Åter vunnet

Jag älskar mitt hus och arkitekten har verkligen lyckats. För när man ser igenom huset och det nästan inte känns som att det upptar någon plats blir jag så lycklig. Ser ni himlen tvärs genom vardagsrummet och köket? fasaden är ju omålad och i tre bredder så det känns mer eller mindre som en tät skog. Sen har jag en massa skit på tomten som förstör intrycket men en vacker dag, då ska det vara snyggt även i och utanför den byggnaden. Jag jobbar stenhårt på det! På andra sidan huset glödde det ikväll.

Idag hade jag min adra dag på jobbet. Jag försöker läsa in mig, sortera saker, ta bort trasiga pennor och inreda lite…med blommor hemifrån. En hade de köpt till mig för att hälsa mig välkommen, mycket uppskattat. Väggen…..behöver en tavla. Specialistens likaså men först måste den…spacklas och målas. Jag läste på lite om ABW idag i utbildningssyfte. Ni VET väl vad det är?!?! Aktivitetsbaserade kontor. Fast på engelska, Activity based workplace, skulle jag tro… Hur som. Min analys blev ordet delaktighet. Sen några utropstecken jag ska ta till min vän prestationshöjaren (dvs specialist på hur man effektiviserar en arbetsplats) och sen orden implementering och gemenskap. Inte lilla va på 12 sidor text.

Jo några saker till var viktiga för trivsel på arbetet och det var estetik! Hallå offentlig verksamhet inom vården, vi vill ha målade väggar, alltså HELT målade väggar, inte bara där det inte stod en hylla….som sedan kanske flyttas. Kanske jag släpar med mig en tavla till jobbet i veckan för jag ska sitta där i minst sex månader men först ska jag fråga om de har något i gömmorna. Färg har jag för övrigt över så jag drar gärna på mig målarbrallorna om det ska vara så. och detta är INTE kritik mot min arbetsplats utan en generell kritik mot resursfördelningen inom landstinget och så tänker jag som vanligt på NKS, detta fantastiskt vackra slukhål av skattepengar.

Nu till det jag egentligen ville skriva om. Maken arbetar natt så alla kan sova lugnt, han har fullständig koll och jag känner mig helt trygg med honom vid rodret. men för att han skulle kunna sova en stund innan han skulle dra till jobbet vid nio så tog jag hela barnpatrulen och drog iväg för att återvinna skräp. Jag tog grannarnas också för jag tänkte att det var lite miljösmart (när man ändå kör en satans stor familjebil från 2001 som drar massvis med soppa som nu kostar mer än 16 kronor litern, vem hade kunnat se det komma? En amerikan skulle dö ekonomichockdöden om de kom hit med sina åk!

Hur som helst igen, jag tog sopor och barn i blandade former och körde iväg i hopp om att de alla skulle somna så att jag skulle få en lugn kväll hemma sen när jag blev ensam. Då visar det sig att ingen vill sitta fastspänd (jävligt otippat) eller på en bilstol (också hyfsat oväntat). Det är noll liter bensin i och grannfrun påpekade att det nog var ganska lite luft i ena framdäcket….så, jag tog mig först till macken. Där frågar jag om det möjligen finns någon som har en aning om vad min typ av bil ska ha för tryck i däcken….det verkade vara typ 2,3 vilket jag hade ett svagt minne av också. men de sa att sådant står ju i bensinlocket. Så jag kollade. Nej. Jag hittade, kors i taket instruktionsboken och på sida 101 fick jag veta att det ska vara kalla däck eller åtminstone inte körda mer än 1,6km för att fylla och att man ALDRIG ska släppa ut luft jada jada jada. Inte ett ORD (siffra) om hur mycket man ska fylla på. men det stod att på kanten av förardörren ska det stå. NOOOOOO det gjorde det inte så jag fyllde på med 2,3 punkt slut. Under den här tiden klädde T av sig och smällde till E med en sko i huvudet, F vevade också till E men med en isskrapa (den långa varianten med en kvast på. Och ingen var klar att åka när jag var det.

Tanka? Näääää det gick inte för jag hade ju bytt bil och kortet låg i den andra.

Mot soporna! Återigen bad jag barnen sitta kvar, fastspända och INTE bråka medans jag lämnade och faktiskt hämtade grejor. Gjorde de det….njet. Gallskrik och alla tittar på MIG som ska skriva en bok om barnuppfostran…vi får se som sagt. Jag lämnade saker som någon annan kan använda och plockade på mig sådant jag själv fann intressant. Mycket trevligt upplägg om inte vissa klampar in och uppenbart letar efter saker att kränga samt river och sliter. jag gick snabbt ur containern.

Off again, denna gång mot hemmet för att hämta betalkort. Men först, panta mina och grannens pantglas. Barnen skulle sitta stilla och tyst….ja, ni fattar.

