Kreativiteten flödar

Jag träffade Ewa från Lovö magasin idag ute i Stenhamra, och när jag kom hem googlade jag lite. Jag hoppas VERKLIGEN att det blir julskola i år igen för en sådan här kreation vill jag ha på julbordet i år! Inte för att jag vill tänka på julen NU nu vill jag att jorden ska bli tillräckligt varm för att jag ska kunna sätta mina Amandine som Maj-Lis Pettersson tipsade om idag, och melonerna….(bild snodd från Lovö Magasins hemsida utan tillåtelse men jag tror inte de tycker illa vara, ring mig i så fall E).

I egenskap av lokalpolitiker befann jag mig idag på Stenhamras församlingsgård för att delta i föreläsningarna och politikersnack under miljödagen. Jag hade tipsat mina miljö- och odlingsintresserade vänner och grannar om detta och resten av familjen skulle komma till lunchen då Lovö Magasin stod för maten. Döm om min förvåning när jag såg att i montern för ekologiskt andelsjordbruk stod just min kompis från förr, Andrea! Då trollade polletten ned, hon hade ju talat om detta! Så rätt, att köpa in sig i ett ekojordbruk och liksom bli självförsörjande UTAn att behöva odla (vilket jag ju älskar men tiden mina vänner, tiden!). Jag signade genast upp och kom med lite olika förslag (såklart!) som plöjlingsfritt jordbruk. För det står ”mitt” parti för. Att inte plöja betyder att man låter bunden kväve stanna i jorden och det blir heller inget utsläpp av avgaser från traktorn! Effektivare och billigare, min stil!

Ungefär så här mycket bin vill jag ha!

Grejer man måste ha….

Sen lyssnade jag på solcellsföreläsning (som jag ju velat ha på vårt tak och nu hoppas får på hönshuset) och sist var det Maj-Lis från Odla med P1. Maken suckade djupt efteråt och påpekade att hon ju bockade av ALLT som jag vill ha, växthus, jordkällare och….trumvirvel….ORANGERI för Medelhavsväxter! Tjooohoooo!

Mest matnyttigt för mig var nog potatissortstipsen och att man ska förodla dem för att slippa bladmögel. Så…nu ska jag köpa Amandineknölar. Kanske Solist och Rocket också, vi får se.

Sen var det skogspromenader för återhämtning, biodling och…elcyklar! Jag hade sagt till maken att komma och kolla på biodlingsmontern, han behöver närkontakt med snälla insekter tycker jag och hör och häpna….han vill att vi ska går kurs, IHOP! Så ja, jag kanske blir med BIN också! Jag fick en lista på bra blommor att odla och såg nöjt att stockrosor, solrosor, lavendel och ringblomma fanns på listan så jag är bivän redan.

Men elcykel……så svårt det där. För jag vill ju träna…och helt ärligt, det var liiiiite för lätt att cykla på den. Och stödbegärlig pga asdyr och vad för el tankar man, vad kostar den i långa loppet på elräkningen? Det fick jag inget svar på. Såklart var det skönt och om man ska cykla snabbt och enkelt utan att bli svettig…ja då kanske man ska investera i en sådan men det känns lite konstigt för mig. Jag vill ju ha motionen och tycker att det är ite härligt att cykla för egen maskin. För att undvika svett cyklar jag lagom långsamt. Tips kom på att ladda den på jobbet…men det känns ju lite fel ändå eller?!?

Väldigt snygg men är detta något jag behöver verkligen?

Missade jag något här nu…..jag hörde Naturskyddsföreningens man tala om vad vi har här ute på öarna och jag fick nästan lust att  bli fågelskådare men inser att jag gillar natur bäst som rekreation, annars är odling min grej, jag vill tukta natur och äta den.

När jag kom hem igen väntade familjen och fyra ägg, ett chokladbrunt, ett brunspräckligt och två mintgröna.

Mina squashplantor tar sig! Och salladen man vanligtvis slänger ut har nu vuxit sig stor igen.

 

Här ännu en snodd bild från Nynäs rehabträdgård tror jag. Jag skrev lite i morse om stress och googlade fram grön rehab, fann denna bild. Mitt drömhus!

Men så inspirerande och jag blev varm om hjärtat idag, jag hoppas på offspinn av detta, verkligen och ekologiska kassar året om framöver, de ska bara hitta en villig bonde först. Jag föreslog en ”nysvensk” som är van vid jordbruksarbete. En vacker Attefallare eller två som de kan bo i och sen en fantastisk sinnesträdgård där stressade småbarnsföräldrar kan komma och fika efter att de köpt en kaffe i orangeriet….? Jag drömmer vidare.

 

Tjenixen!

 

 

 

Mödravård de luxe

Jag saknar den där muren och de fem vackra träden. Men jag planerar framåt här i nya huset. Hemma nu.

