TGIF!

Här är mina tre minsta, så olika personligheter. Illmariga, påhittiga och envisa var och en på sitt sätt. Tylla har just förälskat sig i en kanin jag sydde till Alva för tio år sedan drygt….matchar henne perfekt!
Under ett av Tyllas fylliga ben vaknade jag. Edgar låg på min vänstra arm så den var avdomnad. Det hade ju kunnat vara nog men katten låg över mina ben så det var inte helt lätt att ta sig ur sängen kan jag lova. Alla sov dock gott efteråt.

Vilken dag!! Jag pepprades med bilder dagen lång på mina två killar i sina finkläder. De hade skolavslutning idag som jag inte kunde närvara på. Men farfar, mormor och systern deras var där och förgyllde deras dag. Nästa år ska jag ta semester i juni tror jag för att hinna med allt.

Edgar var så taggad att han sov i skjortan och då var ju strykningen av den igår kväll ogjort arbete. Han valde pappans fluga och blev helnöjd.
Bröderna på skolgården imorse innan allt började. Edgar grät till en av sångerna berättade min mor, han tyckte det var så vackert…..
Ibland är barn som allra bäst på lite avstånd….

Men dagen rullade på fint, jag har hamnat på en glad VC och efter lunch fick jag en lite lapp från en ST-läkare i mitt fack. En liten påminnelse i all vänskaplighet om att även på en vårdcentral kan man behöva kunna akut omhändertagande. Först isade sig mitt blod, jag tänkte att jag kanske förbisett något och orsakat att någon dött efter att jag släppt iväg dem. Det är lite målet med min arbetsdag som läkare, att förhindra att mina patienter plötsligt dör….

Jag hade egentligen tänkt blogga om gårdagen och vår härliga lilla ”fest” på Åkeshovs slott men det kom liksom av sig där på Drottningholmsbron när bilen hotade att börja brinna. En mycket snäll joggande man kom med tips…en annan ropade att jag skulle stänga av motorn så den inte skulle börja brinna (honom upplyste jag med ett glatt leende att det var precis det första jag gjorde då motorn var överhettad och rök. Det andra jag gjorde var att linda in handen för att inte bränna mig när jag öppnade huven för att om möjligt kyla motorn (tänk att män så gärna delar med sig av sina klokheten till värnlösa kvinnor….som inte kan tänka själva…..#mansplaining). Jag ringde bärgare, sa att jag inte orkade vänta in dem utan lade nycklarna på ena däcket och så plockade min vän sjökaptenen upp mig. En snubbe kvaddade min triangel….Jag skriver om Åkeshov imorgon istället!

 

Detta hade jag också tänkt ge recept på, kommer efter helgen, Håll ut!

 

Jag kämpade mig igenom dagens sista timmar, ryggen….gjorde sig påmind och jag hade faktiskt rätt svårt att gå den långa vägen till parkeringen i villaområdet. Men det var ju ändå fredag, alla barnen var omhändertagna och mamma hade fixat mat. det fick ta den tid det tar tänkte jag. Därtill skulle min kompis Babs komma ut till oss för att hämta lite saker att sälja i sin butik…mitt gamla lager som nu bara nöter hyllorna.

Ser ni vätskespåren?
Detta är alltså efter den värsta rökutvecklingen….i rusningstrafiken på vägen där folk INTE har lust att vänta tålmodigt utan swishar förbi vääääldigt nära. It has gone to meet it´s maker är jag rädd…..Ingen ingefära i världen kan rädda detta!

 

Ganska avslappnad…..vad mer kan hända liksom?

Det var en ganska smidig färd hem i pappas gamla bil som luktar lite bränt gummi hela tiden (min på verkstad och i väntan på ny bil) han säger att den liksom är sådan (min make skämtar om att det är ett extra tillval…). När jag var bara några hundra meter från att lämna fastlandet och bege mig ut på min ö så började plötsligt bilen pipa hurtfriskt. En röd symbol lyste upp och jag tänkte att det nog var kylarlampan. Jag tittade på värmepanelen och jo, den stod rakt upp på H (som i HELL HOT). Några meter senare bolmade tjock rök ut från under motorhuven. Jag stannade bilen, satte på varningsblinkers. Tog fram triangeln och hasade mig ett tiotal meter bort för att sätta ut den. (som någon korkad kille sedan körde rakt över). Jag stöd lite avspänt lutad mot ett träd, ringde bäraren, lade upp bilder på Instagram och uppmanade vänner i Nockeby att komma med champagne till mig medan jag väntade. Teslor, Porschar, Land Rovers och en hel del ordinära bilar defilerade förbi pappas grand voyager anno 1997 som gått 46000 mil och jag kände att ja, det var väl bra att det inte skedde förra helgen i Västerås…..

Babs plockade upp mig, bäraren sa att jag kunde lämna bilen där den stod och jag åkte BMW suv hem. Ganska glassigt faktiskt. Ny bil….inte illa.

Vid en snabb titt kan man luras att tro att man faktiskt ska göra så här…..

Hemma var det lätt kaos (what else is new) halvnakna barn, en sågande make, oreda i köket och så en grannflicka ochkså utan underkläder som försökte åka rutchkana men fick lära sig lite om friktion.

Jag och B satt och vilade ett tag, jag behövde det. Sen gick vi ned för att välja saker till hennes butik på Gotland där hon ska rea ut mina kläder mm i sommar, ska ni mot Klintehamn och söderut, åk förbi henne i Fröjel, finaste butiken på södra Gotland, jag looooovar!

Så blev min fredag. Och jag lärde mig något nytt, B berättade att man kan laga en trasig kylare med malen ingefära. En hel burk behövs och det räcker nog bara till närmaste mack och mamma om du läser detta säg INTE detta till pappa för jag tycker Chryslern gjort sitt nu, men du kan ju ha en burk i din bil om olyckan skulle vara framme….!

Jag var lite orolig att jag skulle få höra att jag haft uhjälp ytterligare en av pappas minibussar (jag körde hans Peugeot också när den valde att självdö) men det finns spår och bildbevis på var kylaren gick sönder och att jag bara kom fyra meter till efter ungefär innan allt brakade samman.

Min riddare i vita springaren, stylish!

Skriv din sökning ovan och tryck enter för att söka. Tryck escape för att avbryta.

Tillbaka till toppen