Jag har ju länge vetat att den här artikeln finns…nu vill jag läsa allt om seneffekterna av Spanska sjukan och hur de som hade det som JAG, mirakulöst tillfrisknade!
Spanska sjukan – värsta farsoten sedan Digerdöden
Jonas F Ludvigsson
barnläkare i Örebro, professor, Karolinska institutet skrev detta 2018 hörrni!!! Så före sin tid!
Året var 1918. Världen stod i brand med dagliga rapporter från skyttegravar på västfronten. Efter separatfreden mellan Tyskland och Ryssland förde Tyskland över stora trupper från östfronten till västfronten för att avgöra kriget innan alltför många amerikaner på väg till Europa skulle tippa över balansen till de allierades fördel.
Men den tyska offensiven, som fått kodnamnet »Kaiserschlacht«, kom av sig. När alla väntade sig ett militärt crescendo insjuknade 900 000 tyska soldater, sannolikt tre fjärdedelar av den franska armen och mer än hälften av alla brittiska soldater på kontinenten i influensa. Den spanska influensan. När vi i efterhand summerar första världskriget räknar vi in 17 miljoner döda. Det kan jämföras med 50–100 miljoner döda i spanska sjukan, vilket motsvarar 2–5 procent av jordens befolkning. Det var den värsta farsot världen skådat sedan Digerdöden. I år är det 100 år sedan det första fallet av spanska sjukan registrerades.
Det är en tid som inte är långt borta. Spanska sjukan beskrivs i en bok av Laura Spinney: »Pale Rider: The Spanish flu of 1918 and how it changed the world«, PublicAffair; 2017, 352 sidor. Spinney beskriver pedagogiskt bakgrunden till epidemier och att sjukdomar ända in på 1900-talet av de flesta människor betraktats som ett straff från gud(arna).
Forskningen om spanska sjukan var intensiv och inte sällan använde läkarna sig själva som experimentdjur! Mest känd är kanske forskaren Dujarril, som i ett försök att visa att smittan inte var en bakterie, filtrerade blod från en patient och sedan sprutade in det i sig själv. Han insjuknade i influensa, men överlevde. Efter detta tog han slem från sjuka patienter och penslade sitt eget svalg med. När han inte insjuknade drog han slutsatsen att sjukdomen spreds av något mycket litet, och att när man väl haft sjukdomen så var man immun. Intressant nog sprids ju inte influensa via blod utan via luftsmitta så troligen fick Dujarril smittan när han träffade sjuka patienter men slutsatserna han drog var ändå riktiga!
Många med spanska sjukan fick komplikationer. Bland de mest påtagliga var de psykiatriska följderna. De som insjuknat drabbades av ångest, trötthet och melankoli. En undersökning i Norge 1872–1929 visade att från 1919 och framåt ökade antalet intagna på norska mentalsjukhus sexfaldigt! Många drabbade också av kronisk trötthet. I Tanzania noterades att hela byar av invånare drabbades av extrem trötthet, så pass att de inte orkade så. En del av dessa patienter sades ha »encephalitis letargica«. Människor somnade plötsligt, under pågående aktivitet. Flera utvecklade också ett Parkinson-liknande tillstånd. Däribland min egen farfars bror, som precis som undertecknad hette Jonas i förnamn, och dog ett par år efter spanska sjukan. Andra fick en för tidig demens. Intressant nog vaknade flera av dessa patienter upp ur sin demens 5–10 år efter att de insjuknat, och man talade om post-influensa reversibel schizofreni. Likheterna med dagens narkolepsi är slående.
Spanska sjukan fick stora konsekvenser på samhället i stort. Av naturliga skäl hade försäkringsbolagen världen över dåliga tider. En som fick ut en stor summa pengar var hustrun till en tysk invandrare i USA som dog. För pengarna köpte släkten fastigheter och sonsonen, Donald Trump är idag USAs president!
Förde epidemin något gott med sig? Ja, faktiskt. Myndigheterna förstod att man inte kunde ha stora grupper utan sjukvård, om inte annat för att fattiga förde vidare smittan till de rika, och alla drabbades. I flera länder blev därför spanska sjukan startskottet för införandet av allmän sjukvård.
Här har ni artikeln i sin HELHET! https://lakartidningen.se/aktuellt/kultur-2/2018/03/spanska-sjukan-varsta-farsoten-sedan-digerdoden/