Elektrisk

Vissa dagar eller rättare sagt kvällar blir jag nästan elektrisk. Det brukar föregås av en lång och slitsam dag, gärna en helgdag. Nötandet på min hjärna når då sin kulmen och jag tappar fattningen. Minsta lilla motgång och jag brinner av. Just precis nu har jag jobbat mig upp till nästan den nivån. Därför skriver jag här i min ensamhet istället för att natta 6-åringen. De två andra små somnade i bilen på väg hem från mina päron. Vi hoppades på att alla skulle somna men sådan tur har vi inte alltid. När vi kom hem bars de sovande in och vi försökte mysa lite med den vakne. Han valde att krångla om än det ena, än det andra. När han började linda in sig i en tamp för att hålla pyjamasbyxorna uppe valde jag att avvika. För att inte få ett utbrott som hotade att väcka de som hade somnat.

Jag blir galen på detta faktiskt. Att hela tiden tassa på tå för att inte hela helvetet ska braka loss. Jag känner att jag ibland längtar framåt i tiden. Och jag hatar det. För jag vill varken bli äldre eller snabbspola fram barnens uppväxt, jag vill bara ha en dräglig tillvaro. Och visst, allt kanske beror på mina tillkortakommanden som förälder (säkert är det så, allt är ju alltid mammans fel) men varför är barn programmerade för att testa ens gränser dygnet runt i 18 år (ibland kanske längre än så, vad säger du mamma?).

Nu är iallafall jag lugn. Det är skönt att skriva av sig och sätta ord på sin frustration. fan, tänk om man kunde få vara författare iallafall.

Hörde ni förresten Lördagsintervjun i veckan? Den med Jämtin. Den var intressant. Hon körde värsta monologerna som var noga förberedda, inte så värst spontant som det kanske lät skulle jag tro. Det var mycket bra intervjuat som helhet men som vanligt saknar jag de snabba och självklara följdfrågorna. Huitfeldt är bra och lugn och ger sig inte så lätt men för mig blir det jobbigt när jag själv får så många frågor att ställa. Som vad skillnaden verkligen är i att som SD inte vilja ha mycket invandrare här och att som S se till att stänga Öresundsbron och ha EUs nästan lägsta nivåer på invandring. På totalen blir det ju liksom samma sak. Är det någon egentlig skillnad för den som flyr ett krig?

Jag håller med Jämtin om att hastigheten dvs volymen per tidsenhet är ett problem då vi har en viss standard på mottagandet eller iallafall försöker ha det. Det intressanta är då att just volym var något man för böveln inte fick nämna, det var inhumant. Men ju mer kaotisk situationen blev desto mer rumsrent blev det att faktiskt se sanningen i vitögat. Jag har bara ett ord för det HYCKLERI. Man kan inte som Åsa Romson stå och grina men ändå lägga fram förslag man är helt emot. Då får man avgå tycker jag för då är man en idiot. Jag tror att de allra flesta fattade vad som var i görningen, iallafall alla med minsta uns fantasi och som minister tycker jag att man ska kunna tänka lite framåt, det är ju för fasiken deras jobb. Jag tycker inte att man är mer god för att man vägrar inse faktum och in i det längsta sticker huvudet i sanden. Då bryr man sig bara OM SIG SJÄLV!

Finns det inga bostäder så gör det inte det. Sådant kan man inte trolla ur en hatt, det vet jag av egen erfarenhet av att bygga nytt. Det är också ett stort problem att andra EU-länder vägrar ta emot eller kraftigt begränsar intaget men att ge Turkiet 30 miljarder så att de ska hantera problemet är väl ändå inte en långsiktigt bra lösning? Jag vet att jag tjatar med lösningen finns ej i Europa, den finns i Afrika. De måste lära sig demokrati och fatta att allt blir bättre om man har jämställdhet och rättssäkerhet. Sen kan man ju bli galen på alla stormakter som lägger sig i allt hela tiden för att de ska tjäna pengar…Ryssland bland annat och såklart USA. Vi är väl alla som vanligt medskyldiga anar jag även om jag känner mig rätt så oskyldig själv.