O’boy i krigstid

Jag köpte på mig fin belgisk kakao, ett par stycjken, t.o.m en Valrhona innan vi åkte bort. Faktiskt skillnad på den och den billiga jag vanligtvis köper.

Sedan man fick reda på att en del företag, bland annat Marabou och de som tillverkar O’boy ger ryska militären pengar har vi bojkottat det. Säkert finns fler exempel men de låg närmast oss. Icke desto mindre vill barnen drick/ära detta då och då och idag bestämde jag mig för att testa att göra egen chokladdryck. Sådan som de kan blanda själva med mjölk. Sagt och gjort. Jag tog fram fin kakao, mjölkpulver (ja, jag är en lightprepper), vaniljsocker och strösocker. Höftade först lite och blandade i osockrad kondenserad mjölk så som man gör med en redning. Barnen testade och sedan gav jag mig på en större ”batch”.

Det Blev kanon!

Här kommer mitt otroligt enkla recept:

1 msk kakao

1 msk vaniljsocker

1 msk torrmjölk

1 msk socker.

Blanda väl och för en Muminkopp krävs 1,25msk pulver och sen mjölk, vispa noga! Om den är kall vill säga, och inte utblandad i en skvätt kondenserad mjölk innan. Häll annars på kall mjölk bara. Alla gillade och de är superkänsliga mot annat än just det vi nu inte köper! Kanske det t.om blev billigare?

Klar att använda med matskedsmått.

Jo, sen vi kom hem har jag haft besvär med först ny medicin, galet mkt biverkan i form av metallsmak i munnen som sedan kompletterades av först huvudvärk som inte riktigt släppt på sex dagar och en lite jobbig feber som pendlat mellan 38,2-37,7. Idag 37,8 på morgonen. Jag avbröt medicineringen efter två dagar men symptomen håller i…om än lite lindrigare. Jag hade aldrig stått ut 15 dagar för medicinen interagerade med i princip alla min huvudvärksmedicin och jag misstänker at den inte är testad mot treo och ibuprofen så jag valde att inte ta något.

Igår ville maken ut på böljan blå. Och båten är liten och barnen tjafsar ofta en del så att han vill ogärna åka ensam med dem. Jag följde med trots att jag mådde dåligt för….mitt liv kan liksom inte anpassas bara efter mitt mående för då blir det inget liv alls. Och vi gav oss av. Det blåste en del och det slog mot vattenytan. Till sist låg jag på durken med huvudet mot en av båtkuddarna för att stå ut. Men, det gick och vi klarade av två timmar. Kändes bra efteråt och vi stärktes båda i att det är en segelbåt vi behöver, och något som är längre än 4,90….jag tänker att 30 fot, typ 9m är vad vi behöver, med fins sittbrunn, kapell och minst 5 kojplatser.

Jag lade mig efter båtturen, sov som en stock i tre timmar tills maken kom in och viskade att det var mat. Jag gick upp, åt och sen satt jag på en stol och stickade till 23.00 ca ihop med resten av familjen som såg Ring min agent!

Vi övar franska, what can I say…

Lilla familjen…

Så, när alla lagt sig var jag ju ganska pigg och googlade båtar. Nu har jag en lista på 10 stycken som ligger i Mälaren, alla runt 9m och mellan 30-99tkr. Vi vill inte segla i skärgården och slussa det första vi tar oss för…och inte renovera för mycket. Vi är på g. Det har varit en hackig men ändå hoppfull resa och snart ska två av tre små på seglarläger. Jag tänker att jag vill ge barnen de, båtvana. Jag fick aldrig någon och har alltid velat…

Jag som försöker chilla…

Nu, regn, tack och lov. Och maken hann precis klart med hönsgården igår. Jag är så OERHÖRT glad och tacksam för detta. Han gjorde det högst motvilligt men med en tydlig arbetsledning och morötter gick det. Dessvärre ligger då trappbygget på bakbrännaren…det blev så pga det oerhörda regn som kom när vi var borta och knäckte den lite mer provisoriska stålhöngården vi köpt. Men nu har vi en crème de la crèmehönsgård som nog lär stå tills vi båda är begravda. Tack älskling (som aldrig läser här men om ni ser honom, berätta att jag är så stolt och nöjd med honom!).

Äldste sonen ska till Italien på fäktläger efter kappseglingslägret. Jag tyckte denna var cool….
Framsidan (obviously). Hans kommentar: Men…jag pratar ju inte italienska…? Jag: Nä, det är ju det som är kul! Han: ????????? Jag tror att han framöver kommer förstå min humor. Och uppskatta tröjan. Och en brasklapp här, jag handlar nästan alltid second hand till alla men ibland gör jag undantag. För underkläder, strumpor och vinterkläder till barnen, och sportutrustning. Which reminds me, vi har en hel del hockeyutrustning vi ska ge bort, eller kanske sälja…
Såg den här. Till en början var den mest söt (och jävligt dyr) men sen kom jag på att det var en mkt rolig idé. Man kan ju göra sin egen dessutom för det krävs ganska lite för att man ska påminna sig om hur härligt man har haft det eller kanske friska upp det man drömmer om så man kan ladda om och fokusera….Jo, del två av min bok är för påtitt hos ett förlag just nu så ni som törstar efter fortsättningen kanske inte behöver vänta så länge…Blir det inget kanske jag ska skriva klart och publicera här…eller leta annat förlag. Vi får se. Först måste mer av måendet stabiliseras.

OT: Såg ni orienterarna….satan var magra de var….är det en grej? Underviktiga orienterare….såg dessvärre inte så hälsosamt ut i mina ögon. Hade det varit en sport man följde mer noga skulle kanske röster höjas om detta, eller är orientering en stor sport som jag bara inte bryr mig om? Inte så publikvänlig i vilket fall när de är i skogen och stämplarna ska vara svåra att hitta…gynnar vare sig TV-produktion eller publik i skogen….

Nu mer Ring min agent! tror jag, oerhört bra serie.

/A

Skriv din sökning ovan och tryck enter för att söka. Tryck escape för att avbryta.

Tillbaka till toppen