Inom sjukvården har vi lite rekommendationer att följa. Både saker vi BÖR göra och saker vi KAN göra men ffa saker vi INTE ska göra. Som att erbjuda behandlingar utan effekt av vissa slag. Idag ska jag ge en rekommendation att inte göra. Se INTE The killing of a sacred deer! Jag gjorde nämligen det igår och det var två timmar åt skogen tyvärr. Jag såg den för att Colin Ferrell var med, jag gillar honom. Men det var förslösad tid, om man inte gillar att bli förbryllad och inte tycker att historier behöver hänga ihop ett enda dugg och inte behöver lyckliga slut. Jag behöver egentligen inga lyckliga slut men iallafall en upplösning som är rimlig. Den här två år gamla filmen presenteras som intellektuell och mörk. JAg kände inte av något från den beskrivningen. Jag skulle säga: Märklig och långsam. Två läkare och deras två barn bor i en palatsliknande byggnad, mannen har tidigare druckit för mycket, på jobbet bland annat och möjligen orsakat en ung mans död, oklart vad en kardiolog opererar för åkommor i hjärtat men så är det. Den döde mannen son söker sen kontakt med kardiologkirurgen och deras stela relation spårar ur. Pojken vill att han ska bli hans far och det vill pojkens mor också som suger av mannens fingrar för han har så vackra händer(!?). Han blir aningen obekväm av detta och tackar för sig.
Pojken verkar senare kasta en förbannelse över mannens familj och ganska länge tror jag att han förgiftat dem men jag kan inte komma på vad för gift eller vilken smitta som skulle orsaka matleda, underkroppsförlamning och blödande ögon. Senare kidnappar mannen pojken och misshandlar honom i sin källare allt under överinseende av frun och barnen som släpar sig på armarna runt i huset. Jag tänker nu spoila denna film och berätta att slutscenen, när pappan beslutat sig för att rädda det som räddas kan av sin familj genom att välja en och döda den och på så sätt göra alla andra friska, går ut på att han placerar sin familj i vardagsrummet. Binder och tystar dem med silvertejp och slutligen drar ett påslakan över varje skalle, snurrar runt med en mössa över huvudet och skjuter rakt ut när han stannar. Det är så många osannolika steg i bara det att filmen aldrig borde visats. Snurra i blindo massor med varv, plötsligt satnna upp och skjuta någon mitt i prick. Ja, det gör man inte bara så där.
Hur som helst, filmen är totalt osammanhängande, känslolös, saknar helt tempo så pass att jag snabbspolade vid flera tillfällen för att göra lidandet kortare och jag undrar verkligen vad som fick någon av skådisarna att skriva kontakt på detta. Enda behållningen var väl Nicole Kidmans panna för den är om inte uttrycksfull för här fanns inget att uttrycka men den bär iallafall spår av liv. Vidare fick jag en chans att betrakta hennes ben, ni kanske minns att jag har en hand up på hennes gång. Och här måste jag säga att hennes rörelsemönster är spot on. Det är kantigt och passar precis in i allt det andra obekväma. Det är en felställning där är jag helt säker på som ger en stolpig gång och någon form av kompensationsrörelse med händer och armar….men vad vet jag, jag är ju inte oftalmolog……
Så, ett INTE Göra tips alltså. Och om man kunde be om sin tid tillbaka och reklamera upplevelsen skulle jag göra det.