Jag hörde på radion att mödravården kanske skulle komma att ändras. Istället för att som nu ständigt stöta på nya människor vid alla vårdkontakter skulle man hör och häpna träffa EN barnmorska som ska följa en hela vägen igenom……revolutionerande va?!?!

Så har man i Danmark tydligen och vet ni, det skapar TRYGGHET för den blivande mamman, förhindrar skador kopplade till graviditet och födande, galet va!?! I Frankrike har de tagit det ÄNNU längre! Där har man samma GYNEKOLOG hela vägen från positiv sticka till eftervård, hur galet är inte DET!?!!!!!!! Kontinuitet….my god, vem hade kunnat ana att DET var bra? VEM????

Ok, jag ska vara allvarlig nu. Såklart är det bra med så få personer som möjligt inkopplade i en människas födelse (mammans resa från v9-nyförlöst). Det fattar man ju instinktivt. Och tänk vad skönt för barnmorskan! För då hinner bmsk lära känna kvinnan och eventuell pappa eller annan partner under resan och kanske det blir fler födslar? Tänk er det! Som en husläkare lite….Om jag vore barnmorska skulle jag uppskatta att få göra alla olika delar i mitt yrke, allt från preventivmedelsrådgivning, mödravård, förlossning och BB. Jag tänker mig att det skulle lätta upp arbetslivet lite. Sannolikt skulle de få bättre betalt om de skulle vara i beredskap (jour).

Själv har jag inte så höga krav på graviditet och förlossning, inga illusioner om hur härligt det ska vara, skrev aldrig några gosiga förlossningsbrev (läs mitt inlägg  ”Allt du INTE ville veta om din graviditet och lite till”) jag ville komma hem i ett stycke med ett friskt barn. Och det har jag väl mer eller mindre fått göra även om två förlossningar var extra jävliga. Maken trodde jag skulle stryka med sist. Att stanna på sjukhus mer än det minimum timmar som krävs har jag aldrig gjort. Sist när jag fick den obligatoriska frågan om jag kissat så ljög jag, det var julafton, jag hade en tomte att passa. Jag finner att jag ofta blir reducerad till ett stycke besvärlig patient och inget annat, det passar inte mig. Kan själv liksom.

En stor vinst finns i att man som patient slipper förklara allt om och om igen. Det brukar många patienter klaga på. Ibland frågar man bara för att kolla att det som redan står stämmer. Men vissa saker kan man kanske inte vilja upprepa vareviga gång. Som den där eviga frågan i v.31 om man röker…..om man nu svarat nej på samma fråga v.18 känns det liksom lite överflödigt…..eller? Nu är väl det för allan del mest för statistiken eller forskningens skull men allvarligt? Vem BÖRJAR plötsligt röka under graviditeten? Om man dyker upp på MVC och luktar påtagligt av rök eller på annat sätt verkar ha ändrat sin livstil (börjat röka gräs som jag skojade om just i v.31 första graviditeten utan att det fick önskad effekt, skämtet alltså) då kanske den frågan är anbefallen.

Jag ser fram emot att mina barn ska få mödravård i den här nya regin. Det kommer säkert ta minst tio år att genomföra så det är ju tvärkört för min generation.

Ja, det var allt om det, jag tycker det är bra att något ändras på detta område. Det känns som om det är dags nu att låta kvinnor föda i frid och slippa en massa komplikationer kopplade till stress åtminstone. Att få vaginan ihopsydd med ändtarmen kommer väl hända en och annan ändå men ju färre desto bättre liksom…..ibland undrar jag vad som skulle ske om en man skulle få pungen ihopsydd med anus….eller ett litet klipp i ollonet…undrar hur många dagar eller veckor som skulle hinna passera innan någon insåg att DET inte var bra.

TGIF!!!!

Tänker tillbaka…

Jag gillar Banksy. Min tanke var att skriva – en upplyftande bok….ungefär så här, för att mjuka upp det hela lite…

Jag sitter och rensar lite i datorn. Då hittar jag bilder som jag använde för att förklara hur jag önskade att mitt bokomslag skulle se ut….lite annorlunda än det blev till slut. Jag tänker ändå att en bild säger mer än tusen ord. Imorgon tänkte jag skriva om mödravården och de nya grepp som kanske planeras…

Så här skissade jag på en ledig stund på jobbet för att förklara hur jag tänkte…

 

Väldigt coolt tycker jag!

 

Den här är så fin, och rolig!

Här favorit typsnittet just då!

 

Och förslag på färg.

 

Jag är ju väldigt analog, hands on liksom och klippte och klistrade en hel del i brist på datakunskaper.

 

Till vänster ett förslag jag fick som jag sedan jämförde med min egen bild av hur det skulle kunna se ut…inte riktigt där än kändes det som. Det är pyssligt att få ihop mångas olika åsikter och jag är väldigt envis ibland….

