Varför jag läser DN (eller brukade göra det)

I sanningens namn lyssnade jag inte på detta för helt ärligt det brinner av lite i skallen bara av bilden och rubriken. Och snälla, LYSSNA INTE för då får människan sannolikt MER pengar och som jag ska komma fram till senare, då blir hon OLYCKLIG!

 

Soul-vaddå????

 

Men hej igen, jag har fått blodad tand. Och eftersom jag igår var ironisk över kända rika personers livsstil och ffa deras utåtsida i sociala medier tänkte jag att det var ett inspirerande spår. Och altruistisk som jag är ger jag mig här ut på korståg för att rädda deras själar (läs hjärnor för det är där själen sitter och där det så uppenbart brister…öh, jag menar….där blir man utmattad). Så, en snabb spaning på det värsta jag känner till i klassen är SvDs Perfect guide. Jag har ju fjantat runt här på bloggen med den tidigare för att den är så provocerande och obegriplig, jag söker med andra ord mitt kärnbränsle där. Och de förnekar sig icke. Man behöver bara titta på de tre senaste inläggen för att få kraft att skriva.

MB går till Tiffany´s (världens kändaste juvelerare?) och slappnar av (antar jag…hon kanske handlar också?) Nåväl, andra bilden på Katharine Hepburn med rubriken typ: Sockerkickar är inte på riktigt….fattar inte kopplingen till henne bara?!? Old news, det har aldrig funnits belägg för att socker kickar. Däremot delas överskott av socker ofta ut och inmundigas när många människor samlas, typ kalas och festliga sammankomster som jul, påsk osv. Kanske det är detta som stämningshöjer??? Jag blir egentligen bara seg av godis, trött på mig själv för att jag äter det. Supertrött.

När tredje rubriken läses blir det klar vad jag ska skriva om. Lycka. Genialt. Tydligen blir man INTE lycklig av pengar, man kan på sin höjd bli rik och det är inte samma sak. Jag tar det igen, rikedom ger INTE lycka. INTE. Det är dock sant att man med pengar får fler val i livet, kan bo större (dvs får större behov av en städfirma), snyggare och kanske kan låta bli att arbeta. Och det är väl kanske det bästa av allt. Man kan styra sig själv. Och för att kunna göra det utan att bo i tält behövs en viss mängd cash. Men inte så mycket som man tror. Kolla gärna in den här boken jag läst och jag får alltså INTE betalt för att du klickar här. Jag gör gratisreklam för förlaget jag snart ska ges ut på, sån e jag!

Nu efter att jag på nära håll upplevt ett dödsfall där jag varit en av arvtagarna har jag sett de stora fördelarna med att inte äga saker. News flash, du tar INTE med dem när du dör, någon annan kommer rota bland dina saker, skaka huvudet över att du samlat påsklämmor hela ditt liv, har kvitton från innan du själv är född och 10 kopior på suddiga familjefoton från 1800-talet (helt sant och självupplevt) och uppdelningen av dem (som för min del sker imorgon) efteråt kan orsaka mycket lidande. Visst, bra att ärva rena pengar (som i mitt fall mestadels går till att betala av lån. Alltså jag har handlat för pengar jag inte har och är du satt i skuld är du inte fri som bekant) men  inte heller det är okomplicerat. Jag ärvde dessutom ett hus som jag inte vet vad jag ska ta mig till med….kärt besvär kan man tycka men hus kräver tid, att sköta en trädgård tre timmar bort…ja det klarar inte jag iallafall med det liv jag lever.

Så, på spåret igen. Man blir alltså mer lycklig om man RÖR på sig. Det har jag ju skrivit en hel bok om och det kommer igen i nästa bok (svårt att komma ifrån). Aktiva människor är mindre deprimerade än övriga och om man motionerar håller man sig frisk och lycklig längre. Forskare har kunnat belägga detta. Jag anar dock att någon räknenisse kommit fram till fel summa här eller att tryckfelsnisse varit i farten för 230tkr/år låter inte riktigt som en korrekt siffra.

Inget nytt under solen.

Men för att kunna träna så pass att man håller sig lycklig behöver man göra det med en viss kontinuitet. Det är också bra för hälsan som sagt och jag skulle gärna träna varje dag. Men då måste något annat ut ur ekvationen…..tiden är som alla vet starkt begränsad.

