Miljöpanik. Återvinning, del ett av många

Tippen med måsar från 1962, foto av Lennart af Petersens

Sedan jag var barn har jag levt mer eller mindre dödsångest. Både högst personlig sådan och en mer generell som omfattar allt levande. En stark önskan om att leva friskt och länge som med tiden bara blir starkare och starkare. Dels för att jag har många barn att ta hand om men också för att jag jobbat inom geriatriken och på nära håll fått se mänskligt förfall.
För att inte bli helt paralyserad av skräck har jag lagt ihop mitt överlevnadspussel som med åren blivit alltmer holistiskt. Allt hänger faktiskt samman och det är ju inget konstigt alls!
Som barn plågade jag min mamma med att börja återvinna det som gick, antagligen var det endast papper som var aktuellt då, jag minns inte riktigt.
Återvinning var inte någon stor sak under sjuttiotalet, inte på åttiotalet heller vad jag minns. Men det var väl där någon gång det startade på allvar. Sopstationen vi hade närmast minns jag var ritad av Holger Blom 1938. Fantastiskt vacker på något sätt men revs nyligen. Där körde man fram bilen till ett brinnande hål och släppte ned sitt skräp. Ingen sortering där inte!


Lövsta sopstation så som jag minns den.


Vår närmaste affär hade till min stora förtjusning en sk. mjölkko, en apparat som tappade upp mjölk på glasflaskor man fick köpa, fylla, diska och sen fylla igen osv. Det var ett drygt jobb för min mamma att förse familjen med mjölk på detta sätt men jag var en ettrig och bestämd unge så det blev som jag ville.
Min första lägenhet inreddes uteslutande av begagnat och hittat, omgjort och ärvt.
Föräldrarna tyckte jag var en bakåtsträvande neandertalare, det tycker de fortfarande, fast jag tycker fortfarande att jag var före min tid!!!
Någonstans där började mitt panikande kring miljö och hälsa och det har eskalerat kan man säga. En röd tråd rakt igenom mitt och förhoppningsvis mina barns liv. Mina föräldrar jobbar jag fortfarande på. De är motsträviga minst sagt och vägrar köpa ekologiskt, de tror det är en bluff….
Hur som helst, ju mer man lär sig om hur saker hänger ihop och fungerar desto mer arbete blir det, den saken är klar. Bara att källsortera och återvinna blir några extra arbetstimmar i veckan för redan hårt belastade människor. För min personliga del, med sex barn och en man, upptar detta en stor del av tiden man har hemma och då gäller det att försöka göra det så effektivt som möjligt. Här kommer lite tankar om återvinning!
ÅTERVINNA
Att återvinna handlar ju både om att källsortera och att köpa sånt som någon redan har använt men ej längre behöver. Jag försöker redan i butiken att välja bort dumma förpackningar. Tandkräm i pappask är ett exempel på detta. Plastade grönsaker en annan.
När det gäller second hand har man ju redan kommit förbi emballageproblemet och då har man ju redan vunnit på ett sätt. Jag köper det mesta där men är lite petig. Jag letar kvalitet för att ha mer prylar bara för sakens skull gör inte mig lycklig. Jag köper saker jag behöver, sista grejen var nog ett våffeljärn i gjutjärn tror jag. Det blir både godare, vackrare och dessutom får man nog i sig lite järn på kuppen.
Tyger är också roligt att hitta gammalt, det är jättebilligt och jag syr gärna knasiga kjolar, väskor eller lapptäcken. Knappar är också en passion och jag använder bara gamla knappar i kläderna jag producerar. Syr i dem för hand gör jag också för då sitter de fast hela vägen hem från affären dessutom.
När det gäller livsmedel tycker jag att metall och glas är det som gäller. Plast avger en del ämnen till maten och det gillar jag inte. Även om det är lätare att bära hem går det bort av hälsoskäl. Sen tycker jag att olja bör stanna i jorden om den inte absolut måste upp. Dricka ur liten glasflaska smakar oändligt mycket bättre än PET dito. Dessutom tror jag att man dricker mindre av t.ex läsk om man får sina 33cl och inte delar på en trött 2,5l. Snyggare är det också.
Att sortera plast, papper metall och glas är ju vardagsmat för de flesta och inte så mycket att orda om. Matavfall däremot är en jobbig fråga hemma hos oss. Jag har tidigare haft en brun avfallstunna för matavfall men den blir ganska olidlig på sommaren om man inte har en jättestor tomt och inte behöver sitta och äta i närheten. Jag har klagat ett par gånger till miljöförvaltningen angående detta men utan någon respons, trots att jag varit så konstruktiv jag bara förmår. Således är vi under sommaren utan tunnan för att till hösten börja om igen. Nu ska dock börja betala för att ge bort sitt inköpta och sorterade avfall för att någon ska sälja det som drivmedel….jag får se hur det blir till hösten. Det lutar åt att kompostera själv. Maken ej överförtjust!
