Det är oroligt i Zimbabwe

Maken gjorde äggmoln till mig imorse!!! Gaaaaahhhhhh så goda. Mest galet att han gick UPP och liksom gjorde mat åt mig….jag älskar att han är hemma och pluggar på dagarna!

Dagens inlägg är som ofta ett uppsamlingsheat av dagens händelser. Rubriken var det första jag hörde på radion när jag satte mig i den vid sju.

Oro i Afrika…..ooooooo……jag orkar inte ta in mer. Jag slutade nästan orka det september 2013 för då gasades befolkningen i Syrien och världsledarna bara såg på. Grönt ljus liksom. Jag hatar den konflikten innerligt. Säkert finns massor mer andra ohyggligheter jag borde bry mig lika mkt om, etniska rensningen i Burma t.ex. men jag orkar inte. Jag vill krympa världen till att bara omfatta Norden, kanske EU men sen får det ta mig fan vara nog.

Jag har alltid gillat nyheter men denna strida ström av vidrigheter på ett eller annat sätt vill jag inte veta om. Jag har nog nu. Jag slog av radion. Jag har försökt börja med det för att få mikroåterhämtning i vardagen. Innan jag stängde av hörde jag att Mugabes fru är ungefär 40 år yngre än han själv….jo jag tackar.

Idag skulle vi ha en heldag av Etik och moral…jag hade bävat inför detta länge. Jag tänker att det är liksom onödigt att försöka ingjuta moralisk kompass i snart färdiga läkare om de råkar sakna det. Det brukar bli svammel och sen de gamla vanliga exemplen med småvuxna och Jehovas vittnen…och man ju redan de svaren i sömnen. Men sen som genom ett trollslag blev det stress och ”här och nu”-kunskap. Då blev det genast roligare.

Fast första halvan med här och nu handlade mest om föreläsaren själv och jag kan troligen det mesta om hans familjehistoria och hur stora företag han arbetat för och hur förträfflig han tycker att han är….inte så mycket om hur man är HÄR och NU egentligen. Det var mkt film också, covers på kända poplåtar samt ett bildspel på supernovor och galaxer tror jag medan han klottrade på papperssjok.

Eftermiddagen var väldigt likt min bok. Allvarligt alltså, inte mycket där som överraskade…kanske inget egentligen men det var bra framställt och min sabeltandade tiger var istället en mammut. Inte konstigt eftersom jag baserat min bok på den kunskap som finns i ämnet, jag har ju inte hittat på skit själv liksom. Fast en sak tog jag till mig och det var att pausa mellan saker. För det gör jag aldrig. Jag vill göra allt klart och SEN vila. Helt fel alltså….sen kan det också vara så att jag har rätt strategi men för mycket saker att göra….Jag fick också bekräftat att jag kanske inte är helt galen utan att det faktiskt är den ackumulerade sömnbristen under 20 år som gjort mig burout prone….för jag har inga perfektionistiska och galet kontrollfreakstendenser. Tycker jag själv då. Det är sömnbristen helt enkelt som gjort mig sårbar. Solklart!

Min och makens konversationer är ibland så skruvade att de inte går att visa, denna bara rolig.

 

Sen lite om min man….sedan i lördags har han spontant börjat laga mat?!? Först experimenterade han med äggstanning med smör….gudomligt gott! Därpå råraka med äggstanning ovanpå och toppat med karamelliserad BACON! Helt galet gott och jag gjorde ett avsteg från principen att inte äta fläsk (gillar inte hanteringen men vi köper Änglamark osv). Igår gjorde han egen gnocchi (som han gjort med potatis och fyllt med ricotta) med gröna ärtor…idag egentillverkad tagliatelle…..

Jag sa till kollegorna att jag tror han funderar på att lämna mig. Varför annars plötsligt börja laga mat efter tio år av noll matlagning utan att jag krävt det?

-Han älskar dig sa några.

-NEJ, sa jag han övar på mig så att han sedan kan imponera på en 25-åring…eller så vill ha att jag blir asfet så ingen annan vill ha mig.

