Å nej, bara sex dagar kvar av semestern! Och jag har ännu inte sovit klart.
Vi har jobbat på mer än någonsin under den här semestern och skulle behöva lika länge till för att bli klarar med allt skulle jag tro. Jag sa till maken igår att jag önskade mig EN dag som startade med att jag gick upp, drack kaffe och sen inte lämnade morgonrocken. Men, det verkar inte bli så. Dels har jag, vi tagit på oss att sköta andras djur och trädgårdar fram tills jag börjar arbeta igen och sen kan jag liksom inte sova riktigt.
Igår kom jag inte till ro förrän vid fyratiden på natten…och det är ju såklart mitt eget fel. För jag kan inte hitta en smärtfri position att ligga i och sen tänker jag för mycket på allt som ska göras…Det är blandade saker; matta ska vävas klart för nu orkar jag inte se den längre, det är en trappa som saknar sista steget, en ny trappa till hönshuset (väldigt liten men ändå), det är båten, en stickad sjal, rensa två förråd och ja, hålla familjen glad och mätt. Utöver det vill jag skriva klart ett manus men det kräver så mycket fokus att jag nästan lagt ned det. Det får vänta tills semestern är över och alla är upptagna med sitt. Konstigt nog skriver jag bättre då än när jag är ledig…kanske jag bara behöver bestämma mig!? Jag skjuter ibland på det verkligt viktiga…eller roliga, jag vill vara ”duktig” och göra allat annat klart innan. Men som bekant bli man ju aldrig riktigt klar med något…Inte så länge man har hus, djur, trädgård och familj…
Nu kaffe! Maken har vaknat också så ajöss for now!
/A