Leta på vindar och i garderober är också ett bra sätt att få tag i saker man behöver. Min farmor hade ett helt hus överfullt med bra att ha prylar som hon aldrig använde. Jag räknade en gång till 5 durkslag i samma modejang. En tog jag för att ha i min första lya. Hon hade en massa arvegods också som jag tiggde till mig, min brorsa är makalöst ointresserad av gamla grejer, oklart om vi faktiskt delar gener…
Farmor hade i stort sett samma kroppsbyggnad som jag och jag har en hel del kläder både hemma och på mammas landställe som jag använder då och då. Passar perfekt och är handsydda så sönder går de inte.
I återvinningens tecken går väl även att lappa och laga!?! Farmor lärde mig att laga och såla men det var nog faktiskt min i övrigt helt opraktiska mamma som lärde mig att stoppa strumpr. Det där med slöjd är inte så dumt…
Jag gillar att laga saker. Dels för att jag alltid köper saker jag verkligen gillar så går något sönder är det en självklarhet att i möjligaste mån laga. Om man dessutom köper hög kvalitet går det att laga och det lönar sig.
Det gäller skor, väskor, möbler och så vidare. I de fallen gör jag det oftast inte själv av den enkla anledningen att jag inte kan. Jag är däremot duktig på att sy och stoppa. Inte en enda socka kastas här om det är möjligt att laga. Tjejernas bomullsstrumor och makens otäcka tubsockor går dock bort. Det lägger jag inte min dyrbara tid på. Mina sockor däremot lagas med jämna mellanrum. Det är enkelt för jag har i princip bara yllesockor/stumpor. Jag hatar att vara för varm om fötterna och går hellre barfota om jag kan, så strumpor har jag bara när det är svinkallt eller när jag jobbar.
Att laga hål i byxor och då helst jeans var en sport för mig när jag var yngre, mina killkompisar kom med trasiga jeans för lagning och jag fixade dem glatt.
Det stora utmaningen var Nickes brallor. Han var med om en otäck trafikolycka och byxorna var helt blodiga och söndertrasade när hans lillebror kom med dem.
Både Nicke och brallorna kom i ordning till slut men det tog lite tid.
Istället för att återvinna kan man ju också avstå att köpa in vissa saker…På en semesterresa i Frankrike nyligen köpte jag en yoghurtmaskin. Jag har velat ha en sådan i trettio år minst. Min mormor, som jag alltid var hos på somrarna i Spanien, hade en sådan. Tyvärr äter jag inte gärna yoghurt själv rakt upp och ned men barnen gör det och på så sätt sparar men en del avfall, även om man fortfarande måste köpa in mjölken. Sen är det ju roligt att göra egen, man kan blanda hur man vill och det går även att göra färskost i den. Sen har du ju kontroll på alla ingredienser, och det kan ju inte vara fel! Jag är egentligen ingen apparatfantast, jag tycker oftast att elprylar i köket bara samlar damm men vissa saker gillar jag. En juicepress som jag haft i snart 17 år till exempel, det var en bra affär, min glassmaskin, mixer, råsaftscentrifug och nytillskottet mattork som jag är lite kär i just nu. Den skriver jag om senare för den behöver nästan ett helt eget kapitel.
I min källare bor saker jag inte använder alls nästan. Det besvärar mig. Mellan varven får jag hysteriska anfall där jag tvingar mig själv, maken och barnen att göra sig av med saker som vi inte längre använder. Det som rensas ut faller i tre kategorier, sop, loppis eller donation.
Jag är tyvärr en hamster och samlar på mig vansinniga mängder saker som jag verkligen har för avsikt att använda men inte hinner eller orkar med. Sen älskar jag oftast mina grejer på ett osunt sätt och en del är ärvda och jag känner ett ansvar att spara saker som mina barn eventuellt vill ha senare…Ja jag har många anledningar att samla…
Hur som helst har jag avhyst en hel del saker genom att jag flyttat några gånger och det som inte är uppenbart skräp får ett andra liv. Det känns bra i själen och måhända glädjer prylarna nu någon annan.
Så rensa ut saker du inte behöver och gör någon glad blir take home message!

Nästa del kommer handla om odling och kompost.

#återvinning #räddaplaneten #recycle #miljö #vågavägrakonsumtion #hållbarhet

Skriv din sökning ovan och tryck enter för att söka. Tryck escape för att avbryta.

Tillbaka till toppen