig) numera. Det beror på att jag arbetar så mycket och inte orkar helt enkelt. Det har inte ett skit med att göra att jag plötsligt börjat acceptera det faktum att jag städar/andra skitar ned. Men jag satt där och stirrade på dem som om jag försökte vänja mig vid synen, som med KBT liksom eller snarare fobiträning. Jag utsatte mig för synen, känslorna och bara glodde. Nä, det funkar inte på mig. Jag han fan inte smälta att en helt vanlig vuxen man inte kan fatta galoppen för nionde året i rad. NIO! NIIIIIIOOOOOOO!

Jag skrek inte, jag fotade. Sen kom jag på att jag mår så himla bra av att hänga ut karln på nätet. Sagt och gjort!

Men jag har en oövervinnerlig lust att förstå saker (inget om rymden då men annars) och började jämföra mina fel och brister med hans…..Vill ni ha den kompletta listan får ni vänta några år men den kommer alldeles säkert om jag känner mig själv rätt. Så jag funderade på vad maken ogillar hos mig. Jag har fått höra att jag diskar kastruller och grytor dåligt. Sant, det är för tungt och tråkigt. Vad har jag gjort åt detta? Jag har skaffat en spis som kräver mycket litet kokredskap. Check! Jag har förbättrat mig vad gäller diskningen äen om jag kan erkänna att jag fortfarande är lite nitisk. Meeeen jag tar steg och mått för att undvika att skräpa ned kokkärlen och på så sätt irritera den överhygiensike maken i köket.

Vad mer? Jo, han tycker att jag handlar för mycket på loppis. Sant, vi har mer än vi kan hantera. Jag har insett det själv och alltså slutat med detta. Check på den med.

Sen tycker han att jag tjatar på honom om strumpor, städning, inhandling, snusning och allmän slapphet och dålig organisation. Duh?

Alltså, här skulle jag vilja ha infogat en emoji som ser så förvånad ut att hakan ligger på marken, dreglet rinner och sedan tuppar av och landar på ett par manssockor. Men jag tänker att ni hängivna läsare fattar indignationen här.

Och slutligen det mest genomgående felet hos mig är att jag inte vill ha sex tre gånger om dagen. Och DÄR mina vänner kan jag säga kommer jag ALDRIG att ändra mig. Jag har inte TIDEN till detta punkt slut! Här kan jag också passa på att höja ett varningens finger till er som går och funderar på at gänga er med en snygg och MYCKET yngre man. Skaffa en hund, en tik. PUNKT IGEN!

Nå, maken har inte fattat nånting. Kan hända att han är upptagen med att tänka på ANNAT när jag försöker få honom, med alla möjliga knep, hot och illustrationer, att göra som man ska. På det RÄTTA sättet!

Men, jag orkar inte mer, jag ska kanske ändå försöka stirra på sockorna han släpper på vårt gemensamma golv. Jag ska bli känd som kvinnan som stirrade på strumpor.

RIDÅ!