Idag firade förskolan Lucia. Jag var hemma med Tylla större delen av dagen och vid tre-tiden skulle jag och maken betitta det hela ihop med de tre små. Edgar skulle vara pepparkaka. Allt gick bra till just innan då maken ringer och säger att något akut på jobbet måste åtgärdas och kan han bli ursäktad? Jo men självklart. För han har ett av världens viktigaste jobb. Så jag tog två små och körde till förskolan.
Allt gick bra, jag strålade samman med min bror och de andra föräldrarna, barnen sjöng ljuvt och därefter var jag servitris. Dvs jag servade mina tre med glögg, kakor och vatten. Mitt eget kaffe kastade jag i mig medan jag satt på knä vid serveringsbordet.
Sedan när vi ska gå började kalabaliken. Tylla lallar runt, Frank hittar något intressant på en annan avdelning och Edgar gömmer sig i lekrummet. Edgar frågar om jag har något åt honom i bilen.
-Ööööh, nej, vad vill du ha? (Jag som är osäker på hur ett svar ska landa och försöker vara diplomatisk dvs vag).
-En leksak! (En mycket tydlig pojk).
-Naeä, alltså jag tänkte att vi kunde äta på McDonalds….då får du ju en leksak (nu mycket orolig att jag lovar för mycket och de delar ut böcker även denna vecka och då riskerar förskjuten kalabalik).
-Näääääää! Jag vill ha en leksak NUUUU!
-Men Edgar älskling, du får ju en sedan!!! (uppgiven, trött och svettig mamma som inser att slaget är förlorat och att hon nu förmodligen måste bära två och släpa en till bilen i den ruggiga vinterkvällen).
Vi lämnade dagis sist av alla med viss hjälp av en pedagog som såg min nöd. Edgar tjafsade hela vägen till bilen, Tylla försökte slita sig och Frank sprang som en galning mitt i vägen. Jag gav upp. När vi väl satt oss i bilen insåg jag att vi inte kommer hinna till McD innan de somnar och då är allt ogjort. Jag bestämmer att de får flingor och mjölk till middag.
Edgar skrek sedan i princip tills han somnade. Just när han lugnat sig och vi satt oss för att läsa saga frågar jag honom hur allt gick fel.
-Jag ville ha en leksak. (trumpen men ändå inte gallskrikande).
-Men Edgar, om jag skulle behöva komma med en ny leksak varje gång du ska hem från dagis då blir vi så fattiga att vi får bo i en kartong på vägen (helt onödig Monty Pythonreferens på en femåring).
-Men då får vi ha en stor kartong med alla leksaker i! En så vi kan simma i leksaker. (Påhittig och spartansk unge).
-Mm……..
Ibland undrar jag allvarligt varför jag ens talar med barnen. Man får liksom känslan av att det är helt i onödan.
Hej hopp och klatjofs i knasluvan NU SKA jag se Homeland. Det är tredje gången jag försöker med det, wish me luck!
By the way, röda klänningarna var vackrast i år. Drottningens, hon den som såg alldeles för smal ut och så den ständiga sekreterarens, den sistnämnda var helt otroligt fin. Tre av fyra svartvita klänningar gick bort på Svts personal. Anna H stod som en solklar vinnare, resten passade bäst på cirkus tyckte jag. Och sen tycker jag det är SÅ roligt att de allra skarpaste hjärnorna i världen ska mixas vid middags bordet ihop med kungafamiljen, jag skulle sååå gärna vilja höra vad de talade om! Särskilt de som fick de nyligen ingifta till bordet!!
Haha rock n roll pepparkaka låter ju underbart 🙂
Ja, det tycker jag med!
A