Olika förutsättningar – Voltaires vardag

Utsikten från större delen av våra fönster är ändå ganska svårslagen måste jag säga. Vi bara står och stirrar vissa kvällar. Och snart, snart kommer vi kunna sitta ute, i lä och njuta av detta utan att behöva balansera i en jordig sluttning….

Största felet jag gör (och säkert många med mig) är att jag antar att alla har det ungefär som jag, normalt typ. Meeeen så minns jag att jag ju inte har det så normalt. Jag har sex barn, en knasigt försenad karriär, har haft en butik helt nyss och lever helt udda. Men normalt ändå i mitt tycke. Jag är ju min egen norm.

Här sitter jag och äter frulle i en wellpappbåt ihop med mina två minsta.

Jag fick fem jordätskockor för ett tag sen av en odlingsintresserad bekant. Hon kom för att kolla in hönsen. Idag fick de komma ner i lerjorden. En liten skyddsanorning tillverkades också så vi inte glömmer av dem i villervallan här. Tre meter höga kan de bli och ge en ofantlig mängd nya skockor. Hoppas på det! Tack Elina! Det ser lite ut som en skeppssättning för en orm eller något nu när jag ser det från detta håll….

Här ett collage av dagen som jag totade ihop när jag drabbades av den stora avundsjukan. Jag sitter iallafall i lä i detta totala kaos av lera, grus och halvmeterdjupa hål som maken ska gräva minst 17 stycken av innan han kan bygga en altan med sjöutsikt….Kanske någon tycker att detta vore väldans mycket mysigare än att bo i en trea i Fucking Åmål….?;)

Sen såg jag en bild en kompis lagt upp på Instagram och då insåg jag (igen) att vi alla lever så olika liv. Jag satt inte på en Toskansk bergstopp och drack champagne imorse, jag åt frukost ihop med två barn i en IKEAkartong (helt allvarligt). Jag äger heller ingen riktig stråhatt även om det står på min ”att köpa lista”, men min ska vara från Boston, en Shakerhatt som en bekant har. Ska bara vänta ut att Trump ersätts först men sen åker jag dit och köper en.

Igår arbetade jag dagjour på psyk. Det innebär att man har konsulttelefonen och rondrar en av de två avdelningarna ihop med bakjouren. Det är lite knasigt för man bli i princip alltid störd i alla samtal för att det ringer hela tiden och man måste då springa ifrån och svara.

Jag bedömde människor som intoxikerat på ”nästanIVA”, medicinakuten och kirurgakuten. Därtill sprang jag till NoA som är jourpsyk kan man säga som åker ut till folk som mår dåligt och bedömde två till och sen en annan konslutgrej via ett annat mobilt team. Ganska svettigt faktiskt och så var även förra jouren. Lunch åt jag halv fyra….Men on the bright side, jag fick på 10 arbetade timmar 40 timmar kompledigt som jag ska använda till min bok. redigering. Inte med Toskana vid mina fötter men väl en Mälarsnutt. Jag har beslutat att INTE städa innan jag sätter mig för att arbeta, jag ska hämta och lämna barnen, se till att det finns mat till middag men annars ska jag bara jobba med boken……och kanske plocka lite från golvet, tvätta, ta hand om hönsen och så….träna ryggen?!? Jo det kommer bli bra, jag kommer fixa det. Det brukar oftast lösa sig för mig.

Imorgon ska jag besöka våra odlingslotter, maken är inte så intresserad, han vill gräva hål…..

Nu ska jag se något på Svtplay tror jag…kanske det kommit något nytt avsnitt av Gisslan? Eller DCI Banks?

Gonatt!