Så länge jag kan minnas har jag alltid försökt att förbättra saker som jag stört mig på. Jag har ändrat på klädesplagg, möblerat om och försökt hitta enklare lösningar på olika problem jag stött på. Begränsningen hos mig ligger ibland i att jag inte känner till området tillräckligt väl för att förstå syftet med vissa saker, som möten till exempel.
Min pappa är en inbiten mötesmotståndare. Han tycker inte att man ska ha möten alls i princip om det inte är av yttersta nödvändighet. Jag har samma inställning men inser också att vissa möten har en samordnande och social betydelse.
Men oftast tycker jag att ett meddelande i det genomtänkta och korta formatet, fasta och väl utarbetade rutiner fyller, och vida överträffar möten i arbetslivet. Däremot vill jag gärna ha ett ”ansikte” på folk jag samarbetar med, som en bakjour t.ex. Det blir lättare att förstå varandra och jag tror att detta underlättar samarbetet.
Idag har jag arbetat hårt men inte primärt med det jag är utbildad till. Jag har ringt till alla olika sektorer i länet och jagat vårdplatser. Vissa har koordinatorer man lätt kan få hjälp av, ibland ska man prata med sin motsvarighet och i vissa fall bakjouren eller bakjour till bakjour. Det var så fullt idag i länet att jag sa till bakjouren att vi kanske måste se över om vi kunde skriva ut några som kanske inte är så sjuka egentligen. Nästa steg blir väl våningssängar?
Jag har länge pläderat för att nya psyksjukhus ska byggas och därtill långvård. Om det blir värre än hur det var idag blir jag rädd för framtiden. Jag blir också rädd att jag ska sluta tycka att mitt yrke var ett bra val….för jag vill ha hand om patienter. Inte sitta och jaga folk i telefon som sen ska jaga andra i telefon. Vården behöver mer pengar men jag vill INTE att de slösas bort på möten och dålig organisation. Uppstyrd verksamhet där folk är ansvarsfulla med skattepengar och funderar ut hur vi bäst använder pengarna och vilka som behöver vården allra mest.
Hoppas ingen ringer nu för jag är så fruktansvärt trött att jag knappt orkade skriva detta…Klockan 08 imorgon kan jag andas ut.
Ridå!