Almedalen verkar detta år fokusera på utanförskapet. Jag förstår att de plockar upp den bollen, för att få tillbaka sina väljare, de otäckingar som dristade sig att rösta på SD. Ordet populism svävar framför mig.
Inte en DAG går utan att man får höra om flyktingströmmar, drunknade i mitt älskade Medelhav, vårt ansvar, brinnande bilar, stenkastning mot poliser och rasism åt alla olika håll. Det som verkar ta mest skruv just nu (eller sedan nyårsnatten) är sexuella eller liknande handlingar av ensamkommande riktade mot unga kvinnor, ibland barn. (Särskilt ofattbart finner jag det att en ung man slickat en kvinna han inte känner det i ansiktet? Varför gör man något sådant? Det finns något ytterst föraktfullt i en sådan handling, mycket värre än att bli klämd på rumpan tycker jag). Jag har verkligen funderat väldigt mycket på allt detta och det är lätt att klumpa ihop allt och spotta ut det som en helhetsbild att de andra kommer hit och förstör, tär liksom. Vi är ju sådana, vi vill ha enkla lösningar och därför generaliserar vi. Svenskarna är hotade, vår kultur är inte speciell nog att värna, vi kanske rent av inte HAR någon egen kultur? Man ger kulturstöd till romer och andra föreningar som ska värna en särart, får den lokala hamboföreningen några bidrag? Vet ej, sannolikt får den det. Känslan av att vara hotad föder helt naturligt en rädsla och misstänksamhet. Den måste vi möta, med fakta.
Jag försöker förstå världen, jag söker sanningen, forskningen som visar vad som faktiskt fungerar och vad vi ska göra för att få till en fredligare och mer jämställd värld. Jag brukar alltid landa i att utbildning fri från religion är svaret, demokrati och så är det ju. men varför ser det ut så här i Sverige då? Kanske man måste lägga till en psykologisk vinkel på detta, då kan man möta rädslan och faktiskt förändra situationen.
Jag fick ett brev av en ung kvinna jag känner, hon är oroad, hon tyckte jag skulle skriva något om det som händer här och i USA. Mitt svar blev att jag tycker vi gör det ihop, vi har olika brillor nämligen. Både åldersmässigt och bakgrundsmässigt men en sak har vi gemensamt, vi är svenskor. Snart får ni läsa här, vi ska bara tänka klart kring detta.
Jag önskar er alla en skön söndag var ni än är. Själv tänker jag odla min trädgård…..