Märklig start på november, full sol och bara två gånger hittills har jag behövt skrapa bilrutorna. Mitt hus, jag älskar verkligen det. Här från bästa sidan.
God morgon!
Eller???
Jag har på allvar börjat ge upp hoppet om sömnen. Inte en enda natt utan en liten unge som kryper in hos mig….
Innan frukost hade jag på lördagen planterat två humleplantor jag fyndat och sex äppelkärnor….Humlen ska klättra på hönsnätet är det tänkt…kanske jag ska starta ett mikrobryggeri också…?;)
Edgar väcker mig. Jag försöker då förgäves få honom att somna om genom att vara blickstilla och lägga armen lugnande om honom. Det har kanske funkat en gång av 1000 (nu går det upp för mig att kanske en ändring av strategi vore bra?). Jag kan sällan somna om men tänker att om bara han somnar så kan jag få en lugn morgon. Oftast upptäcker jag då att jag är olidligt kissnödig och måste upp på toa. Då tänker jag att kanske det är därför han inte somnar om. Och så går vi tillsammans. Jag går i mörkret för jag VET ju saker, som att ljus väcker en….men han blir rädd och tänder såklart. Imorse höll jag handen för ögonen för det skar i hjärnan, jag nästan skrek av ljuset. Han pratar alltid med hög stämma, jag hyssjade utan framgång och sen fick jag till slut ned honom i hans säng med min telefon och han LÅÅÅÅÅÅVADE att ligga kvar där om han bara fick ”boy”.
Jag gick in till mitt sovrum, kopplarde på mig TENSapparaten, fumlade lite på väg till köket och släppte den i vad jag trodde var fickan på morgonrocken. Det var FEL. Den klonkade rakt på min tå. AJ!
Så här brukar min helgmorgnar börja.
Sen gjorde jag O´Boy och fyllde kaffefiltret med samma…..jisses. Jag behöver semester. Sen satte jag mig för att skriva på min kommande bestseller, det måste ju bli så. Hybris, det är bra grejer det. Jag blir lite lugn och vaknar långsamt av att skriva och bit för bit väcka hjärnan. Lite perspektiv får jag också av att skriva av mig allt knasigt här hemma…Vi får se om och när det blir något.
Plötsligt en annaons för att hämta en gratis soffa av Claesson Koivisto och Rune….Pebbles heter den. Deras katt hade gått bananas på den så den behöver kläs om men DET är ju mitt andra namn…omkläderskan, hon som lappar, lagar, samlar på hög och hoardar. Lyckligtvis kom min mest klimatsmarta dotter förbi och såg fåtöljen jag köpte förra helgen och bad att få den omklädd i julklapp….ni ser, det ÄR smart och ekonomiskt att slå till på fynd! Så slapp jag våndan av at välja tyg också. Hon vill klä den i buteljgrön sammet! OCH håll i er nu, hon vill att vi gör det IHOP!!! Jag vinner, jag har lyckats. Hon kommer bli min avbild, so happy!!!! (Hon kom iklädd min yllekappa från 1987 också som Pia Wallén designat och jag fick i present av min far!)Edgar gillar matlagning säger han…jag vet inte om detta räknas in där. minimarshmallows i chokladpulver och vatten….och sen skjuts in i ugnen.
Igår lyckades jag och maken med att beta av HELA listan med måsten OCH hämta hem en designersoffa med släp innan middagen…inte illa. De bilderna skulle jag lagt ut igår men jag var för trött. Helgerna är verkligen helt smockfulla med måsten, någon egentlig vila finns inte direkt…..
På min lista över saker att göra i helgen stod att städa Frank och Tyllas rum…..long overdue….Von oben….Detta kanske ser beskedligt ut men jag kan lova att det är farligt när man tror att en dörr ska gå att öppna helt men det ligger en vattenkanon bakom så dörren slår tillbaka….och INGEN spelar gitarr här hemma. trots detta har vi tre stycken för alla TROR att de spelar gitarr eller när en dröm om det. Att gå på kurser…..nooooooo vi jobbar inte så här.Ni ser att det finns en tanke här, vi har en bokhylla och korgar…Ibland gråter jag lite inombords över det faktum att mina intentioner om att härligt och fantasifullt barnrum slutar i totalt kaos…men barn verkar gilla detta……Eller…..så är det genetiskt….? Om ni undrar vad det är där på golvet så är det en batteriladdare…makens. Vad påsen gör under sängen vet jag inte, som sagt, makens.Jag har försökt förklara det positiva med att hålla ordning i sitt hem, sina fickor, i väskan, bilen och på arbetsplatsen. det sparar tid och hjärnceller. Bild av Louise Winblad ur min bok Innan väggen.Ni har kanske snappat upp att jag klagar på kommunen ang buller här där vi bor? Iallafall så har jag tagit tag i den saken och börjat dela ut lappar i brevlådor där jag antar att de har samma problem. Igår tog jag med grannen, hennes barn och Tylla i bilen för att dela ut ett gäng nya lappar. Efter det belönade vi oss med att åka till Gustavshill för att köpa rea-väster till våra trädgårdar. Jag såg det där spaljerade päronträdet som jag förälskade mig i i början av sommaren…och vet ni vad? det var halva priset på det nu!!! Det är lika högt som jag och nästan lika brett. Maken sa ”du får bestämma” och då gjorde jag det! Idag, söndag hämtar jag det, jag ska bara fundera ut var 17 det ska stå. Jag får ju inte plantera något vid husfasaden….då är man tydligen galen enligt maken…..Men VA!?! Mitt träd! Lilla söta trädet, jag älskar dig!!! Och det man förlorar på träden tar man igen på sofforna….typ.Inkonsekvens. Jag vet att jag predikar att inget som ej går att äta ska finnas i min trädgård….ändå så köper jag en del perenner och lökar bara för att piffa lite här hemma. Och jag kan ju försvara mig med att råddjuren faktiskt brukar äta upp de flesta av mina tulpanlökar…men även detta var det halva priset på.Största problemet med vår tomt är att det är ett BERG och det är fruktansvärt svårt att gräva. Man hittar en del ”hål” där man kan komma ner men egentligen borde vi bara ösa ut fyra lastbilsflak med jord över allt. Eller terrassera men vi fick INTE under några omständigheter höja marken…..kommunen var MYCKET tydlig där. Ganska intressant med tanke på att folk omkring bygger pirer och stränder lite hur som helst i de dyrare områdena.
Skriv din sökning ovan och tryck enter för att söka. Tryck escape för att avbryta.