Hemma sprang jag in tyst för att inte väcka maken och barnen skulle sitta tyst och stilla…..suck.

Jag har länge tänkt köpa verktyg till barnen men bara hittat dumma saker i plast…nu på Återbruket fann jag detta i en låda. Mycket skräp låg där med men jag sorterade bort det hemma. Förmodligen finns det en anledning till att riktiga verktyg för barn inte säljs så mycket av…kanske jag kommer ångra detta bittert….vi får se. Gratis är gott.

Nu, iväg och tanka och hjälpa hjälplös mopedist med tankning. Först erbjöd jag mig att köpa bensin åt honom för man kan ju inte stå på macken och hänga liksom. han tackade nej för en kompis var redan på väg. Men så tankade jag och han lade sig i..sa att det såg konstigt ut på skärmen. Jag förvissade mig om att ha HADE tankat förr där vilket han försäkrade. När jag var klar gick jag ändå för att se vad som var i görningen och då visar det sig att tonåringen inte alls kunde tanka. han kunde inte ens läsa instruktionen på skärmen men det fick tant Anna hjälpa till med och han var ytterst tacksam. Hoppas han röstar på mig i valen sen!

Lite roliga böcker (tror jag) och några klassiker. Inte för att jag läser så fasligt just nu men barnen verkar bli mer intresserade…Manons källa på franska…det är en utmaning även om jag sett filmen minst två gånger. Grannens flicka fick en bok om babyar när jag lämnade deras pantkvitto. De pantar inte…..jisses, det är jag för snål för att låta bli!

Nu med bil full med återbruksgrejer, bensin och barn mot hästgården. Där skulle jag köpa halm till hönorna. Det var precis tomt i ladan. vanligen är det fullt med balar som man tar och sedan lägger en slant i en plåtask. Nope, jag skrapade ihop lite som ramlat loss och lade 15kr och skrev, lite hö i boken där räkenskaperna förs. Nödslakt känns som årets ord.

En vän drabbades av en hjärtinfarkt i somras, det var verkligen oroligt ett tag. Vi höll andan lite och livets oändliga skörhet gjorde sig påmind. Detta sammanföll med att vi besökte släkt i Frankrike som bestämt sig för att leva gott och pensionera sig mycket tidigt…jag ringde min dotter och pratade lite, det var mycket sjukdom och elände runt oss och är tyvärr fortfarande. Senare ringde hon upp och meddelade att hon bestämt sig, hon ska göra det hon verkligen VILL dvs plugga och tackade nej till ett finfint jobb hon fått. Hon tänkte som så att man kan faktiskt dö när som helst och då ska man åtminstone haft kul fram till dess. Jag svär, den ungen är en 40-åring fast i en 20-årings kropp. Hon gör mig så stolt (och trygg). Jag ringde också min näst äldsta dottern som var på resa med kompisar i Grekland (och som jag medvetet låtit bli att ringa för att inte verka hispig och jobbig). Hon undrade varför jag inte hörde AV MIG, brydde jag mig inte eller??? Hon berättade när hon kom hem att det där med ”festaresor” nog inte var hennes grej riktigt men nu var det gjort (!!!!) Kanske jag ska skriva den där boken om barnuppfostran ändå, jag verkar ju lyckas till slut ändå även om småbarnen är som små trampminor… Tillbaka till vännen med proppen i ett kranskärl. Hans yngsta dotter pillar ideligen in saker i näsan…kanske hon ska få den här nästa gång vi ses. På öNH på KS när jag var kandis fanns en stor glasbehållare där alla saker som barn pillat in i näsan och som doktorn tagit ut lades, helt oväntade grejer alltså, batterier, klädnypor stora saker. hur lyckas de egentligen???? Men det verkar vara väldigt vanligt iallafall. F började läsa i bilen och tyckte spontant att den var rolig. Hoppas ingen kommer på nya dumma saker att göra bara.

Nu hem för att kyssa maken farväl och tänk då somnade två av tre. F höll på att somna men jag väckte honom för jag tänkte att han kunde sova hos mig och gå in själv. När jag svängde av vägen och såg mitt hus fylldes hjärtat av förundran. Husets fasad liksom glödde i kvällssolen, så vackert, det skimrade i gulrosa!

Maken bar in en jag den andra som såklart vaknade medan F somnade…så två av tre där.

Nu ska jag läsa mer om vad som ger en prestationshöjning hos löntagare och samtidigt förhindrar dem från att bli utmattade och ledsna, man kan göra så mycket med enkla medel på en arbetsplats med kunskap och intresse. Jag liksom går igång på det, jag vill bli chef över något bara för att testa. Här hemma är jag chef på sätt och vis men jag har stora problem med implementeringen….

A

 

Skriv din sökning ovan och tryck enter för att söka. Tryck escape för att avbryta.

Tillbaka till toppen