Här är nog orginalbilden från Nockeby.

 

Hej då säger Tylla!

Saker du inte njöt av tillräckligt innan du fick barn

Vi fick besök igår ett infall från både vår och hennes sida. Man kan inte säga att veckan för mig varit helt harmonisk (trots nystart av Yoga) men jag jobbar på det (låter maken ta över barnhanteringen nästa vecka och förmodligen för all framtid). Det var en piffig kvinna som kom, ganska nybliven tvåbarnsmamma, sminkad och peppad för lite gubbe och snack. Maken talade med henne i ca 30 sekunder och så sa jag: -Ska vi bjuda över dem? (Jag överhörde samtalet och tyckte det lät som om de behövde miljöombyte). Maken frågade om de ville komma över på lite vin, svaret blev omedelbart JA! Men maken viskade till mig: -HAR vi vin? och det hade vi inte, jag ändrade frågan till: -Vill ni komma med vin? och det blev ett omedelbart ja på den med.

Slutligen kom mamman ensam, mannen hade insett redan under natten att det var bäst att hålla en mycket låg profil och då han själv inte orkade komma lät han henne åka ensam för att dricka vin och pysa ur sig den värsta frustrationen, BRA TÄNKT P!

Nåväl, vi pratade om familjeliv och tyvärr var väl fokus mycket på det som inte fungerar så bra i relationerna med barn och partners men inget elakt, bara kärleksfulla gapskratt kring hur galet livet blir efter barn ibland och plötsligt säger hon att hon nu insåg hur underskattat vissa saker var som typ….frukost. Och då menade hon inte frukost bara som mat utan att faktiskt sitta ned i lugn och RO och inta kaffet varmt och utan att hälla det över sig för att någon drar undan duken utan att bara få vara i stillhet 5-10 minuter om dagen. Sånt smått. Alla ni med barn, när hade ni en vecka eller ens TVÅ morgnar i rad med absolut lugn i kroppen och varmt kaffe i koppen? Jag kan inte minnas det och helt ärligt även OM jag skulle råka vara ensam i två dagar så finns alltid de där andra älskade människorna i olika åldrar i mitt inre och ger lite puls hela tiden för rätt var det är kan någon få en hormonell gråtattack eller behöva 20 kronor swishat för en fika….Och jag ÄLSKAR att vara mamma till dem alla men helt lugn….det var det 21 år sedan jag var vid frukost. Och ingen gång minns jag att jag njöt av frukost innan mammaskapet.

Jag tänkte lite på vardagliga saker jag inte njöt av tillräckligt tidigare och här kommer de:

  1. Äta varm mat.
  2. Gå på toaletten ensam.
  3. Sjunga till musik i köket (numera måste jag lyssna på barnens musik och får för allt i världen inte sjunga med, iallafall om Tylla får bestämma). Är jag med de äldre tjejerna får jag sjunga med om jag vill men då kan jag ju inte texten för de vägrar i stort sett låta mig lyssna på musik som jag känner igen (pga mossig typ) och då faller ju hela konceptet.
  4. Sömn, det går ju INTE att komma undan att jag sov på tok för lite innan barnen och detta borde vara punkt 1 såklart men det var så självklart så jag glömde det och nu är jag för matt för att ändra. SÖÖÖÖÖMN, jag säger det igen med emfas, varför i helvette sov jag inte mer som ung och oförstörd? Nej då satt man uppe och slarvade på krogen då och då….fan man var ju galen helt enkelt. Tänk om jag vetat att man inte vill vara vaken längre än till nio när man har barn….
  5. Ringa ostört. Nu när någon ringer (särskilt vid riktigt viktiga samtal) måste jag låsa in mig och sätta ett finger i örat jag inte trycker mot telefonen för att kunna fokusera. Telefonsamtal fungerar som flugpapper på mina små. De är ju ofta väldigt tätt inpå mig annars också men just när de märker att anspänningen blir större så vill de vara än tätare invid mig och gärna höja rösten en decibel eller två….som förgjort alltså!
  6. Gå ut med soporna. Det trodde man ju inte, att den lilla turen fram och tillbaka till sopkärlet skulle kunna vara stressande. men så är det när man inser att en unge hänger vrålande i dörröppningen och vill att man GENAST kommer tillbaka och hotar att hänga sönder dörrvredet.

Nu ska jag inte lista mer saker för jag inser att det framstår som om jag önskade bort barnen helt och det gör jag ju såklart inte men ibland tänker jag att barn ju är vattendelaren i mitt liv. Det är livet efter barn som är verkligheten, det innan var en dröm. Och man kan INTE föreställa sig hur mycket livet ändrad med barn. Och där gick min mammaklocka, någon måste torkas i rumpan! So long!

 

A

Våren är här!

Jag trodde knappt mina ögon idag när jag kom hem! I söndags sådde jag massor med frön och idag, tre dagar senare har grönkålen börjat titta upp!!! Tjooohoo! Snacka och omedelbar tillfredställelse!

Känslan av vår sprider sig här hemma och även om det varit sjukt i huset så är nu alla friska. Jag har varit på styrelsemöte i det parti jag engagerat mig i och det var väldigt spännande. Jag har länge tänkt engagera mig och nu är det ett faktum, återstår bara att se vad just jag kan bidra med? Kanske fina bilder från vardagslivet?;) Inget vin i mot(bjudande)ljus iallafall. Jag blir alltid misstänksam mot folk med för mycket alkohol i sina flöden….och för välstädade hem.

Klockan tolv maranblandning, Fiffi, sen Eldkycklingen eller Louises ägg (cream legbar) klockan sex Goldies mörkbruna (kopparmaran) och nio Gretas grågröna vackert formade första ägg för säsongen! Hon kommer nog ge ägg in i mitten av december nu, övriga slutade i slutet av september redan tror jag.

Nu har min lilla Greta börjat värpa också. Hon har ju varit hackkyckling här hemma och vi har haft henne lite vid sidan av ett tag. I samma hus och i samma utegård men skyddad av nät. Tydligen mår hon bra nog att värpa och det gjorde mig så glad idag när jag kom hem och solen fortfarande sken. Solsken alltså, man kan inte nog understryka hur härligt det är!

Jag hörde att min bok diskuterades i en stressrehabgrupp, kan man tänka sig! det gör mig så glad (och lite stolt) tänk att den får den effekt jag önskade, skam den som ger sig liksom. Det gäller för övrigt allt jag tar mig för, jag ger mig inte i första taget. Ibland ändrar jag inriktning men jag ger sällan upp.

Imorgon börjar arbetsdagen med YOGA! trillade du av stolen? Nej då, jag har yogat förr….en gång….det var inte lätt men nu är det dags igen och det är 12 v och jag måste vara där varje gång och det ska jag.

Nu bingen, det tär att ligga på topp och byta säng mot säng och avsluta i soffan. Särskilt när huset ej har erforderligt bullerskydd som skyddar mot vildsinta plogbilar som härjade vilt igår.

Läste på lite mer om sömn idag. Så skönt med vetenskap som bekräftar att det inte är mig det är fel på när jag blir ilsken, det är barnens fel som väcker mig stup i kvarten så jag måste flytta runt i sängar och soffor. Men nu efter fyra dagar har huvudvärken släppt ändå. Men jag måste vara vaksam på den för vid minsta lilla kryper den fram igen.

Tjing!

Läxläsning

Den här lilla tjejen skriver så gärna. Hon har ännu inte fattat att skolan är TRÅÅÅÅÅKIG.

HJÄLP! Jag har verkligen INTE tålamod med läxläsning. Det faktum att skolan inte fungerar som när jag var liten hjälper inte direkt till. Idag var det VAB på schemat (nu när jag skriver det inser jag för tredje eller fjärde gången idag att jag inte anmält detta till FK och sannolikt kommer glömma det) och jag bestämde mig för att jag skulle sätta mig med F för att göra alla läxor. Han och Edgar får matteläxor via ett program som heter Nomp som jag INTE gillar. E har lättare för matte än F och han tycker det är roligt. Idag satt jag och försökte lära F både studieteknik (sitta still, fokusera, inte springa runt och jaga syrran som inte är hemma och att faktiskt LÄSA frågan…) och själva ämnet.

Nyligen har det varit en diskussion i media om komplexiteten i elevernas uppgifter och att t.o.m högutbildade, disputerade människor inte kan lösa barnens uppgifter….Hm. Vi har något av samma problem här hemma. Jag fattar nämligen inte poängen med systemet att dela upp saker i tiotal och sedan addera. Vi försöker och försöker att förklara men idag gav jag upp. Jag satte mig med Nompen (telefonen) i ett fast grepp i vänster hand, drog fram ett ritblock och så gjorde jag en helt vanlig uppställning typ:

43

+43

86

Och plötsligt kunde ungen räkna…..

Sen skulle vi läsa och svara på frågor. Han ville kopiera texten i boken men frågan var mer komplex och han skulle förstå andemeningen. När jag försökte hjälpa honom med det blev han helt galen och slängde boken i golvet och komponerade en låt som nog får titeln ”Idiotiska mamma, jag hatar dig innerligt”…..

Om två veckor ska samme pojke leda sitt utvecklingssamtal…..

Jag håller lite andan inför detta för vi har redan varit med om just det för cirka en månad sedan. Edgar 7 år och två månader skulle leda sitt samtal och det hela slutade med panik och tårar. Jag vet, jag är INTE pedagog, jag HAR INTE läst på den senaste evidensbaserade forskningen om att elevledda utvecklingssamtal gör barnen smartare och mer kunskapstörstande men jag vet hur JAG känner inför detta och det är att det är FEL. Barn kan inte mest om någonting. De kan faktiskt ingenting om just detta för då skulle skolan inte behövas och jag hörde en forskare på radion som hävdade att viss basfakta måste man ha inhämtat för att kunna vara analytisk och se komplexa sammanhang. Jag känner lite att skolan nu börjar på toppen av skorstenen och försöker hasa sig nedåt.

För länge sedan köpte jag en skriv- och läsebok till f, den användes aldrig men övar Tylla i den. Den är så fin tycker jag! Den är från 1960.

Pojkar halkar efter och presterar sämre i skolan…..jag har noll tålamod och får stå och förklara att skolan är viktig även om de tycker att den är pisstråkig för att de ska kunna arbeta senare i livet. Jag försöker förklara att det är NU det avgörs, det blir lättare framöver om vi bara sätter oss här helt lugnt och läser tillsammans men se då kom en ambulans och störde. Jag känner instinktivt att jag vill ha en professionell läxläsare här hemma för barnen VILL verkligen inte göra detta trots att det oftast är roligt när vi sitter med detta och faktiskt inte tar så lång tid som man skulle kunna tro.

Min vän F är lärare, hon säger att man inte behöver läxor, jag hävdade motsatsen en gång. (Hon kommenterar att vissa barn behöver läxor för struktur, inte hunnit med i skolan pga sjukdom eller inför prov). Det gjorde jag för att jag i förhistorien lärt mig att man måste repetera saker tre gånger för att ”äga” kunskapen.Jag tänker också att vi behöver papper och penna för att få in det bättre och då även aktivera motorcentrum i inlärningen… jag själv gillar att skriva på äkta papper med fin penna. Det är lite lustfyllt och jag behöver det för att korvstoppa! Men hennes inställning (som högst sannolikt är evidensbaserad) är att skolan ska sköta detta och jag är beredd att hålla med. Och jag behöver hjälp för att vi bråkar om läsningen/lösningen av läxan (annars älskar han att läsa och gör det bra och med inlevelse) gör att det låser sig för oss båda här hemma.

Nu ska jag gå och leta rätt på grabben och se om vi inte kan muta oss fram till att avsluta den här bedrövliga (och felskrivna) läxan som fröken (pga resursbrist sannolikt) kopierat ur ordinarie skrivbok och klistrat in med limstift i en billigare skrivbok(!). Är det DET pedagogerna ska göra eller skulle barnen kunna få en skrivbok kanske? (Nu reserverar jag mig för att det kanske bara är just min son som inte har en skrivbok för att han kanske tappat bort den eller så…).

Tjing!

Så här ordnat är det sällan i vårt kök. Jag (och maken) har beslutat att ”bocka av” ett rum i taget för att få ordning här hemma men det känns lite som vi fastnar i köket. Det är ju här allt händer samt att det hela tiden stökas till så förjordat. Jag längtar efter den dag då det är så pass ordnat här att man med gott samvete kan beställa städhjälp. Under tiden drunknar jag i sockor….

 

 

 

Vad får jag för pengarna?

Här är första delen av dagens utbud live…..

 

Tvåtusenfyrahundra kronor om året i TV-licens. Det ska varje hushåll betala för public service. 6,57/dag. Det kanske inte låter så mycket men jag känner mig stundtals lurad. Om jag räknar efter lite hur mycket jag använder public service varje dag kommer jag, mellan tummen och pekfingret fram till 2,5-3h/dygn. Då är det mestadels P1 på väg till och från arbetet (jag drar ner mer och mer på det för jag vill vila hjärnan och orkar inte med all dårskap snart), kvart i fem ekot (medan jag lagar mat) och sen SVTplay i mellan 5-45min/kväll beroende på hur snabbt jag somnar ifrån. Och utbudet där är väldigt smalt för mig. Enstaka filmer finns, vissa serier från BBC, en och annan svensk grej…som Tunnare än vatten till exempel och den där med unga killen som hade en polismamma och infiltrerade en maffiafamilj. Och nu Homeland och 100% bonde. Jo, vinterstudion såklart när jag har möjlighet att se (typ aldrig för då är det oftast full fart på barnen och sport måste ses live). Men i övrigt finns INGET som intresserar mig. När jag ser att Mord och inga visor från 1984 (som jag såg ungefär då) visas igen idag tänker jag att….den var inte ens bra då.

