AT och läkarlöner mm

Det har varit lite mycket på sistone. Både privat och på arbetsfronten….har ni hört DET förut?!? Men det är lite extra nu trots att jag verkligen försöker varva ned, ta en sak i taget osv. Precis igår fick vi sorgliga besked gällande min sjuke farbror, metastaser….Livet kastas om, mer sjukhusbesök för alla i familjen alltså, svåra avväganden om de små barnen ska med, alla på en gång, varje dag…osv. Men så är livet. Ibland exploderar allt på en och samma gång. Jag som just andats ut, bestämt mig för deltid fram till slutet av februari…Jag räknade på det eftersom det kommer förlänga ST och det kändes ju inte bra. Det blir NIO dagar. Det kan jag leva med. Men det var ändå en lättnad att veta att i nio veckor kommer jag bara vara fyra dagar på jobbet. Hur sjukt är inte DET?

Jag var så trött på torsdagskvällen att jag somnade halv sju med kläderna på. Detta gjorde att jag vaknade vid midnatt av div. barn och katter. Sen ett sus från tvättstugan, vägen och…var fasiken var telefonen? Hade jag ställt klockan?!?

Jag letade lite men hittade ej. Jag bytte säng, kastade ut katten i vardagsrummet och lade mig för att sova. HELT omöjligt! Så jag läste mejl, en artikel i lokalbladet och se spridda saker. Via Aftonbladet och en antisemitisk överläkare som trakasserat judiska kollegor hamnade jag i Läkartidningen och såg att nu kanske AT försvinner….läkarlönserna ska utredas osv. För min personliga del skiter jag just nu i pengar. Att kvinnliga läkare på en livstid tjänar en halv miljon mindre än en manlig dito…ja, vad ska man säga? Dåligt. Och att jag som väntat i SJU år på AT, gick den LÅNGA varianten (21 istället för som nu 18 månader) kommer få betydligt lägre livsinkomst än yngre kollegor….ja det är kanske väldigt oroande. Jag vet inte vad jag ska tycka om att AT försvinner….kanske det är jättebra, det tyckte jag förr. Men när jag ser att REGERINGEN ska bestämma i frågan blir jag orolig. Jag har så lågt förtroende för politiker. De bryr sig bara om sig själva är jag rädd, som de flesta andra. Jag känner mig kritisk till ALLT just nu. Satan vad trött jag är på idioter av olika slag.

EN bra sak hände igår iallafall, min äldste son fick besked att han kommer in på IES (jag som egentligen inte gillar friskolor utan vill ha statlig skola!). Han ska slippa att gå i en kommunal skola med betygsglidning, mikrober i väggarna och skitiga toaletter framöver. Jag oroar mig däremot över att de två yngsta ska gå där i ett respektive fyra år…..Ibland tror jag att hemundervisning är en bra sak. Eller distansundervisning som nu ska provas norröver. Jag har skrivit om det förr. Australien praktiserar ju detta (pga stora avstånd). WHY NOT? Enda problemet är väl de som inte har det bra hemma….som inte får komma bort en stund om dagen, eller att man inte får träffa andra barn….mobbing lär man ju komma undan iallafall. Och ibland är verkligen helvetet andra människor!

Nu ska jag försöka somna. Morgondagen bär på arbete några timmar på mottagningen (fick inte komp hela dagen pga en patient gick ej att flytta!) och sen till sjukhuset för besök hos farbrodern med en eller två av döttrarna. Sen…helg. Som antagligen kommer innehålla mer sjukhusbesök i olika konstellationer, arbete, matlagning och ja, livet. LIVET som kan ta slut plötsligt det vet vi så det ska jag försöka ta vara på bättre. Pengar…..det kan vi väl ta och skita i va?

Avskaffa AT?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *