Pga sjukdom har allt kastats omkull här hemma. Jag har nu feber och rinnsnuva, förskolan mailade om magsjuka….och jag borde aldrig gått till jobbet för när man vaknar av att det rinner snor ur näsan, över kinden och ner på lakanet då borde en doktor fatta galoppen men så är det när man vet att bemanningen är knapp på akuten och det är blixthalka. Så, sent omsider kommer nu mitt Luciareferat.
Luciablues
Upp tidigt, hitta alla kläder, konstatera att maken ej tagit hem vare sig overall eller tärnljus, (jag hade noga instruerat om detta dagen innan och påmint….det hade han totalt glömt bort och istället skickat en av mina döttrar att hämta Tylla igår) väcka barn och swooosh iväg till förskolan. Där stöter man på vännen med samma innerliga kärlek till traditioner som inte heller fått den Luciamorgon hon önskar sig och familjen. Jag stod och pressade färsk apelsinejuice till alla men de flesta ratade den och gnällde om äppeljuice ur tetra….
Vi kom fram till att vad vi behövde kanske inte var snygga, smarta och vältränade män utan raka motsatsen faktiskt. Bara de uppskattade hemstickade sockor, att läsa tidningen i det flackande skenet av ett stearinljus och till det dricka handfallet kaffe (ni hajar män som är som vi själva) istället för att surfa på smartphonen i sin ensamhet. Ölmage, velourbralla och frimärkssamlande känns uppfriskande.
Därpå ett underbart Luciatåg i SNÖ meeeen inga bilder eller filmande, inte ens om man svär dyrt och heligt på att bara visa för maken som missar allt pga arbete men också förstår varför man inte delar bilder på andras barn med ev skyddad identitet eller annat på nätet. Så, det blev inget förevigande av den här tilldragelsen heller.
Jag tänkte kort att de tre minsta barnen inte kommer kunna se en enda bild av något som firats under deras barndom pga att vissa inte vill ha sin bild tagen. Jag FÖRSTÅR men jag tycker det är tråkigt.
Sen iväg för att köpa julklapp till maken ihop med min mor. Han hade EN enda önskan i år…….trumvirvel, en GROVDAMMSUGARE, hur vuxet är inte det? Värstingen, den suger lava ur en vulkan om så krävs (neeeej det gör den ju inte men nästan).
Den slogs in i sidenband, och han fick den i förskott, så vardagsrummet blir klart till jul (mammas och min idé). Maken blev VÄLDIGT glad, tänk va!
Efter paketinslagningen förevisade jag vårt hus för en närboende som köpt tomt och ville ha lite tips/var nyfiken på vårt hus. Väldigt trevligt.
Sen när jag blev ensam var det dags för dagens insats, baka till en dotters Lussebake sale. Jag gjorde chokladsnittar med mandelhack. Jag valde mandel för jag gillar inte pärlsocker. Det visade sig vara en dålig idé. Dottern gick bananas och skrev på sms:
-Någon kommer DÖ!
-Nej då skrev jag, jag har påsar med.
Hon gav sig inte, det rådde TOTALT nötförbud. Punkt.
Jag ringde hennes pappa som inte läst något i mailet om nötförbud. Vi ringde dottern igen,
-NEJ, inga nötter det kommer DÖ BARN!
Jag ringde hennes pappa igen,
-Kan du ta med presentsnören så packar vi kakorna ute i bilen, då finns väl ingen risk för dödlighet?
-Nä, det är en myt att folk dör av luftburna mandelpartiklar.
-OK!
Jag hade med ett barn i bilen på färden, vi åkte 40 min till skolan, packade en hel plåt kakor vid vägkanten i regnet och knöt fina rosetter. Dottern var fortfarande var övertygad om att vi skulle ha ihjäl någon och det slutade med att maken köpte alla kakorna. Jag summerade kakbaket: En timme och 20 minuter i bilen som drar 1,7 liter bensin per mil (sannolikt dog någon av alla avgaser) en timmes bakning och stress samt kostnaden för allt detta inkl. bakmaterial. Detta sammantaget stod inte i paritet med vad skolan inbringade på de kakorna kan jag säga. Så går det till i ett land där det är FÖRBJUDET att be om donationer till en skolresa….
Jag längtar tillbaka till den gamla goda tiden, då när man kunde baka kakor som man ville, fota sina barn till albumet och inte behövde skriva en innehållsförteckning för medhavd mat och sen göra ett veganskt alternativ till…Men nu sitter jag i en hårt sliten gympasal som luktar exakt som den jag minns från min tid i grundskolan, vissa saker ändras aldrig.
Och för sakens skull, jag vill inte raljera här över allergiker eller hotade barn men det är inte enkelt att vara människa just nu och jag ser inte att vi går enklare tider tillmötes.
Glad Lucia på er!
–