 

Jag skulle vilja veta vad Melodifestivalen faktiskt kostar. För jag skulle gärna vilja ha lite mer för mina pengar. Barnen och maken utnyttjar inte public service alls knappt, jo maken och jag ser sport ihop men annars betalar vi för Netflix för att titta på saker eller hör och häpna vi har DVD-filmer!

Tydligen är Mellots kostnader höljt i dunkel och jag tycker det är konstigt. För det är skattefinansierat och avgiften har till och med tänkt omvandlas till en skatt så insyn vore trevligt. Varför tar jag upp detta då? Jo för de första två avsnitten som jag lovade att se med ett av barnen var så sanslöst dåliga så jag verkligen verkligen aldrig mer kommer se på detta. Och mina små barn kommer växa upp utan detta för maken vägrar sedan länge se. Ingen sorg i detta alls men hur kunde det blir så dåligt med alla pengarna som det kostar? Och varför i hela friden gjorde de om det till en följetong? EN kväll med schlager kan man klara men det här ”nya” är helt obegripligt för mig. Och för övrigt vann fel låt. Jag tycker vi kan skicka Carola varje år, eller Hon med Euphoria nu känns det bara som trams. Dansande frukter?!? No more! Jag längtar nu efter Dix pour cent på Netflix, Happy village om det blir fler och så In the Line of Duty. Och Shetland.

Och här är andra…

Nu tog jag tag i det. 96 hål att fylla med fröer. Luktärter blötlagda över natten och imorgon planterar jag om de växter som behöver ny jord. Citronverbenan, den stora plantan dog men en stickling har överlevt och den ska nu vakta noga på. Jag älskar citronverbena. Jag har varit extremt noga nu med att märka upp allt. Sparat Bregottlock och klippt till namnskyltar och gamla glasspinnar. De små drivhusen kommer från Lidl, 69kr tror jag att jag betalade….

Jag har försökt se Gränslande sex kvällar i rad men bara somnar ifrån. Jag gör ett sista försök ikväll.

På allvar? Eftersnack??????

Hallon

Stoppa tiden

Det var en alltigenom usel start på min dag idag. Tröttheten som kommer av att ALDRIG få sova ostört tar verkligen ut sin rätt på morgnarna. Ändå jag vaknar alltid med känslan av att IDAG händer det, mina strävanden efter en harmonisk och uppbygglig karaktär hos mig och mina nära kommer få utdelning IDAG.
Men nej, så funkar det inte hos oss. Visar jag minsta tecken till svaghet kommer detta utnyttjas maximalt.

Det började med att Edgar (som sover på mig) vaknade av att min gnisslande kropp. Automatiserat ber han om min telefon, lika automatiskt säger ja NEJ! (Ny strategi för att undvika för mycket dötid framför idiotiserande och irriterande skärm).
Skrik uppstår, han lovas O´boy. Denna chokladdryck skall av hävd drickas ur nappflaska (!) annars kan man lika gärna dö(!). (Han, inte jag).
I samma veva som han börjar klä på sig i sitt rum (kravet för att få ovan nämnda dryck där T sov just inatt)  väcker han sin lillasyster som omedelbart vill ha detsamma (telefon och dricka).

OM vi hade haft två nappflaskor (som vi nog skulle kunna ha men som jag av princip vägrar köpa pga deras åldrar) skulle kanske morgonen slutat väl. Jag valde emellertid att räcka flaskan, bara för en mikrosekund, till Tylla då jag ansåg det rimligt eftersom E klädde sig just då. Illvrål uppstod (E) och flaskan rycktes ur den lillas hand.
Ytterligare ett illvrål från den senare och där insåg jag att det var kört. Tid för denna insikt 06.07.

Morgonen fortsatte i samma stil och jag fick faktiskt lägga mig en stund på sängen bara för att samla mig.
När vi äntligen nådde bilen visste alla barn att mammans tålamod var förbrukat. Ingen sade ett ord. Tylla grät visserligen och bad att få bli lämnad sist vilket jag gick med på trots att det försenar mig men jag kände att det fick gå just idag, mot att hon slutade gråta. Killarna lämnades vid parkeringen och jag slapp vinka tills armen frös fast (som skedde igår), alla var införstådda med mitt sinnestillstånd.

På väg från skolparkeringen fick T den hett efterlängtade telefonen och satt tyst. Jag var mentalt på väg till jobbet enligt den vanliga rutten och tog därför fel väg…..
Jag insåg mitt misstag och hann vända innan bokallén. Tur det annars hade det gått riktigt illa tidsmässigt.
Gången till förskolan gick väldigt långsamt. T tittade i telefonen och jag puttade vänligt men bestämt henne framför mig.
Då mötte jag som varje gång jag hämtar/lämnar ett syskonpar som tar samma väg. Flickan som kan vara 11-12 år stirrar alltid stint på sin mobil, lillebror på kanske 5 tittar bedjande på storasyster utan någon som helst respons. Mitt hjärta dör. Och idag fick nog vara nog. Jag ska INTE ha internet i min telefon. Det är slut nu. Jag har varken tid eller råd med det. Betalningar och annat sker på datorn och blir det inte bättre tar jag mig till banken.

