Jag fick höra av en kollega i dagarna att man är som mest effektiv när man är som minst på jobbet. Det visste jag redan, såklart. I Sverige är vi dessutom EXTRA effektiva om vi jämför med andra länder, men det har jag väl berättat om förut? En kollega från Iran berättade för mig för några år sedan att man i hans hemland i snitt arbetar 30 min effektiv tid. Och nej, jag har inga referenser på detta utan jag bara litar på min överordnade. I sverige var motsvarande siffra 6h av 8….hyffsat effektivt ändå, världsklass kan man säga. Jag antar att de två timmar som man INTE arbetar på sitt jobb innehåller toalettbesök, telefonsamtal, drickande av vatten, smsande till barn/älskare, äkta män/fruar och sen lite surfning på semestermål…..?
Det har också visat sig att i vissa kreativa miljöer kan barn på jobbet bidra till en positiv atmosfär, man slipper oroa sig för dem…och får se dem vilket kanske dämpar ens ångest och önskan att skynda sig hem. Just nu håller väl Götebords hemtjänst (typ) på att utvärdera sex timmars arbetsdag och det verkar gå över förväntan till och med för vänsterpartister! Alliansen stretar emot av okänd anledning för något vetenskapligt bevis för att just åtta timmars arbete och kanske nio på en plats som inte är ens hem verkar inte finnas. Att kunna arbeta hemifrån verkar också öka effektiviteten men där är jag rädd att det går ut över annat och att man då kanske jobbar MER än vad man kanske får betalt för?
Hur som helst, det han berättade för mig var inte alls i denna anda. nej, det handlade mer om att identifiera vad man ville ha ut av livet. Ville man kunna äta gott, bo flott, ha sol istället för snålblåst och iskallt regn under mer än tre till fyra månader om året kan man flytta på sig. Sen måste man ju ha et yrke som passar för att skötas via underleverantörer och går att administrera via digital teknik.
För om man bor på Bahamas har man det varmt. att besiktiga en bil tar tre minuter och innefattar att man bromsar, blinkar och tutar och sedan kör iväg. Mat, dryck och allt annat är billigare så man behöver arbeta mindre. Målet var fyra effektiva timmar per vecka. TÄNK ER DET!!!! Oj, vad man skulle kunna blogga och skriva roliga saker, fota sina fötter med sand mellan tårna och så vidare.
Jag funderar lite på det nu….men vad ska jag slå mig på? Om man ska tjäna grova pengar verkar skönhetsoperationer vara bra….men då kan man inte bo på Bahamas kanske…eller kanske man kan öppna klinik där för rika människor som då kan passa på att vara konvalescents i en varm och inbjudande miljö samt undkomma nyfikna blickar…Ett tag funderade jag på en dialysbåt…För har man njurpaj kräver man dialys kanske 3-4ggr/vecka och då blir det ju svårt att resa i världen. Jag behövde kanske inte ens bli njurmedicinerare…bara vara värdinna och äga båten, organisera kul resor och erbjuda fantastisk mat (som var njursjukeanpassad osv). Men det blir nog inget med det. Jag ska bli psykiater. Punkt. Men hur effektiviserar man det????
Gruppterapi? Kanske. Behandlingshem? Ja det skulle jag nog gilla. Då får jag ju driva hotell också….jag tror stenhårt på att ta folk från sin vardag och erbjuda dem en låååång vistelse låååångt bort för att bli fri från droger, ”dåligt” sällskap och ha tillgång till stöd dygnet om. Jag tänker ibland att vissa bara borde tas ur sitt sammanhang, de som inte orkar bryta själva och sen tvingas vara med mig ett halvår där jag kan hålla full koll på dem, motivera, promenera, i värsta fall medicinera och hitta något som kan locka dem att ändra radikalt på sina liv. Men oooops, då kan man ju inte arbeta bara fyra timmar i veckan. Vad katten ska man göra då?
Ett sätt att göra sin tid på arbetet mer effektivt för sig och sina arbetskamrater är att lära sig svara på mail. Och att ställa frågor till dem det berör. Jag upplever att jag just nu överöses av olika mail som kommer från personer och i ämnen som ej rör mig men som jag varje dag måste ögna igenom om inte annat så för att sålla dem ifrån de som är verkligt viktiga och ämnade till mig. Jag tog mig friheten att svara på ett sådant massutskick nyligen…lite vågat kanske men killen som sände det verkar vara en sådan som kan ”ta” det (jag hade rätt visade det sig senare). Jag fick en exakt redogörelse för hans förehavanden under en viss period och det var menat att den som organiserar schemat skulle ha det, inte alla på arbetsplatsen. Jag tog ett djupt andetag och svarade: -Tack då vet jag! Han tog det bra.
Tänk er samma på Ericsson! Det kanske håller på just nu med anledning av varslen som kom nu som väntat…110000 anställda fanns i början av 2000-talet, hur många kan de vara nu? Hälften? Iallafall väldigt många på sändlistan skulle jag tro.
X -Hej allihopa, vad säger ni, ska vi ta en gravöl på fredag?
Y- Nej, jag kan inte, frugan ska på SPA, nästa fredag?
X – Då är jag upptagen, lördag?
Z – Vilka e ni? Jag har inte lust med öl, jag vill fan hänga mig efter detta!
Å – Men gu vad läskigt, vill du prata?
X – Men hallå, det handlade om gravöl här…sköt ert privat!
A – Tonen alltså!
B- Hörru X ta bort mig från tråden, jag försöker jobba här…
AND SO ON!
Vissa myndigheter har möjlighet att maila ALLA på en gång, på allvar, inser ni vad som händer när ett mail går ut till 20000st samtidigt och hälften inte fattar att de bara ska svara avsändaren!?! Det blockerar verksamheten och kostar en himla massa pengar….och IRRITATIONEN! Det resulterade i en mycket lååång konversation.
Så, skärpning alla, var sparsam med meddelanden av alla de slag, skicka till berörda, svara berörda och OM något far i väg av misstag, var beredda på syrliga/roliga men vänligt sinnade svar!;) Glad gubbe där så alla fattar att jag inte är negativist och trött(sam).
Jag tar tacksamt emot förslag på lukrativa verksamheter som inte innefattar något olagligt. Gärna i varmt land som inte har för låg höjd över havet så att det sjunker i klimatkrisen närmaste åren.
Tack på förhand!
#desillusioneradikranskommun