Jag läste ett Instagraminlägg av en kvinna som också varit utmattad. Hon hade lagt upp en bild på sina barn som hon försakat som egen företagare i jakten på karriär och pengar . Hon ångrade sig bittert nu. Det var nästan svårt att läsa. Först suktade hon efter cash (dvs arbetade hårt), blev utmattad av slitet och nu sörjde hon detta…..jag blev blytung i hjärtat. Man lever ju EN gång, barnen är små EN gång och de fattar INTE värdet av pengar. De fattar: mamma och pappa hinner med att leka. Eller ORKAR leka, och verkar glada. Snygga hem och fräsiga bilar eller hotellrum på Rivieran fattar barn ICKE, de skräpar ned dem….Vitt och fräscht fattar de inte heller, eller ordning i garderoben. Det verkar barn förstå först när de flyttar hemifrån.

Min äldsta dotters vardagsrum…I say no more. Det är glädjande och smickrande att hon har samma soffa som jag, tavlor jag köpt på väggen, lampan jag loppat och gardinerna jag (och ffa mamma) köpt samt att hon ofta frågar mig om inredning. Jag vet, dubbelmoral, men jag kan inte skaka av mig att jag älskar att ha vackra saker omkring mig. Jag ser fram emot att återerövra mitt hem även om det tyvärr innebär att barnen kommer vara vuxna då. Men de får gärna bo kvar hela livet bara de städar efter sig. Den här ungen är välkommen tillbaka vilken dag som helst!

Efter en karriärsjakt som slutar i utbränning inser folk alltså att allt de behövde var att vara med sina barn. Hur knasigt? Och såklart motion…för det är ju vägen tillbaka. Jag tänker att jag alltid vetat detta men lyckades bränna ut mig ändå. Fst jag var inte ”borta” så länge tack och lov, barnen saknade mig aldrig (tror jag). Jag slet ut mig av själva ”livet”, hushållsbestyr, mina många projekt och såklart delvis jobbet.

En gång sa min bror, när han höll på att avsluta sin karriär som hockeyproffs, att han ville ha ett jobb som gav mycket pengar men inte krävde så hög insats. Han ville kunna fika med polarna, sitta i solen och glida runt (jag vet…lite sus och dus där men han var van vid en tillvaro som präglades av endast träning, matcher, mat och sömn samt härliga happenings med vänner). Jag skakade lite på huvudet och föreslog knarklangare. För det finns oftast inga genvägar. Men han listade redan då ut att optiker var ett bra jobb, liten insats, hög avkastning. Han hade faktiskt rätt. Jag å min sida tyckte det var galet att ”go about” att hitta rätt yrke utefter detta motto. Jag blev läkare för att jag tänkte att jag skulle göra en insats typ och hade liten kolla på vad för yrken som fanns. Eller kanske mammas ”tjat” om att läkare var ett jobb som gick hem i alla länder och lägen ihop med att själva grejen men människokroppen och framförallt knoppen är sanslöst intressant. Och jag vet att många, framförallt i andra länder där läkare kan ha fantasilöner, tror att läkaryrket är glassigt och priviligierat men så är INTE fallet. Jag hörde i veckan att AT-läkare  i vissa landsting tjänar kring 25000kr…..verklig skräplön faktiskt om man betänker att de oftast gör de ”skitigaste” jobben och i stort sett drar runt hela akutvården i vårt avlånga land.

Så bra att veta. Men det är inte en svensk studie så jag tar inte gift på att detta gäller här.

 

Här en omvänd lista. läkare är inte med där….låååångt ifrån. Ortodontist…men det är ju tandläkare!?!

Man undrar ju lite över siffrorna här…hög lön 33900!?! Då antar jag att man knappt är där om det ska vara motiverat att vara optiker. Någon måste ha räknat fel. Medellönen i Sverige är väl 25000kr om jag inte tar fel. Och en polis tjänar väl runt 29? Något måste ha kommit bort i översättningen här. Men ändå, kanske allt annat stämmer.

Så summa summarum här. Pengar ger inte lycka, det gör motion. Jakten på monnitär lycka kan bränna ut dig och då är svaret på den frågan också motion. Kanske det är dags att vi inser att sex timmars arbetsdag för att möjliggöra både försörjning, lycka och samvaro med barnen är ett bra mål för samhället? Eller om alla siffror ovan stämmer, medborgarlön till alla så sparar vi 100 miljarder som utmattningen kostar oss, säljer allt vi har, bor i tält och investerar i en lukurativ fond?

Här en avslappnande bild på vad som jag hoppas ska hända i min trädgård under året. Steg och trampnarv. För bara fötter och ett mjukare intryck.

Tjenixen!

 

Skriv din sökning ovan och tryck enter för att söka. Tryck escape för att avbryta.

Tillbaka till toppen