Hur som helst, han är en veritabel Gordon Ramsey (bara hans recept) och jag låter honom hållas. Jag har noll matinspiration.

Vi har ju haft en mindre förskolekris…jag mailade lite och fick ett samtal idag som väl kan sammanfattas med: Jag hör vad du säger, vi tar med oss det, vi är på bollen och vi tar fullt ansvar….men den som gjort fel var en pedagog, inte chefen. Fast cheferna tar det ansvaret….!?! Jaha. En dag ska ni få se mitt lite tragikomiska brev, det var roligt faktiskt mitt i allt det galna.

Sen har 4000 jurister fått en egen hashtag….jag föreslog en för läkare: #rörinteminläkarröv vi får se om det bli viralt.

Jag har ju fått en ny bil. Killen som visade alla finesserna kopplade ihop min telefon med bilen och nu kan jag ringa utan att hålla i telefonen…jag tyckte det var onödigt men har visat sig vara ganska behändigt när man ej har automat längre. Sen visade han att jag förutom rumpvärme hade rattvärme. DET tyckte jag var OÄNDLIGT onödigt och påpekade detta lite fnissigt. MEN nu när det börjat bli kallt…..har jag börjat undra varför de då inte också sätter in SPAKVÄRME. För rattvärme blir ju lite meningslöst om man ändå måste bli iskall av växelspaken…bara en fundering på förbättringspotential alltså. Antingen ta bort rattvärmen så man får ha handskar eller sätt in spakvärme så man inte med jämna mellanrum ångrar att man inte har handskar. För man kan inte ha rattvärme och handskar, det blir för varmt. FATTA nödvändigheten av detta när det är oroligt i Harare…..

Looki looki, asgott det här med!

Och så snabbt tillbaka till en av dagens föreläsningar…den om att vara här och nu. Han drog livshjulet. Han frågade oss vad som får oss att vilja gå upp på morgonen och gå till jobbet. Vissa sa saker som att det var belönande att få beröm, tacksamhet, kunna bota osv. Jag sa LÖN. För helt ärligt, jag ÄLSKAR att kunna hjälpa någon att ”se ljuset” eller putta lite på vägen i rätt riktning, försöka se en väg ur mörkret men helst av allt vill jag vara hemma hela dagen och laga mat, skriva, prata med hönsen, ha tid för barnen, organisera i mina lådor och sy kläder av alla tyger jag har.

Anledningen till att många akademiker mår fruktansvärt dåligt är att de identifierar sig så starkt med sin yrkesroll. Men jag definieras inte av att jag utbildat mig till läkare. Jag arbetar för att få en lön som sagt och jag trivs oftast med det men som det varit senaste tiden när förskolan varit kaos, skridskor och läxor glömts ja, då önskar jag att jag var hemmafru. Eller iallafall deltidshemmafru. Jag skulle kunna tänka mig att börja jobbet nio och gå hem vid ett, lunch behöver jag inte, gillar inte att äta mitt på dagen. Då skulle jag hinna med barnen, huset, hönsen och slapp jobba ihjäl mig. Fast om maken fortsätter att utveckla sina matlagnings skills så kanske han kan vara hemma…jag har ju snart dubbla hans lön…..vi får se.

Äggmoln….parmesanmaräng liksom.

En tänkvärd sak till från föreläsare nummer två: Vilka vill du bjuda på ditt 100-årskalas…..jag tänkte mamma, pappa, Lennart, barnen, maken, vännerna… enligt föreläsaren var det inga som hade en tanke på att bjuda CHEFEN.

Men jag verkar få en tip topchef. det ska bli roligt!

Och så har jag snubblat dit igen…jag gick in på Åhléns….såg julgransprydnader och kunde INTE hålla mig. Jag försökte sälja in det som att macaronen var till maken på Fars dag men att den blev så ensam…och då behövde jag köpa en glasstrut och en tårta också….paraplyerna är till barnen. det är choklad i. De kommer inte hänga kvar till tjugondedag Knut.

 

Häpp!

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Skriv din sökning ovan och tryck enter för att söka. Tryck escape för att avbryta.

Tillbaka till toppen