Handlingskraftig som jag är använde jag tiden på färjan till att avsluta mitt dyra abonnemang hos Telenor, hitta ett nytt hos Hallon som till min förgrymmelse innefattade mobildata (annars kan man inte få abonnemang verkar det som) och skriva allt detta.

Jag tror på allvar att jag och barnen kommer må bra av mindre internet. Det kanske inte är för alla men jag VILL INTE bli en gamnacke som sitter i soffan och lever mitt inre liv på nätet. Jag vill leka, sjunga, hoppa runt och prata med de som faktiskt finns i in omedelbara närhet. OCH sen vill jag ha tillgång till internet på lunchrast och ensam på en färja eller efter att alla andra sover. Ridå!

 

49kr/mån istället för att som nu snitta runt 900kr/mån. Känns redan som en välsignelse!

 

Staden jag arbetar i är så söt! Ser ni, min älskade pelargonskyddsfilm!

Backhorvan

Min älskade dotter är på vift i Centralamerika. Hon lägger inte upp bilder på sig själv men det gör hennes vänner…..Här en snodd bild. Jag blir grön av avundsjuka. Hon går på surfakademi….I wish!

Jaha, tillbaka till verkligheten då. Semester är ju ljuvligt, även om det är sträng kyla och bilen inte startar under -22. Lite puls får man av det men det lugnar sig alltid. Man kan stressa över så mycket saker i världen och just nu känner jag att det INTE är vad jag och familjen behöver. Jag behöver ha semester oftare och längre. Det spelar liksom ingen roll hur kul det är med patienter….jag torvs bäst med semester ändå och dagar fyllda med roliga (om än gräsligt ansträngande) aktiviteter.

Jävla skitapp tänkte jag idag. man ska först hitta asdyr parkering i Kringelstaden, sen hitta parkeringen i appen och så plötsligt funkar den inte och jag måste oroa mig halva dagen för att få 700kr i böter.

Sen jag kom tillbaka till jobbet har jag noterat lite nya stressorer. En är parkering och parkeringsappen….En annan är huruvida jag kommer komma fram och tillbaka på den lilla gnutta bensin jag hade i tanken och sist men inte minst insikten om att blotta tanken på stress stressar mig.

Jag har läst lite om hur man stressar av och helt ärligt blir jag lite arg. Den som skrev allt detta måste se framför sig en människa som är helt utan yttre belastning. Övningarna som föreslås framstår för mig som löjliga. Hur får dig den här eller den där musiken dig att känna? Tänk på något utan värdering….sååååå satans ansträngande. För mig finns bara en sak, ensamhet, natur och noll krav. Sen är jag på banan igen. Behöva tänka på hurdan relation jag vill ha med min make, mina barn, föräldrar och arbetskamrater? Jag vill att alla bara är normala och gör det som förväntas av dem tack. Inga krumbukter, bara vara helt vanliga.

När jag skulle tvätta händerna och sprita mig igår upptäckte jag detta. Jag fattade ingenting, hur kan ett så stort blåmärke uppstå utan att man märker det? Jag tänkte att det var när jag åkte utförs…men kom sen på att maken kittlat mig (han älskar när jag skrattar hysteriskt och vrider mig) och där har vi nog svaret. Vi är lättblödare jag och mamma, får värsta hematomen för minsta lilla. En gång svimmade jag på en toalett och hade en bläcka i säkert 4 veckor. Alla tittade på mig som om jag hade blivit slagen. Det var en märklig känsla faktiskt att känna folks medlidande utan att man behövde den.

Jag läser samtidigt en bok jag fått av min mor (hon ser det som sin uppgift att bilda mig psykiatriskt varför hon köper in olika böcker i ämnet som hon finner intressanta. det lustiga är ju att jag har noll tid att läsa dem på så det stressar mig liiiiite) på den korta färjeturen hem och åter var dag. Den handlar om psykopater. Dvs de som lider av en antisocial personlighetsstörning. Väldigt intressant och otäckt. Personer som bokstavligen går över lik för sin egen vinnings skull och saknar empati för alla.

Om sex till åtta veckor kanske jag är klar med den och då ska jag fortsätta med nästa bok i psykiatrins tecken.

