Det är jag och Statsministern..

Covid-Anna. Lite som Robinson-Robban va fast utan blåfärg och sprit. Jag är spritfri, invärtes i vilket fall…

När maken hämtade mig får jag höra att Statsministern sagt fel datum för när nya restriktionerna ska börja gälla. Det känns bra med tanke på att jag inte kom ihåg vilket år jag blev sjuk eller kan räkna ut hur många dagar ett år minus tio dagar är utan säger ett år och 255…..Och sen gled miken ur sitt fäste…Jag menar, ska man göra ett avtryck i TV så är det sådant som krävs. Och om Försäkringskassan skulle börja yra om att jag ska söka nytt arbete så får arbetsförmedlingen tänka till ordentligt för att hitta något som passar någon lika förvirrad som jag. Sopa gator?

Vi får väl se. Men efter Nyhetsmorgon bar det av till rehab. Och vi skulle ligga på någon fysiorulle och bara jag såg den blev jag yr. När jag låg på den och skulle försöka samordna imaginärt gummiband mellan bäcken och bröstben,spänna nedre delen av buken för stabilitet, djupandas, hålla balansen öppna upp bröstet för att sedan rulla på den vita rullen och vrida huvudet mot det håll varifrån den rörde sig…ja, då blev det lite mycket faktiskt. När jag slutligen rullade av, graciöst var tanken….så blev jag illamående. tre av oss i gruppen om sex blev ILLAMÅENDE. Fatta! Nåväl. Vi skulle sedan grunda oss och få energi av underlaget som vi skulle använda för att återfå grundvitaliteten….och då var jag tvingen att liksom fråga. För jag FATTAR inte. Jag frågade typ: Om vi ska hämta energin från underlaget, betyder det att vi använder golvet som stöd? För tidigare har ”core” ni vet det posturala, som håller oss uppe varit viktigt och det kan man ju inte säga att man får om man ligger platt….men jag uppskattar att vi nu inte bara ligger som broccoli (vilken film?) för jag har ju efterfrågat upptrappning av aktivitet i ordnade former.

Jag är sååååå nära att köpa den svartvita OCH den med rött/rosa/lila också. Men, jag har ju KÖPSTOPP! Det är sjukt trist, SJUKT!!!

Men, sjukgymnasten ville inte utveckla detta tillräckligt för att jag skulle förstå utan det ska hon och jag ta på tu man hand. Och det är väl för väl…jag har verkligen svårt att se den röda tråden, jag gillar röda, tydliga trådar att följa, speciellt i den här dimman. Och det märkliga är att jag har svårt med de här långsamma grejerna men har klarat att åka i lilla skidbacken med barnen. Dels för att det är något jag KAN och känner mig trygg med (och att det tar bara några sekunder att komma ner medan köandet och liftfärden upp är att likställa med mindfulness. Du måste vara närvarande i stunden, inte halka, du kan inte hast och tränga dig utan får liksom snigla dig fram. kanske detta är vad jag ska träna? Slalom?

Andas i munskydd kan vara det obehagligaste jag vet just nu. Och att ha läsbrillor samtidigt. Kan någon börja sälja riktiga skydd, de med lite skumgummi över näsan så det inte immar…?

Nu ä jag så fruktansvärt trött. Jag gick och lade mig redan tre, då var jag helt slut. Jag försökte läsa men det gick inte, jag märkte att jag läste samma sak frö tredje gången och då lade jag ifrån mig boken. Vid fem åkte jag för att hämta en son från träningen och nu, PJs on! Nu gör vi måndagskväll!

Men hur smart!? Småsemlor!

C ya!

/A

Skriv din sökning ovan och tryck enter för att söka. Tryck escape för att avbryta.

Tillbaka till toppen