Återupphittad trasmatta från min pappas mormor sannolikt…. 
Ge hit telefonen morsan! Ny läsk man inte behöver köpa.
OK, bloggen ändrar utseende lite, och långsamt. Jag kan erkänna att jag inte har ett dugg kontroll över den här processen men jag lovar att det snart kommer bli bra, och snyggare. Just nu är jag helt lost, kan inte vrida bilder, headern är för komprimerad men snart ska jag få proffshjälp. (KOM IGEN NU F!!!) Men iallafall, JAG är densamma, lättirritabel och kärnfull. Full av innehåll alltså, och åsikter, content. Jag fick en liten föreläsning idag ihop med ganska många gapskratt hos en kompis från journalistkåren.
Vi pratade influencerskap, content och skrivande. En sak som uppmärksammats är att så fort en blogg eller liknande får väldigt många läsare/följare så blir det slätstruket och fullt av reklam. Och man undrar ju om det var målet när (jag väljer bloggandet här som exempel) bloggen startades. Jag kan ju erkänna att jag gärna tjänade 70000kronor i månaden på att blogga OM DET JAG SJÄLV VÄLJER och sen hade annonser vid sidan av det från företag som jag själv gillar och helhjärtat kan stå upp för. Men då får man kanske inte så många sponsorer….tänker jag. Om jag själv fick välja sponsorer skulle jag kanske välja…..Svenska turistföreningen, Världsnaturfonden, Flällräven? De Toujours (franskt klädesmärke jag gillar och följer) och sen kanske några till. Men knappast finns det något intresse för min stretiga och opålitliga blogg och helst skulle jag ju vilja stödja att man inte handlar så mycket. Kanske Stadsmissionen och såna grejer men det är ju företag och organisationer som själva behöver pengar så…jag skulle inte kunna tjäna mitt levebröd på dem. Så det finns ett problem med att vara knuten till företag, man måste falla dem i smaken (utöver att ha väldiga mängder läsare) och sen ska man PRESTERA. I alla väder ska man skriva något med ett visst intervall. Magsjuk, influensa, brutna ryggkotor vad du än råkar ut för så ska du klämma ur dig något. Tänk er DEN pressen! Man kan lätt se att det man skriver då kanske inte blir så där vasst som när man skriver av bara glädje (eller som i mitt fall i ren och skär ilska och eller desperation mestadels). Jag funderar också på detta begrepp content. Innehåll, man ska fylla en viss yta….min kompis sa att man i brist på verkligt budskap eller innehåll kan ”ordbajsa”. Och det är ju t.ex politiker jättebra på. Snacka en massa skit om nästan ingenting och undvika något som helst konkret, det som jag gärna vill kalla innehåll. Min kompis säger att hon kan skriva om precis vad som helst. Och det tror jag också på. Det kan kanske jag också men då inte med den där glädjen i bröstet….jag ska välja något att skriva om bara för sakens skull….Ja, den där nya läsken jag provade. Fizzy nånting. Jag provar:
Jag måste säga att Fizzybubbles verkligen förhöjer fredagskvällen, den ljust blå färgen lyfter verkligen tacosen till nya oanade höjder. Älskar du redan det ljust turkos-rosa sega godiset kommer du inte bli besviken här, doften är EXAKT densamma, smaken, den är omöjlig att beskriva! Du får heller inte i dig några oönskade kalorier då den är ZERO! Såååå bra om man vill ge barnen en extra sockerfri kick i slutet av veckan så de ändå kan somna gott sen och lämna dig och maken ensamma med resten av flaskan. Tveka inte, köp hem en redan nu, satisfaction guaranteed!
Vad tycks? Har jag egentligen sagt något om drickan mer än att den är sockerfri och att den kommer räcka laget runt? Den smakade nämligen inte alls så som man skulle ha kunnat hoppas och jag tror att den vunnit på att just innehålla socker för jag är YTTERST skeptisk till all skit som har något sockersubstitut tillsatt. Socker kan våra kroppar hantera i normala doser men alternativen….jag vet inte. Så content kan betyda både innehåll och innehållslöst egentligen. Svårt att vara ansvarig för content alltså…tänker jag. Om man inte är bra på att bajsa med ord då….
Vi fick lite oväntat besök på kvällen också. En närboende som har sin son i min äldste sons klass kom förbi och berättade häpnadsväckande saker om hur kommunens pendelbåtsbrygga upphandlats för en miljon. Nämligen UTAN upphandling vilket inte är lagligt. Det ska vi kolla lite närmare på senare, men tänk va, hur mycket skit är det egentligen som förekommer i vårt avlånga land som folk sitter och vet men som inte kommer allmänheten till känna…jag blir SÅ sugen på att forska vidare i detta. Tur man inte bor på Sicilien…..då hade man väl vaknat med hästhuvuden i sängen varje morgon?
Jo, eftersom jag inte förstår mig på nya bloggmallen kommer bilderna lite hipp som happ och jag tog bilden på Printz bageri i Södertälje i fredags och ville bara påminna om att jag sålde Kolsvart i min butik 2013 men då var det långt ifrån röda fiskar och gäddor med flädersmak. Skulle gärna vilja prova faktiskt, verkade gott. Istället köpte jag ”dagens bulle” vilken egentligen skulle heta dagens hjärtstopp för det var den mest smörfulla bulle jag någonsin utsatt mig för och man riktigt kände hur det spände i kranskärlen när man åt den så hur god den än var ska jag aldrig mer köpa en sådan, inte om jag ska äta den ensam iallafall för jag blev nästan rädd efteråt. Jag tror inte man kan få till högre socker- och smörmättnad av vetemjöl och ändå åstadkomma en fast form.
Så nu har jag skrivit klart för idag. Jag har rensat hjärnan. Jag hoppas ni alla mår toppen och har en skön helg! Nej, vänta, har ni jordärtskockor ute så gräv upp nu, det gjorde jag i torsdags, de blev en fantastiskt god soppa ikväll med hjälp av vattnet de kokades i, en grönsaksbuljongtärning, salt, peppar, en skvätt vitt vin och en dryg deciliter grädde. Maken tyckte det var den godaste jag gjort, men först var han tveksam till rinnigheten…..då frågade jag honom vad han menade, jag tyckte själv att den var perfekt. Han gör så där ibland, är ängslig kring maten jag lagar….och sen älskar han den. Jag blir lite ledsen av att bli ifrågasatt vad gäller maten…..och behöva redogöra för hur den tillagas osv. Om man har synpunkter på maten kan man laga själv. Han tyckte sen att den var fantastisk och det VAR den (eller så var han livrädd?!?). Nu är det slut på bloggandet för ikväll och jag ska ringa min datadotter igen för att skynda på bloggutseendets fortsatta förfining och modell. Tjingeling!
A
Ps. Hörde dagen efter jag skrev detta intervjun med Roy Andersson. Han som gjorde märkliga och framgångsrika reklamfilmer och nu kanske är vår nye Bergman(?). Han fick skit för att han gjorde reklamfilm. Men han säger att han valde NOGA, saker som han kunde stå för. Men perfekt. Exakt så ska det vara, man ska välja noga vad man tar betalt för att föra fram till andra. Hen verkar inte ha låtit pengahungern styra utan tagit detta som ett tillfälle att bygga upp sin studio och SEN smacka till med egna filmer. Tänk va, en man med en plan, som vill göra det han älskar och noga smider sitt svärd och sen gör succé. En sak överraskar mig i intervjun, skulle han vara Hugo Rask? Jag har inte hängt med såklart, jag gör ju inte det. Men det förvånar, det är dementerat av lena Andersson, men tanken dröjer kvar. Ds.