Jaha, ännu en mördad kvinna, styckad? Alltså, det här är så gräsligt att man nästan inte vill tänka på det. Och vet ni, extra jävligt av två skäl som utomstående, för det första kommer han från kommunen där jag bor med mina barn, för det andra såg jag detta om den försvunna kvinnan på dotterns instagram, hon är 24. (jag måste ju tillägga at jag inte VET om det är samme man med det låter ju onekligen som det, time will tell).
Och det känns så fruktansvärt nära, för vi som bor i kommunen har vetat om detta länge. Jag fick först veta genom en bekant som är polis (inte maken). Den personen hade varit med i utredningen av kidnappningen för några år sen, ni vet den 10-åriga flickan som lyckades undkomma när mördaren/pedofilen dragit in henne i sin bil. Och sen att de hittat fruktansvärda sökningar på obduktionsbilder och barn. Han dömdes, fängslades och släpptes…..släpptes. Jag och vänner här ute var chockade över att han släpptes på fri fot. Om brottet var kidnappning…så förstår man kanske men det var ju tydligt att den här mannen hade helt andra planer. Och jag vet, domstolar kan kanske inte ta hänsyn till vad någon kanske gör utan vad de faktiskt gjort sig skyldiga till…eller har jag fel här? Men om man till exempel hade planerat att spränga Rosenbad…vad hade hänt då om man ”bara” hade kidnappat statsministern? Man undrar ju.
I vilket fall, nu sitter man här och känner dessvärre: Vad var det jag sa? Vad VI sa? Det här var ju väntat. man blir inte fri från pedofili eller önskan att stycka och döda….det är något helt fel på en sådan person. Jag funderar också på det osunda i att sprida sånt här, som jag ju delvis själv gör nu, och att publicera bilder av offer men ej förövare….för den här killen kan ju faktiskt komma ut igen om han inte låses in på rättspsyk. Och man kan ju verkligen undra över våra regler för könsbyte….det har jag gjort länge. Och jag känner konservatismen i mig växa.
Har ni till exempel sett dokumentären om mordet på John Hron? Det har inte jag. Jag vill inte veta. Jag undrar hur hans anhöriga mår av detta. är det något man vill? Se sitt barns ansikte som underhållning? Om det var mitt barn….hade jag inte velat det. Om det här varit min dotter i helgen…hade jag velat att alla skulle veta att hon blivit offer för den här mördaren och att han hanterat kroppsdelar. Det är något oerhört obehagligt i detta. Jag vill liksom bara skrika rakt ut och jag hoppas den här rättegången kommer snabbt, att domen blir sträng och att ingen mer behöver inspireras av den här gärningen, eller för all del andra obeskrivligt otäcka saker. För just sånt här kan smitta. Och detta Darknet där man kan hitta obehagliga och rysliga saker, varför kand et ens få existera?
Jag är uppriktigt rädd för internet, det är något djupt osunt i att man med en enkel klickning kan hamna nästan var som helst. Häromdagen skulle jag söka på XXX dvs trisomin där en kvinna får en extra X-kromosom. Plötsligt befinner jag mig på en porrsajt….alltså, det hade jag väl kunnat tänka ut om jag var sån att jag frekventerade porrsajter eller tog ett andetag innan jag googlade men nej, det gör jag ju inte, nåt av det. Och nu ska jag sluta skriva. Jag är bedrövad, hoppas alltid på det bästa men får dessvärre ofta mina farhågor besannade. Människor är märkliga, en del väldigt sjuka och gör fruktansvärda saker, man vill ha mer av det goda som ju faktiskt också finns så mycket mer av. Låt oss inte läsa mer om hemska saker, låt oss fascineras av det goda.
/A