Ska man DÖ av detta?

Jag på St:Göran i fina nattlinnet…

Jag får ingen ledning av min läkare. Han lovade sjukskriva men glömde trycka på skicka och gick på tre veckors semester. Jag fick ny tid på rehab men inte det där samtalet jag bad om för att höra hur covidrehab ställer sig till vaccination. För det florerar så mycket rykten om huruvida man ska eller inte ska vaccinera sig efter genomgången covid-19. Jag har bokat många tiden men fått avboka då jag ständigt fått feber. Och har ju mycket värk. Men klockan 12 i tisdags råkade jag befinna mig på HS och slank förbi vaccinationscentret. Blixtsnabbt fick jag en spruta. Sen behövde jag vänta 30 min (jag är allergisk mot Kåvepenin numera). De två som satt närmast mig fick båda känningar och togs om hand blixtsnabbt. Jag mådde bra och åkte hem. Och vilade. En liiiiten huvudvärk smög sig på så jag lade mig för att vila.

Aldrig tidigare har jag haft över 40 grader…

24.00 kommer Tylla in och väcker mig. Jag frossar hej vilt, sängen är blöt när jag lämnar min plats åt den lilla ungen. Jag lägger mig i barnsängen och Jag går i hallen och stöter emot väggarna som en kula i ett flipperspel, kan inte styra ben och armer. Huvudet dunkar och jag tar Ipren och tempen 41,2 och lägger mig i Edgars säng. Det tog säkert en halvtimme för mig att slappna av och tills skakningarna upphörde. Jag sov till halv fyra. Då spränghuvudvärk och jag försöker ta mig till köket där medicinen står likt en kula i ett flipperspel tar jag mig fram och stöter emot allt i min väg. Jag fick tag i de 600mg Iprenen i kartan och en Zoomig men kan inte stoppa tillbaka kartan. Varken ben eller armar lydde. Jag tog medicinen och sen minns jag inte mer. Maken måste ha hört mig för han kom och försökte prata med mig säger han med då föll jag till golvet. Där låg jag och kräktes….Han blev rädd och bad E hämta telefonen. Jag minns inget och kan inte prata med operatören. De lovar skicka en bil och jag kvicknar till lite. Ber maken packa medicin, tandborsta, kläder, trosor och en deo. Och skor….

Här kände jag mig lite bortglömd…..

Ambulansen kommer, jag har lågt tryck och hög puls. Fortsatt hög feber som nu dämpats något av Ipren. Men nu är jag talbar men kan inte resa mig…..Om jag hade fått detta som en tentafråga…..så skulle jag som doktor på akuten kanske röntga skallen? Kanske ordinera ett dropp? kanske erbjuda febernedsättande? Kanske……säga HEJ!?!

Efter fyra tillar bakom ett skynke på den annars lugna akuten mådde jag lite bättre men var våldsamt törstig. Jag fick med jordens ansträngning fatt på larmet. Då uppenbarade sig mycket raskt (vilket inte är vanligt vid högt tryck på akuten) en person. Jag bad om vatten och sa ”jag har hög puls, lågt tryck och hög feber och ont….” DO THE MATH! skulle jag ha kunnat tillägga, eller borde kanske för vad jag fick var en liten papperskopp ämnad för glögg? Halvfylld med ljummet vatten. Bara DET? Ljummet!? Jag hade ställt in en kanna.

När klockan var halv nio….då mådde jag bättre, jag kunde ställa mig. Jag bytte mitt nedkräkta nattlinne mot jeans och en T-shirt. Ringde igen och sa att jag var MYCKET törstig…då fick jag två små muggar. Jag hörde att den nya uskan spolade ett tag, så tyst var det i hallen. Jag sa: Kommer det ngn läkare, har proverna kommit? Nej svarade hon men hon hade sett några trombocyter…jag frågade men hon försvann…Jag bestämde mig för att åka hem. Jag får bättre vård hemma.

Just nu, fullproppad med Ipren och Alvedon

Så jag tog en taxi för 600 kr hem…..och lade mig i sängen, febern kom tillbaka, lymfkörtlarna svullnade och värkte, jag märkte at jag måste ha slagit i hö nyckelben….och sen mer feber och frossa. Ögonen har svullnat nu…inga prover, inget står i journalen och i taxin anmälde jag själv till Läkemedelsverket biverkningarna.

Så, nu mer än 48h senare, kallsvettas, feber, huvudvärk, ont i kroppen och ännu tröttare än innan….Jag skulle inte vilja vara den doktor som hade ansvaret för att ha tagit emot ambulansrapporten. OM jag väljer att anmäla dem….OM. Jag vet, jag borde stannat. men helt ärligt. Det var ganska tydligt att med så hög feber kan man behöva dropp…man kan undra varför jag tuppade av och kräktes, det KAN ju vara så att man spräckt ett kärl i huvudet, och så kraftig huvudvärk på det…..Jag har bett om journalerna. Jag har ringt 1177 för att höra om jag ska ta dos 2…..men det finns inga svar.

Men barnen gick hem själva. Jag kämpade mig nedför backen för att se vart de tagit vägen och fick sätta mig två gånger. Det rör sig om 100. maximalt.
Men, tomaterna gör mig glad, och de fyra ägg som värpts fram under den här tiden…

Skriv din sökning ovan och tryck enter för att söka. Tryck escape för att avbryta.

Tillbaka till toppen