I veckan har jag upprörts över C som utser vad som verkar vara shariaförespråkare till nämndemän…där rök deras chans att få min röst för eviga tider. Jag upprörs nu som alltid över Syrienfrågan men tänker att alla oroshärdar i världen inte kan stressa mig nu för tydligen är det mindre tjafs i världen nu än någonsin i historien så vi ska alla vara lugna och glada för det….(?). Akilov orkar jag inte följa…hoppas han kan avtjäna sitt straff i sitt hemland, vi behöver inte försörja ännu en galning tack, skattepengar i sjön tänker jag i ett land där ganska många samhällsfunktioner rustas ned trots att man högljutt hävdar att vi är bäst i världen på ALLT!

Min lille sömnmarodör, Edgar. Inte en natt senaste åren har jag fått sova ostört. Han kommer in kring midnatt. Ibland märker jag inget men nu har även Tylla börjat tränga ner sig och då vaknar jag ofta av att håret sitter fast under en unge och att båda armarna är avdomnade. Har jag extra otur lägger sig katten på min mage….lagd mamma ligger lite. Här har katten valt att sova med Edgar, bra val. Och där ligger Emilboken som jag läst för alla mina barn och sugs in mer och mer i varje gång. Den ungen måste ha haft ADHD tänker jag. Ikväll var det auktionen där han ropade in en vanvettig sammitask.

Men jag ska inte gnälla bara, jag gläds över att barnen kan skida nu och ikväll läste jag Emil i lönneberga för barnen långt efter att de somnat, jag älskar att läsa med inlevelse för dem. Småländska som min mormor talade….och att förklara vad en fingerborg är och så vidare. Jag ser det som allmänbildning.

Jag tänkte ju skriva något om kvinnor i medlinssituationer och i allmänhet men jag är helt enkelt för trött och mina spridda tankar får inte ihop en bra slutkläm så jag väntar lite med det. det är synd att läcka ut energin innan den koncentrerats bra så vi får vänta på vad för brilliant spaning jag kan klämma ur mig. Kanske till söndag…..jag ska på kalas på lördag och dessförinnan brainstorma på ett golv i city någonstans. Fortsättning följer.

En lite piggare dag

Morgonens frukost. Kopp Amanda, munblåst nytt glas från Åre Glashytta innehållande hemmapressad apelsinjucie och en KANELBULLE MED SOCKER SMÖR OCH VETEMJÖÖÖÖÖL! EN bulle.

Vi kom hem sent igår. Jag tvingade maken att packa upp det mesta och började tvätta direkt. Fördelen med att ha två tvättmaskiner är att man snabbt kan sortera upp vit- och kulörtvätt och köra dem. Nackdelen är att man sedan har två tvättar att hänga…det fick maken göra.

Älskar Vasaloppet!

Jag OCH maken tog oss an köket imorse och hör och häpna, det var trevligt. Vi hade Vasaloppssändningen i bakgrunden och då blir allt lite roligare ändå. Vi städade intensivt och det blev väldigt rent. Sen tog jag hönshuset. Det var….skitigt. Jag har på allvar börjat fundera på om jag behöver en blå jobbaroverall och ett par stövlar till hönsskötseln….

Mina höns lägger tre sorters ägg nu. En mintgrön, chokladbruna och sen en brun spräcklig.

Hönsen snittar ett halvt ägg/dag ungefär en grådaskig dag men bättrar sig till ett ägg vid sol. Grannen som skött dem när vi var borta har nog kylen full nu av härliga ägg.

Jag åkte iväg och handlade lite gottis till grannarna som tack för hjälpen och då drogs mina ögon till en hälsotidning. Jag tänkte först att jag inte ska stödja sånt men blev så nyfiken på innehållet…..och det motsvarade mina förväntningar OCH en insändare överträffade dem, med råge! Hon skrev att hon nu pga att tidningen skrivit så positivt om att hälla i sig kolloidalt silver, vaccinationsskador hade uppmärksammat samt en bit om det giftiga sockret. S U C K ! Jag vet, vissa GÅR INTE ATT NÅ med vetenskap och sunt förnuft. De söker alla svar utanför de vedertagna (och faktabaserade) kanalerna. En gång i tiden trodde folk att radioaktivt vatten var det nyttigaste man kunde dricka…..Livsmedelsverket om varför man ej tillåter kolloidalt silver som kosttillskott.

Men jag fann några kul recept i tidningen som jag kanske kommer laga. Det är ju inte så att jag inte TROR att avslappning/träning i yogaform, mindfulness osv funkar för vissa. Jag gillar bara inte att det är en sådan hallelujahype hela tiden över nya nyttiga saker som när man väl kokar ned det bara handlar om motion, återhämtning och en varierad kost…..

Tylla somnade i bilen på väg hem från Sopstationen, morföräldrarna mm.

Både maken och jag läste fel…stjärtöppnaren, men så var det ju inte!

Öppnar upp området kring hjärtat???????

 

Ikväll ska jag lyssna på dagens söndagsintervju, den lät så spännande när jag körde till butiken kring halv tio….jag kommer nog återkomma till detta!