–Jo alltså, var ska jag börja?
–Var som helst!
–OK, det började väl med Covid-19 där just innan jag skulle fylla 50.
–Aha…
–Och sen blev jag sjukare och sjukare, hjärtmuskelinflammation, feber ett år, massor med huvudvärk…trött, och ja. Så är det.
–Är det så nu med? Är det det som hindrar att du arbetar?
–Va? Näe, alltså, nu är jag mer trött, varm och glömsk.
–Så det är något nytt, glömskan?
–Nej, men jag har inte märkt det så mycket innan, när man inte jobbar är det inte lika tydligt…
–Ok. Och hur var det innan covid?
–Oj, jag arbetade väl 200%, hade hand om hemmet, hade fester, middagar, försökte träna, göra roliga saker, föreläste då och då…var med vänner.
–Jag ser att du varit utmattad här…?
–Ah, det, jo, det var lääänge sen.
–Men det låter som att du hade mycket för dig innan, 200% säger du.
–Men det har väl alla!?
–Nej, alla lever inte så intensivt…
–Men det är mitt normala i vilket fall…
–Men den här utmattningen…
–Den var två månader lång för 9 år sen, jag skulle inte säga att den hänger ihop med detta. Jag gick tillbaka till jobbet efter 2 månader.
–Och allt har fungerat sedan dess?
–Mer eller mindre, jag kan kanske ha blivit lite mer stresskänslig.
–Och huvudvärken?
–Den var av en helt annan kaliber vid Coviden.
–Men ändå, du har haft huvudvärk tidigare…!
–Jo, men det är väl ganska normalt att ha huvudvärk då och då..?
–Alla har inte stresshuvudvärk.
–Nähä.
–Har du huvudvärk nu?
–Nej nej. jag tar mediciner mot den, hela tiden. Sprutor/injektioner…men då får jag feber istället.
–Har du feber nu?
–Jag har det på nätterna…
–Så den går inte att mäta för någon annan…?
–Inte om jag inte är inlagd…
–Hur har du det med sömn, alkohol…mat…träning?
–Jag sover överdrivet mycket, blir snabbt strött, eller trött tidigt på dagen, somnar som en död och kan utan störning sova 9-11h. Jag vaknar av att jag måste gå på toa eller har ont någonstans. Alkohol dricker jag inte, eller knappt. Och träna…ja när jag känner mig pigg. Det är inte jätteofta, och sen inte när jag har feber… Jag har ingen direkt matlust heller.
–Alkohol och droger…hur mycket man tar brukar underskattas..
–Jag har aldrig provat droger, och jag försöker verkligen dricka mer men det går inte. Jag får sån huvudvärk, det är inte värt det. Så jag skulle säga i princip noll där.
–Och mat, vad äter du?
–Ja, vad äter jag? Det barnen vill ha, annars lagar jag mat ingen vill ha…
–Och din partner?
–Vad?
–Ni har det bra?
–Jo…
–Det är inget hemma som stör?
–Öööö, jag har tre barn och en man, en katt och 12 höns som jag i princip är chef över…men om du tror någon av os far illa…?
–Ibland kan stress, huvudvärk och sömnstörning vara ett tecken på något annat…
–Det känner jag till men i mitt fall som detta i stort sett över en natt i samband med att jag fick en infektion.
–Vad kan du göra?
–Jag kan det mesta om jag bara får vara ifred.
–Och hur ser du på framtiden?
–Jag funderar mycket på den, alternativa lösningar…skriva, arbeta hemifrån, hyrläkare…jag kan tänka mig många saker men kanske inte heltid, eller ens halvtid just nu. Jag hoppas ju på att detta ska försvinna.
–Mm vilket detta?
–Restsymptomen av min covidinfektion.
Och så där håller jag på, har en inre konversation med en imaginär försäkringsmedicinare…förbereder mig mentalt på frågor som kan komma, saker jag kan glömma…
Och imorse vaknade jag varm och röd, inte hög feber men så det märks och trött trots att jag bokstavligen slocknade 21.00 då min sovklocka går. Jag anser nämligen att det är rimligt att dra ned gardinen då. Jag hade inte kunnat vara vaken en minut längre. Alla barnen var kvar vakna. Maken la dem säkert när han kom hem vid midnatt. Då väckte han mig tror jag…jag somnade om blixtsnabbt. Det talar emot utmattning…för då kan man inte det.
Sen vill jag varna för en serie…av Guy Richie, på Netflix. The gentlemen, riktigt dålig. Och när jag tänker tillbaka på hans produktion är den påfallande likadan. Visst Tarantino gör det med, man kan känna igen vissas verk men vanligen blir personer mer sofistikerade med tiden, inte Guy. Jag minns att jag älskade Lock, stock and two smoking barrels, Snitch men sen…jag minns inget jag sett av honom. Detta är snyggt paketerat men…det går för fort, är inte tillräckligt smart, för stereotypt och…det oväntade är det väntade. Type casting liksom. Han kan EN sak.
Nu, mata katt, dricka kaffe och sen kanske vässa lite på manus nr…jag vet inte.
/A